Christina Franzén Sabina Sjölander Jack Borgström Jenny Lantz

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Christina Franzén Sabina Sjölander Jack Borgström Jenny Lantz"

Transkript

1 Christina Franzén Sabina Sjölander Jack Borgström Jenny Lantz Ledningsstyrt jämställdhetsarbete

2 Förord Denna rapport är resultatet av ett förändrings- och utvecklingsprojekt, Jämvikt, med syfte att skapa förutsättningar för ett ledningsstyrt förändringsarbete för jämställdhet där målet är hållbar tillväxt. Rapporten har fått namnet Jämvikt, ledningsstyrt jämställdhetsarbete. Presentation av Näringslivets Ledarskapsakademi Näringslivets Ledarskapsakademi etablerades hösten Företaget är idag en nätverksorganisation bestående av organisations- och ledarskapskonsulter med skiftande bakgrund och forskare inom framförallt området organisation och ledarskap. Syftet med verksamheten är att bidra till en utveckling av ett ledarskap som kännetecknas av en förmåga att identifiera, utveckla och ta tillvara den samlade kompetensen och utvecklingskraften hos alla medarbetare, oberoende om de är kvinnor eller män, för att nå hållbar tillväxt. Näringslivets Ledarskapsakademi vill verka för sitt syfte genom att bidra med kunskap och processarbete. Vi ser vårt sätt att arbeta som kunskapsprocesser där kunskap varvas med dialog och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Vi skapar arenor där de människor vi möter kan bidra till varandra i en kreativ och skapande miljö och där kunskaper, erfarenheter och färdigheter från samtliga deltagare är viktiga bidrag för det gemensamma resultatet. Dialogen är vårt viktigaste verktyg då den är central för förståelse av den verklighet människor upplever och för att skapa mening och sammanhang. I dialogen ligger möjligheten till ny kunskap, nya insikter, utveckling och handlingskraft. Näringslivets Ledarskapsakademi initierar och genomför och dokumenterar utvecklingsprojekt inom områden som är relevanta för vårt syfte. Den här rapporten är ett exempel på detta. Ett varmt tack Det är många som på olika sätt bidragit i arbetet och till den här rapporten och som vi vill tacka. Deltagare Först och främst riktar vi vårt tack till de företag och kommuner som valde att delta i projektet. Genom ert deltagande har vi haft möjlighet att möta era chefer och medarbetare och tillsammans med dem driva Jämviktsprojektet på ett mycket givande sätt. Finansiärer Tack till VINNOVA som trodde på vårt projekt och har bidragit som vår huvudfinansiär. Till Ulla Göransson, som varit ansvarig för den utlysning projektet har ingått i, riktar vi ett särskilt tack. Ulla har genom åren följt vårt arbete och alltid 2

3 varit ett stort stöd. Vidare vill vi tacka vår andra finansiär ESF, Europeiska Socialfonden, som under två år gav finansiering till och följde vårt projekt. Styrgruppen Den styrgrupp vi etablerade har varit viktig för oss som arbetat i projektet. Margaretha Berggren och Catharina Alpkvist har följt och bidragit till projektet från början till slut. De var båda jämställdhetsdirektörer, Margaretha på länsstyrelsen i Västerbotten och Catharina på länsstyrelsen i Östergötland, när projektet startade. Trots att de båda slutade och gick vidare till nya uppdrag under projekttiden valde de att stanna kvar i projektet. Ett varmt tack till er för ett stimulerande och givande samarbete. Länsstyrelsen i Stockholm har representerats av Dennis Kullman som även han slutade sin tjänst där och inte kunde vara kvar i projektet. Regeringskansliet har varit representerat av Ewa Fors Norén och Anna-Marie Sandquist som båda på ett förtjänstfullt sätt bidragit till arbetet i styrgruppen. I styrgruppen och även i projektets ledningsgrupp har ekonomi doktor i företagsekonomi Pia Höök deltagit som forskare. Ett varmt tack till dig Pia som alltid bidrar med intelligenta och kloka tankar. Charlotte Holgersson, även hon ekonomi doktor i företagsekonomi, har under en del av projektet ersatt Pia i såväl ledningsgrupp som i styrgruppen och liksom Pia bidragit till att vi fört processen framåt. Forskare Jenny Lantz, ekonomi doktor i företagsekonomi, är den forskare som följt med och dokumenterat valda delar i projektet. Till dig Jenny riktar vi ett särskilt varmt tack. Vårt samarbete har varit roligt och givande på alla sätt. Tillsammans med Pia Höök och Charlotte Holgersson vaskade Jenny fram intressanta delar i allt det material hon dokumenterat i projektet. Tack till er alla för allt arbete ni lagt ner i projektet. Projektledning Jag har genomfört detta projekt tillsammans med mina kolleger Sabina Sjölander och Jack Borgström. Det har varit en intressant och givande resa där mötet med alla deltagare givit mest. Vårt samarbete har varit roligt och stimulerande. Vi har fått möjligheten att arbeta tillsammans mer än i våra konsultroller, vilket vi uppskattat och gjort att vi utvecklat såväl oss själva som Näringslivets Ledarskapsakademis verksamhet. Till mina kolleger uttrycker jag min uppskattning för ert aldrig sviktande intresse och för den entusiasm ni visar när ni tar er an det svåra arbetet att bidra till genusmedvetna organisationer och jämställdhet. Ni förtjänar mitt varma tack! Vår administratör Maline Sundelin har på ett förtjänstfullt sätt bidragit i projektet med det administrativa stöd vi behövt, med projektets ekonomistyrning och som konferensgeneral för våra spridningskonferenser. Varmt tack till dig Maline. Uppsala i oktober 2008 Christina Franzén VD, Näringslivets Ledarskapsakademi. 3

