Kommunstyrelsens organisations och personalutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Kommunstyrelsens organisations och personalutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 Tid och plats tisdagen den 8 december 2015 kl i VKABs sammanträdesrum Per Schöldberg ordförande Mårten Västerdal sekreterare Ledamöter Per Schöldberg (C), Ordförande Tony Lundstedt (S), 1:e vice ordförande Lars Edqvist (MP), 2:e vice ordförande Catharina Winberg (M) Malin Lauber (S) Ersättare Camilla Albinsson (KD) Rose-Marie Holmqvist (S) Lennart Adell Kind (L) Ulf Hedin (M) Martin Edberg (S) Tjänstemän Kommunchefen 1 (2)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Förteckning över Kommunstyrelsens organisations och personalutskotts ärenden den 8 december Justering av protokoll 2. Information från ledamöter och ersättare i organisations- och personalutskottet 3. Information från kommunchefen 4. Redovisning av aktuella upphandlingar 5. Redovisning av statistik över sjukfrånvaro 6. Riktlinjer för köksstrukturen i Växjö kommun 7. Överföring av verksamheten Landningsbanan från nämnden för arbete och välfärd till utbildningsnämnden 8. Övrigt 2 (2)

3 ÄRENDE Dnr KS Kristoffer Bengtsson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Redovisning av aktuella upphandlingar Förslag till beslut Organisations- och personalutskottet noterar informationen till protokollet. Bakgrund Upphandlingschefen har i en skrivelse redovisat aktuella upphandlingar inom Växjö kommun. Kristoffer Bengtsson Förvaltningssekreterare Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post kristoffer.bengtsson2@vaxjo.se

4 Upphandling KSOP Länet Bolag deltar Beställare/kund Planerad start upph. Plan.avtalstart Upphandlingsvärde Q1--Q4 år XXXX Q1 -- Q4 år XXXX HVB för ensamkommande barn A&V Q Q Utbildningstjänster, Gymnasiekurser i distansform x A&V Q Q Möbler Vuxnas lärande A&V Q Q Utbildningstjänster, Yrkesutbildning inom vård och omsorg A&V Q Q Gestaltningsuppdrag södra station KoF Q Q Lokalvård Kultur och Fritid KoF Q Q Städtjänster Växjö bibliotek och konsthall KoF Q Q Sommarsimskola (KoF) KoF Q Q Bemanningstjänster sjuksköterskor x Omsorgen Q Q Hjälpmedel, höftskyddsbyxor x Omsorgen Q Q Hjälpmedel, AD-madrasser x Omsorgen Q Q Hjälpmedel, vårdsängar x Omsorgen Q Q Hjälpmedeltransporter Omsorgen Q Q Inkontinenshjälpmedel, produkter x Omsorgen Q Q Inkontinenshjälpmedel, distribution Omsorgen Q Q Kultur i daglig verksamhet Omsorgen Q Q Larmtjänster omsorgen x Omsorgen Q Q Tre bostäder med särskild service Ingelstad Omsorgen Q Q Identitetshantering och FIM, konsulttjänster Omsorgen Q Q System kostnad per brukare Omsorgen Q Q Lokalvård utbildningsförvaltningen 2016 Utb Q Q Matransporter utb. förv. Utb Q Q Skolverksamhetssystem x Utb Q Q Avstängningsmtrl tunga skydd Tekniska Förorenad jord Tekniska Q Liftar, bodar, små maskiner, tillf stängs. Tekniska Optimering trafiksignaler Tekniska Tekniska konsulter Tekniska Q Q Renovering VA-ledning Tekniska Q Q Väderskydd Tekniska Q Q Träavfall - Förbehandling Tekniska Q Q Behandling av grovt hushållsavfall Tekniska Q Q Vägsalt Tekniska Q Brorenovering Tekniska Q Lastbil - Skyltbil Tekniska Q Q Diverse Byggtjänster Tekniska Byggdelen Tekniska Q Q Tillverkad ogräsfri jord, växthusjord, barkmull Tekniska Liftar, bodar, små maskiner, tillf stängs. Tekniska 2016 Trafiksignalanläggningar Tekniska Q Styrd Borrning under väg Tekniska Sopmaskin Tekniska Q Upphandling Länet Bolag deltar Beställare/kund Planerad start upph. Plan.avtalstart Upphandlingsvärde

5 Q1--Q4 år XXXX Q1 -- Q4 år XXXX Styrd Borrning under väg Tekniska 2016 Sopmaskin Tekniska Q IT system VA- Renhållning Tekniska Q Q Verksamhetssystem Tekniska Geosecma Tekniska Q Q Möbler Söraby Vidingehem Q Q Revisionstjänster VKAB VKAB Q Q Möbler Lillestadskolan Vöfab Q Q Möbler Bredvik Vöfab Q Q Avfall Vöfab Q Q Skadedjurssanering Vöfab Q Q Konferensutrustning inkl. digitala skärmar och interaktiva st. KLF-IT Q Q Konsulter projektledning KLF-IT Konsulter Sharepoint för intranät KLF-IT Q Q Licenspartner för programvaror o licenser x KLF-IT Q Q Mobiltelefoner, service och support. x x x KLF-IT Q Q Server och Backup x x KLF-IT Q Q Service och support smartphones och surfplattor x KLF-IT Q Q IT klienthårdvara och tjänster x x x KLF- IT Q Växeltjänst för telefoni - KST x x x KLF-IT Q Verksamhetsystem Kostenheten ev. KLF- måltidsenh Q Q Intranät ev. inklusive extern webbplats x x KLF kommunikation Q Q Infartsskärmar och informationssystem x KLF-kommunikation IT system E-arkiv x x KLF- Sydarkivera Upphandlingsverktyg x KLF upphandling Q Q Guldarmband hedersbelöning KLF Q Q Arbetskor x x Ramavtal Q Q Livsmedel, färskt bröd x x x Ramavtal Q Q Livsmedel, färsk frukt o grönt x x x Ramavtal Q Q Livsmedel, mejeriprodukter x x x Ramavtal Q Q Bilpool och hyrbilar x Ramavtal Q Q Byggmaterial-Gas x x Ramavtal Q Q Byggtjänst-Byggservice/snickeri x Ramavtal Q Q Byggtjänster-Elarbeten x Ramavtal Q Q Byggtjänster-Glasmästeri x Ramavtal Q Q Byggtjänster-Golv x Ramavtal Q Q Byggtjänster-Markis x Ramavtal Q Q Byggtjänster-Rörarbeten x Ramavtal Q Q Byggtjänst-Byggservice/snickeri x Ramavtal Q Q Hissbesiktning x Ramavtal Q Q Upphandling Länet Bolag deltar Beställare/kund Planerad start upph. Plan.avtalstart Upphandlingsvärde Q1--Q4 år XXXX Q1 -- Q4 år XXXX Hisservice x Ramavtal Q Q Datatillbehör x Ramavtal Q Q

