Knegarna som kör Porsche och prinsen som gömmer en folklig varmkorv

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:091 Knegarna som kör Porsche och prinsen som gömmer en folklig varmkorv En kritisk diskursanalys av tidningen Expressens möjligheter att leva upp till journalistikens idéer och ideal HANNA MORÉN PER SANDBERG MEDIEDESIGN Luleå tekniska universitet Musik och medier Medier och upplevelseproduktion 2006:091 ISSN: ISRN: LTU - CUPP / SE

2 Abstract The media of today have a big impact on people s lives and values. The purpose of this study was to examine how the evening newspaper Expressen represents the value of money in our society and if they can reach the journalistic ideals. We made a critical discourse analysis and chose five articles to examine. Our study shows that Expressen reproduces and maintains the existing structure where money is seen as something desirable and important. We also found that they can t and often doesn t even try to live up the journalistic ideas and ideals, for example objectivity and truth. Key words: Discourse, critical discourse analysis, newspaper articles, evening paper, Expressen, ideology, journalistic ideals, money Authors: Hanna Morén, Per Sandberg Subject: Media- and communication science Title: The workers who drives Porsche and the prince who hides a hot dog- A critical discourse analysis of the newspaper Expressen s possibility to live up the journalistic ideas and ideals Tutor: Monika Eliasson Location: Luleå University of Technology Number of pages: 76

3 Sammanfattning Idag befinner vi oss i en tid när medierna blir allt fler och når ut till en allt större del av befolkningen. Därför är mediernas makt att påverka större än någonsin. På grund av detta är det viktigt för alla medborgare att förstå hur medierna konstruerar vad som ses som normalt och onormalt. Pengar har en stor betydelse i vårt samhälle. Förutom det självklara, att ha mat för dagen och tak över huvudet ses det som beundransvärt att ha mycket pengar. Ett av våra syften var att ta reda på vilken roll Expressen spelar, om de legitimerar eller ifrågasätter det rådande förhållandet där pengar ses som något eftersträvansvärt. Vi ville också undersöka vilken betydelse av pengar i samhället som kvällstidningen Expressen målar upp och vad det säger om hur Expressen tycker att samhället är och bör vara. Genom dessa två frågeställningar ville vi också få ett svar på arbetets övergripande syfte som handlar om vilken möjlighet tidningen har att leva upp till journalistikens idéer och ideal om bland annat objektivitet och att förmedla sanning. Vi har gjort en kritisk diskursanalys och har bland annat använt John B Thompsons modell för hur ideologi arbetar i medierna, att det inte är texten i sig som är ideologisk utan tolkningen av den. Vi har även utgått ifrån semiotiska och strukturalistiska begrepp för att förstå de underliggande strukturer och symboler som artiklarna innehåller. Vi har gjort både ideologikritiska och journalistiska analyser av artiklarna. I en ideologikritiskanalys hittade vi de underliggande strukturerna medan vi i en journalistisk analys betonar vad som skrivs och hur det framställs. Från en slumpmässigt vald vecka plockade vi ut fem exempel på artiklar ur Expressen. Vi hade vissa kriterier när vi valde de fem artiklarna, utifrån de frågor vi ställde upp. De artiklar vi analyserade hade alla med ekonomi att göra på något sätt, dessutom valde vi artiklar som var lite längre. Artiklarna skulle vara skrivna av olika reportrar för att undvika att urvalet blir beroende av en journalists uppfattning. Artiklarna ska kunna ses som representativa för tidningen. Efter att ha analyserat de fem artiklarna kan vi konstatera att Expressen legitimerar de rådande strukturella förhållanden som finns i samhället. I alla artiklarna finns antingen förhållandet rik- fattig eller så finns symboler för rikedom, som dyra bilar och alkoholvanor. Expressen

4 framställer ofta dessa saker som viktiga och självklara men problematiserar aldrig varför en del människor har mer pengar och om de har rätt till det. Dessutom döljs konflikten mellan rika och fattiga, för om det finns rika människor måste andra vara fattiga. I och med det framställs det kapitalistiska systemet som självklart och inga alternativa, oppositionella synsätt kommer fram vilket gör att det samhälle vi har idag består. Vilken betydelse sätter Expressen till pengar? Stor betydelse. I undersökningen hittade vi binära motsatsförhållanden som kan illustreras genom en folklig varmkorv och en Ferrari för åtta miljoner. Illustrationen kommer från två av de artiklar vi har analyserat. En om hur prins Harry från England gömmer en folklig varmkorv bakom ryggen på ett fotografi. Den andra artikeln handlar om hur Stefan Eriksson, en svensk affärsman, kvaddat sin Ferrari som kostat åtta miljoner. Eftersom varmkorven representerar arbetarklass och därmed låg status och låg inkomst är det något som rika inte ska befatta sig med utan ska dölja bakom ryggen. Det är med andra ord skamset att associeras med symboler för sådant som indikerar låg ekonomisk status. Ferrarin, å andra sidan, representerar rikedom och välstånd och är värd att visa upp, vilket är anledningen till att artikeln skrivs. Expressen ger alltså Ferrarin (rikedom) högre status än varmkorven (fattigdom) vilket är att frångå de journalistiska idealen. Vår journalistiska analys visar att ingen av artiklarna går in på djupet för att förklara varför samhällsstrukturen ser ut som den gör eller presenterar alternativ till den. Det är ett typiskt kännetecken för tidningar i allmänhet och kvällstidningar i synnerhet, nämligen att de tar upp saker som är sensationella, hårdvinklar dessa och ställer sällan grundläggande frågor som varför, och hur det skulle kunna vara istället. Utifrån det vi har nämnt kan vi konstatera att de journalistiska idealen är omöjliga att uppnå, naturligtvis även för Expressen. Medierna har en önskan om att vara oberoende, objektiva och förmedla sanningen. Det här låter väldigt bra i teorin men är i praktiken omöjligt att leva upp till. Lönsamheten på medieföretag är överordnad de publicistiska idéerna. Sanning och objektivitet finns inte utan är en konstruktion. Dessutom påverkas alla journalister av egna erfarenheter och upplevelser samt redaktionens traditioner och hierarki. I de artiklar vi har undersökt har vi dessutom funnit att Expressen gör medvetna övertramp mot de journalistiska idéerna och idealen när de till exempel använder värdeladdade ord och uttryck.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering och syfte Avgränsningar Normativ teori Journalistikens idéer och ideal Vad är journalistik? Journalistikens uppgifter Det journalistiska kraven Journalistikens professionalisering Vad ska journalistiken göra? Journalistikens påverkansfaktorer Journalistiken som ekonomi Kvällstidningarnas situation Etiska faktorer Andra påverkansfaktorer De som kommer till tals Expressen Kvällspressens historia Expressen Bonnier AB Kritisk teoribildning Paradigm Det kritiska perspektivet Falska behov Gramscis hegemoni Ideologi Ideologibegreppet Ideologin i medierna Strukturalism och semiotik Diskurs Diskursanalys Tidigare forskning Expressens journalistik Journalistikens ideal Vem syns i medierna? Metod och material... 34

