Kallelse till Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kanslienheten Helena Edenborg Kanslichef Kallelse Datum Tid: Onsdagen den 12 oktober 2016 kl. 08:30-09:00 Kaffe och smörgås serveras kl. 09:00-11:00 Informationsärenden, stängt sammanträde kl. 11:00-12:00 Beslutsärenden, öppet sammanträde kl. 12:00 Lunch Plats: Trosa stadshotell, Borgarsalen Gruppmöten: Ca kl. 10:20-10:40 i samband med paus under informationsärendena Kallelse till Kommunstyrelsen Ärenden till kommunstyrelsen Dnr 1. Information om besöksnäringen i Trosa kommun (Muntlig information från Jonas Ivervall, näringslivschef, och Malin Karlsson, turistchef) 2. Information om trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (Muntlig information från Kajsa Fisk, vård- och omsorgschef) 3. Information om arbetet med koncernsamordning (Muntlig information från Cecilia Högberg, produktionschef/vd Trobo) 4. Information om Arbetsförmedlingen Trosa (Muntlig information från Mats Karlsson, chef Arbetsförmedlingen Trosa) 5. Delårsbokslut och helårsprognos för Kommunstyrelsen 2016 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. KS 2016/111 Ärenden till kommunfullmäktige 6. Delårsbokslut och helårsprognos för Trosa kommun 2016 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 7. Mälardalstaxan Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 8. Revidering av riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd Utskottsbeslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott bereder ärendet vidare till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande då beslut inte hade tagits i humanistiska nämnden innan utskottets sammanträde. KS 2016/112 KS 2016/107 KS 2016/116 Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

2 TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2) Kanslienheten Förändring av den kommunala tomtkön Utskottsbeslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott bereder ärendet vidare till KS 2016/117 kommunstyrelsen utan eget ställningstagande då samhällsbyggnadsnämndens protokoll inte hade justerats innan utskottets sammanträde. 10. Reviderad Rese- och fordonspolicy Utskottsbeslut: i enlighet med ekoutskottets förslag. 11. Redovisning av obesvarade motioner Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 12. Svar på motion om TBE-vaccination för alla barn, oavsett ekonomi KS 2016/27 KS 2016/49 KF 2015/28 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Yrkanden: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar bifall till motionen. Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Proposition: Ordföranden ställer proposition på Daniel Portnoffs (M) yrkande mot Ann-sofie Soleby-Erikssons (S) yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande om bifall till förvaltningens förslag. Övrigt 13. Anmälan av delegationsbeslut KS 2016/1 14. Övriga anmälningsärenden KS 2016/2 Daniel Portnoff ordförande Helena Edenborg sekreterare

3

4 Kommunstyrelsen Kommunkontoret Margareta Smith Ekonomichef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2016/111 Delårsbokslut och helårsprognos för Kommunstyrelsen per augusti 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar - för egen del att godkänna delårsrapporten med helårsprognos Sammanfattning ekonomiskt resultat Kommunstyrelsens ekonomiska utfall för perioden januari augusti visar ett överskott, jämfört med budget, med tkr. Kommunkontoret svarar för tkr, den politiska ledningen för 347 tkr och Eko-utskottet för 249 tkr. Enheterna inom kommunledning och kollektivtrafik redovisar de största överskotten och enheterna under ekonomi redovisar underskott. KS beräknar totalt att redovisa ett överskott för året med tkr exklusive central buffert. Den politiska ledningens andel av överskottet beräknas till 250 tkr. Den egna bufferten om 101 tkr beräknas inte tas i anspråk. Kommunkontorets andel beräknas bli 849 tkr. Överskotten återfinns främst inom kollektivtrafik, kommunledning och IT. Ekonomi och Kansli beräknas överskrida budget. Ekoutskottet beräknar ett resultat för året med 156 tkr. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor:Kommunstyrelsens och Ekoutskottets verksamhetsberättelse Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

5 Kommunstyrelsen/Politisk ledning och kommunkontor Ordförande Daniel Portnoff (M) Kommunchef Johan Sandlund Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-16 helår 2016 helår 2016 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Politisk ledning Kommunledning Nämndadministration Ekonomi Personal IT-stöd och styrning Telefon/internservice Information och turism Näringslivsfrågor Kollektivtrafik Krisberedskap Överförmyndare Finskt förvaltningsområde Ekonomisk analys Resultat per augusti Kommunkontoret redovisar ett överskott relativt budget med 2,8 Mkr och den politiska ledningen ett överskott med 0,3 Mkr per 31/8. Kollektivtrafiken redovisar överskott med 0,9 Mkr varav 0,5 Mkr är slutreglering för Enheterna under kommunchefen redovisar överskott med 0,8 Mkr. Årsprognos Kommunstyrelsen prognos för 2016 pekar på ett överskott om 1,1 Mkr. Kommunkontorets del av överskottet beräknas till 0,9 Mkr där kollektivtrafiken svarar för 0,8 Mkr. Enheterna under kommunchefen och IT beräknas redovisa överskott medan enheterna under ekonomi och kansli beräknas redovisa underkott. Inom ekonomi är det licenskostnader för system samt konsultstöd vid införande av komponentavskrivningar som medfört ökade kostnader. Inom kansliet är det arvoden till gode män som ökat väsentligt med allt fler ärenden. Kommunstyrelsens egen buffert, 0,1 Mkr, beräknas inte att tas i anspråk under året. Viktiga händelser hittills i år Under början av 2016 har bekräftats att Trosa kommun med Vagnhärad är aktuell som stationsort för regional tågtrafik i den järnvägssatsning som Sverigeförhandlingen pekat ut. Förhandlingar om ett avtal samt ekonomiska villkor har pågått under första halvåret, tillsammans med övriga kommuner i Ostlänkenstråket. De nu slutförda förhandlingarna kommer innebär ett ekonomiskt åtagande om Trosa kommun under kommande år. Trafikverkets planering av spårdragning inom kommunen pågår parallellt. Ekonomienheten har driftsatt det omfattande arbetet med att lägga om kommunens ekonomiska redovisning av anläggningstillgångar enligt de nya reglerna för komponentavskrivning. Kommunens anläggningar är nu uppdelade i olika komponenter med olika livslängd vilket påverkar kapitaltjänstkostnaderna. Detta har beaktats i budget. IT-enheten fortsätter i hög omfattning sin samverkan med vårt numera helägda kommunala bredbandsbolag i takt med pågående utbyggnad. Trosa kommun övergår nu successivt till Chromebooks som elevdator för grundskolan. Med ökad datortäthet i grundskolan som mål innebär det att varje elev har tillgång till en dator i samtliga årskurser. Detta skall påbörjas under 2016 och avslutas under Skolans personal skall ha tillgång till en bärbar PC. Under 2016 har ett samarbete med Svensk Näringsliv bedrivits för att förbättra vårt lokala företagsklimat tillsammans med representanter för de lokala företagen. Projektet fortsätter under resten av 2016 med ambitionen att Trosa kommun ska kunna återta positionen som en kommun med ett företagsklimat i absolut toppklass. Arbetet med genomförandet av koncernsamordningen fortsätter under 2016 för att uppnå effektiviseringar och kvalitetsförbättringar inom såväl bolag som kommun.