4 Innehåll Förord 7 Inledning 7 Projektägare och deltagare 7 Rapportens innehåll 8 Jämställdhet, människovärde och mänskliga rättigheter KAPITEL 1 9 Jämviktsprojektet 9 Syfte och mål 10 De utvalda organisationerna 10 Bas och fokus för projektet KAPITEL 2 12 Jämvikts arbetsprocess från början till slut 12 Jämviktsprojektet presenteras 12 Ledningsgruppsmöten 13 Metodutvecklarna introduceras 15 Cheferna 16 Medarbetarna 16 Återkoppling till ledningen 16 Spridningskonferenser 17 Återträff med metodutvecklarna 18 Utvärderingar KAPITEL 3 19 Arbetet i organisationerna 19 Företagen 19 Indexator 21 Saab Systems AB 22 Länsförsäkringar Mäklarservice AB 23 Cloetta Fazer 24 Sapa Heat Transfer 24 Kommunerna 25 Linköpings kommun 26 Umeå kommun KAPITEL 4 28 Deltagande observationer under Jämvikt 28 Upplägg, process och resultat 28 Upplägget 32 Processen 42 Resultaten 4

5 KAPITEL 5 46 Vårt eget arbete i projektet 46 Metoder och arbetsmodeller 46 Nyckeltal KAPITEL 6 48 Har vi nått målen? 48 Utifrån syftet 50 Utifrån målen KAPITEL 7 51 Ledningsstyrt jämställdhetsarbete 51 Ledningsstyrt jämställdhetsarbete 51 Ledningen har huvudansvaret 53 Cheferna har det operativa ansvaret 54 Medarbetarna ska delta 55 Personalfunktionens roll och ansvar 56 Jämställdhetsansvariga och jämställdhetskommittéer 56 Jämviktscykeln processmodell för jämställdhetsarbete Kunskap Insikt Planering Handling Resultat Utvärdera Lära Gå vidare 60 Alla kan bidra KAPITEL 8 61 Egna reflektioner, eget lärande 61 Roller och ansvar 62Lärdomar 65 Referenser 67 Kontaktuppgifter 5

6 Inledning Våren 2005 fick vi möjlighet att ansöka om medel till ett utvecklingsprojekt genom VINNOVAS utlysning, Genusperspektiv på innovationssystem och jämställdhet. En viktig del i ansökan till VINNOVA var att utvecklingsarbetet skulle bidra till hållbar tillväxt. Vi ansökte och fick även medel genom Svenska ESF-rådet. Liksom VINNOVA har rådet fokus på innovationskraft, lönsamhet och hållbar tillväxt. Begreppet hållbar tillväxt definieras av VINNOVA som långsiktig ekonomisk tillväxt som också är socialt och ekologiskt hållbar. Ekonomisk tillväxt som inte leder till ökad jämställdhet ses därmed inte som hållbar, en uppfattning vi ställer oss bakom. Jämställdhet är i grunden en fråga om människovärde och mänskliga rättigheter, men i arbetslivet är jämställdhet även en viktig fråga för utveckling och tillväxt. Namnet på vårt projekt blev Jämvikt Jämställdhet, Vilja och Kunskap ger förutsättningar för hållbar Tillväxt som speglar utgångspunkterna för projektet. Ett professionellt arbete för jämställdhet kräver vilja till förändring, kunskap för att förstå vad som behöver förändras och ett aktivt förändringsarbete. Genom att utgå både från jämställdhetsintegrering av verksamheter och från arbetsgivaransvar utifrån Jämställdhetslagen har projektet tagit ett helhetsgrepp på jämställdhetsarbete i arbetslivet. 6

7 Projektägare och deltagare Näringslivets Ledarskapsakademi har varit projektägare och därmed ytterst ansvarig för projektet. Näringslivets Ledarskapsakademi har sedan starten av verksamheten 1995 initierat och genomfört egna forsknings- och utvecklingsprojekt med mål att nå jämställdhet. Det har varit möjligt utifrån det unika samarbete vi alltid haft mellan konsulter och forskare. Tillsammans har vi skapat utvecklingsprojekt där konsulterna arbetat med utvecklingsprojekten och forskarna deltagit för att dokumentera och utvärdera valda delar av projekten. Våra samarbetspartners i Jämviktsprojektet har varit Länsstyrelsen i Västerbotten, Länsstyrelsen i Östergötland och Länsstyrelsen i Stockholm. Projektet har även haft stöd från Näringsdepartementet. Deltagare och projektorganisation Jämvikt har varit ett nationellt projekt. De företag och kommuner som deltagit är Indexator AB, Cloetta Fazer AB, Saab systems AB, Länsförsäkringar mäklarservice AB, Sapa Heat Transfer AB, Umeå Kommun och Linköpings kommun. Företrädare för Näringslivets Ledarskapsakademi och forskare från Näringslivets Ledarskapsakademis forskarnätverk har ingått i projektledningen. Projektledningen har haft ansvar för innehåll i och genomförande av projektet. Som stöd för arbetet bildades en styrgrupp med medlemmar som alla har gedigna kunskaper om och erfarenheter av jämställdhetsarbete. Styrgruppen har bestått av projektledningen, företrädare för samarbetspartners och en representant från Jämställdhetsenheten på Näringsdepartementet. Styrguppen har följt och kontinuerligt utvärderat arbetet samt kommit med förslag på förändringar och förbättringar under projekttiden. Forskare i projektet I Jämviktsprojektet har forskare deltagit i projektledning och styrgrupp. En forskare har följt och dokumenterat valda delar av vårt arbete. Vi beslutade från början att inte låsa fast oss vid en viss tanke eller modell för utvärdering utan vara öppna för vad som hände i arbetsprocessen. De sammanhang där forskaren varit med har dokumenterats i sin helhet dvs. både innehåll och process. De forskare som varit involverade i arbetet har läst allt material och tillsammans tagit beslut om vad de ansåg vara mest intressant att lyfta fram och skriva om i rapporten till VINNOVA. Rapportens innehåll I det inledande kapitlet presenteras Jämviktsprojektets syfte och mål, vilka organisationer som deltagit samt bas och fokus för projektet. I kapitel två finns Jämviktsprojektets arbetsprocess från början till slut beskriven. I kapitel tre presenteras de deltagande organisationerna, vilka aktiviteter de genomfört i projektet och vilka som deltagit. Kapitel fyra har titeln, Deltagande observationer under Jämvikt. Forskaren Jenny Lantz, som följt delar av projektet, har i kapitlet bland annat fångat intressanta situationer i projektet och tolkat dem. I kapitlet finns också en beskrivning av projektets innehåll och hur vi arbetat med olika målgrupper. 7