6 6.1 Diskursanalys i praktiken Metoddiskussioner Material Studiens genomförande Granskning av Expressen Artikel 1: Stefan körde Ferrarin Rubriker Ingress Brödtext Grafik och faktarutor Ideologikritisk analys Slutsats Artikel 2: De sköt mot helikoptern Rubriker Ingress Brödtext Ideologikritisk analys Slutsats Artikel 3: Knegarna som kör Porsche Rubriker Ingress Brödtext Bilder och grafik Ideologikritisk analys Slutsats Artikel 4: Prinssch Harry Rubriker Ingress Brödtext Bilder och grafik Ideologikritisk analys Slutsats Artikel 5: De tjänar mest Rubriker Ingress Brödtext Bilder och grafik Ideologikritisk analys Slutsats Sammanfattning av empirisk analys... 63

7 8. Diskussion Expressens bild av betydelsen av pengar i samhället Expressens bild av hur samhället är och bör var Expressens möjligheter att nå upp till journalistikens ideal Slutsats Förslag på fortsatt forskning Referenser Bilagor 12.1 Stefan körde Ferarrin 12.2 De sköt mot helikoptern 12.3 Knegarna som kör Porsche 12.4 Prinssch Harry 12.5 De tjänar mest

8 1. Inledning Journalistik är viktig i alla samhällen. Den ger oss information och kunskaper vi behöver för att vara aktiva medborgare i en demokrati. Den journalistik vi kommer i kontakt med dagligen påverkar oss när vi fattar beslut och bildar uppfattningar om samhället omkring oss. Därför har journalistiken en stor roll i hur vår omvärld formas. Idag befinner vi oss i en tid när medierna blir allt fler och når ut till en allt större del av befolkningen. Därför är mediernas makt att påverka större än någonsin. De utgör även medborgarnas främsta källa för information om politiska frågor. 1 På grund av detta är det viktigt för alla medborgare att förstå hur medierna konstruerar vad som ses som normalt och onormalt. Vilket synsätt på vårt samhälle förmedlar text, bild och ljud förutom det uppenbara? Efter tre års journaliststudier har vi blivit intresserade av att undersöka vilken bild Sveriges tredje största tidning Expressen (inklusive GT och Kvällspressen) ger sina läsare av samhället. Följer journalisterna de principer och idéer tidningen har satt upp eller inte, och i så fall varför inte? Vårt intresse väcktes när vi på Institutionen för musik och medier, Luleå tekniska universitet, hade en föreläsare i kursen Tidningsredigering 2, Tor-Arne Moe. Han hade jobbat flera år på just Expressen och vissa synpunkter han hade om våra redigerade sidor gick helt emot det vi tidigare lärt oss under utbildningen. Vi har undervisats i att rubriker ska ha täckning i texten och att allt som presenteras i en tidning ska vara sant och relevant. Men Tor- Arne Moe ville hårdvinkla saker som egentligen bara vara små detaljer utan större värde. Han förklarade också orsaken till det, nämligen att det värsta en kvällstidning vet är när läsaren bläddrar förbi en sida. Allt material ska presentas så att text och utformning lockar alla läsare, även de som egentligen inte är intresserade av ämnet. Trots att kvällstidningarna får mycket kritik tillhör de ändå Sveriges mest lästa tidningar med miljonpublik. Expressen är en av Sveriges största dagstidningar och har en välbesökt internetsida. De har därför stor makt att påverka eftersom de når ut till en stor del av befolkningen varje dag. Därför är det intressant att undersöka hur de utnyttjar den makten och om de lever upp till sina idéer eller bidrar till motsatsen. 1 Nord Lars & Strömbäck Jesper (2004) s 15 1

9 Pengar har en stor betydelse i vårt samhälle. Förutom det självklara, att ha mat för dagen och tak över huvudet ses det som beundransvärt att ha mycket pengar. Vi vill ta reda på vilken roll Expressen spelar, om tidningen legitimerar eller ifrågasätter det rådande förhållandet där pengar ses som något eftersträvansvärt. 1.1 Problemformulering och syfte I Expressens publicistiska idé står det att de ser sig själva som en klassisk kvällstidning som är liberal vilket betyder att människans drömmar, dramer och berättelse är det absolut viktigaste för dem. Man ifrågasätter makten och allt som gör tillvaron trång och tråkig. Alla idéer som försöker krympa människan och hennes möjligheter bekämpas. Dit hör exempelvis kvinnoförakt, klassförakt, främlingsfientlighet och fördomsfullhet. Istället värnas yttrandefrihet, förnuft och lusten att gå barfota när det regnar. Expressen tror också på varje individs rätt att forma sitt liv och fylla det med mening och glädje. Allt det här utgör Expressens själ enligt dem själva. 2 Vi vill undersöka till hur stor grad Expressen lever upp till sina egna ideal. Bidrar de till att upprätthålla det dominerande tankesättet eller erbjuder de alternativa synsätt? Genom att studera hur Expressen beskriver betydelsen av pengar vill vi ta reda på vilken bild av samhället de förmedlar till sina läsare. Utifrån Expressens publicistiska idé och möjlighet att påverka samt våra egna tankar om journalistik vill vi ta reda på följande: Vilka förutsättningar har Expressen att leva upp till sina idéer? Ifrågasätter de verkligen vårt samhälles dominerande normer och värderingar eller upprätthåller och skapar Expressen det som ses som naturligt och självklart? Vårt övergripande syfte är att ta reda på vilken möjlighet Expressen har att nå upp till journalistikens idéer och ideal. Med avseende på det kommer vi att undersöka två saker. För det första ska vi ta reda på vilken bild Expressen målar upp om betydelsen av pengar i samhället. 2 ( ) 2