6 Drivmedel i bulk x x x Ramavtal Q Q Däck x x x Ramavtal Q Q Finansiella tjänster x x Ramavtal Q Q Flyttjänster x Ramavtal Q Q Fordon x Ramavtal Q Q Försäkringsförmedlare x x Ramavtal Q Q Hjärtstartare AED x Ramavtal Q Q Konferenstjänster x x Ramavtal Q Q Kopieringspapper x x x Ramavtal Q Q Leasing fordon x x Ramavtal Q Q Livsmedel, grossist x x Ramavtal Q Q Livsmedel, vilt kött x Ramavtal Q Q Skafferiavtal x x Ramavtal Q Q Medarbetarenkät x Ramavtal Q Q Möbler x x x Ramavtal Q Q Rekryteringskonsulter x x x Ramavtal Q Q Resebyråtjänster x Ramavtal Q Q Skyltar x x Ramavtal Q Q Transporter av mat x Ramavtal Q Q Tryckeritjänster x Ramavtal Q Q Tvätt och Textil service x x x Ramavtal Q Q Välfärdsteknologi x Ramavtal Q Q Strategisk varumärkesexpert x Ramavtal Q Q Växtskötsel x x x Ramavtal Q Q IT-system livsmedel x x Ramavtal Q Q Läromedel x x Ramavtal Q Q Arbetskläder för kök, lokalvård och omsorg x x Ramavtal Q Q Fönsterputs och storstädning x Ramavtal Q Q1 2017

7 ÄRENDE Dnr KS Kristoffer Bengtsson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Redovisning av statistik över sjukfrånvaro Förslag till beslut Organisations- och personalutskottet noterar informationen till protokollet. Bakgrund Personal- och förhandlingschefen har i en skrivelse redovisat aktuell statistik över sjukfrånvaro. Kristoffer Bengtsson förvaltningssekreterare Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post kristoffer.bengtsson2@vaxjo.se

8 Sjukdagar/snittanställda 2,80 2,60 2,40 2,20 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 AoV Gym Klf KoF MoH Oms SoB Sbk Tek Utb Totalt LM 0,40 0,20 0,

9 2,7 Totalt antal sjukdagar/snittanställd 2,6 2,5 2,4 2,43 2,3 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9 2,29 2,20 2,25 2,07 2,06 2,05 1,82 1,6 1,56 1,50 1,50 1,47 1,44 1,40 1,35 1,36 1,32 2,03 2,06 1,92 1,95 1,75 1,72 1,37 1,38 1,23 1,24 1,25 1,23 1,97 1,79 1,55 1,14 1,16 1,11 1,81 1,70 1,42 1,04 0,97 0,93 1,92 1,72 1,50 1,21 1,01 2,11 2,13 2,06 2,06 1,90 1,93 1,87 1,89 1,82 1,70 1,66 1,63 1,60 1,56 1,36 1,38 1,37 1,28 1,28 1,23 1,25 1, ,

10 2,40 Sjukdagar/snittanställda 2,20 2,17 2,00 1,94 1,94 1,80 1,77 1,75 1,86 1,84 1,80 1,60 1,68 1,68 1,60 1,63 1,50 1,58 Kvinnor Män 1,40 1,20 1,26 1,20 1,26 1,35 1,32 1,24 1,21 1,19 1,34 1,33 1,12 1,09 1,00 0,

11 Korttidssjukfrånvaro (antal personer) (> = 6 sjukfall / 12 mån) Förvaltning 1311 % 1312 % 1401 % 1403 % 1404 % 1405 % 1406 % 1408 % 1409 % 1410 % 1411 % Arbete och välfärd 38 7,8% 40 8,2% 39 8,0% 41 8,5% 34 6,9% 42 10,2% 41 8,2% 34 6,8% 38 9,2% 39 9,4% 41 9,7% Gymnasie 13 2,7% Kommunledning 18 7,6% 19 7,6% 36 6,6% 30 5,3% 27 4,8% 27 4,8% 28 4,9% 29 5,2% 28 5,7% 30 6,2% 31 6,4% Kultur och fritid 11 9,9% 9 8,1% 7 6,3% 8 7,0% 10 8,9% 10 8,9% 10 8,9% 9 8,7% 8 7,7% 8 7,8% 7 6,7% Miljö och hälso 1 3,6% 1 3,6% 1 3,6% 1 3,8% 1 3,8% 2 8,3% 2 8,3% 1 3,8% 2 8,6% 4 17,4% 3 13,0% Omsorg 235 9,2% 224 8,8% 215 8,7% 211 8,7% 222 9,0% ,0% ,0% 230 8,1% ,4% ,0% 211 9,4% Skola och barnomsorg 145 5,4% Stadsbyggnad 1 2,2% 1 2,5% 0 0,0% 1 2,5% 1 2,5% 1 2,5% 1 2,5% 2 4,3% 2 4,3% 3 7,1% 3 7,1% Tekniska 10 3,9% 9 3,5% 7 2,8% 8 3,2% 7 2,7% 9 3,8% 9 3,8% 8 3,0% 8 3,0% 10 4,3% 12 5,2% Utbildningsförvaltningen 151 4,7% 132 4,4% 139 4,6% 149 4,9% 139 5,6% 143 4,7% 170 6,0% 174 6,8% 165 6,4% 169 6,6% Totalsumma ,30% 451 6,43% 454 7,53% 458 6,48% 483 6,70% 493 8,07% 483 7,90% 477 7,80% Korttidsfrånvaron visar samtliga månadanställda i Växjö kommun.