8 I kapitel fem berättar vi om vårt arbete i Jämvikt när det t ex gäller nyckeltal. Kapitel sex handlar om vår egen utvärdering av Jämviktsprojektet. Vi går tillbaka till syfte och mål och tar upp vad vi genomfört. Utifrån de resultat vi nått i projektet har vi utvecklat en strukturerad modell för ledningsstyrt förändringsarbete för jämställdhet och en processmodell för själva arbetet som vi presenterar i kapitel sju. Slutligen, i kapitel åtta, tar vi upp våra egna reflektioner och vårt eget lärande i projektet. Innehållet i de olika kapitlen har växt fram utifrån det arbete vi genomfört och genom samtal där vi gått igenom en rad faktorer: utgångspunkter, vilka som deltagit, genomfört arbete och de utvärderingar och slutsatser som blev resultatet. Christina Franzén har skrivit huvuddelen av rapporten. Jack Borgström och Sabina Sjölander har läst och kommenterat. Kapitel sju har vi konsulter skrivit tillsammans. Kapitel fyra av Jenny Lantz är helt och hållet hennes egen text. Jämställdhet, människovärde och mänskliga rättigheter Inom ramen för projektet publicerade vi i december 2007 boken, Jämställdhet, människovärde och mänskliga rättigheter. Där finns den teoretiska basen för vårt arbete beskriven. Boken går att beställa på vår hemsida I kapitel fyra här i vår rapport finns en del av teorierna och några artiklar och verktyg omnämnda. Vi har därför valt att i referenslistan ha med de referenser vi använt oss av under rubriken, Referenser för teorier och artiklar omnämnda i kapitel fyra. 8

9 1. Jämviktsprojektet Vi börjar med att beskriva Jämviktsprojektets syfte, mål och deltagare. Den projektidé som legat till grund för arbetet var att ge företag och offentliga verksamheter förutsättningar att arbeta med förändringsarbete för jämställdhet som en självklar och integrerad del av verksamheten. Vår vision är att företag och offentliga verksamheter ska kunna erbjuda anställda arbete på lika villkor och att de kunder eller medborgare verksamheter vänder sig till ska kunna ta del av det verksamheterna har att erbjuda på lika villkor, oavsett kön. Vår utgångspunkt är att en jämställd verksamhet bidrar till en hållbar utveckling och tillväxt. Syfte och mål Syftet med Jämviktsprojektet, var som vi beskrev det i ansökan till VINNOVA, att bidra till att företag och organisationer kan arbeta framgångsrikt med förändringsprocesser för jämställdhet och hållbar utveckling och tillväxt genom att: - Utveckla ledningsstrukturer för jämställdhetsarbete - Bidra med kunskap som stöd för förändringsarbete - Granska befintliga analys- och arbetsmetoder och utveckla nya för kartläggning och analys, planering, genomförande och uppföljning av förändringsarbete - Utveckla en chef-/ledarutveckling som bygger på forskning om kvinnor och mäns arbetsvillkor och förändringsarbete för att cheferna ska kunna göra egna handlingsplaner för den egna verksamheten - I praktiskt förändringsarbete pröva arbetsmodeller och metoder - Arbeta med jämställdhetsintegrering - Utforska möjligheten att ta fram nyckeltal för såväl jämställdhet utifrån Jämställdhetslagen som för jämställdhetsintegrering av den egna verksamheten - Sprida vunna kunskaper, erfarenheter, arbetsmodeller, kartläggnings- och analysverktyg och metoder i lättillgängliga former De mål vi ville uppnå Det övergripande målet var ökad jämställdhet i de deltagande företagen och kommunerna och att arbetet för jämställdhet skulle bidra till hållbar tillväxt. 9

10 Fyra faser med delmål Jämviktsprojektet har genomförts i fyra faser med konkreta mål för respektive fas. I den första fasen etablerades ledningsgrupp och styrgrupp för projektet, och projektet detaljplanerades. Företag och kommuner valdes ut och tillfrågades om de ville delta. I den andra fasen utarbetades arbetsmodeller för ett professionellt jämställdhetsarbete. I den tredje fasen har arbetsmodellerna testats i företagens och kommunernas verksamheter av såväl chefer som medarbetare. I den fjärde fasen har arbetet utvärderats och avslutats med organisationerna och rapporten till VINNOVA skrivits. De utvalda organisationerna För att lyckas med förändringsarbetet var det viktigt att företag och kommuner valde att vara med utifrån en egen vilja till förändring. Sju företag och två kommuner erbjöds att delta i Jämviktsprojektet. Samtliga tackade ja. Av dessa finns två företag och en kommun vardera i Västerbotten respektive Östergötland och tre företag i Stockholm. Fler företag än kommuner har deltagit i projektet vilket är ett medvetet val. Intresset var i första hand att se hur företag skulle kunna utveckla sina affärsverksamheter genom ett arbete för jämställdhet. Utifrån tidigare erfarenheter vet vi att det är berikande och utvecklande att utbyta kunskaper och erfarenheter över gränserna mellan offentlig och privat verksamhet. Därför valde vi att även ta med två kommuner. Genom att både företag och kommuner har deltagit i projektet har vi fått möjlighet att förstå hur ingångsvärden och drivkrafter påverkar synen på jämställdhetsarbete. Drivkrafterna skiljer sig åt. För en offentlig organisation är jämställdhet i första hand en fråga om rättvisa, etik och kvalitet. För ett privat företag kan lönsamhet och lyhördhet gentemot kunder vara viktiga argument för jämställdhet. Svårigheter på vägen i ett långsiktigt projekt Av de nio som startade i projektet är fem företag och de två kommunerna kvar i arbetet när denna rapport skrivs. Mycket har hänt under projekttiden som påverkat företagens möjlighet att delta. Av sju verkställande direktörer har inte mindre än fem slutat under projekttiden. I de företag där vd slutat har arbetet fortsatt i fyra av företagen. I ett av företagen kom bytet av vd tidigt och projektet var ännu inte så förankrat att det gick att fortsätta. Ett företag fick svårigheter redan i starten av projektet; omstruktureringar ledde till hög arbetsbelastning och företagets vd bedömde att de inte kunde fullfölja sitt åtagande i projektet. Bas och fokus för projektet Kunskapsprocesser Basen för projektet har varit den kunskap som redan finns i form av såväl svensk som internationell forskning, framförallt forskning om organisation och ledarskap med ett genusperspektiv, och av genomfört jämställdhetsarbete. Vi har även använt oss av metoder och verktyg för ledarutveckling med ett genusperspektiv. 10