10 Det leder, för det andra, i sin tur till att vi kan avgöra vad det säger om Expressens bild om hur samhället är och bör vara. De två sakerna tillsammans kommer att ligga till grund för vår slutgiltiga diskussion som utgår från vilken möjlighet Expressen har att nå upp till journalistikens och sina egna ideal. 1.2 Avgränsningar För att avgränsa oss har vi valt en av Sveriges största dagstidningar, Expressen. Vi har valt att koncentrera oss på huvudtidningen, inte bilagor eller tidningens webbsida. Anledningen till det är att huvudtidningen utgör ursprungsprodukten som distribueras varje dag och som har flest köpare. Vi har även bestämt oss för att göra en kvalitativ analys och behöver därmed inte göra ett representativt eller slumpmässigt urval utan valde fem längre artiklar ur en veckas Expressen, april Därefter analyserade vi all text som hörde till respektive artikel; rubrik, ingress, brödtext, mellanrubrik, faktaruta och bildtext. Vi valde att inte fokusera på bildens roll, eller redigeringen, men i sådana fall där det haft en uppenbar betydelse som vi kunnat tolka har vi tagit hänsyn till det. Vi valde bort tyckande journalistik som ledare, krönikor, debattinlägg och liknande. Tanken är att undersöka den vanliga traditionella nyhetsjournalistiken som både av läsare och journalister förknippas med vissa ideal. Vi tror helt enkelt att läsarna inte har lika hög försvarsberedskap mot material som presenteras på nyhetsplats, som exempelvis mot tyckande journalistik som krönikor och ledare. I det senare fallet utgår läsarna från att texten är utformad utifrån personliga värderingar eftersom det också anges. Därför borde försvarsmekanismerna mot det som skrivs i de fallen vara större än när det gäller nyheter, som ska präglas av ideal som objektivitet, saklighet och allsidighet. Vår undersökning blir också mycket mer intressant om vi analyserar den journalistik som utger sig för att leva upp till de journalistiska idealen. På grund av detta kommer vårt arbete dels bestå av att redogöra för journalistikens ideal och om de går att uppnå. Dels kommer vi att utgå från kritisk forskning som kan appliceras på medier. Vi ska göra en diskursanalys och använder då exempelvis John B Thompsons fem olika sätt på hur ideologi arbetar, samtidigt som vi gör en makro- och mikrostudie. 3

11 2. Normativ teori Vad är journalistik? Vad är dess uppdrag? Vad påverkar journalistiken? Vad är speciellt för kvällstidningsjournalistik? Det är frågorna som vi utgått ifrån när vi författat detta kapitel. 2.1 Journalistikens idéer och ideal Vi inleder kapitlet med att titta på journalistikens ideal. Vi berättar exempelvis vad som är journalistik, hur den skapas och hur journalisterna vill att journalistiken ska vara och tror att den är Vad är journalistik? Journalistik är ett begrepp som vi ofta använder. Men vad är egentligen journalistik? Nationalencyklopedin definierar uttrycket som: benämning på såväl insamling, urval, bearbetning och presentation av material i massmedier som på resultatet av denna verksamhet: det redaktionella innehållet i medierna. Journalistik avser ytterst att skildra verkligheten; den skiljer sig från skönlitteratur genom att inte syssla med fiktion och från vetenskapligt arbete genom krav på aktualitet. 3 Redan i deras ytliga definiering står det alltså klart att journalistik handlar om så mycket mer än att skriva, fotografera, filma eller spela in ljud. Journalistik handlar lika mycket, om inte mer, om att samla in och bearbeta information. Det handlar lika mycket om arbetet bakom en färdig produkt, som om själva produkten. Men eftersom läsarna, lyssnarna och tittarna inte ser arbetet bakom uppfattar nog de flesta journalistik som en färdig produkt. Därför är det lätt för dem att uppleva innehållet som rätt eller fel, det vill säga bra eller dålig journalistik. Deras definieringar beror då på om den journalistiska produkten stämmer eller misstämmer med deras egna uppfattningar om saker och händelser. Det gäller också att skilja mellan medier och journalistik. Medierna kan i praktiken lika gärna sprida underhållning, filmer och skvaller som journalistik. 4 Journalistik kan ses ur journalisternas egen synvinkel, som en profession, ett yrke. Då är journalistik regler, rutiner, traditioner, arbetssätt, förhållningssätt och attityder. För journalister är journalistik inte bara ett innehåll utan även att behärska olika Nord Lars & Strömbäck Jesper (2004) s

12 presentationstekniker, samt vilken funktion man har på redaktionen. Journalistiken blir för dem ett sätt att forma verkligheten på. 5 Journalistik kan teoretiskt beskrivas som två olika saker. Dels är journalistik en arbetsmetod, fältarbete, grävande, undersökande och arbete med källor och intervjuer. Dels är journalistik ett presentationssätt, den färdiga produkten. Men det är inte hela sanningen. Eftersom journalistik är en handelsvara måste den även vara koncentrerad, lättfattlig och presenterad i bekanta berättelsemönster. 6 Folks uppfattning om journalistik styrs också av att det ska vara något som förmedlar sanna berättelser, sanna händelser. Något som händer, något som är aktuellt. Genom journalistiken förväntar sig publiken att få veta något som är sant, relevant och intressant till skillnad från skönlitteratur som ses mer som underhållning än fakta. 7 Journalistik brukar även beskrivas som en del av det offentliga samtalet. Och eftersom ett bra samtal bör vara uppriktigt, ifrågasättande, medvetet förutsättningslöst samt ta upp tankar och idéer som går på tvärs och är obekväma, bör alltså även journalistiken göra det. 8 Den största delen journalistik som vi tar del av är nyheter. I Nationalencyklopedin beskrivs en nyhet så här: offentliggjort meddelande om något betydelsefullt som tidigare varit okänt: en händelse, en process eller ett tillstånd. 9 Precis så resonerar nog även de flesta nyhetsredaktioner runt om i landet. De vill berätta något som tidigare varit okänt, något nytt och spännande. Men allt oftare beskrivs nyhetsproduktion som fabriker eller industrier med löpandebandproduktion. Viktiga faktorer i nyhetsarbetet är tid, utrymme, personal och uppmärksamhet. Redaktionen har en viss tid på sig att fylla ett visst utrymme. Det finns begränsat med personal samt uppmärksamhet som publiken kan ge. Men nyhetsförmedling är inte bara en fabrik, det är också en industri som styrs av publikens och marknadens behov. Pengar är också en viktig del för redaktionerna Hultén Lars J (1996) s 8 6 Ibid s Ibid s 20 8 Ibid s