12 Långtidssjukfrånvaro (antal personer) 60 dagar eller mer År Förvaltning Okt % Jan % Feb % Mars % April % Maj % Juni % Juli % Aug % Sep % Okt % Arbete och välfärd 10 2,10% 11 2,30% 15 3,10% 18 3,67% 16 3,20% 17 3,40% 19 3,93% 17 3,41% 15 2,97% 15 2,95% 17 4,02% Gymnasie 11 2,40% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% Kommunledning 6 2,50% 18 3,22% 21 3,74% 18 3,18% 20 3,51% 21 3,65% 25 4,49% 20 3,41% 19 3,34% 22 3,87% 21 4,30% Kultur och fritid 4 3,60% 5 4,50% 5 4,50% 3 2,68% 3 2,61% 4 3,40% 4 3,30% 2 1,61% 2 1,66% 2 1,68% 3 2,97% Miljö och hälso 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 1 3,84% 1 3,85% 1 3,85% 1 3,70% 1 3,70% 1 3,70% Omsorg 130 5,10% 138 5,67% 148 6,07% 141 5,73% 157 6,36% 148 6,00% 161 6,71% 140 4,92% 126 5,12% 136 5,48% 148 6,60% Skola och barnomsorg 88 3,30% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% Stadsbyggnad 2 4,60% 1 2,50% 1 2,50% 1 2,50% 0 0,00% 0 0,00% 1 2,08% 0 0,00% 2 4,44% 2 4,44% 2 4,44% Tekniska 10 3,80% 6 2,37% 6 2,37% 6 2,37% 7 2,63% 9 3,38% 10 3,77% 9 3,40% 9 3,39% 9 3,38% 8 3,45% Utbildning 108 3,70% 117 3,85% 118 3,87% 131 4,27% 125 4,07% 135 4,82% 97 3,43% 89 2,90% 107 3,46% 127 4,93% Totalt ,20% 313 4,49% 305 4,35% 329 4,66% 325 4,60% 356 5,31% 286 3,96% 283 4,01% 294 4,14% 327 5,34%

13 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Riktlinjer för köksstrukturen inom Växjö kommuns måltidsorganisation Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer följande riktlinjer för köksstrukturen inom Växjö kommuns måltidsorganisation: Mål Det överordnade målet för Växjö kommuns offentliga gastronomi ska vara att servera god, näringsriktigt och klimatsmart mat. För att åstadkomma det måste organisationen vara så effektiv som möjligt. Det åstadkommer vi med hänsyn till volymer, antal portioner och den prognosticerade demografiska utvecklingen kökens lokalmässiga förutsättningar effektiv produktion geografiska, områdesmässiga och logistiska överväganden Riktvärden för olika typer av kök Riktvärden för köksstruktur och volymer i form av antal tillagade portioner och kök är: kök med under 60 lunchportioner per dag bör vara serveringskök kök med över 60 och upp till 120 lunchportioner bör vara mottagningskök kök med över 120 lunchportioner bör vara tillagningskök några större tillagningskök ska ha inbyggd buffertkapacitet för evakuering, tillfälliga lösningar och utleveranser Större avvikelser från dessa riktvärden ska godkännas av kommunstyrelsens organisations- och personalutskott. Prioritering av av kök När den nya köksstukturen genomförs ska mindre funktionella kök åtgärdas först. Äldre, slitna, osäkra kök med dålig arbetsmiljö som är dyra att driva ska ställas om först. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post marten.vasterdal@vaxjo.se 1 (3)

14 ÄRENDE Dnr KS Personal Personalen i måltidsorganisationen ska svara för all måltidsservice. Den pedagogiska personalen ska utföra arbetsuppgifter sammanhängande med pedagogiska måltider, där elever deltar. Den nya köksstrukturen kommer att genomföras på ett ansvarsfullt sätt genom att övertalig personal erbjuds nya möjligheter. Att genomföra förändringarna kommer att ta en längre tidsperiod i anspråk än vad som tidigare beräknats. Därför förskjuts de planerade kostnadsreduceringarna till tidsperioden fram till Vi ska också beakta och i kostnadsreduceringen avräkna de demografiska förändringarna. Klimatpåverkan Uppföljning av klimatpåverkan ska särskilt redovisas. Arbetet med att maximera antalet fossilbränslefria transportkilometer, minskning av matsvinnet i både produktion och konsumtionsledet ska följas upp regelbundet. På sikt strävas efter att kunna mäta och minska miljöpåverkan per portion. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att implementera köksstrukturen i enlighet med de beslutade riktlinjerna. 3. Kommunfullmäktige noterar att: En övergripande omställningsplan har utarbetats i enlighet med kommunens policy i frågan varvid arbetsmiljökonsekvensanalys genomförs. Detaljplanering påbörjas i samband med kommunfullmäktiges beslut. En ny ledningsorganisation införs med enhetschefer som ersätter områdeschefer och samordnare. En modell för införande av köp av måltidsservice ska beslutas av kommunstyrelsen att införas från årsskiftet 2015/2016 vad gäller omsorgsnämnden och från augusti 2016 för utbildningsnämnden. En hållbarhetsbedömning har genomförts. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i 88/2014 att från den 1 januari 2015 inrätta en kommungemensam måltidsorganisation under kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade att måltidsverksamheten ska arrangeras i ett köp- och säljförfarande. 2 (3)

15 ÄRENDE Dnr KS Förändringsarbetet i organisationen pågår. Verksamhetsledningen är på plats och personalen har till största delen flyttats över till den nya gemensamma organisationen. Mål och inriktning (styrdokument) för all måltidsverksamhet i Växjö kommun har beslutats av kommunfullmäktige i juni 2015 i det måltidspolitiska programmet. Kommunfullmäktige har även beslutat att kommunstyrelsen ska återkomma med förslag till struktur för måltidsorganisationens kök. En arbetsgrupp inom kommunledningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag på struktur i köks- och måltidsorganisationen vilken tillgodoser de styrande inriktningarna, kvalitet och kostnadsreduktioner på 10 miljoner kronor som kommunfullmäktige lagt fast för Förslaget har skickats på remiss till utbildningsnämnden respektive omsorgsnämnden. Nämndernas synpunkter redovisas i kommunchefens skrivelse. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 24 november redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 3 (3)

16 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS Er ref. Måltidsorganisationens köksstruktur Annica Thor måltidschef Tel Anders Hägg utredare Tel Kommunfullmäktige i Växjö kommun Struktur för köken i Växjö kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar med hänsyn till remissorganens synpunkter följande om måltidsorganisationen köksstruktur: Det överordnade målet för Växjö kommuns offentliga gastronomi ska vara att servera god, näringsriktigt och klimatsmart mat. För att åstadkomma det måste organisationen vara så effektiv som möjligt. Det åstadkommer vi med hänsyn till volymer, antal portioner och den prognosticerade demografiska utvecklingen kökens lokalmässiga förutsättningar effektiv produktion geografiska, områdesmässiga och logistiska överväganden Riktvärden för köksstruktur och volymer i form av antal tillagade portioner och kök är kök med under 60 lunchportioner per dag bör vara serveringskök kök med över 60 och upp till 120 lunchportioner bör vara mottagningskök kök med över 120 lunchportioner bör vara tillagningskök några större tillagningskök ska ha inbyggd buffertkapacitet för evakuering, tillfälliga lösningar och utleveranser När den nya köksstukturen genomföras ska mindre funktionella kök åtgärdas först. Äldre, slitna, osäkra kök med dålig arbetsmiljö som är dyra att driva ska ställas om först. Kommunchefen får i uppdrag att genomföra den beslutade strukturen. Personalen i måltidsorganisationen ska svara för alla måltidsservice. Den pedagogiska personalen ska utföra arbetsuppgifter sammanhängande med pedagogiska måltider, där elever deltar. UTVECKLINGSENHETEN Kommunledningsförvaltningen 1 (6) Postadress box 1222, Växjö Besöksadress Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post annica.thor@vaxjo.se