6 Efter sommaren deltar kommunen för fjärde gången i SKL:s gemensamma medarbetarenkät kallad HME (Hållbart Medarbetar Engagemang). Här har Trosa kommun en topplacering att försvara sedan tidigare års mätningar. Krisberedskapsarbetet intensifieras såväl nationellt som regionalt och lokalt. Regionen har under delåret fortsatt arbetet med utvecklad samverkan mellan kommuner och myndigheter. Lokalt har vi fortsatt utbilda krisorganisationen i stabsmetodik och under hösten genomförs ett flertal övningstillfällen för såväl tjänstemän som politiker. Mycket talar för att Trosa kommuns åtaganden gällande civilförsvar kommer att öka under kommande år. Under våren återkopplades året som gått samt medborgarundersökningen till invånarna i form av utskicket Finns det en mörk sida av månen?. Turistcentret rapporterar om rekordantal gällande besökare både fysiskt och på nätet. Restaurang Fyren brann ner till grunden i början av året och en del av ett turiststråk befarades ha gått om intet inför sommaren. Trots detta har verksamhet i en annan form varit igång under sommaren. I samverkan med fastighetsägaren och Sörmlands museum ordnades en historisk bildkavalkad i form av vepor som klädde in området. Det ska vara enkelt att vara invånare i Trosa kommun, som ett led i det arbetet har en utveckling av e-tjänster inletts med sikte på Redaktörer från samtliga förvaltningar kommer under hösten att involveras i arbetet med ambitionen att helt ersätta dagens blanketthantering. Nyföretagandet i Trosa har varit högt under 2016, drygt 30 procent högre än motsvarande period Arbetslösheten ligger på en stabil och fortsatt låg nivå, även när det gäller ungdomar under 24 år. Vår bredbandsutbyggnad har fortsatt i hög takt under Kommunen har också ökat sin direkta ägarandel i Trosa Fibernät till 100% för att möjliggöra ytterligare investeringar. I januari startade kommunens chefsförsörjningsprogram där totalt åtta deltagare ingår. Deltagarna kommer från olika verksamheter i kommunen, totalt sju kvinnor och en man. Alla deltagare har också fått var sin mentor vilka är erfarna chefer inom kommunen. Personalchef är ansvarig för programmet och utbildningsinsatserna ansvarar ledningsgruppen för. Programmet pågår under hela Arbetet med att höja sysselsättningsgraden har fortskridit där personalenheten under våren har genomfört fokusintervjuer med några personer inom vård och omsorg. Syftet är att öka arbetsgivarens kunskap om vad som kan göras för att fler ska välja att öka sin sysselsättningsgrad. En rapport kommer att presenteras under hösten. Till hösten genomförs en arbetsmiljöutbildning som riktar sig till nya chefer och skyddsombud. Utbildningarna sköts av personalenheten i samarbete med vår företagshälsovård Previa. Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet fortlöper. Samarbete sker med andra kommuner i Södermanland och Stockholms län för att kunna samarrangera aktiviteter och utbyta erfarenheter. Trosa deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet, i Sveriges Kommuners och Landstings regi, för tionde året. Nu tillsammans med 247 av landets 290 kommuner. Fortsatt utveckling Under 2017 genomförs som planerat för sjätte gången SCB:s medborgarundersökning. Undersökningen är en viktig del i att ständigt förbättra våra insatser i medborgarnas perspektiv. Inför 2017 genomför Trosa kommun för första gången sedan 2004 en skatthöjning med 40 öre. Skattehöjningen motiveras av att säkra kommunens möjlighet att bidra till medfinansiering av statliga infrastrukturinvesteringar, bl a Ostlönken. Det bekymmersamma kommunalekonomiska läget ser ut att fortsätta kommande år, trots viss statliga tillskott. Trosa kommun genomför därför ett i juni beslutat besparingsprogram för att motverka kostnadsökningar bl a inom funktionshinderområdet. En fördjupad koncernsamordning är en av de större punkterna i besparingsprogrammet. I övrigt så det demografiskt betingade kostnadstrycket hårt på Sveriges kommuner i allmänhet och Trosa kommun i synnerhet. Just nu växer Trosa kommuns befolkning med nära 2,5 % i årstakt, vilket också medför såväl ökade intäkter som kostnader för kommunen.

7 Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 49% 43% 44% Investeringsuppföljning Kommunstyrelsens investeringsbudget är 3,2 Mkr, exkl KS investeringsreserv. Hittills har 0,5 Mkr investerats i IT i skolan, 0,7 Mkr övrig IT och 0,1 Mkr för inköp av skrivare/kopiatorer. Av Kommunstyrelsen investeringsreserv på 4,7 Mkr har 3,45 Mkr fördelats till tekniska nämnden. Ekologisk utveckling Kommunstyrelsen har antagit Nivå 2 i miljöledningssystemet. Som ett led i miljöarbetet skulle kommunens anställda genomgå en miljöutbildning. Till och med 2015 har utbildningen genomförts av 77 procent av kommunens anställda. 100 procent av kommunkontorets anställda har slutförde utbildningen 2015.

8 Kommunstyrelsen Mål Målprecisering Trosa kommun ska ha nöjda medborgare Trosas medborgare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen Trosa medborgare ska känna trygghet Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar 10 6 Medborgarundersök-ningen (NRI) Medborgarundersök-ningen (NRI) Plats 10 jmf med plats 7 år 2013 trots index ökat +1 Plats 6 jmf med plats 5 år Index sänktes - 2 Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med 32 Medborgarundersök-ningen (NRI) Plats 32 jmf med plats 34 år Trosas medborgare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser? Kommunens årliga sammanställning Mäts i årsredovisningen 4. Trosas medborgare ska vara nöjda med arbetsmöjligheterna Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med 17 Medborgarundersök-ningen (NRI) Plats17 jmf med plats 37 år Trosas medborgare ska uppleva hög tillgänglighet och ett gott bemötande från de kommunala verksamheterna. Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med 3 Plats 3 jmf med Medborgar-undersökningen (NMI) Index sänktes - plats 1 år Medborgarna ska vara nöjda Trosa ska tillhöra de med kommunens 10 bästa av de som information och möjlighet till SCB jämför Trosa inflytande med Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka Trosa kommun ska ha nöjda företagare 9. Företagare som haft minst ett ärende hos kommunen ska vara nöjda Ska öka årligen? Trosa ska tillhöra de 10 bästa kommunerna i totalbedömningen 6 36 Plats 6 jmf med Medborgar-undersökningen (NII) Index sänktes - plats 1 år Mäts av Kollektiv- Målet går inte trafik- myndigheten att verifiera SKL:s Insikten 2015 Trosa ej med 2016 då endast 56 kommuner ingick 10. Trosa ska ha ett företagsklimat som tillhör landets bästa Kommunen ska vara i topp 20 av landets 290 kommuner 9 Svenskt näringslivs årliga ranking 2016 placerade sig Trosa på plats 9, 2015 på plats Trosas företagare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser 58 Svenskt näringslivs årliga ranking Plats 58 jmft med plats 49 år Plats 1-50 ger grönt

9 Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare 12. Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare 80% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5? SKL:s och RKA:s årliga HMEenkät, delmoment motivation, ledarskap samt styrning. Mäts i årsredovisningen 13. Kommunkontoret ska ha engagerade medarbetare 90% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5? Kommunens årliga kundundersökning Mäts i årsredovisningen 14. Frisknärvaron för kommunens anställda ska öka Frisknärvaron för kommunens anställda ska årligen öka 70% Kommunens årliga sammanställning Frisknärvaron var?% jmf med 70,0%