13 De här villkoren får konsekvenser för hur väl journalister berättar sina nyheter. Snuttifieringen är något som har kritiserats på senare år, och det handlar alltså om att nyheterna blir kortare och kortare. Tiden och utrymmet gör att det inte finns plats för några fördjupningar och allt presenteras istället i form av snuttar. Det här beror både på att journalisterna inte har tid att göra en fördjupning, men även på att publiken inte har tid att ta del av hur mycket nyheter som helst. De vill veta vad som har hänt, men kort och fort Journalistikens uppgifter Journalister själva anser sig ha två viktiga samhällsfunktioner. Dels att granska den verksamhet som utövas av de inflytelserika i samhället, dels att ge information som är nödvändig för att medborgarna ska kunna ta ställning i samhällsfrågor. Dessa två uppgifter markerar tydligt journalistkårens vilja att vara oberoende. Medierna ska självständigt granska och informera och inte vara beroende av till exempel politiska partier. 11 Förutom dessa två uppgifter nämns ofta att kommentera och främja kommunikation som två av journalistikens uppgifter. Även att underhålla kan vara en uppgift. Men i journalistikens roll finns även ett inslag av pedagogik, att förklara komplicerade skeenden på ett enkelt sätt för sin publik. 12 I en pressutredning från 1972 bestämdes det att mediernas huvuduppgift är att förstärka och fördjupa den svenska demokratin. Det ska ske genom att medierna informerar, kommenterar, granskar och främjar gruppkommunikation. 13 Som synes stämmer dessa två uppfattningar väldigt väl. Samhället har gett medierna det uppdrag som de själva anser sig ha De journalistiska kraven I Sverige finns det flera lagar som påverkar journalistiken. Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Offentlighetsprincipen bidrar till att alla i samhället får möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Inom journalistiken har man emellertid medvetet velat begränsa en del av den stora frihet som lagarna ger upphov till. 10 Hultén Lars J (1996) s Hadenius & Weibull (2002) s Ibid s Lindblom Hulthén Agneta (2000) s 6 6

14 Tanken är att ordet i medierna fortfarande i stort sett ska vara fritt, men med vissa begränsningar för information som inte ligger i allmänhetens intresse. Därför har Tidningsutgivarföreningen, Sveriges Tidskrifter, Journalistförbundet och Publicistklubben gemensamt antagit tre sorters etiska regler. 14 Meningen är att medborgarna inte i onödan ska behöva lida av publicitet. Så kallad god publicistisk sed ska tillämpas. De tre etiska reglerna är Publicistregler, Regler mot textreklam och Yrkesregler. 15 Publicistregler anger bland annat att nyhetsförmedlingen ska vara korrekt och allsidig. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politiska tillhörighet, religiösa åskådning eller sexuella läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande. Publicitet som kan kränka privatlivet ska också undvikas, såvida det inte har ett uppenbart allmänintresse. Yrkesreglerna är till för att öka journalistikens trovärdighet. Den som granskar måste själv tåla att bli granskad. Därför ska ingen utanför redaktionen kunna dela ut journalistiska uppdrag. Ingen utifrån ska heller kunna hindra eller inskränka publicitet och redaktionerna ska inte ta emot gåvor som kan uppfattas som mutor. Regler mot textreklam finns för att ingen utomstående ska kunna köpa eller på annat sätt påverka mediebudskapet. Reglerna hindrar bland annat att reklam förekommer i redaktionellt material. De publicistiska reglerna faller inte under någon lag utan är tänkta som riktlinjer för agerandet. 16 Till det journalistiska idealet hör alltså att inte sprida reklam. Inte bara i de pressetiska reglerna framkommer den skillnaden. Journalistförbundet fastställde 1992 en klar skillnad mellan yrkena journalist, informatör och marknadsförare. Alla väljer de ut och sammanställer material självständigt men journalisten måste följa yrkesreglerna och tjänar allmänheten, medan informatörer agerar för att sprida ut arbetsgivarens tjänst, vara eller idé. Marknadsföraren försöker sälja varor och tjänster för att tjäna pengar Spelregler för press, tv och radio (2002) s 4 15 Ibid s Ibid s Engblom Lars-Åke (2001) s 262 7