17 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation Den nya köksstrukturen kommer att genomföras på ett ansvarsfullt sätt med genom att övertalig personal erbjuds nya möjligheter. Att genomföra förändringarna kommer att ta en längre tidsperiod i anspråk än vad som tidigare beräknats. Därför förskjuts de planerade kostnadsreduceringarna till tidsperioden fram till Vi ska också beakta och i kostnadsreduceringen avräkna de demografiska förändringarna. Uppföljning av klimatpåverkan ska särskilt redovisas. Arbetet med att maximera antalet fossilbränslefria transportkilometer, minskning av matsvinnet i både produktion och konsumtionsledet ska följas upp regelbundet. På sikt strävas efter att kunna mäta och minska miljöpåverkan per portion. Kommunfullmäktige informeras om att Övergripande omställningsplan har utarbetats i enlighet med kommunens policy i frågan varvid arbetsmiljökonsekvensanalys genomförs. Detaljplanering startas i samband med kommunfullmäktiges beslut. En ny ledningsorganisation införs med enhetschefer att ersätta områdeschefer och samordnare. En modell för införande av köp av måltidsservice ska beslutas av kommunstyrelsen att införas från årsskiftet vad gäller omsorgsnämnden och från augusti 2016 för utbildningsnämnden. Hållbarhetsbedömning har genomförts. Remissomgång Följande remissfrågor ställdes till omsorgsnämnden och utbildningsnämnden. Hur ser nämnden på föreslagen köksstruktur? Hur påverkar föreslagen köksstruktur Er verksamhet? Hur avser nämnden att tillsammans med måltidsenheten arbeta fram gemensamma utvecklingsplaner kopplade till måltidsprogrammet, köp och säljsystem och köksstrukturen? Remissvar har inkommit från nämnderna. Från kommunala. pensionärsrådet (KPR) och från Lärarförbundet har skrivelser inkommit Se bilaga remissvar bearbetning. Bakgrund Kommunfullmäktige i Växjö kommun beslutade att från den 1 januari 2015 inrätta en kommungemensam måltidsorganisation under 2 (6)

18 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade att måltidsverksamheten ska arrangeras i ett köp och säljförfarande. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att genomföra organisationsförändringen samt att återkomma med nödvändiga mål och styrdokument, struktur och investeringsplan för måltidsverksamheten. Förändringsarbetet i organisationen pågår. Verksamhetsledningen är på plats och personalen har till största delen flyttats över till den nya gemensamma organisationen. Mål och inriktning (styrdokument) för all måltidsverksamhet i Växjö kommun har beslutats av kommunfullmäktige i juni 2015 i det måltidspolitiska programmet. Kommunstyrelsen har genomfört organisationsförändringen, ansvarar för måltidsverksamheten och ska återkomma till kommunfullmäktige med: Struktur för måltidsverksamheten Investeringsplan för verksamheten Beskrivning En arbetsgrupp inom kommunledningsförvaltningen har arbetat fram förslag på struktur i köks- och måltidsorganisationen vilken tillgodoser de styrande inriktningarna, kvalitet och kostnadsreduktioner på 10 miljoner kronor som kommunfullmäktiga lagt fast för Förslaget vilar övergripande på att följande krav och mål. Köken ska kunna leverera goda, nyttiga och säkra måltider Köken ska servera likvärdiga måltider som uppfyller lagkrav, och måltidsprogrammets inriktningar med - mat lagad i så stor utsträckning som möjligt från grunden - ekologiska råvaror - nära måltidsgästen - geografi och landsbygd - möjlighet till entreprenader Måltidsorganisationen ska vara effektiv, ha hög produktivitet och leverera måltider av hög kvalitet Arbetsmiljön i kommunens kök ska vara god. Hänsyn tas till kökens lokalmässiga förutsättningar, demografin och kommunala styrande dokument. 3 (6)

19 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation Alternativ I den konsultrapport DiningDevelopment AB lämnat till Växjö kommun finns två alternativ beskrivna, i relation till 2013 års uppgivna budget hos de då verksamhetsdrivande nämnderna. Alternativ 1 - Reducerad bemanning och tydlig styrning av en gemensam måltidsorganisation. Omställning till flera mottagningskök och färre tillagningskök - 10 procent motsvarande 10 miljoner kronor i reducering av personalkostnader, vilket motsvarar 25 helårsarbetare. Alternativ 2 - Ett större tillagningskök med utleveranser till ytterligare mottagningskök och färre tillagningskök. Sammanlagda långsiktiga kostnadsreduceringar på 26 miljoner kronor i personalkostnader, vilket motsvarar 65 helårsarbetare. Alternativ 3 - Utredningsgruppens förslag. Områdesstruktur och reducerad bemanning, styrning och rätt kompetens för uppgiften. Kommunledningsförvaltningens arbetsgrupp har gått igenom konsultförslagen och på grundval av överväganden enligt ovanstående bestämningsfaktorer kommit fram till ett kombinerat alternativ 3. Detta utgår från överförd budget från berörda nämnder, efter nämndernas egna besparingar och ska med en planerad omställningstid helt kunna genomföras. Tillkommande kök dimensioneras efter nyckeltal och kommunfullmäktiges beslutade strukturbeslut. Nettokostnadsreduceringar på 10 miljoner kronor i personalkostnader kan genomföras i enlighet med en planerad omställningstid. Samtliga alternativ innebär att omställningsarbete på personalsidan ska påbörjas. Kommunens plan vid omställningar och övertaligheter finns utarbetad av personalkontoret. Arbetsgruppens förslag beaktar landsbygdsprogrammet, näringslivsprogrammet, miljöprogrammet och personalpolicyn utöver det måltidspolitiska programmet. Arbetsgruppens förslag En områdesinriktad grundstruktur för staden och kommundelscentra/landsbygden etableras. Likvärdighet med gemensam styrning och uppföljning sker. Medarbetare och personal i övrigt med nödvändig kompetens för uppgiften. 4 (6)