10 Kommunstyrelsen/Ekoutskottet Ordförande Stefan Björnmalm (C) Kommunekolog Beatrice Svensson Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-16 helår 2016 helår 2016 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Hållbar samhällsutveckling Naturresursplanering Miljökonsekvensbedömning Miljöledning Miljöanpassad upphandling Energirådgivning Energieffektivisering Samordning ekokommunen Trosa Naturskydd Övergripande folkhälsoplanering Verksamheten leds av kommunekologen under kommunstyrelsens ekoutskott. Ekoutskottet verkar strategiskt för utvecklingen av ekokommunen Trosa och en hållbar utveckling. Ekonomisk analys Resultat per augusti Verksamheten löper som planerat och uppvisar ett positivt resultat per sista augusti med 249 tkr. Detta beror dels på ett LONA-bidrag på 126 tkr och dels på att verksamhetens kostnader inte är jämnt fördelade över året. Årsprognos Inget överskridande av budgeten befaras. Viktiga händelser hittills i år Driften av båtbottentvätten har tagits över av företaget Boatwasher Sweden AB. Boatwasher hyr båtbottentvätten av kommunen som fortfarande står som ägare. Företaget betalar kommunen med 15 % av nettointäkterna. De marina värdena runt Kråmö inventeras under september månad av Länsstyrelsens konsulter på uppdrag av Hav- och vattenmyndigheten. Inventeringen kommer att ligga till grund för ett eventuellt beslut om att ombilda Kråmö till ett marint naturreservat. Det LONA-finansierade måltidsprojektet hållbar mat är igång. Först ut var en föreläsning för allmänheten om Östersjövänlig mat. I höst startade en längre utbildning på samma tema för femton av kommunens politiker och anställda. I gruppen är de flesta av kommunens verksamheter respresenterade. Projektet kommer att sträcka sig över årsskiftet och avslutas först hösten SFI arbetar med det LONA-finansierade projektet naturskolan. De har hittills varit på sju studiebesök, bland annat till Tullgarn, Stensund och Stendörren. Uppmärkning av folkhälsoslingan i Vagnhärad är klar och informationsfoldrar har skickats ut till boende i Vagnhärad. Under maj månad hölls ett solelseminarium med tillhörande minimässa på Bomans i Trosa. Företag och privatpersoner bjöds in till en gratis föreläsning kring solelsfrågor som har varit på stark frammarsch de senaste åren. Inbjudna föreläsare var bl.a. HSB som står för mer än halva kommunens totalt installerade yta av solceller. De visade på både god lönsamhet och att det var klimatsmart att montera solceller på nästan alla deras fastigheter. Vatten- och avloppspolicyn är antagen.

11 Korslöts återvinningscentral vann årets miljöpris för sitt vänliga och kunniga bemötande samt för det viktiga arbete de gör för att nå kommunens hållbarhetsmål. Europeiska Trafikantveckan är en Europeisk aktivitet som ger stöd till kommuner och andra aktörer som vill lyfta fram åtgärder som underlättar och uppmuntrar hållbara resor och transporter. Över 1800 kommuner och städer i hela Europa deltar i projektet. Trosa kommun i samarbete med Energikontoret och PowerCircle bjöd in till ett gratis seminarium i samband med Europeiska trafikantveckan där man fick veta mer om elfordon och laddstationer och prova på elcyklar. Delar av Lånestahedens naturreservat har under sommaren betats av får i naturvårdssyfte. Fåren ägs och sköts Sören Pettersson och kommunen hyr in tjänsten. Resultatet har varit lyckat och fåren har även engagerat reservatets nyttjare. fallet vet vi inte vem som tar på sig värdkommunrollen, men det bör bli Nyköping som är den största kommunen med drygt 50-tusen invånare. Om Trosa och Gnesta söker stöd tillsammans så finns det ett basstöd som varierar mellan tusen kronor. Vi kan också komplettera det med en ansökan om CEK-stöd, coacher för energi och klimat, där vi har möjlighet att få 400-tusen per år till en 50 % tjänst som kommer att hålla på bara med energieffektivisering i små och medelstora företag. Utöver det kan vi få stöd för utökad rådgivning, där måste vi hitta okonventionella lösningar och unika projekt för att få extra pengar. Exakt summa att söka kommer först i oktober vid utlysningen av energi- och klimatrådgivningen. Lånestahedens och Tomtaklintskogens naturreservat fortsätter att skötas enligt skötselplan. Tekniska kontoret har fått i uppdrag att åtgärda vandringshinder för fisk i Trosaån. Ekologienheten stödjer arbetet med bidragsansökningar och ekologisk kompetens. Beslutet om att ta över Kråmö naturreservat från Länsstyrelsen är framskjutet i väntan på en rapport från den marina inventeringen som görs hösten Det innebär att möjligheterna till att ombilda Kråmö till ett marint reservat kommer att ses över. Ett nytt reservatsbeslut och en ny skötselplan för Kråmö kommer därför tas fram tidigast Den webbaserade miljöutbildningen, en del av Trosa kommuns miljöledningssystem, avslutades under våren Fortsatt utveckling Ekoutskottet fortsätter att driva verksamhet och projekt som främjar hållbar utveckling och uppfyller kommunens ambitioner som ekokommun. Under hösten 2016 ska en upplysningskampanj om matens inverkan på miljön genomföras. Kampanjen riktar sig till kommunens invånare och är en del av Energi- och klimatplanens åtgärdsprogram. Ekologienheten stödjer tekniska enheten i arbetet med att rusta upp badplatsen vid Borgmästarholmen samt samarbetar med Länsstyrelsen gällande naturvårdsarbetet i området. Att hålla kommunens miljöledningssystem aktivt och levande är ett långssiktigt arbete som innebär återkommande uppföljning och fortsatt utveckling. Utredningen kring energi- och klimatrådgivningen fortsätter. Idag finns det två huvudspår, det ena är ett samarbete med mellan Gnesta och Trosa, och det andra är ett större samarbete mellan kommunerna Oxelösund, Nyköping, Gnesta och Trosa. I det första fallet blir Trosa värdkommun och kan söka stöd ihop med Gnesta. I det andra

12 Nyckeltal Verksamhetsmått Redov. Redov CO2-utsläpp kg/inv Fosforhalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde µg/l Kvävehalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde µg/l 44,3 44, Ekoutskottet följer upp och redovisar de kommunövergripande miljönyckeltalen till bokslut. Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 64% 65% Hållbar utveckling Ekoutskottet verkar strategiskt för utveckling av ekologisk hållbarhet i samhället och med att främja förutsättningarna för en god folkhälsa. Detta sker genom utveckling av rådgivning och planeringsverktyg, driva projekt och medverka i olika planeringssammanhang. Kommunstyrelsens ekoutskott ansvarar för övergripande utveckling och uppföljning av kommunens miljöledningssystem.