15 Utifrån spelreglerna för press, radio och tv har Lars Nord och Jesper Strömbäck satt upp sju krav som de anser ska uppfyllas för att medborgarna själva, fritt och självständigt, ska kunna ta ställning i samhällsfrågor: 1) Tillämpa principen om två av varandra oberoende källor, 2) att i huvudsak vara beskrivande och i den mån tolkningar förekommer, 3) att tydligt skilja mellan fakta å ena sidan och tolkningar och spekulationer å den andra, 4) att alltid tydligt skilja mellan bekräftade och obekräftade uppgifter, 5) att vara tydlig med vilka källor som används, 6) att inte dramatisera på ett sätt som suddar ut gränsen mellan fakta och fiktion, samt 7) att inte anspela på allmänt hållna stereotyper och fördomar på ett sätt som bidrar till att de sprids och förstärks Journalistikens professionalisering Professionalisering inom journalistiken exploderade under 60- och 70-talen. Före sextiotalet sympatiserade de flesta journalisterna med den egna tidningens politiska åsikt vilket påverkade nyhetsbevakningen. Från och med 60-talet blev det allt mer sällsynt. Istället för att bara rapportera skulle journalistiken vara granskande och kritisk, och tänkandet blev mer enhetligt. En del i att få en större enhetlighet var uppförandet av journalisthögskolorna i Stockholm och Göteborg Det medförde att kraven skärptes och att statusen på yrket höjdes. Journalisterna var inte längre bara maktens rapportörer utan självständigheten och därmed utvecklingen mot en profession ökade. Journalisterna började agera utifrån en nyhetsvärdering som redaktionerna själv bestämde, inte makten. Granskningen av offentliga företrädare ökade kraftigt. Målen var att avslöja missförhållanden, maktmissbruk och de negativa aspekterna av samhället. Journalisten skulle stå på folkets sida. Journalistikens viktigaste uppgifter fastslogs. Journalisterna anser precis idag som då att deras viktigaste uppgifter är att informera, granska, främja gruppkommunikation och kommentera skeenden. Uppgifterna var en viktig del i professionaliseringen och medförde att journalistiken blev allt mer homogen. Medierna gjorde alltmer likartade bedömningar, vilket kännetecknar en profession. Nyhetsjournalistik och opinionsjournalistik var inte längre samma sak. Ord som objektivitet, neutralitet, kritiskhet och självständighet blev idealen i och med yrket blev en profession. 18 Nord Lars & Strömbäck Jesper (2004) s

16 Det finns många åsikter om vad som krävs för att uppfylla kravet om professionalitet. Flera forskare menar att det måste finnas en kunskapsklyfta mellan allmänheten och de yrkesverksamma. En icke-yrkesverksam ska inte kunna prestera lika bra inom området som den yrkesverksamma. Ytterligare åsikter som nämnts i debatten är att en professionell ska få sitt ämbete efter merit, och vara känslomässigt neutral. De som inte behärskar uppgifterna ska uteslutas ur professionen Vad ska journalistiken göra? Nu när vi berättat vad journalistik är och vilken uppfattning publik och journalister har, tänkte vi berätta om några av de uttryck som anses viktiga inom journalistiken. Grunden är att den information som sänds ut ska vara sann, allsidig och relevant. 20 Nyhetsjournalistiken har sina etiska ideal men vissa av dem motsäger varandra och är dessutom luddiga. Framförallt är det kraven på en saklig och allsidig nyhetsförmedling som ställer till problem. Det eftersom journalistiken samtidigt ska vara lättbegriplig och relevant, vilket skapar förenklingar och hårt dragna vinklar. 21 Det finns en skillnad mellan nyhets- och åsiktsjournalistik. Nyhetsjournalistiken anses vara objektiv, opartisk och speglar verkligheten. Den berättar helt enkelt sanningen medan åsiktsjournalistiken ger utryck för åsikter och tankar, den anses alltså vara partisk. 22 Ofta förknippas alltså nyhetsjournalistiken med objektivet och åsiktsjournalistiken med subjektivitet. Objektiviteten som ska prägla journalistiken anses vara positiv eftersom den antas utgå ifrån sanningen. Objektet som beskrivs är i fokus, medan personen som sänder ut budskapet träder tillbaka och försöker berätta om objektet istället för sig själv. Den objektiva journalistiken anses vara mer trovärdig, sanningsenlig, pålitlig, oberoende och ärlig, vilket ses som positiva egenskaper. Subjektivitet är något som nyhetsjournalistiken inte vill förknippas med. Journalister är misstänksamma mot subjektivitet som inte visar verkligheten som den är och går därmed inte att lita på. Till det journalistiska ideal som journalisterna vill förmedla hör också begreppen relevans, balans (opartiskhet) och sanning. De tillsammans anses utgöra objektiviteten. 19 Engblom Lars-Åke (2001) s Strömbäck Jesper (2004) s Ekström Mats & Nohrstedt Stig Arne (1996) s 88 9

17 Med relevans menas att bara sådant som har betydelse ska publiceras. Det som publiceras ska också få det utrymme som det förtjänar. Eftersom vad som är relevant varierar för olika personer så måste det alltid göras en nyhetsvärdering. Balans syftar till att alla sidor i en konflikt ska få samma möjligheter att utrycka sig. 23 Bevakningen ska vara opartisk och inte gynna någon sida. Så väl positiva som negativa aspekter ska lyftas fram. Som journalist får man inte använda värdeladdade ord för att ta ställning för en sida eller åsikt. 24 Sanningen är ett nyckelbegrepp inom journalistiken. Skillnaden mellan journalistik och reklam, samt propaganda, är att sanningskravet alltid är styrande. Journalistiken anses berätta något om verkligheten som är absolut sant och har ett allmänintresse. Reklam och propaganda kan föra ut informationen på ett sätt som medför att viktiga saker döljs medan journalistiken alltid måste ge en sanningsenlig bild utan att dölja eller förringa relevanta delar. 25 Sanningen handlar om att berätta om sådant som har hänt eller kommer att hända. Journalistiken utger sig aldrig för att vara påhittad utan tar alltid upp sådant som är sant. Sanna personer, händelser, saker. 26 Som journalist är det enligt de etiska reglerna förbjudet att frångå sanningen genom att förfalska intervjuer och bilder. 27 Sanningskravet finns till av två orsaker. För det första är det som tidigare nämnt sanningen som skiljer journalistik från fiktion. Journalistikens trovärdighet hänger på att den är sann, annars kan folk lika gärna köpa böcker. För det andra ses den som starkt kopplad till demokratin. Journalistiken utövar en viktig roll i demokratin genom att berätta om sådant som händer i samhället. Därmed ges medborgarna och beslutsfattare möjlighet att orientera sig och fatta beslut. Därför måste det budskap som förs ut också gå att lita på. Som ett led i ska det finnas en klar åtskillnad mellan tyckande och fakta i artikeln eller inslaget. All fakta ska dessutom kontrolleras för att undvika fel. 28 Till idealet inom den skrivande journalistiken hör också det stilistiska kraven. Journalistiken ska locka till läsning. I den stora konkurrensen om folkets uppmärksamhet måste texten vara dramaturgiskt uppbyggd för att fånga läsarnas uppmärksamhet och sedan behålla den. Därför 22 Hultén Lars J (1996) s Ibid s Hadenius Stig & Weibull Lennart (1999) s Strömbäck Jesper (2004) s Hultén Lars J (1996) s Spelregler för press tv och radio (2002) s Strömbäck Jesper (2004) s