20 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation Struktur som föreslås enligt arbetsgruppens förslag 3 är: Kök med under 60 lunchportioner* per dag bör vara serveringskök Kök med över 60 och upp till 120 lunchportioner bör vara mottagningskök Kök med över 120 lunchportioner bör vara tillagningskök Några kök med över 500 lunchportioner ska ha inbyggd buffertkapacitet för evakuering, tillfälliga lösningar och utleveranser *Avser antalet elever; Inom omsorgen följer strukturen investeringar gjorda i kök med anknytning till Älgvägen. Inom omsorgen i övrigt beräknas antalet dagsportioner som summan av antalet tillagade måltider; middag med dessert och kvällsmat. Middag och kvällsmat räknas som två portioner. Alla nya enheter bör komma upp i minst 120 lunchportioner och helst över 300 för att kunna vara effektiva tillagningskök. Kungsmadskolans kök med restaurang och serveringsutrymmen byggs som ett stort tillagningskök integrerat med utbildningen med flertalet anslutna mindre enheter. (mottagningskök och serveringskök). Initieras av utbildningsnämnden och lokalförsörjningsenheten/planeringskontoret. Arbetet med en måltidsakademi startas under 2016 De dyraste köken att driva är små tillagningskök, därefter små mottagningskök. Effektivast för små enheter är serveringskök där tillagningskök levererar komplett måltid och ingredienser för frukost och mellanmål. De avgörande faktorerna är volym, kökens status, geografi och mottagningskökets servicetid. Arbetsgruppen föreslår efter remissbehandling att den pedagogiska personalen i enlighet med upprättade gränsdragning tar ansvar för arbetsuppgifter sammanhängande med pedagogisk måltid i serverings och mottagningskök. I övrigt ansvara måltidsorganisationen för frukost lunch och mellanmål. Fullt portionspris tas ut för dessa måltider. En minskning av nettokostnaden på 10 miljoner kronor kunna verkställas inom en tidperiod av 2 år genom personalreduceringar, koncentration till områdesnivån och fortsatt organisationsutveckling. Full effekt nås tidigast under Detta med hänsyn till personalomställningar och lokalmässiga förutsättningar och byggnationer. Konsekvensinventering har startats. Redan kan konstateras: - Övertaligheter uppstår vid organisationsförändringen - Flera deltidstjänster då arbetsinsatsen koncentreras till mitt på dagen på dagen 5 (6)

21 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation Halvfabrikat i form av färdiga färsrätter, gratänger, djupfrysta grönsaker och färdigpanerad fisk kommer att ingå i matlagningen - Risk för något ökat matsvinn om personalen inte kan ta hand om överbliven mat från tillagningsköket - Måltids- och visst köksarbete får utföras av annan än måltidspersonal - Kompetensbehov i hela matkedjan från tillagning till servering särskilt av specialkoster. - Antal transporter ökar något Remissförfarande och synpunkter (se bilaga) Arbetsmiljökonsekvensanalys - riskinventering Måltidschefen startar tillsammans med arbetstagarorganisationerna (skyddsombuden) omedelbart risk- och arbetsmiljökonsekvensarbetet efter fattade inriktningsbeslut. Växjö Monica Skagne kommunchef 6 (6)

22 Bilaga Hållbarhetsbedömning av förslaget till struktur för köken i måltidsorganisationen Inledning Hållbarhetsanalyser och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) görs oftast i den övergripande planeringen i en kommun och av stora miljöpåverkande projekt. En övergripande hållbarhetsbedömning görs utifrån tre dimensioner vilka ofta påverkar varandra. Dessa dimensioner är ekologi (miljö), ekonomi och social hållbarhet. Ibland räknas kulturell hållbarhet in endera som en egen dimension eller som en del av den sociala hållbarheten. Ett antal verktyg för hållbarhetsbedömningar har utvecklats för att informera olika intressenter om miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av olika planer, projekt och policys. Exempel på sådana verktyg är strategisk miljöbedömning, livscykelanalys, sociala livscykelbedömningar, nytto- och input-output-analyser. Dessa kan kombineras på olika sätt och kopplas till olika förslag och utvecklingsalternativ. Arbetsmiljökonsekvensanalys riskbedömning utgör en egen personalinriktad del. Den fokuserar på Växjö kommun som arbetsgivare, ledarskap och medarbetarskap och av hur olika former av arbetsmiljörisker kan förebyggas eller avhjälpas. Måltidsprogrammet och miljöprogrammet styrande Hållbarhetsbedömningen står på den grund som beskrivs i Växjö kommuns måltidsprogram antaget av kommunfullmäktige i juni 2015, där samtliga tre dimensioner är införlivade. (se även nedan om miljökonsekvensbedömning). De ekologiska faktorerna pekar på ökande miljöbelastning med flera transportkilometer, vilket till del mildras av att de energikrävande tillagningsköken används effektivare och de mindre energikrävande mottagnings och serveringsköken blir något fler. Vissa stordriftsfördelar ger miljövinster extra transporter ger miljöbelastning. Genom ruttplanering och beställningssystem ska de miljöbelastande transporterna vara minimerade. Vid en övergång till fossilbränslefria drivmedel minskas denna miljöbelastning, liksom att den kommande fordonsupphandlingen ska styra vilka fordon som används inom kommunen, men också sekundärt påverka upphandling av transporter. I ett mottagningskök, vilket tar emot komplett måltid finns risker för ökat matsvinn. Det ställer krav på bra förvaringsmöjligheter och så exakta beställningar som möjligt. Å andra sidan kan vissa investeringar i byggnation undvikas. Ett särskilt område som måltidsenheten ska arbeta med är minskat svinn både i produktionsledet och från måltidsgästen. Start i projektform sker under De ekologiska faktorerna gynnas också av inriktningarna i måltidsprogrammet till förmån för närodlat, ekologiskt och KRAV-kravcertifierade kök. Fortfarande kommer hel- och halvfabrikat att användas men genom ett systematiskt arbete ska andelen sådana livsmedel/produkter succesivt minska. I KRAV-certifieringen ingår hur mycket ekologiska produkter som ska användas. Med bättre förutsättningar kan alltmer mat lagas från grunden Dessa krav kommer lättare att kunna implementeras i tillagningsköken. De ekonomiska faktorerna pekar på effektivare nyttjande av lokaler, möjlighet till enhetlig styrning och effektiviseringar. Minskat behov av investeringar, nyckeltal för effektiv storköksmatlagning och områdesinriktning är delar av ekonomisk hållbarhet. Ökade