13 Avstämning mot mål Ekoutskottets mål Mål Målprecisering Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar 1. Utsläpp av övergödande ämnen från Trosaån till Östersjön ska minska Utsläppen av fosfor och kväve från Trosaåns utlopp ska minska årligen Fosfor 44,3 µg/l. Kväve 1300 µg/l Mätstation vid Trosaåns utlopp Både fosfor och kväve har ökat 2. Trosas medborgare ska vara nöjda med kommunens insatser för att invånarna ska kunna leva miljövänligt Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför med Plats 11 Medborgarundersökningen (NMI) 2015: 63 poäng, plats : 66 poäng, plats Energianvändningen i kommunen ska minska Energianvändningen per invånare ska minska årligen 2014: 25,4 MWh/ inv Statistik från SCB Den senaste statistiken är från Utsläpp av koldioxid i kommunen ska minska Utsläppen av koldioxid per invånare ska minska årligen 2014: 4547 kg/ inv Statistik från RUS (Naturvårdsverket) Den senaste statistiken är från Trosa kommun ska aktivt verka för minskad negativ miljöpåverkan Kommunen ska ha ett aktivt miljöledningssystem Sammanställning av verksamheternas miljöledningsarbete 72 % av alla anställda har hittills genomfört miljöutbildningen 6. Trosas medborgare ska ha god tillgång till parker, grönområden och natur Betygsindex minst 8 av 10 för frågan om tillgång till parker, grönområden och natur i NRI Betyg 8,3 Medborgarundersökningen (NRI) 2015: betyg 8, : betyg 8,2. Några kommentarer Statistiken från SCB och RUS släpar; senaste tillgängliga uppgifter används för uppföljning. Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. Kommunens miljöledningsarbete samt utsläpp av övergödande ämnen redovisas vid årsbokslut.

14

15 Kommunstyrelsen Kommunkontoret Margareta Smith Ekonomichef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2016/112 Delårsbokslut /helårsprognos per 31 augusti 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga delårsbokslut / helårsprognos 2016 per till handlingarna Kommunstyrelsen beslutar att fördela medel ur den centrala bufferten, totalt tkr, enligt följande tkr överförs till Humanistiska nämnden/barnomsorg utbildning till följd av fler elever i grund- och gymnasieskola än vad som budgeterats tkr överförs till Vård- och omsorgsnämnden. Fler äldre invånare än budgeterat motsvarar tkr. Avseende LSS/LASS överförs tkr till följd av nya assistansärenden/beslut samt helårseffekt av nya ärenden som tillkom (Invånare 65 år och äldre ska även stämmas av för augusti där vi väntar in befolkningssiffrorna från SCB. I beloppet för fler äldre invånare ligger nu en prognos för augusti.) tkr, försämrar kommunens resultat då central buffert budgeterats till tkr. Sammanfattning Kommunen förväntas redovisa ett positivt resultat för året med 4,2 Mkr vilket är 0,6 Mkr sämre än budget. I resultatet ingår en realisationsvinst från försäljningen av Verktyget 7 på Industrigatan med 3,4 Mkr. Samtidigt har de 4 Mkr som budgeterats som användning av öronmärkta medel från tidigare års resultat inte nyttjats. Verksamhetens nettokostnader förväntas öka med 4 procent medan skattenettot ökar med 5,3 procent jämfört med bokslut Kommunen har inte upptagit några nya lån under året och räntekostnaderna har sänkts. Verksamheternas bruttokostnader och intäkter har ökat väsentligt under året medan verksamhetens nettokostnader efter årets första åtta månader ligger i nivå med delårsbokslut Även i år är den enskilt största nettokostnadsökningen inom funktionshinderområdet. Fler och utökade ärenden fanns redan 2014 och 2015 då 11,1 Mkr fördelades från central buffert. Flera ärenden 2015 ger helårsef- Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

16 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(6) Kommunstyrelsen fekt 2016 samtidigt som nya ärenden har tillkommit. Budgeten för området utökades med 6 Mkr 2016, men det räcker inte till. Inom hemtjänsten har fler och mer vårdtunga ärenden och beslut medfört ökade kostnader även i år. Avseende äldreomsorgen justeras budgetramarna helt efter antal invånare per månad i olika åldrar, men trots en utökad budget med 4,4 Mkr för fler äldre invånare beräknas äldreomsorgen att gå med underskott. Kommunens avskrivningskostnader ökar, men inte mer än vad som budgeterats. I Trosa beslutades budget 2016 i juni 2015 för att sedan revideras efter höstens val. Skatteintäkterna beräknades om enligt SKL:s senaste prognos med befolkningen per sista september 2014 som underlag. Det sätt som budgetförutsättningarna har räknats fram under flera år i Trosa, med befolkningsprognoser som grund är nu väl kända i våra verksamheter. Pengbeloppen räknas upp med de löneökningar och prisökningar som angetts i budgetanvisningarna. Medel avsätts i central buffert och i nämndernas egna buffertar. Arbetssättet har skapat tydlighet och trygghet. Ett rationaliseringspaket med 3 mkr 2016 och ytterligare 3 mkr för 2017 beslutades redan under Delårsbokslut per augusti Under 2015 såldes kommunens placeringar i fonder med vinst vilket förbättrade resultatet med 26,7 Mkr. Kommunens delårsresultat, exklusive fjolårets vinst, för de första åtta månaderna uppgår till 30,5 Mkr, ett förbättrat resultat med 22,5 Mkr jämfört med motsvarande period I 2016 års delårsresultat ingår en realisationsvinst med 3,4 Mkr. Verksamhetens nettoresultat har inte ökat alls. Bokslutsprognos Vi bedömer att kommunen kommer att redovisa ett positivt resultat med 4,2 Mkr vilket är 0,6 Mkr sämre än budget. I prognosen ingår årets vinst vid försäljning av fastigheten Verktyget 7 med 3,4 Mkr. Öronmärkta medel från tidigare års resultat har budgeterats med 4 Mkr, men beräknas inte att användas. Kommunens resultat för 2016 blir enligt prognosen +4,2 Mkr. Alla produktionskontor har, med stöd av ekonomienheten, gjort en bokslutsprognos per augusti och beräknat helårsutfallet relativt beslutad budget. Nämndernas totala budgetavvikelse, inklusive föreslagen fördelning från central buffert, redovisar en prognos för året med -2,2 Mkr jämfört med budget. Samtidigt fördelas 6,5 Mkr mer från central buffert än vad som budgeterats vilket försämrar kommunens resultat. Skattenettot beräknas bli 2,5 Mkr högre än budget. Avgiftskollektivets prognos för året är 1 Mkr högre än budget, dvs + 3,2 Mkr.