18 ska nyheten framstå som betydelsefull och det krävs ett klart och tydligt språk med en bestämd vinkel. Det finns alltså flera olika ideal som journalisterna förväntas leva upp till. Det har också visat sig att de flesta journalisterna vill uppnå dem och själva tror att de till stor del också gör det. 29 Journalistiken har alltså bland annat genom en statlig utredning och en rad frivilliga regler markerat skillnaden mellan sig själv och andra institutioner i samhället som till skillnad från journalistiken inte agerar utifrån mottagarnas bästa. Det vill säga att man ska berätta det som är sant, relevant, objektivt och så vidare. Journalistiken berättar alltså hur det är och gör det utan att ta ställning, eller för att gynna ett visst syfte. Alla ska helt enkelt kunna lita på att journalistiken är sann och inte påverkas av andra faktorer. Det ses som en nödvändighet i ett demokratiskt samhälle. 2.2 Journalistikens påverkansfaktorer Vi kan nu säga att det finns en rad saker som kännetecknar journalistiken. Den ska alltså vara sann, relevant, objektiv, opartisk och styras av en nyhetsvärdering. För journalisterna själva är det dessutom mer än så. Det är ett yrke, en profession som styrs av produktionsvillkor, rutiner, traditioner, och arbetssätt. Men vilka faktorer påverkar journalistiken, och kan journalisterna själva leva upp till de ideal de säger sig följa? Det ska vi titta närmare på nu Journalistiken som ekonomi Investeringar, kapital och avkastning spelar allt större roll inom journalistiken. Många företag talar också öppet om journalistiken som affärsidé, medan andra företag medvetet avstår från att maximera vinsten. För alla gäller ändå att man vill framstå som trovärdiga och seriösa. Underhållningen har också tagit en allt större plats inom journalistiken. Innehåll och form präglas till stor del av underhållning och dramatik. 30 Och journalistiken har blivit mer sensationellt inriktad för att locka publik och tjäna mer pengar. 31 Företagen blir också färre medan konglomeraten (koncerner med företag inom olika branscher) blir allt större och det ekonomiska perspektivet allt viktigare. Journalistik ska 29 Ekström Mats & Nohrstedt Stig Arne (1996) s Hulthén Lars (1996) s Wadbring Ingela (2004) s

19 berätta om sådant som är viktigt för mottagarna. Men det viktigaste målet är numera det ekonomiska. Det styr arbetet, vilket medför att det journalistiska målet blir underordnat. 32 En stor del av varför journalistiken är som den är hänger ihop med att publiken, marknaden och pengarna styr produktionen som liknar en storindustri. 33 Det kommersiella trycket har också ökat på de flesta redaktionerna och betydelsen av att tjäna pengar styr, sätter gränser och formar journalistiken allt mer. Det har i sin tur fått konsekvenser för journalistiken då organisationerna tvingats banta. I sin tur innebär det att journalisterna blir rädda för att förlora sina jobb. Därför sticker journalisterna ut hakan mindre och framför inte lika gärna oppositionella hållningar. 34 Journalistiken har helt enkelt blivit en vara precis som andra varor. Hänsyn till marknader, efterfrågan och konkurrens tas. Faktorer som spelar in är vad som är mest lönsamt att producera, och vad som får bäst avkastning. Nyheter blir en vara som ska säljas och vill ingen betala för den blir det ingen nyhetsproduktion. Därför ska den locka så många som möjligt, till så låga kostnader som möjligt samtidigt som det ska ske snabbt. Målet är att få ut så många nyheter som möjligt till så lågt pris som möjligt. 35 Nyheten i sig själv är dessutom bara en produkt som medierna väljer ut och som startas vid en tidpunkt och avslutas vid en tidpunkt. Nyheterna blir en slags teaterföreställning, med en början och ett slut, med vissa personer och en viss handling i en viss tid. Det innebär en tolkning, ett ställningstagande - helt enkelt en dramafabrik. 36 Samtidigt med kravet på lönsamhet ska reportrarna även producera mycket nyheter och bra sådana. Det medför att vissa journalister betraktar de idealiska målen som ouppnåeliga, även om de flesta utgår från att de kan uppnås men inte fullt ut Kvällstidningarnas situation Även om all nyhetsjournalistik konkurrerar om pengar och uppmärksamheten från publiken, så präglar det kvällstidningarna i högre utsträckning än andra medier. Det beror på att de lever på lösnummerförsäljning och har väldigt hård konkurrens. 38 Det får flera konsekvenser för 32 Ibid s Hulthén Lars (1996) s Lindblom Hulthén Agneta (2000) s Hulthén Lars (1996) s Josefsson Dan (2002) s Ekström Mats & Nohrstedt Stig Arne (1996) s Ibid s

20 kvällstidningarnas utformning, till exempel att nyhetsvärderingen blir en annan än morgontidningarnas. Löpsedlarna samt förstasidan blir extra viktiga för att locka lösnummerköpare som är tidningens huvudsakliga inkomstkälla. 39 Allt det här påverkar kvällstidningsredaktionernas policy och normer när det gäller hur man ska arbeta och vad som ska prioriteras. I praktiken innebär det att kvällstidningar i större utsträckning än morgontidningar frångår kraven på opartiskhet, balans och allsidighet. Istället prioriteras underhållning, att uppröra och fånga uppmärksamhet. Det viktigaste är inte att verka som public service utan att kritiskt granska makthavare och avslöja missförhållanden. Vilka normer som styr inom kvällspressen varierar från uppdrag till uppdrag. Vissa nyheter ska underhålla och uppröra. Då får de gärna bestå av överdrifter, generaliseringar, hårdragna vinklingar och rubriker av sensationell karaktär. Balanskravet förbises då och anses inte vara nödvändigt. Andra mer seriösa nyheter kan å andra sidan uppfattas som för allvarliga för att använda samma metod på. Då blir sakligheten och allsidigheten högre prioriterat. 40 Emellertid går det att konstatera att medier som till stor del lever på att berätta om sensationer hellre väljer underhållande nyheter, än nyheter som präglas av sanning och relevans Etiska faktorer Möjligheterna för journalistikens ideal, som saklighet och allsidighet, att realiseras påverkas av en rad faktorer som både möjliggör och begränsar nyhetsarbetet och användningen av etiska ideal. Ekström och Nohrstedt nämner i sin bok Journalistikens etiska problem fyra olika nivåer av strukturella villkor som påverkar journalistiken. Nämligen: 1) Övergripande strukturer: Generella och varaktiga ideologier, värderingar, traditioner, lagstiftning, ekonomiska strukturer och maktstrukturer; medieinstitutioner och deras relationer till andra samhällsinstitutioner. 2) De specifika organisationernas/redaktionernas struktur: Den sociala organiseringen av arbetet i en viss nyhetsorganisation, på specifika redaktioner eller typer av redaktioner; strukturer och villkor som präglar den miljön där arbetet sker, policy, etablerade hierarkier osv. 3) Handlingsmönster och social interaktion: Handlingsmönster - rutiner, ritualer och strategier - liksom formerna för den sociala interaktionen mellan olika aktörer inom nyhetsorganisationen samt till exempel mellan journalister och källor. 39 Wadbring Ingela (2004) s Ekström Mats & Nohrstedt Stig Arne (1996) s Wadbring Ingela (2004) s