23 kostnaderna för transporter vägs upp av övriga minskade kostnader. Affärsmässighet och transparens mellan den säljande och de köpande förvaltningarna ska ge en prismodell med ekonomi, ekologi och social hållbarhet i centrum. Transportkostnader Vid full drift av tillagnings och serveringskök enligt den föreslagna strukturen kan transportkostnaderna approximeras i följande exempel: För 20 omställda kök och en enkelvägsträcka på 10 km med leveranser 200 dagar per år blir transportkostnaden för matleveranserna kronor per år för transportkilometer. För 30 omställda kök och en enkelvägsträcka på 10 km med leveranser 225 dagar per år blir transportkostnaden kronor för transportkilometer. Förutsättning: Kostnaderna beräknas efter att enkelleveranser sker en gång per dag d v s återtag av transportboxar/kärl för diskning sker effektivt. Kostnaderna kan minskas genom att flera serveringskök får leverans på samma rutt. Kostnaderna kan minskas om redan existerande leveranser ersätts. Dubbla uppsättningar boxar eller skåp kan behövas. De sociala faktorerna med livsmedelssäkerhet och likvärdiga måltider är grundläggande inriktningar. Måltidsgästerna näringsbehov, behov av specialkoster, alltmer mat lagad från grunden serverad i en positiv måltidsmiljö (rummet) och av personal med serviceanda/bra bemötande ska leda till att kundnöjdheten ökar. De sociala faktorerna påverkas negativt om upplevelsen av att förlora något överväger det man vinner, men för helheten görs ändå bedömningen att de sociala faktorerna påverkas positivt. Störts upplevd förlust kan förväntas på små enheter med hög personaltäthet d v s de enheter som har högst kostnad per portion. Här har kökets personal tid att göra betydligt mer i köket och tillsammans med verksamheten. Helhetsupplevelsen som måltidsgäst ställer stora krav på samarbete mellan förvaltningarna och olika yrkesgrupper. Resultatet för måltidsgästen avgörs inte av en enskildhet leverans utan hur vi tillsammans lyckas ge en positiv måltidsupplevelse. Bidragen till en förbättrad folkhälsa generellt och för äldre minskad risk för undernäring är viktiga områden att tillgodose. Indirekt bidrar köksturkturen och styrningen till dessa inriktningar. Med god kompetens i alla led ska måltidsupplevelsen kunna stimulera alla sinnen och bidra till upplevelserika sociala sammanhang. Växjö Annica Thor Måltidschef Anders Hägg utredare

24 Yttrande över remiss av utredning struktur för Växjö Kommuns kök. 1. Större delen av tillagningskök som berör omsorgen behålls.effektiv produktion. Maten ska lagas så nära måltidsgästen som möjligt. Transporterna minskar. 2. Låt kök med samlad servis även sköta matdistributionen till ordinert boende i närområdet.(obs transportkostnader). 3. Varför har maten fått sämre betyg? Kedjan från tillagning till måltid måste ses över. Transporter, Uppvärmning, Bättre bemanning. 4. Maten en kommunal angelägenhet, inga privata aktörer. 5. För att förbättra matsituationen har omsorgsnämnden fått ett anslag på 16,8 miljoner kronor som ska satsas på maten mötet och rummet. Vi antar att även personer i ordinärt boende blir involverade i denna satsning och mer tid för den enskilde till skapas i matsituationen. 6. Viktigt med kompetensutveckling för hemtjänst och omsorgspersonal. Här bör även ingå hur olika mikrovågsugnar fungerar samt hur lång tid olika maträtter ska värmas. 7. Kommunikation till omsorgstagarna intensifieras angående att man kan beställa större matportioner med mer potatis och grönsaker samt att okokt potatis kan erhållas. 8. Informationstext angående uppvärmningstid och effekt anges på matdistrubutions paketet. Kommunala pensionsrådet Växjö Kommun Pensionärsorganisationerna

25 Dnr Sammanställning av remissvar över yttrande om föreslagen köksstruktur En arbetsgrupp inom kommunledningsförvaltningen har arbetat fram förslag på struktur i köks- och måltidsorganisationen vilken tillgodoser de styrande inriktningarna, kvalitet och kostnadsreduktioner på 10 miljoner kr som fullmäktige lagt fast för Kommunstyrelsens organisations och personalutskott (KSOP) föreslogs översända utredningen/rapporten om förslag på köksstruktur till omsorgsnämnden och utbildningsnämnden för yttrande. Nedan sker en sammanställning och bedömning av remissvaren på utredningen och förslagen samt inkomna synpunkter. 1. Hur ser nämnden på föreslagen köksstruktur? Omsorgsnämnden Beslut: Nämnden ser positivt på förslagets områdesstruktur och ansatsen att det ska finnas ett tillagningskök på närmaste effektiva nivå i varje område. Utbildningsnämnden Beslut: Utbildningsnämnden ställer sig positiv till rapportens huvuddelar, fast har invändningar avseende serverings- och mottagningskök, där nämnden begär fortsatt beredning av ärendet i KSOP tillsammans med utbildningsnämnden. Bedömning: Förslaget innebär inga stora förändringar för redan etablerad struktur. Efter förvaltningsföreläggningar har överenskommelse träffats om att utbildningsförvaltningen tar ansvar för arbetsuppgifter sammanhängande med den pedagogiska måltiden. I övrigt ansvarar måltidsorganisationen för måltiden. 1 (4) Postadress, Besöksadress Tel. Fax Org.nr Bg

26 Dnr Hur påverkar föreslagen köksstruktur Er verksamhet? Omsorgsnämnden Nämnden ser inte att förslaget till köksstruktur medför betydande påverkan på verksamheten under förutsättning att inga omfattande förändringar är avsedda i befintlig struktur för de mottagningskök som nu är knutna till Älgvägen, respektive de tillagningskök som förser nämndens verksamheter i Lammhult Ingelstad, Braås, Rottne, Gemla och Vederslöv med måltider. Utbildningsnämnden Nämnden har invändningar mot förslagen om serverings- och mottagningsköken och begär fortsatt beredning av ärendet. Bedömning: Se bedömning fråga Hur avser nämnden att tillsammans med måltidsenheten arbeta fram gemensamma utvecklingsplaner kopplade till måltidsprogrammet, köp/säljsystem och köksstrukturen? Omsorgsnämnden Nämnden ser främst ett behov avseende det måltidspolitiska programmet, eftersom köksstruktur och köp/säljsystem i nuläget bedöms som huvudsakligen kompatibla med befintlig verksamhet. Nämnden ser matens kvalitet och smak som ett särskilt viktigt samarbetsområde. Nämnden anser att utveckling i frågor som rör dagligt arbete med måltidsmiljö och omsorgstagarnas inflytande bör bedrivas per enhet. Nämnden anser att verksamhetsmål och uppföljning bör hanteras av berörda avdelningar vid omsorgsförvaltningens centralförvaltning. Bedömning: Utveckling som rör måltidsmiljö och inflytande (maten, rummet och bemötandet) handlar om likvärdighet och hög kvalitet vilket berör samtliga enheter som ingår i måltidsorganisationen. Utvecklingsarbete bör således bedrivas på övergripande nivå för att säkerhetsställas i hela 2 (4)