17 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 3(6) Kommunstyrelsen De nämnder/utskott som överskrider beslutad budget enligt prognos (efter fördelning av central buffert) är: Humanistiska nämnden med totalt -1,3 Mkr. Individ- och familjeomsorg svarar för hela underskottet. Vård och omsorg med -2,7 Mkr Teknik och service -1,4 Mkr Kommunstyrelsens centrala buffert är tkr 2016 Medel från central buffert utdelas enligt nedanstående kriterier i korthet. Dessa är beslutade enligt Trosas ekonomistyrmodell. För att täcka negativt skatteutfall För att täcka ökade pensionskostnader Demografiska variabler för barnomsorg, skola och äldreomsorg samt ökade LSS-kostnader som inte kan förutses. Barnomsorg utbildning Avvikelse 2014 Peng i snitt tkr Totalt utan hänsyn till schema Totalt inkl hänsyn till schema GPF Utfall GPF Utfall 2014 VT VT HT HT Förskola 1-3 år Förskola 4-5 år Skolbarnomsorg 6 år Skolbarnomsorg 7-12 å F- klass Grundskola år Grundskola år Grundskola år Gymnasieelever

18 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 4(6) Kommunstyrelsen Äldreomsorg Antalet invånare i åldrarna 65-79, samt 90 år och äldre stäms av månadsvis. Nämnden kompenseras för fler äldre invånare än vad budget 2016 baserats på. Kompensationen är det belopp som bestäms i kostnadsutjämningssystemet Avv jmf GPF Avv i tkr LSS I systemet för kommunal utjämning av LSS-kostnader finns varje år en standardkostnad/insats. Kommunens insatser har räknats ut enligt standardkostnaden, se tabell nästa sida. Trosa kommuns kostnad för insatser enligt LSS är något lägre än standardkostnaden, men då har inte overheadkostnader räknats in. Samtidigt som Trosas kostnader per insats ligger i linje med standardkostnaden betalar kommunen 13,6 Mkr i LSS-utjämning. Det beror på att Trosas totala insatser sätts i relation till invånarna i kommunen och de insatser som ligger till grund för LSS-utjämningen var de som rapporterades in till Socialstyrelsen hösten 2014.

19 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 5(6) Kommunstyrelsen Standardkostnad /år enl utj system, tkr Antal beslut Total standardkostnad, tkr LSS SFB Pers ass LSS I avv på SFB Ledsagare Tim/mån Kontakt- person Avlösarservice Tim/mån Korttids- vistelse Korttids-tillsyn barn över Familjehem barn/unga Bostad med särskild service barn/unga Bostad med särskild service vuxna Annan särskilt anpassad bostad vuxna Daglig verksamhet Total kostnad enl standardkostnad Tot Budget 2015 Tot budget 2016 LSS Ansökan från central buffert avseende LSS Tot prognos 2016 Standardkostnad Diff jmf standardkostnad SoL Antal ärenden Total kostnad Budget Avv Ansökan fr central buffert Pers ass Sol

20 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 6(6) Kommunstyrelsen Total sammanställning central buffert Sammanställning central buffert enligt ekonomichefens förslag 2016 Budgeterat belopp tkr fler elever fler äldre LSS försämrar resultatet Margareta Smith Ekonomichef Bilagor Delårsbokslut 2016 Trosa kommun Delårsbokslut 2016 Trobo Delårsbokslut 2016 Trofi

21 Delårsbokslut 2016 Kommunstyrelsen Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: 1

22 Trosa kommun Org.nr INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förvaltningsberättelse 3 Kommunen Resultaträkning 17 Kassaflödesanalys 17 Balansräkning 18 Noter 19 Driftsredovisning 23 Helårsprognos resultaträkningen 24 Helårsprognos driftredovisningen 25 Investeringsredovisning 26 Exploateringsredovisning 27 Upplysningar om redovisningsprinciper 28 Personalekonomisk redovisning 31 Koncernen Resultaträkning 35 Kassaflödesanalys 35 Balansräkning 36 Noter 37 Kommunstyrelsen/Politisk ledning och kommunkontor 39 Kommunstyrelsen/Ekoutskottet 45 Samhällsbyggnadsnämnden 48 Humanistiska nämnden/barnomsorg och utbildning 51 Humanistiska nämnden/individ- och familjeomsorg 54 Vård- och omsorgsnämnden 58 Teknik och servicenämnden/skattefinansierad verksamhet 62 Teknik och servicenämnden/avgiftsfinansierad verksamhet 65 Kultur och fritidsnämden 68 Miljönämnden 71 Revisionsrapport (Kommer först till Kommunfullmäktige)

23 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk utveckling Källa: Konjunkturläget augusti 2016 från Konjunkturinstitutet (KI) Finanspolitiken behöver stramas åt Svensk ekonomi går in i en högkonjunktur. Investeringarna är på en hög nivå och sysselsättningen har utvecklats starkt med minskad arbetslöshet som följd. Den starka konjunkturutvecklingen har också varit positiv för statens finanser. Men allt tyder nu på att det strukturella underskottet ökar både i år och nästa år, vilket avlägsnar finanspolitiken från överskottsmålet. Nyckeltal BNP, kal.- orient. 3,9 3 2,3 2 1,5 1,9 Arbetslöshet 7,4 6,7 6,3 6,2 6,4 6,7 KPIF 0,9 1,4 1,7 2 2,4 2,2 Reporänta 2-0,35-0,5-0,25 0,5 1,5 2,5 Off. finansiellt sparande 3-0,1-0,6-0,3 0,2 0,6 0,5 1 Procent av arbetskraften 2 vid årets slut 3 Procent av BNP BNP-tillväxten i Sverige mattades av under det första halvåret efter en mycket stark utveckling Mycket tyder på att nedgången var tillfällig och att högkonjunkturen fortsätter. BNP ökar med över 3 procent i år. Tillväxten drivs främst av ökad konsumtion och investeringar. Nästa år avtar investeringarnas tillväxt vilket innebär att BNP ökar långsammare. Då är det istället hushållens konsumtion och exporten som är de främsta drivkrafterna för tillväxten. Fortsatt fart i svensk ekonomi Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) augusti 2016 Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt ifjol. Under första halvåret i år har utvecklingen varit mer dämpad. Förutsättningarna för svensk ekonomi ser trots det fortsatt gynnsamma ut. Den svenska ekonomin beräknas fortsätta att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Anledningen är en fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan. En försvagad krona tillsammans med en förbättrad tillväxt i omvärlden innebär också att exporten väntas få bättre fart framöver. Högkonjunkturen i svensk ekonomi förstärks därmed nästa år. Sedan föregående skatteunderlagsprognos i april har bedömningen av antalet asylsökande påtagligt sänkts. Migrationsverket räknar nu med asylsökande i år. Det kan jämföras med i föregående skatteunderlagsprognos. Även mängden asylsökande för efterföljande år har justerats ned jämfört med tidigare bedömningar. Därtill ska läggas att en betydande neddragning skett i bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn. Föregående skatteunderlagsprognos utgick från ensamkommande flyktingbarn i år. Migrationsverkets senaste bedömning pekar nu mot en tillströmning på Tillströmningen även efterföljande år har justerats ned i betydande grad. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter. Procent respektive procentenheter Ett bekymmer för den ekonomiska utvecklingen är att många företag har brist på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten för vissa grupper är hög. Bristande matchning på arbetsmarknaden bidrar därmed till att sysselsättningsökningen mattas av nästa år. En hög andel sysselsatta behövs framöver för att klara det ökade trycket på offentligt finansierade tjänster från allt fler äldre och yngre i befolkningen. Den starka sysselsättningstillväxt som följer av den pågående konjunkturförstärkningen är huvudförklaringen till att skatteunderlaget växer väsentligt mer än genomsnittligt i år och nästa år. Tillsammans med tilltagande löneökningar bidrar den också till relativt snabbt stigande pensionsinkomster. Med ekonomins återgång till konjunkturell balans mattas sysselsättnings- 3