11 Vidare har jämställdhet kopplats till organisationskultur, värdegrundsarbete och arbetsmiljö. Med stöd av detta har vi skapat kunskapsprocesser där teorier varvats med reflektioner och dialog mellan deltagarna. Exempel har vi hämtat från deltagarnas självupplevda vardag. Genom arbetet har vi förmedlat befintliga och utvecklat nya kunskaper, och nya insikter och idéer har växt fram som stöd för förändringsarbetet. Fokus på lösningar Vårt förhållningssätt har varit lösningsfokuserat. Vi har utgått från verksamheternas identifierade framtidsfrågor och utifrån dessa fokuserat på åtgärder som bidragit till respektive verksamhets utveckling. I några av företagen har verksamhetens visioner varit ledstjärna för arbetet. Då har det varit viktigt att ta reda på hur jämställdhet kan bidra till att nå visionerna. 11

12 2. Jämvikts arbetsprocess från början till slut I detta kapitel beskriver vi arbetsprocessen i Jämvikt. Allt ifrån hur arbetet startade till utvärdering med våra deltagande organisationer. Jämviktsprojektet presenteras Arbetet startade med att Jämviktsprojektet presenterades för de utvalda företagen och kommunerna. I Umeå och Linköping bjöd landshövdingarna in företagens verkställande direktörer samt stadsdirektör och verksamhetschefer inom kommunen till informationsmöten. Landshövdingarna deltog själva i sammankomsterna och berättade om Länsstyrelsens syn på vikten av jämställdhet och myndighetens roll i projektet. I Stockholm träffade vi respektive organisation och informerade om projektet. De utvalda tackar ja Informationsmötena ledde fram till beslut och glädjande nog tackade alla vi frågat ja till att delta. Det betyder inte att vi hade kunnat fråga vilken organisation som helst om de ville vara med i projektet. Intresset att delta var resultatet av ett gediget förarbete. Med stöd av jämställdhetsdirektörerna i de län vi valt sökte vi oss fram till organisationer som vi bedömde hade en egen vilja till ett genomgripande jämställdhetsarbete. I Stockholm, där det var svårast att identifiera företag, sökte vi intensivt i flera månader för att hitta företag som ville delta och var beredda att tillsammans med projektägarna lägga ner det arbete som krävdes för att delta. I deltagandet ingick att som ledning själva vara delaktiga, följa processen, avsätta resurser, utse deltagare, och vara med och utvärdera resultat av arbetet. Beslutet har omfattat ett engagemang i hela utvecklings- och förändringsprocessen. Ledningsgruppsmöten Nästa steg blev att anordna ledningsgruppsmöten i organisationerna. Då projektet har varit ledningsstyrt från början till slut var det vd eller verksamhetschef som avgjorde vilken form informationsmötet skulle ha. Några valde längre kunskapsseminarier för att starta processen utifrån en gemensam kunskapsplattform i hela ledningen. Andra valde att starta med en presentation av projektet och en dialog kring vilken roll och vilket ansvar ledning, chefer och medarbetare skulle ha i projektet. Ledningen väljer deltagare Vårt förslag på hur ledningarna skulle välja deltagare till projektet var att de skulle utse två chefer i linjen. I projektet skulle cheferna få möjlighet att ta sitt operativa ansvar för jämställdhetsfrågan och testa arbetssätt och metoder med sina medarbetare. De cheferna skulle i sin tur utse två chefer på lägre nivå i sin egen linje. Tillsammans med oss skulle dessa chefer arbeta fram förslag på arbetssätt och metoder för den egna verksamheten. Vi kallade dem metodutvecklare. 12

13 När metodutvecklarna arbetat fram förslag skulle de ha rapporteringsansvar direkt till ledningen, där deras egna chefer i de flesta fall fanns med. Ledningen kunde därefter ta beslut om hur det fortsatta arbetet med linjecheferna och deras medarbetare skulle genomföras. Resultatet av det fortsatta arbetet skulle på nytt presenteras i ledningen för utvärdering. En utvärdering som skulle bli grund för det fortsatta arbetet för jämställdhet, efter att projektet var slutfört. Organisationerna skulle på så sätt ges en möjlighet att arbeta fram hur frågor om jämställdhet skulle kunna vara en självklar och integrerad del i verksamheten. Samtliga ledningar tog beslut i linje med vårt förslag. Metodutvecklarna introduceras De flesta av de utvalda metodutvecklarna var chefer på olika nivåer. Påfallande många var nya på sina befattningar. I några av organisationerna ville ledningen ha med personalchefen. Det innebar att personalfunktionen var delaktig i projektet från början i dessa organisationer, och kunde ge cheferna stöd utifrån sin profession. Metodutvecklarna deltog vid tre seminarietillfällen under sammanlagt sex dagar. Under de två första dagarna var syftet att ge information om projektet och deras roll, baskunskap om vad jämställdhet är och möjlighet att lära känna varandra för att få en bra utvecklingsprocess tillsammans. Metodutvecklarnas reaktioner Det var med viss förvirring metodutvecklarna kom den första dagen. Många påpekade att de visste för lite om projektet och vad de förväntades bidra med. Initialt var frågorna många kring jämställdhet. Det kunde t.ex. handla om att ojämställdheten var vardag och sågs som normal, eller att det bara handlade om antal kvinnor respektive män och löner. Någon undrade om man kan tvinga företag att bli mer jämställda. Deltagarna diskuterade hinder för arbetet och någon påpekade att vi behöver alla argument vi kan få. Hade lite svårt att definiera begreppet och hur det verkligen såg ut hos oss. Tyckte själv att vi inte hade några större problem annat än att vi har väldigt lite kvinnor på arbetsplatsen. Men så har det ju alltid varit, så det var inget konstigt. (man) Förstod egentligen inte ordet jämställdhets totala omfattning. Jämställdhet var nästan endast en fråga om antal, kryddat med problemet löneklyftor mellan kvinnor och män. (kvinna) Det var viktigt att förtydliga metodutvecklarnas roll, att de tillsammans med oss skulle arbeta fram förslag till ledningen men att de inte själva förväntades driva förändringsarbetet. Det skulle de utvalda cheferna göra, som är operativt ansvariga för allt förändringsarbete. Skulle de delta i själva förändringsarbetet så var det på nya mandat. Att de kunde släppa ansvaret för genomförandet blev den främsta orsaken till att vi kunde nå så långt som vi gjorde i arbetet med metodutvecklarna. Att frågorna var så många kring deras roll hade sin grund i deras erfarenhet av att det ofta varit någon eller några få utvalda personer som stått för och förväntats driva jämställdhetsarbetet, och de svårigheter dessa upplevt. Det gällde till exempel legitimitet för frågan och det mer eller mindre omöjliga i att driva ett 13