27 Dnr måltidsorganisationen. Utvecklingsarbete bör också ske i dialog med verksamhetsföreträdare på enhetsnivå. Utbildningsnämnden har ej svarat på frågan. Övrigt Omsorgsnämnden Nämnden ställer sig positiv till framtida möjligheter med entreprenadsättning i verksamhetsområdena om detta är förenligt med uppfyllandet av måltidsprogrammets mål. Inkomna synpunkter Följande synpunkter har inkommit angående förslag på struktur i köks- och måltidsorganisationen: Lärarförbundet Utbildningsnämnden bör inte ta över ansvaret för frukost, servering av lunch, mellanmål och diskning i serveringsköken. Detta med hänvisning till styrdokument och behovet av lärarnas renodlade uppdrag för att ge barn och elever den utbildning de har rätt till. Om ansvar överläggs på utbildningsnämnden för servering och dylikt i serveringsköken skulle detta innebära att skolledare får gå på fler möten och få fler anställda, konstruera splittrade tjänster för pedagogerna. Fokus bör ligga på det pedagogiska uppdraget och inte på serviceuppgifter. Förskolechef De platsutbildade pedagogerna bör inte arbeta mer med maten om man med benämningen menar förskollärare och barnskötare. Detta med hänsyn till att det idag redan sker i viss omfattning samt att det ej bör öka. Bedömning: Se bedömning fråga 1. Inom förskoleverksamheten förekommer idag att pedagoger deltar i måltidsarbetet, inte bara den 3 (4)

28 Dnr pedagogiska måltiden. En renodling av arbetsuppgifterna innebär ökad professionalisering av de olika yrkena. Uppdelningen av arbetsuppgifter sätter ytterligare krav vad gäller gemensamma mål och gemensam verksamhetsplanering. Utredningens förslag bottnade i en bedömning att utbildningsförvaltningen har större möjligheter att kombinera arbetsuppgifter i serveringsköken med annan verksamhet. Kommunala Pensionärsrådet (KPR) Större delen av tillagningskök som berör omsorgen behålls för effektiv produktion och för att maten ska lagas så nära måltidsgästen som möjligt. Transporterna minskar. Kök med samlad servis bör även sköta matdistributionen till ordinärt boende i området. Varför har maten fått sämre betyg? Kedjan från tillagning till måltid måste ses över. Transporter, Uppvärmning, Bättre bemanning. Viktigt med kompetensutveckling för hemtjänst och omsorgspersonal. Här bör även ingå hur olika mikrovågsugnar fungerar samt hur lång tid olika maträtter ska värmas. Bedömning: Omsorgsnämnden beslutade 2014 att all matdistribution i kommunen ska utgå från tillagningsköket på Älgvägen. Kommunen har gjort stora investeringar i köket på Älgvägen, dessa investeringar måste tas tillvara. Ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver genomföras innan man tar ställning till förändringar. Detta utvecklingsarbete ska säkra matens betydelse i hela omsorgsarbetet för äldre vilket innebär samarbete mellan köken, matdistributionen och verksamheten. 4 (4)

29 Dnr KS Struktur för måltidsorganisationens kök Arbetsunderlag för beslut om en övergripande ordning för måltidsorganisationens kök. Uppdrag från kommunfullmäktige maj 2014, i samband med beslut om en kommungemensam måltidsorganisation VÄXJÖ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen November 30, 2015 Annica Thor (måltidschef), Anders Hägg (utredare),

30

31 Innehåll Sammanfattning av utgångspunkter... 3 Inledning - definitioner av begrepp... 4 Underlag för alternativen... 6 DiningDevelopment AB alternativ 1 - effektivitetsbrytpunkter... 7 DiningDevelopment AB alternativ 2 nytt större tillagningskök... 7 Alternativ 3 områdesansvariga tillagningskök, mottagningskök och serveringskök i en rekommenderad struktur Oberoende av alternativ... 9 Bakgrund och uppdraget... 9 Förutsättningar - struktur utifrån vilken eller vilka premisser Utvecklingsplan i flera steg Kvalitetsnyckeltal för särskilt boende Mål, syfte och metod Kartläggning nuvarande situation Kostnader för måltiden i grundskola och gymnasium Kostnadsandelar i måltidsverksamheten Kompetensinventering Måltidsprogram för Växjö kommun Hur ser ett effektivt kök ut? Produktionskostnad ny-om och tillbyggnad När kan effektiv produktion/service ges Statuskartläggning av kök i Växjö kommun Demografisk utveckling Omställning av kök Överväganden Förutsättningar och konsekvenser Sammantagen bedömning Förslag... 28

32 Sammanfattning av utgångspunkter Växjö kommuns köksorganisation omfattar 115 kök av mycket varierande karaktärer (storlek, yta, portionsantal, antal servicedagar/år, antalet medarbetare/kök, byggnadsstatus, maskinell utrustning och geografiskt läge). Övrigripande ska följande krav och mål uppfyllas Köken ska kunna leverera säkra måltider av god kvalitet Köken ska servera likvärdiga måltider som uppfyller lagkrav, och måltidsprogrammets inriktningar om mat lagad från grunden o ekologiska produkter o närhet o geografi och landsbygd o möjlighet till entreprenader Måltidsorganisationen ska vara effektiv Arbetet i målidsorganisationen och i köken ska ske i en god arbetsmiljö Hänsyn tas till kökens lokalmässiga förutsättningar, demografin och kommunala styrande dokument. För att kunna styra/leda en organisation med 115 arbetsställen och med 300 anställda i tillagningskök, mottagningskök och serveringskök krävs väl avvägda riktlinjer för hur organisationen ska inrättas och utvecklas. Inriktningarna ska vara vägledande för nya enheter och i omställningsarbetet av redan befintliga enheter. De utgör också grunden för hur måltidsorganisationen tar sig an av kommunfullmäktige beslutat måltidsprogram och givna kostnadsreduceringar. Styrande inriktningar ges exempelvis i kommunens budget, målidsprogrammet och miljöprogrammet. Följande avgörande faktorer bestämmer sammanvägt hur Växjö kommuns totala måltidsorganisation ska formas mot målen om säker mat lagad från grunden i så stor utsträckning som möjligt volymer, antal portioner och den demografiska utvecklingen lokalmässigt förutsättningar effektiv produktion geografiska, områdesmässiga och logistiska överväganden Till målet med tillagning från grunden och så nära måltidsgästen som möjligt behövs en färdväg som utgår från reala förhållanden och beslutade förutsättningar. Följande inriktningsvärden där särskilda överväganden kan innebära mindre avvikelse är starka och styrande rekommendationer. Anpassning till rekommendationerna ska ske i planerad form och 3 (33)