24 ökningen efter 2017 samtidigt som grundavdragen ökar snabbare. Detta medför att skatteunderlaget återgår till ökningstal i linje med det historiska genomsnittet. Även i reala termer (efter avdrag för prisökningar) faller skatteunderlagstillväxten mot slutet av perioden tillbaka till svagare utvecklingstal än vi sett sedan Befolkning, arbetsmarknad och bostäder Befolkningsutveckling (nu redovisat bef juli) Befolkningen i Trosa har ökat med +194 (+173) personer januari - augusti i år. Den 31 augusti 2016 var personer folkbokförda i Trosa kommun. Kommunen har ökat med 235 invånare sedan augusti förra året. I Trosa har 57 (88) nya invånare fötts och 78 (70) invånare har avlidit. 532 (584) personer har flyttat in till kommunen och 317 (432) har flyttat ut. Väsbyområdetarbetas fram i enlighet med översiktsplanen. Västerljung I Västerljung fortsätter byggnationen vid Hammarbyvägen och genom avstyckningar på landsbygden. Vagnhärad I Vagnhärad sker utbyggnad av nya främst i centrala Vagnhärad, Fänsåker, Väsby samt i Albyområdet. Trosa tätort Planering och exploatering fortsätter för nya bostäder vid bland annat Trosalundsberget, Hökeberga, Sockengatan, Hagaberg, kvarteret Mejseln och Ådaområdet. Arbetsmarknad Den totala öppna arbetslösheten har ökat med 4 personer under perioden januari-augusti och håller sig på en något högre nivå än förra året. I Trosa var 138 personer arbetslösa sista veckan i augusti jämfört med 135 förra året. Den allra vanligaste inflyttaren är 2 år som flyttat hit tillsammans med sina föräldrar och eventuella syskon. Den vanligaste utflyttaren är 23 år 250 Öppet arbetslösa i Trosa gammal. Nästa års budget bygger på att personer ska vara folkbokförda i kommunen, 1 november Redan 31 juli hade Trosa 100 fler invånare än vad som budgeterats 1 november. Antal Folkbokförda invånare 1 november betalar skatt till kommunen nästa år Befolkningsförändringar per månad vecka Diagrammet visar andelen arbetslösa per vecka. Uppgifterna är hämtade från Arbetsförmedlingens veckostatistik. Antal Arbetslösa år i Trosa Bostadsbyggande Ett övergripande arbete har genomförts för att initiera plan- och exploateringsprocesser kring områden som är utpekade i den nya översiktsplanen. Detta har resulterat i nya detaljplaneuppdrag för bland annat Trosaporten och vecka Öppet arbetslösa ungdomar år var i snitt 17 under januari- augusti jämfört med 19 förra året. Den sista veckan i augusti var 20 ungdomar arbetslösa jämfört med 25 förra året. 4

25 Händelser under året Förskola och skola SKL:s Öppna jämförelser för grundskolan rankar Trosa på plats 22 av 290 kommuner. Skolan är den enskilt mest prioriterade verksamheten i Trosa kommun. Sedan 2010 är visionen Mälardalens bästa skola, eller målet topp 20 i Sverige. Resultatet firades med att eleverna bjöds på närproducerad grilldag med råvaror från Sörmlands skafferi. Fagerängs förskola byggs ut med två avdelningar som tas i drift under hösten. Avdelningar ersätter de två som revs tidigare. Skärgårdens förskola byggs ut med två avdelningar. Byggnationen beräknas vara klar i början av mars nästa år. Förstudie av skolgårdsprojektet vid Hedeby/ Fornby genomförs tillsammans med skolan. Kultur och fritid Trosa havsbad AB har tilldelats tjänstekoncessionen Trosa camping med havsbad från och med nästa år. Kultur- och fritidsnämnden beslutade vid junisammanträdet om den fortsatta driften av havsbadet. Tre anonyma förslag presenterades för nämnden och det mest intressanta förslaget vann. Bland idéerna finns åretruntöppet, upprustning av restaurang, vinterbonade stugor och en kulturby på området. Trosa kvarn blir en samverkanslokal med kultur i fokus. Nuvarande hyreskontraktet går ut vid årsskiftet och det har under våren annonserats efter intressenter. Nämnden har valt att fokusera på grundintentionen med kvarnen ett kulturens hus och en samverkansplats för kulturutövning. Trosa kan nu stoltsera med en komplett kulturskola med musik, konst, dans och teater. Från och med höstterminen erbjuds även körsång. Trosa kommun har köpt Folkets Hus som gick över till kommunens ägo sista augusti. Folketshusföreningen som är initiativtagare till affären har under en längre tid haft det svårt ekonomiskt och ansvaret för fastigheten varit för tung för en ideell förening med stora renoveringsbehov och har inte moderniserats för att möta samtida behov. Samtidigt som förvärvet beslutades ingick att Societetshuset skulle försäljas. Individ- och familjeomsorg Trosa har fortsatt att ta emot ensamkommande barn enligt avtalet med Migrationsverket under året. Som mest har vi haft 75 barn placerade men för närvarande har vi 67 placerade barn. Antal barn som har kommit till Sverige har minskat under året och ligger på i slutet av augusti. Förra året kom totalt barn till Sverige. Migrationsverket sade upp alla avtal med kommuner i slutet av juni med hänsynen till ett nytt system för fördelning av platser till kommuner och ett nytt ersättningssystem som ska träda i kraft 1 juli Överenskommelsen med Trosa kommun har 9 månaders uppsägningstid. HVB Hem Skogsgläntan vid Stensunds folkhögskola började tar emot ungdomar i mitten av maj efter en period av förberedelse både vad gäller ombyggnaden men också med personalen Fram till slutet av maj bedrev Trosa kommun ett evakueringsboende för asylsökande flyktingar på Brommagården. Boendet ordnades på uppdrag av Migrationsverket med som mest 35 asylsökande flyktingar på plats. Vård och omsorg Myndighetsenheten har förstärkts för att möjliggöra fördjupad handläggning av komplexa ärenden samt tätare uppföljningar av ärenden inom både SoL och LSS. Professionen och funktionen Personligt ombud ligger sedan början av året i kommunens regi och anställningen ligger under myndighetsenheten. Biståndskansliet har kompetensförstärkts med två arbetsterapeuter och två sjukgymnaster Tjänsterna finansieras genom regeringens riktade medel för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Nu kan även arbetsterapeuter fatta beslut om trygghetslarm. Kommunfullmäktige fattade den 15 juni beslut om att kommunens andel av personlig assistans ska läggas ut på entreprenad genom upphandling. Det innebär att förvaltningen nu har uppdraget att planera och genomföra en kvalitetsupphandling. Förslag på förfrågningsunderlag redovisas nämnden i september. För att möta upp barn och unga med behov av stöd i ett så tidigt skede som möjligt har ett lokalt multiteam startat upp med syfte att förstärka samverkan mellan VO, skola, barnomsorg, IFO samt fritidsverksamheterna. Inom ramen för Attraktiv arbetsgivare har Trosa antagits som pilotkommun och får därigenom möjlighet att via projektmedel testköra en arbetsplatsförlagd utbildningsmodell. En styrgrupp med representanter ifrån de uttagna kommunerna (Eskilstuna, Oxelösund och Trosa) har bildats och kommer 5