14 förändringsarbete vid sidan om ordinarie verksamhet. När de blev klara över sin roll var vår upplevelse att de mer fritt och kreativt kunde ta sig an uppgiften. Metodutvecklarnas uppgifter Vid nästa seminarietillfälle för metodutvecklarna var syftet att fördjupa frågor om jämställdhet och förmedla genuskunskap. Metodutvecklarna fick sortera i den kunskap vi hittills förmedlat och komma med förslag på vilken kunskap chefer behöver för att kunna arbeta professionellt för jämställdhet. Vidare fick metodutvecklarna möjlighet att testa ett verktyg på ett fiktivt företag, för att fundera över om de skulle kunna använda verktyget i sin egen verksamhet. Fram till nästa seminarium hade metodutvecklarna till uppgift att ta fram fakta om den egna verksamheten och börja fundera över förslag på förändringsarbete de ville presentera för ledningen. Mellan seminarium två och tre bidrog projektledningen vid minst ett tillfälle med handledning till metodutvecklarna. Vid det tredje seminarietillfället var det dags att förbereda överlämning till respektive ledning. Det gjordes utifrån en skiss för hur mötena var planerade att genomföras och genom att metodutvecklarna sammanfattade det arbete de gjort under och mellan seminarietillfällena. Överlämning till ledningen Presentationerna för företags- och verksamhetsledningarna togs emot mycket väl. Det var endast i ett av de företag där vd slutade som ledningen inte hade klart för sig hur metodutvecklarnas uppdrag sett ut och vad de själva hade för roll i projektet. I det företaget stannade arbetet upp helt. Arbetet kom igång igen efter några månader genom att metodutvecklarna fick möjlighet att på nytt presentera vad de kommit fram till genom arbetet i projektet för ledning och chefer. Arbetet är också överlämnat till den nya vdn för dialog om fortsättning. I några av företagen tog ledningen direkt beslut om vissa åtgärder utifrån metodutvecklarnas kartläggning och analys av nuläget. I ett företag sattes t.ex. mål för arbetet in i ordinarie styrsystem redan för Ett par metodutvecklare kommenterar hur ledningen tog emot deras förslag. Större delen av ledningen var mycket intresserade av det vi hade att säga. Presentationen avslutades med att det fattades beslut om att åtgärda enligt det förslag vi lagt. Ledningen har uppfattat att de äger frågan och att om de inte engagerar sig så kommer inget att hända. Att det är de som är beslutsfattare om vilka åtgärder som ska göras på företaget. Processen med metodutvecklare ledde så mycket längre När vi startade arbetet med metodutvecklarna var vår förhoppning att vi tillsammans med dem skulle få fram metoder som ledningarna kunde dra nytta av för det fortsatta arbetet. Processen med metodutvecklarna ledde så mycket längre. De klarade av att göra kvalificerade analyser av sina egna verksamheter och kunde ge förslag på arbetssätt och metoder som beslutsunderlag till sina ledningar. I vissa fall var det hela smörgåsbord, smakfullt och engagerat serverade till ledningen. Vi i projektledningen var djupt imponerade av deras prestationer. När det gäller metodutvecklarnas egen syn på sin utveckling så upplevdes den som givande men inte alltid helt bekväm. 14

15 Tiden jag fått för reflektion över det som man innerst inne känt till har öppnat min mottaglighet att jag på ett helt annat sätt mer kritiskt granskar strukturella problem som inte befrämjar jämställdhet samt inte minst mitt eget agerande och kommunicerande Insikten kom väldigt fort i samband med vårt andra mötestillfälle som var väldigt upplysande och fungerande som en riktig eye-opener. (kvinna) Från att ha varit rätt nollställd så har jag tack vare utbildningen förflyttat mig till att se saker, till exempel orättvisor, vilket varit jobbigt. Den utbildning och information vi fått har verkligen gett mig aha-upplevelse. Detta plus upplägget där vi fått chansen att diskutera problemställningar tillsammans med andra med liknande problem har varit otroligt lärorikt. (man) Cheferna Cheferna som deltagit i Jämviktsprojektet ser vi som strategiskt viktiga personer i projektet. Det är genom deras chefskap förändringsarbetet kan utvecklas och drivas. Deras uppgift har varit att tydliggöra det egna chefsansvaret för jämställdhetsfrågor som berör personal, och att testa arbetssätt och metoder för jämställdhetsintegrering med sina medarbetare. Chefsutbildningen Som stöd för arbetet har de gått en chefsutbildning som vi utvecklat för projektet. Syftet var att ge cheferna förutsättningar att arbeta professionellt med jämställdhet, själva och tillsammans med sina medarbetare. De två första dagarna i chefsutbildningen hade som mål att ge baskunskap om jämställdhet. Men det var också viktigt att deltagarna skulle få lära känna varandra och deras respektive verksamheter. De flesta av cheferna tyckte att det var intressant och givande att träffa deltagare från andra verksamheter. Erfarenhetsutbyte med andra deltagare har gett mig insikt i att jämställdhet har stor vikt i yrkesliv och privatliv. (kvinna) Kunskapen vi förmedlade togs emot positivt men med viss tveksamhet från flera av deltagarna. Tveksamheten eller ifrågasättandet handlade mycket om att de flesta kände sig nöjda och tyckte att vi nått långt när det gäller jämställdhet. En inställning som förändrades när de fick insikt om vikten av frågan, och inte minst om hur vi själva bidrar till hur (o)jämställda vi är. Initialt så fanns en viss tveksamhet. Med ökad kunskap kom insikten vad jämställdhet ytterst handlar om och därmed påbörjades för min del en självanalys av mitt eget förhållningssätt till omgivningen. (man) Under de två följande dagarna kopplade vi jämställdhet och genuskunskap mer tydligt till ledarskap och organisationskultur och testade metoder för själva jämställdhetsarbetet. Genomgående nådde vi en kunskapsnivå i chefsgruppen som möjliggjorde kvalificerade analyser av den egna verksamheten och prioriteringar av åtgärder. Insikten om frågans vikt och dess konsekvenser i verksamheter växte fram genom kunskap, reflektioner, erfarenhetsutbyte och dialog mellan deltagarna. På frågan hur chefernas resa i Jämviktsprojektet varit svarade en man: 15