21 4) Individen: Journalisters mer specifika sociala och biografiska erfarenheter, vanemässiga handlingar och värderingar, vilka influerar ställningstaganden i det konkreta arbetet. 42 Journalistforskaren Bengt Nerman hör till de personer som starkt kritiserar synen på journalistik. Han har skrivit boken Den offentliga lögnen och berättar för Dan Josefsson i en intervju i Josefssons bok Välkommen till dramafabriken att media som enda instans i samhället utan demokratiskt mandat eller demokratisk insyn agerar som åklagare, domare, polis och statskyrka. Och det sker utifrån ett lönsamhetsuppdrag, inte ett samhällsuppdrag. 43 I grunden är journalisternas ideal som beskyddare av demokratin bara en myt som skapades när journalisthögskolorna bildades Istället utgår journalistiken från liberalismen och dess dröm om att samhället ska bestå av instanser i samhället som är granskande, objektiva och dömande. Samhällsuppdraget som finns angivet sedan 1973 är bara ett påhitt. Enligt det ska medierna fungera som en tredje statsmakt och granska riksdagen och regeringen, samt föra ut sanningen till befolkningen. På så sätt ska medierna värna om demokratin. Men det finns inga bevis för att ett sådant demokratiskt beslut någonsin tagits. Enligt Bengt Nerman är det bara en ideologisk konstruktion. 45 Trots det har myten fått fotfäste och anses idag vara självklar bland journalister. Journalistiken ska spegla, granska och vara objektiv. Men granskningen sker bara av den politiska makten, inte av den massmediala eller ekonomiska. 46 Dessutom är granskningen baserad på att statsmakten håller sig till de regler de själv satt upp, inte på att ifrågasätta makten. Någon annan än journalisterna har definierat reglerna, journalister ser bara till att övervaka det. Bengt Nerman breättar i intervjun att journalistiken kan dölja konflikter snarare än att återge dem: Staten är ju demokratin idag. Och individen är kapitalet. När media säger att nu ska vi skydda individen mot staten döljer man den stora konflikten, nämligen den mellan kapitalet och demokratin. 47 När det gäller objektiviteten är den en omöjlighet som bygger på att man skiljer objektivitet och subjektivitet från varandra. Det går inte eftersom alla uttalanden görs i ett sammanhang av 42 Ekström Mats & Nohrstedt Stig Arne (1996) s Josefsson Dan (2002) s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s 18 14

22 någon i en avsikt till någon. En allsidig nyhetsrapportering är omöjlig eftersom det inte är möjligt att skilja mellan fakta och värderingar. Den så kallade nollpunkten existerar inte. Alla har en världsuppfattning, sanningen existerar inte utan bara olika åsikter. Därför varierar vad som är objektivt med tiden. 48 Bengt Nerman menar att: Vi står inför en orimlig ideologi, med vars hjälp massmedierna uppehåller en skenbild av sig själva, samtidigt som de förkläder sina kommersiella rutiner. 49 I själva verket är mediernas information ofta resultatet av en dold övertalning från dem som befinner sig högst upp i samhällshierarkin till dem som befinner sig längst ner Andra påverkansfaktorer Det finns fler faktorer som påverkar hur journalistiken utformas. En sådan är tidsfaktorn. Nyhetsjournalistiken präglas ofta av hög produktivitet. Ett fåtal reportrar ska producera förhållandevis mycket på kort tid. 51 Samtidigt som journalistiken ska vara allsidig och saklig finns också förväntningar på att den ska lättbegriplig och ha ett klart nyhetsvärde. De två sistnämnda idealen medför många gånger att journalistiken blir förenklad, tillspetsad och ensidig. I den konkurrens som råder på nyhetsmarknaden har också vikten av att presentera nyheten som sensationell och uppseendeväckande blivit allt viktigare. 52 Även den aktuella mediepolitiken, tekniska villkor 53, vad företaget tror att publiken vill ha, samt enskilda journalisters syn på exempelvis objektivitet och mångfald, påverkar innehållet i medierna De som kommer till tals Det finns olika möjligheter för människorna i samhället att komma till tals i nyhetsmedierna och föra ut sina tankar och idéer. Generellt sett i Sverige är kvinnor underrepresenterade, dessutom förekommer de sällan som experter eller taleskvinnor. Även invandrare syns sällan i medierna. Istället är det medelålders vita män som förekommer flitigast i nyhetsjournalistiken. Det medför att den gruppen också får störst möjlighet att utrycka och definiera 48 Josefsson Dan (2002) s Ibid s Ibid s Ekström Mats & Nohrstedt Stig Arne (1996) s Ibid s Nord Lars & Strömbäck Jesper (2004) s Ibid s