26 under hösten 2016 att sätta ramarna för projektets form och genomförande. Ifrån Trosa ingår VO-chef och skolchef. Arbetet med att höja sysselsättningsgraden har fortskridit där personalenheten under våren har genomfört fokusintervjuer med några personer inom vård och omsorg. Syftet är att öka arbetsgivarens kunskap om vad som kan göras för attt fler ska välja att öka sin sysselsättningsgrad Övrigt Till sommaren invigdes nybyggnationen i kvarteret Tumlaren i Trosa tre månader före utsattt tid. I kvarteret Tumlaren inleddes 2015 byggandet av två SABO Kombohus innefattandes totaltt 16 hyreslägenheter. Trosa har nått överenskommelsee om Ost- länkenn Sverigeförhandlingen och kommunerna Södertälje, Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping har kommit fram till en princip- medfinansiering, bostadsåtagande och överenskommelse om förskottering, stationsläge. Det innebär att arbetet för att ge Sörmland snabb regional trafik kommit ett stort steg framåt och för Trosa ett stationsläge i Vagnhärad. Trosa kommun har sålt del av Verktyget 4 till lokal köpare. Trosa kommun förvärvade kvarteret Verktygett 4 av företaget Corem år Industrihuset har avstyckats med fastighetsbeteckningen Verktyget 7. Under 2016 har ettt samarbete med Svensk Näringsliv bedrivits för att förbättra vårt lokala företagsklimat tillsammans med representanter för de lokala företagen. Projektet fortsätter under resten av 2016 med ambitionen att Trosa kommun ska kunna återta positionen som en kommun med ett företagsklimatt i absolut toppklass. Arbetet med genomförandet av koncernsamordningen fortsätter under 2016 för att uppnå effektiviseringar och kvalitets- kommun. förbättringar inom såväl bolag som Turistcentret rapporterar om rekordantal gällande besökare både fysiskt och på nätet. Restaurang Fyren brann ner till grunden i början av året och en del av ett turiststråk befarades ha gått om intet inför sommaren. Trots detta har verksamhet i en annan form varit igång under sommaren. I samverkan med fastighetsägaren och Sörmlands museum ordnades en historisk bildkavalkad i form av vepor som klädde in området. Nya och utökade öppettider har införts för Korslöt Etapp 1 för sluttäckning av Korslöt är genomförd och arbetet med ansökning samt beräkningarr för etapp 2 har påbörjats En ny offentlig toalett har färdigställts i hamnen. Kommunen har kunnat köpa lokalt producerad mat genom nya livsmedelsavtalet t.ex. korv, nötkött, potatis, köttfärs, vitkål. Ett övergripande arbete har genomförts för att initiera plan- och exploateringsprocesser kring områden som är utpekade i den nya översiktsplanen. Detta har resulterat i nya detaljplaneuppdrag för bland annat Trosaporten och Väsbyområdet. Det höga bygglovtrycket som inleddes under 2015 har fortsatt in på det nya året och i dagsläget finns det inga konkreta tecken på en avmattning. Sjukfrånva aro Antalet sjukskrivningar har minskat för första gången på flera år. I dagsläget är sjukfrånvaron 6,,3 procent. Värt att poängtera är att sjukskriv- vi ningarna ligger klart under de nivåerna som hade under De högsta sjukskrivningarna finns inom framför allt de större kärnverksamheterna d.v.s. förskola och vård/omsorg. De högsta ökningarna ses inom grundskolan och de kraftigaste minskningarna ses inom KFTS och IFO. Sjukfrånvaron har minskat i alla åldersgrupper utom de som är över 50 år. Sjuktalen för gruppen under 50 år ligger mellan 4,8-5,4 procent. Det är gruppen över 50 år som står för en ganska kraftig ökning, den största förklaringen är att andelen långtidssjukskrivna har gått upp för denna ålderssom står grupp. Det är medarbetarnaa under 29 år för den lägsta sjukfrånvaron. 6

27 Sjukfrånvaro utifrån ålder i % år 5,4 6,0 5,9 4, år 5,7 6,0 7,1 5,4 50- år 4,7 4,8 6,1 8,0 Totalt 5,3 5,5 6,5 6,3 Kvinnor har en sjukfrånvaro som uppgår till 6,8 procent och männen 3,5 procent. Det innebär att sjukfrånvaron det senaste året har gått upp något för kvinnorna och minskat en dryg procentenhet bland männen. Kvinnorna har under hela mätperioden stått för en högre sjukfrånvaro jämfört med männen. Sjukfrånvaro Utifrån kön i % Man 4,5 4,2 4,6 3,5 Kvinna 5,4 5,7 6,8 6,9 Totalt 5,3 5,5 6,5 6,3 I likhet med riket är det långtidssjukskrivningarna som utgör den största delen av sjukfrånvaron. Av den totala sjukskrivningen står idag den långa - sjukskrivningen, d.v.s. 60 dagar eller mer för drygt 50 procent. Andelen långtidssjukskrivna ligger alltjämnt på en hög nivå. Intervallet dagar utgör ca 7 procent dagar står för ca 28 procent. Karensdagen utgör 12 procent av den totala sjukskrivningen. Frisknärvaro Totalt för alla månadsavlönade är det ca 73 procent som har redovisat fem sjukdagar eller färre, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Kommunkontoret står för den högsta frisknärvaron på 93 procent. På en nivå över 80 procent frisknärvaro återfinns individ- och familjeomsorg och KFTS. Verksamhetsområde Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2013 Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2014 Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2015 Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2016 Kommunkontor 74,4 85,2 96,2 93,3 SBK 75,0 83,3 81,2 72,7 Skola/förskola 50,1 66,7 66,6 68,3 IFO 68,8 67,9 85,7 91,3 Vård/omsorg 49,1 58,3 68,4 70,1 Kult, fritid, tekn 56,2 54,2 66,7 81,5 Totalt 53,4 65,4 70,0 72,9 Den 31/ är totalt 28 personer långtidssjukskrivna, vilket är en ökning med två personer jämfört med samma tidpunkt föregående år. Av 28 långtidssjukskrivna är knappt hälften deltidssjukskrivna. Högst andel långtidssjukskrivna är medarbetarna i åldrarna över 60 år. Den verksamhet som har högst andel sjukskrivna är vård/omsorg. Personalutveckling De totala personalkostnaderna uppgår under januari-augusti till 264 Mkr, vilket motsvarar 47 procent av den totala verksamhetskostnaden. Personalkostnaderna har sedan föregående år stigit med 21,5 Mkr (8,9 procent). Den största enskilda förklaringen är 2016 års lönerörelse, vilken motsvarar 2,7 procent eller ca 6 Mkr. Ökade personalkostnader ses främst inom vård- och omsorg, vilket beror på ökat tryck inom funktionshinderorådet och hemtjänst, men vi ser också ett ökat behov inom skola/förskola och inom området barn med särskilda behov. Ökning noteras även i samhand med ett ökade flyktingmottagande. Under de första 8 månaderna arbetade kommunens anställda övertidstimmar, jämfört med för samma period Antalet mertimmar är , jämfört med för Detta innebär att övertidstimmarna har ökat med drygt timmar detta samtidigt som mertimmarna har ökat med lite drygt timmar. Kommunens ekonomiska utveckling Trosa har under en rad av år haft god ekonomi. Kostnaderna ökade under hösten 2014 och under 2015 inom framförallt funktionshinderområdet, hemtjänst och individ och familjeomsorg. Kostnaderna har fortsatt att öka även 2016 samtidigt som intäkterna ökat mycket. Den största intäktsökningen svarar bidrag från Migrationsverket för. Marginalerna är inte stora och prognosen för året är svagt positivt. Trots det svaga resultatet är prognosen mer positiv än för 2015 då kommunen redovisat ett negativt resultat om inte fondmedel sålts med vinst. Förra årets försäkring för partiella inlösen att pensioner intjänande till och med 1997 håller kommunens pensionskostnader nere i år och kommande år. Kommunen förväntas redovisa ett positivt resultat för året med 4,2 Mkr vilket är 0,6 Mkr sämre än budget. I resultatet ingår en realisationsvinst från försäljningen av Verktyget 7 på Industrigatan med 3,4 Mkr. Samtidigt har de 4 Mkr som budgeterats som användning av öronmärkta medel från tidigare års resultat inte nyttjats. Verksamhetens nettokostnader förväntas öka med 4 procent medan skattenettot ökar med 5,3 procent jämfört med bokslut Kommunen har inte upptagit några nya lån under året och räntekostnaderna har sänkts. Avskrivningskostnaderna ökar till följd av de stora investeringar som kommunen har gjort tidigare år. 7