16 Min resa är från ett kvantitativt fokus till ett kvalitativt. Innan var mitt fokus på att bredda rekryteringsbasen, nästa station på min resa var tydliga insikter om att jämställdhet bidrar till arbetsglädje. Nu har jag dessutom nått insikten om kopplingen till vårt arbetsresultat. Jag ser även tydligt en arbetsmodell för att jobba med frågan. Chefsseminarier även utanför projektet När cheferna gick chefsutbildningen hade de i uppgift att utforma hur de utifrån det egna verksamhets- och ansvarsområdet ville arbeta med sina medarbetare. I vissa fall involverades ledningen för beslut om hur, var och med vilka det var lämpligast att arbeta vidare. Det resulterade bland annat i att vi genomförde chefsseminarier även med chefer som inte från början var involverade i projektet. De ledningar som fattat detta beslut har förstått vikten av att alla chefer är genuskompetenta, för att tillsammans i chefsleden kunna arbeta professionellt och ge varandra kollegialt stöd i utvecklingsarbetet för jämställdhet. Medarbetarna Med de chefer som gått chefsutbildningen och valts ut att arbeta vidare med sina medarbetare har vi genomfört ett antal olika aktiviteter. Cheferna har valt olika angreppssätt men alla har förstått att även medarbetare behöver grundkunskaper om vad jämställdhet är, och hur en mer jämställd verksamhet bidrar till att nå målen för verksamheten. Allt arbete med medarbetare har därför börjat med kunskapsseminarier. I de flesta organisationerna har vi träffat medarbetarna vid två tillfällen. Mellan seminarietillfällena har de haft som uppgift att kritiskt granska sin egen kultur och arbetsmiljö och att komma med förslag på förbättringar eller förändringar. Vår upplevelse av arbetet med medarbetarna är att de varit intresserade och engagerade. Ett engagemang som växt med förståelse av frågan ur ett verksamhetsperspektiv och att det har handlat om att komma med förslag på förändringar i den egen arbetsmiljö. Återkoppling till ledningen Efter att vi avslutat arbete med chefer och medarbetare i våra deltagande organisationer har vi haft uppföljningsseminarier med företagsledningar och verksamhetschefer. I några av organisationerna har vi enbart träffat vd eller verksamhetschef, i andra har hela ledningen medverkat. Där har vi tillsammans diskuterat vad som hänt i projektet, vad de lärt av att delta och hur de vill gå vidare. Under rubriken, Arbetet i respektive organisation i kapitel 3 finns en sammanfattning av det arbete som är genomfört och hur organisationerna tänker om fortsatt arbete i den egna verksamheten. Spridningskonferenser I projektet har vi genomfört tre spridningskonferenser med titeln, Utmana dina föreställningar, om jämställdhet och hållbar tillväxt i Stockholm, Linköping och i Umeå. Frågor vi hade med i programmen för konferenserna var om jämställdhet kan 16

17 bidra till att företag kan skapa tillväxt och göra lönsamma affärer och om jämställdhetsintegrering kan säkerställa att kvinnor och män får del av offentliga verksamheter på lika villkor. Genom konferenserna ville vi även visa på hur ett ledningsstyrt förändringsarbete för jämställdhet kan utvecklas och nå framgång. Programmen byggde på vad vi nått för resultat i Jämviktsprojektet och hur deltagande organisationer kunde koppla resultatet till de frågeställningar vi hade i programförklaringen. Vi bjöd även på utmanande och inspirerande föreläsningar för att ge energi till arbetet för jämställdhet. I Stockholm kunde vi glädja oss åt ett stort intresse och de 100 platser vi hade till vårt förfogande fylldes snabbt. Här deltog två av våra företags vd:ar och berättade om vad de lärt i projektet och vilka resultat de nått. I Linköping var Cloetta Fazer AB värdar för konferensen, som även den blev mycket välbesökt. Jämviktsdeltagare medverkade och berättade om sina upplevelser som metodutvecklare och chefer i projektet. Här deltog även en forskare som förmedlade forskning om stadsplanering ur ett genusperspektiv, med anledning av att Linköpings kommun var med i projektet och vi genomfört ett arbete med fokus på stadsplanering. I Umeå bjöd landshövdingen tillsammans med oss in till en konferens på Länsstyrelsen. Även denna gång fylldes salen med intresserade åhörare. En vd och chefer från kommunen som deltagit i projektet medverkade. Vi hade även bjudit in en föreläsare från ett annat projekt i VINNOVAS utlysning. Hon föreläste om, Män, malm och machoattityder, ett uppskattat inslag och ett bra sätt att hjälpas åt att sprida den kunskap som skapas via VINNOVAS projekt. Återträff med metodutvecklarna I arbetet med metodutvecklarna uttryckte de ett önskemål om att få träffas i slutet av projektet för att få dela erfarenheter kring vad som hänt i deras organisationer. Vid träffen fick även vi som projektansvariga möjlighet att stämma av de slutsatser vi dragit av arbetet i projektet. Vi gick bland annat igenom vår modell för ledningsstyrning och Jämviktsmodellen som beskrivs i rapporten under rubriken, Ledningsstyrt jämställdhetsarbete i kapitel 7. Vi fick med oss många bra tankar och reflektioner från gruppen. Inför mötet hade vi haft en avstämning med forskarna i projektet. De hade då konstaterat att vi i projektet hade haft ovanligt lite motstånd i jämförelse med vad som brukar uppstå i jämställdhetsprojekt. Vi ägnade därför tid åt att diskutera detta med metodutvecklarna för att försöka förstå och förklara hur det kom sig. Det framkom att ledningsstyrningen var den viktigaste anledningen utifrån metodutvecklarnas perspektiv, och att arbetet skulle drivas i linjen av cheferna och inte av personalfunktionen. Metodutvecklarna hade t ex stämt av med sin vd eller verksamhetschef att de verkligen menade allvar med satsningen. Som en deltagare sa, jag spände ögonen i min vd och frågade hur seriös han var och hur han själv tänkte medverka. När de fått klara besked om att engagemanget var äkta hade deras eget motstånd minskat. Vidare berättade de att motståndet minskat över tid. Ju mer kunskap de fått, desto större motivation hade de känt för att bidra till en förändring. 17