33 implementeras då de påkallas av ekonomiska eller andra skäl. Kommunen behåller därmed en ordning med tillagnings mottagnings och serveringskök. De påverkansbara ekonomiska faktorerna är kostnader för livsmedel, personal, transporter och lokaler. Gjorda investeringar ska i möjligaste mån tas till vara. Inledning - definitioner av begrepp Tillagningskök - Måltider tillagas från grunden med så stor andel råvaror som möjligt. Tillagningskök levererar huvudkomponent eller hel måltid till mottagningskök och komplett måltid till serveringskök. Mottagningskök - Måltidens huvudkomponent med vissa tillbehör tas emot, varm eller kyld, från bestämt tillagningskök. Potatis, pasta, ris och andra kompletteringskomponenter tillagas i köket, sallader bereds. Serveringskök/enhetsservering tar emot varm eller kyld komplett måltid. Enheten serverar frukost och mellanmål av livsmedel som levererats tillsammans med föregående/aktuell lunchleverans. Mat lagad från grunden SLV:s pyramid Livsmedelsverket har tagit fram ett förslag till tolkning av vad begreppet mat lagad från grunden innebär för storkök. Modellen är tänkt att fungera som stöd i de diskussioner som pågår i flera kommuner och landsting 1. 1 Svenska Livsmedelsverket 4 (33)

34 Syftet med tolkningen är att skapa en gemensam referensram som kommuner och landsting kan använda sig av, exempelvis när de tar fram styrdokument för måltiderna i vården, skolan och omsorgen. Förutsättningarna för att laga mat från grunden varierar mellan olika kök. Det finns stora skillnader exempelvis gällande kökslokalernas standard och vilken utrustning som finns att tillgå. Detsamma gäller personalbemanning och kökspersonalens kompetens. Förhoppningen är att tolkningen ska göra det lättare att bestämma en ambitionsnivå kring mat lagad från grunden naturligtvis utifrån sina egna förutsättningar. Livsmedelsverkets definitioner av begreppet: Med mat lagad från grunden menas mat som är lagad från råvaror. Med råvaror menar livsmedelsverket livsmedel som inte har värmts upp eller tillagats i förväg. Till råvara räknas även livsmedel som har genomgått olika konserveringsmetoder och/eller mekanisk bearbetning i syfte att förlänga hållbarheten eller för att förbereda råvaran för användning i köken. Exempel på sådana råvaror är skalad potatis, hackad lök, strimlat kött, torkad pasta, frusna bär, inlagd gurka samt konserverade eller mjölksyrade grönsaker. Följande begrepp kan också behöva definieras: Helfabrikat: Processad produkt färdig för konsumtion. Ex: Sylt, korv, filmjölk, ketchup, glass. I princip kan man säga att om det inte finns i naturen/hos bonden och du kan äta det utan att tillaga det, då är det helfabrikat. Halvfabrikat: Processad produkt som behöver ytterligare tillagning/preparering innan konsumtion. Ex: pasta, mjöl, ris, kaffe. Finns det inte i naturen/hos bonden och du måste preparera det på något vis för att konsumera det, då är det halvfabrikat. Råvara: Ej processad produkt. Ex: ägg, rent kött, frukt och grönsaker. För att enligt DD:s bedömning nå optimal lönsamhet vid framtida kvalitativ och professionell måltidsproduktion i stor skala, så omfattas viss användning av både halv- och helfabrikat. Dock ska tydliga kriterier vid upphandling avtal med leverantörer, tydligt angivna kvalitetsnivåer på de råvaror och produkter som används i köken. 5 (33)

35 Underlag för alternativen Måltidens kvalitet ska vara så hög som möjligt. Inriktningarna ges av det måltidspolitiska programmet där likvärdighet och kvalitetskrav poängteras. Alternativen presenteras för att nå de ekonomiska ramarna med besparingar på 5 10 och 5 miljoner innevarande och de kommande två åren 2016 och De första fem miljonerna genomförs med en samlad kommungemensam måltidsorganisation. I samtliga tre alternativ ingår att måltidsorganisationen åtminstone till viss del ska kunna leverera fler måltider utan automatiskt ökad personalinsats. Detta kan ske i olika grad beroende på kökets förutsättningar. Måltidsprogrammets inriktningar är styrande. Att ha mederbetare med rätt kompetens är en förutsättning för att lyckas med kvalitet och produktivitetsmålen. Alla tre alternativ innebär övertaligheter och ett samlat arbete med detta behöver omedelbart inledas tillsammans med arbetstagarorganisationerna. Genomförande av omställningsarbetet vid övertaligheter tar vanligtvis 1-2 år. Alternativ 1 konsultutredningens 2 förslag alt 1 - Effektiv organisation med hänsyn till brytpunkter med kostnadsreduceringar för personal och livsmedel. Omställning av ett antal kök från tillagning till mottagning. Alternativ 2 konsultutredningens förslag alt 2 - Ett nytt större tillagningskök med leveransmöjligheter byggs. Flera kök ställs om till mottagningskök. Alternativ 3 3 serviceområden i form av tillagningskök, mottagningskök och serveringskök etableras över hela kommunen enligt en given struktur, Rätt antal anställda enligt vedertagna nyckeltal i varje kök. Anställda med rätt kompetens - rätt person på rätt plats. Oavsett alternativ kan konkurrens och entreprenadsättning ske. Entreprenörer välkomnas att utmana större eller mindre verksamhetsområden. Tidigare upphandlingsförsök har inte gett tillräcklig marknadsrespons. Det är snarare så att ett antal privata förskolor/utbildningar vill köpa måltider av kommunen. I tiden mellan DiningDevelopment AB:s utredning baserade på 2013 års siffror och tills måltidsorganisationens budget överfördes till kommunstyrelsen har besparingar genomförts i de avlämnande 2 DiningDevelopment AB, Inger Stiltjestrand Svensson slutrapport Utredningsgruppens förslag 6 (33)