23 samhällsfrågor. Den stora underrepresentationen av vissa grupper i samhället är allvarligt sett ur ett demokratiperspektiv eftersom det kan påverka maktfördelningen. 55 Vi kan alltså konstatera att journalistikens högt ställda ideal i praktiken är omöjliga att uppnå. En rad faktorer både inom och utom företagen försvårar efterlevnaden av idealen. Dessutom finns ingen möjlighet att leva upp till begrepp som objektivitet och allsidighet. 55 Nord Lars & Strömbäck Jesper (2004)

24 3. Expressen Vi har valt att undersöka kvällstidningen Expressen och ska här berätta om tidningen och dess ägare. Inget medieföretag står fritt från sin ägare och även journalisterna påverkas av arbetsplatsens strukturella förhållanden. Därför påverkar det vi nedan beskriver de artiklar vi ska undersöka. 3.1 Kvällspressens historia I början av 1900-talet började en ny tidningsform växa fram på den europeiska kontinenten. Det mest utmärkande var formatet. De nya tidningarna var mindre än de traditionella morgontidningarna för att kunna läsas på bussar, spårvagnar eller tunnelbana och kallades därför tabloidpress eller boulevardpress eftersom de såldes på gatorna. Här i Sverige fick tidningarna istället samlingsnamnet kvällspress, efter utgivningstiden. Vad som också skiljer kvällstidningar från morgontidningar är att de till större del finansieras av lösnummerförsäljning och lockar därför med stora löpsedlar och uppseendeväckande rubriker. Till skillnad från europeiska kvällstidningar, som mest innehåller sensationsjournalistik och hårda vinklingar, har de svenska en mer seriös framtoning med opinionsmaterial, kultursidor, kolumnister och politiska kommentarer. Mellan 1945 och 1970 ökade de två stora kvällstidningarna- Expressen och Aftonbladet- i upplaga. 56 Rekordåret var 1971 då Aftonbladet i genomsnitt sålde tidningar per dag. Expressen sålde då tidningar i genomsnitt per dag. 57 Expressen gjorde på 1960-talet en medveten satsning på att öka upplagan utanför Stockholm och gick då om Aftonbladet i upplaga. På 1980-talet började upplagorna minska och upplagorna ligger än idag på en lägre nivå än under och 1980-talen Expressen Tidningen Expressen började tryckas under andra världskriget, det första numret kom ut 16 november Det var Albert Bonnier Jr, ägare, och journalisten Carl-Adam Nycop som startade tidningen. 59 Albert Bonnier Jr ägde redan Dagens nyheter, och Expressen trycktes i samma tryckeri. Eftersom Expressen hade en stabil ekonomisk bas och tekniska och 56 Hadenius Stig & Weibull Lennart (2002) s ( ) 58 Hadenius Stig & Weibull Lennart (2002) s ( ) 17

25 personella förutsättningar blev starten mycket framgångsrik. Tidningen hade ju förutsättningar de andra kvällstidningarna saknade. 60 Carl-Adam Nycop, som också var Expressens första redaktionschef, sammanfattade den redaktionella principen för Expressen i fem punkter: Uppseendeväckande typografisk utstyrsel Stoff och rubriker som bygger på identifikation Hårda och djärva bilder Feature med praktiskt nyttig information Krav på realism och fakticitet 61 Expressen startades som motvikt till de nazistiska strömningarna i samhället och har alltid sagt sig stå för liberalism, tolerans och solidaritet. Idag har Expressen följande publicistiska idé: Expressen är en klassisk kvällstidning. Expressen är också en liberal tidning. Det betyder att det för oss inte finns något viktigare än människan, hennes berättelser, drömmar och dramer. Vi ifrågasätter makten och ogillar allt som gör tillvaron trång och tråkig. Vi bekämpar alla idéer som försöker krympa människan och hennes möjligheter - kvinnoförakt, klassförakt, främlingsfientlighet, fördomsfullhet. Vi värnar yttrandefrihet, förnuft och lusten att gå barfota när det regnar. Vi tror på varje individs rätt att i frihet forma sitt liv och fylla det med mening och glädje. Detta är Expressens skäl och själ köpte Expressen upp kvällstidningarna Kvällsposten från Malmö samt Göteborgs- Tidningen (GT). 63 Numera räknas även deras upplagesiffror med i Expressens statistik. Under 2005 hade Expressen, GT och Kvällsposten en genomsnittlig upplaga under vardagar på exemplar. Det gör att de hamnar på tredje plats i Sverige efter Aftonbladet 60 Hadenius Stig & Weibull Lennart (2002) s Ibid s ( ) 63 Hadenius Stig & Weibull Lennart (2002) s 60 18

26 ( ) och Dagens Nyheter ( ). På söndagar ligger Expressen, GT och Kvällsposten tvåa med exemplar. Etta ligger konkurrenten Aftonbladet med Expressen, GT och Kvällsposten minskade sin totala upplaga med per utgivningsdag 2005 jämfört med Rekordupplagan var i juni 1976 när tidningar såldes. Huvudnyheten var bröllopskyssen mellan kung Carl Gustaf och Silvia Sommerlath. Expressen har ungefär 500 anställda (2004) och en omsättning på omkring 1,3 miljarder. Antalet läsare per dag 2004 uppgick i genomsnitt till och vinsten var 84 miljoner kronor Bonnier AB Bonnier AB är Sveriges största tidningskoncern och finns dessutom i drygt 20 länder till. Bonnier AB består av fem dotterbolag. De är Bonnier Books, Bonnier Magazine Group, Bonnier Business Press, Bonnier News Papers och Bonnier Entertainment. De äger totalt drygt 200 företag, däribland Bonnier Tidskrifter som ger ut ett 30-tal olika tidningar och omsätter 1,2 miljarder kronor. Bonnier utgår ifrån liberala värderingar som deras företag ska föra vidare. Chefredaktörerna på Bonniers dagstidningar har en skyldighet att arbeta efter en liberalistisk värdegrund som bland annat handlar om allas lika värde, demokrati och marknadsekonomi. Bonnier står för det fria ordet, vill bidra till ett öppet samhälle och att alla röster ska få höras. Ett fritt meningsutbyte ska råda. Samtidigt ska publiceringen inte påverkas av politiska partier eller påtryckningar från olika institutioner i samhället. De Bonnierföretag som förmedlar nyheter ska vara opartiska, sakliga och självständiga ( ) 65 ( ) 66 ( ) 19