18 Utvärderingar Som en sista aktivitet i projektet har vi haft uppföljningsmöten med respektive organisation. Det har i de flesta fall inneburit att vi träffat vd eller verksamhetschef med ledningsgrupp och de chefer som drivit ett förändringsarbete i sin verksamhet. Den agenda vi haft har handlat om vad som faktiskt genomförts i respektive organisation, vad de lärt av att delta och hur de vill gå vidare. 18

19 3. Arbetet i organisationerna Nedan beskriver vi kortfattat hur förändringsarbetet har sett ut i de deltagande företagen och kommunerna. Samtliga har på ett förtjänstfullt sätt tagit sig an uppgiften och drivit arbetet utifrån de egna förutsättningarna. Vår bedömning är att alla har goda möjligheter att arbete vidare utifrån det arbete de genomfört i projektet. Företagen Indexator Vi börjar med Indexator, det företag som nått de bästa resultaten i hela projektet. Det beror bland annat på att företagets vd varit engagerad från början till slut och att arbetet har följt vår modell för ledningsstyrning. Indexator är också det enda företag som varit med i Jämviktsprojektet där inte vd slutat under projektperioden, vilket självklart har haft betydelse. Ett tydligt behov När arbetet i projektet startade var vd relativt ny i företaget. Vd var intresserad av jämställdhetsarbete som ett medel för att nå konkurrensfördelar och tillväxt men hade inte hunnit starta något konkret arbete. VINNOVAS intresse av att driva behovsmotiverad forskning och utveckling sammanföll med företagets identifierade behov att anställa mer personal. Indexator är i en mycket expansiv fas, har utvecklat nya produkter och under projekttiden byggt en ny fabrik för utveckling av verksamheten. Företaget ligger i Vindeln, ett litet samhälle med innevånare, där möjligheten att anställa personal i närmiljön är begränsad. Vd insåg att företaget behövde uppfattas som en attraktiv arbetsplats och att rekryteringsbasen behövde breddas. Företaget var starkt mansdominerat och det fanns en uppfattning bland medarbetare att kvinnor inte skulle fungera i arbetsmiljön. Vd trodde annorlunda och såg möjligheten i att rekrytera kvinnor till företaget som ett sätt att lösa personalfrågan. Värdegrundsarbete För att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare behöver även de som redan arbetar i verksamheten uppleva arbetsmiljön som attraktiv. Alla medarbetare behöver känna att de är viktiga och förväntas bidra till företagets utveckling och tillväxt. I den expansiva fas företaget är i behövs allas kompetens och motivation för att t ex klara av en hög produktionstakt och samtidigt bidra till nya innovativa lösningar och produkter. Vd insåg ganska snabbt att arbetet för jämställdhet behövde ingå i ett värdegrundsarbete för både ledning, chefer och anställda. Jämviktsprojektet öppnade upp möjligheten till det arbetet. Från att arbetet setts som ett sätt att skapa möjligheter till rekrytering av medarbetare har det utmynnat i en förståelse av hur jämställdhet påverkar arbetsresultat och bidrar till lönsamhet och tillväxt. 19

20 Ledningen deltog i projektet Vad som varit viktigt och bidragit till det positiva resultatet företaget nått är att vd själv har varit aktiv i projektet från början till slut. Han utsåg t ex själv deltagare från företaget. Som metodutvecklare deltog tre chefer varav en var personalchefen. De gjorde ett genomgripande kartläggnings- och analysarbete som presenterades för vd och företagsledningen. Vd själv, en företrädare för styrelsen och två linjechefer deltog i chefsutbildningen. Utifrån hur vikten av frågan växte fram bland cheferna utvecklades en arbetsmodell som genomförts med både chefer och en grupp medarbetare. Personalchefen kunde utifrån sin position bidra på ett professionellt sätt med både kunskap och stöd till de chefer som deltog. Resultaten mättes och märktes Till stöd för processen genomförde företaget en enkätundersökning med de medarbetare som deltog, för att få en tydlig bild av läget innan arbetet startade och för att kunna mäta resultatet. Undersökningen har upprepats efter att medarbetarna deltagit i två medarbetarseminarier och tillsammans med sin chef kontinuerligt arbetat vidare. I enkätsvaren går att utläsa att den psykosociala arbetsmiljön har förbättrats och att attityder till jämställdhetsarbete förändrats radikalt. Som exempel kan nämnas att 35 procent ansåg det vara viktigt att vara föräldraledig när projektet startade medan 73 procent ansåg att föräldrar bör dela föräldraledigheten lika vid det sista mättillfället. När det gäller att kvinnor och män ska ha lika lön för samma arbete och vikten av att företaget anstränger sig för att rekrytera kvinnor ansåg 25 procent att det var viktigt innan projektet och 60 procent vid det sista mättillfället. Den stora vinsten som medarbetarna själva upplever är att arbetsklimatet blivit betydligt bättre. Fyra kvinnor har anställts och utgör idag 25 procent av gruppen, något männen upplever som mycket positivt. Produktiviteten har ökat i gruppen och sjuktalen gått ner. Vilja till förnyelse och samarbete i stort Vd:s intresse för jämställdhet är inte en isolerad företeelse utan hänger ihop med synen på företagande, där ett brett intresse och breda kontaktytor ses som självklara för att utveckla verksamheten och nå hållbar tillväxt. Indexator arbetar på bred front och är bl a engagerat i arbetet med att bygga nya former för samarbeten med andra lokala företag. Det främsta exemplet på detta är uppbyggnaden av ett skogstekniskt kluster i Västerbotten, där Indexator tillsammans med ett annat närliggande företag haft en central roll. Företaget har även insett vinsterna i att via samverkan med olika universitet skapa nya förutsättningar för att förnya sin egen produktutveckling. Man har utvecklat djupa tekniska kontakter med flera svenska lärosäten. Indexators forskningschef är ordförande i VINNOVA-projektet Vikt- och volymintelligenta gjutna konstruktioner. Ett ytterligare exempel är Indexators deltagande i projektet Produktionslyftet, som för företagets del framför allt syftar till att korta ledtiderna i produktionsprocessen. Jämställdhet en central del i den nya företagskulturen Ett omfattande arbete pågår med teknikutveckling och produktionsprocesser men vd och företagsledning inser att nya produkter och en effektivare produktionsapparat inte är hela nyckeln till den ökade konkurrenskraft man behöver för att stå sig i den globala konkurrensen. Parallellt med det tekniska arbetet behöver även företagets ledarskap och medarbetarskap förnyas. En central del i det arbetet är att finna nya former för hur man skall kunna arbeta med värdegrundsfrågor där jämställdhetsarbetet ingår. Företaget söker nya vägar för att bättre kunna dra nytta av alla medarbetares kunskaper och erfarenheter och har i ljuset av detta insett att jämställdhetsfrågan är en 20

Christina Franzén Pär Lärkeryd Sabina Sjölander Jack Borgström. DET LÖNAR SIG. genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustri

Christina Franzén Pär Lärkeryd Sabina Sjölander Jack Borgström. DET LÖNAR SIG. genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustri Christina Franzén Pär Lärkeryd Sabina Sjölander Jack Borgström DET LÖNAR SIG. genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustri DET LÖNAR SIG. Den här boken handlar om Indexator och det värdegrundsarbete,

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40, Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT SKAPAR VI EN BRA ARBETSMILJÖ OCH GER SAMHÄLLSSERVICE MED HÖG KVALITET. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Jämställdhet javisst men hur?

Jämställdhet javisst men hur? Jämställdhet javisst men hur? Nationella skogsprogrammet i praktiken 6 december 2018 Christina Franzén Näringslivets Ledarskapsakademi Jämställdhet Individnivå Människovärde och mänskliga rättigheter Alla

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Kommunstyrelsens personalutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-04-12 Sida 1(2) 24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinje för chef-

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Medarbetar- och ledarskapsprogram

Medarbetar- och ledarskapsprogram Medarbetar- och ledarskapsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2018-01-29 Ansvarig förvaltning: Kommunledningskontoret Ansvarig tjänsteman: Personalchef Innehåll Välkommen till Vaggeryds kommun... 3 Vision

Läs mer

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men

Läs mer

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 HR i riktning mot Halmstads kommuns vision Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 Vi har en vision! HALMSTADS VISION HAR TRE HJÄRTAN Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-04-30 Sida 1(1) 86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinje för chef- och ledarskap i

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap

POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap Polisens övergripande mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Chefens uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för att verksamheten och dess

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen: Bilaga KF 7 201-0 - 0 Karlsborgs kommun Ledarskapspolicy Dokumenttyp: Policy Diarienummer: 66.201 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 201-0-0 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Samtliga

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun Strategi (Strategi, Plan, Riktlinje eller Regel) Fastställt av Kommunfullmäktige Datum för fastställande 2019-03-25 70 Giltighetstid Tills vidare. Första

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Indexator Rotator Systems

Indexator Rotator Systems Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla nivåer. Inför

Läs mer

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning Personalstrategi 2008 2012 Varför behövs personalstrategin? Personalstrategin uttrycker det gemensamma förhållningssättet i vårt strategiska och operativa personalarbete inom Falköpings kommun. Det personalstrategiska

Läs mer

Worldwide

Worldwide Worldwide Genusmedveten ledning och styrning av förändringsarbete Hälsinglands Sparbank Anders Thorson Eva Malmström Eva Thorén Christina Franzén Näringslivets Ledarskapsakademi Susanne Andersson Stockholms

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR CHEF.

TILL DIG SOM ÄR CHEF. TILL DIG SOM ÄR CHEF. Vi ska skapa en. e s l e v e l p p u v i t i s po Till dig som arbetar eller söker arbete som chef i Söderköpings kommun. LEDARSKAPET- EN NYCKEL TILL FRAMGÅNG Du som är eller vill

Läs mer

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar.

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar. FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013 Föreläsningar som förändrar. Lära för Livet Seminarier Utbildning Talarförmedling Er partner inom individ-, ledarskaps- och teamutveckling Sveriges bästa

Läs mer

Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser

Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser Falu kommun ESF-projekt 2017-2020 Karin Rosenberg 023-87915 23 november 2017 29 Bakgrund till projektet Kompetensförsörjning i välfärden Kvalitetsbrister

Läs mer

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program Ett övergripande dokument för kommunens samtliga arbetsplatser i syfte med att skapa en ändamålsenlig

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

WESTHAGEN UTBILDNING AB

WESTHAGEN UTBILDNING AB Bilaga 3 WESTHAGEN UTBILDNING AB Utvärdering Westhagen Utbildning AB UTVÄRDERING 2(6) Westhagen Utbildning AB UTVÄRDERING 3(6) Utvärdering Process Mentorprogram Jämnt på toppen Beställare Länsstyrelsen

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS). Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs

Läs mer

Personalidé Arvika kommun

Personalidé Arvika kommun Personalidé Arvika kommun Personalidé Kommunens vision Arvika en attraktivare kommun med strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. För att nå vår vision

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Män har varit här längst

Män har varit här längst Män har varit här längst Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer ANNA WAHL SOP HI E LINGHAG UNIVERSITÄTSBIBLIOTHriK KIEL - ZENTRALBIBLIOTMEK - ^Studentlitteratur Förord 7 KAPITEL 1 Olika

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Roll, Mål & Sammanhang

Roll, Mål & Sammanhang Roll, Mål & Sammanhang Roll: Fastighetschef på Örebroporten www.orebroporten.se Huvuduppdrag: Bidra till Örebros och Örebroportens framtida utveckling. - Du leder fastighetsavdelningens medarbetare och

Läs mer

Förändra radikalt. ett utvecklingsprojekt för att stärka innovationskraften i kommunerna

Förändra radikalt. ett utvecklingsprojekt för att stärka innovationskraften i kommunerna Förändra radikalt ett utvecklingsprojekt för att stärka innovationskraften i kommunerna??! Förändra radikalt ett utvecklingsprojekt för att stärka innovationskraften i kommunerna?! Radikala förändringar

Läs mer