28 Några viktiga faktorer för positiva resultat under flera år: Trygga och väl kända planeringsförutsättningar och ekonomiska villkor för verksamheterna Redan under slutet av 2006 beslutades om rationaliseringar om 5 Mkr för 2008, ytterligare 5 Mkr för 2009 och 3 Mkr per år 2010 och framåt. Kommunens ledningsgrupp har varit enig om dessa. Rationaliseringar för 2016 och 2017 beslutades under våren Budgetramarna för framförallt förskola, skola och äldreomsorg bygger på befolkningsprognoser. Varje skola/förskola ersätts per förskolebarn/elev. Det är väl inarbetat i Trosa att resurser ökar och minskar med antal barn/elever. Äldreomsorgen kompenseras för fler äldre invånare. Införandet av central buffert 2005 med tydliga regler om hur denna får nyttjas. Kommunens goda resultat tidigare år. Delårsresultat Kommunens resultat januari-augusti Mkr janaug janaug ökn % Intäkter % Kostnader % Avskrivningar % Verksamhetens nettoresultat % Skatteintäkter % Generella statsbidrag, skatteutjämning % Fastighetsavgift % Skattenetto % Finansnetto exkl fondförsäljning % Periodens resultat exkl fonder % Årets vinst försäljning fonder 0 27 PERIODENS RESULTAT 30,5 33,7-9% Under 2015 såldes kommunens placeringar i fonder med vinst vilket förbättrade resultatet med 26,7 Mkr. Kommunens delårsresultat, exklusive fjolårets vinst, för de första åtta månaderna uppgår till 30,5 Mkr, ett förbättrat resultat med 22,5 Mkr jämfört med motsvarande period I 2016 års delårsresultat ingår en realisationsvinst med 3,4 Mkr. kostnader. Den enskilt största ökningen av intäkter står bidrag till flyktingmottagande för med en ökning på 29 Mkr jämfört med samma period förra året. Av de bidrag som kommunen ansökt för från Migrationsverket har cirka 18 Mkr ännu inte betalats till kommunen. Försäljningen av Verktyget 7 gav en reavinst på 3,4 Mkr. Den enskilt största kostnadsökningen står köp av verksamhet och entreprenader för och även då inom flyktingmottagande. Verksamhetens nettokostnader har inte ökats alls -0,2 Mkr (26,2) eller 0 procent jämfört med augusti Nettokostnadsutvecklingen för motsvarande period förra året var 7,5 procent. De procentuellt största nettokostnadsökningar jämfört med samma period förra året ser vi inom vård o omsorg och teknik o service. Samhällsbyggnadsnämnden svarar för den största nettokostnadsminskningen. Även individ- och familjeomsorg minskar sina nettokostnader jämfört med augusti Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 20,3 Mkr (13,9) eller 5 procent (3,8) jämfört med samma period föregående år. En bidragande orsak är 74 fler invånare 1 november 2015 än vad som budgeterats, dvs. de invånare som betalar skatt till Trosa Budgetutfall Nämndernas budgetavvikelse per augusti, Mkr 2016 jan-aug 2015 jan-aug Kommunstyrelsen 3,5 2,2 Politisk ledn/kommunkont. 3,3 2,2 Ekoutskottet 0,2 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd 2,0 0,7 Humanistiska nämnden 2,8-0,4 Skolkontor inkl nämnd 3,4 1,0 Individ- o familjeosorg -0,6-1,4 Kultur o fritidsnämnden 1,6 3,2 Vård- och omsorgsnämnd -15,3-12,8 Teknik och servicenämnd -0,5 1,6 Miljönämnden 0,2 0,3 Revision 0,0 0,4 Totalt nämnderna -5,7-4,8 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse med 3,5 Mkr. Politisk ledning svarar för 0,3 Mkr, kommunkontoret för 3,9 Mkr och Ekoutskottet med 0,2 Mkr. Verksamhetens nettoresultat har inte ökat alls. Det har däremot verksamhetens intäkter och 8

29 Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse 2 Mkr efter 8 månader. Det positiva resultatet beror i första hand på högre bygglov- och exploateringsintäkter än budgeterat. Humanistiska nämnden Humanistiska nämnden redovisar en positiv avvikelse med 2,8 Mkr. Skolkontoret inklusive nämnd svarar för +3,4 Mkr. Resultatet för perioden är inkluderat nämndens statsbidrag för etablering/integration om 1, 4Mkr samt 0,4 Mk i 1-års satsning. Här ingår även resultatenheternas resultatöverföring om 1 2 Mkr. Individ- och familjeomsorg svarar för -0,6 Mkr. Underskottet orsakas främst av startkostnader för HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Kultur- och fritidsnämnden Nämnden redovisar positiv budgetavvikelse med 1,6 Mkr. Detta förklaras främst genom bidrag som ännu inte sökts samt genom vakanta tjänster som tillsatts inför höstterminen. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett negativt resultat med 15,3 Mkr. Ökade behov och därigenom ökade kostnader inom såväl omsorg om funktionsnedsatta som hemtjänst är de främsta orsakerna. I delårsresultatet ingår inte nämndens buffert eller reglering mot central buffert. Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden redovisar ett negativt resultat med -0,5 Mkr. Främsta orsaken till underskottet är planerat underhåll som belastar resultatet i större utsträckning än vad som bedömdes när underhållsbudgeten överfördes till investeringsbudgeten Miljönämnden Miljönämnden redovisar ett positivt resultat med 0,2 Mkr. Orsaken är främst ökade intäkter. Revision Revision redovisar ett resultat i enlighet med budget. Budgetavvikelser Finans och avgiftskollektiv, Mkr 2016 jan-aug 2015 jan-aug Kommungemensamt 16,4 11,2 Pensionskostn.inkl.avsättn. 0,8 0,8 Övr. kommungem poster 15,6 10,4 VA och renhållning 1,2 1,2 Finansiering 7,5 411,7 Totalt 25,2 424,2 Totalt kommunen 19,4 419,4 Kommungemensamma poster Kommungemensamma poster redovisar överskott med 16,4 Mkr. Den enskilt största posten är den positiva semesterlöneskuld som bokförs på finansförvaltningen per augusti, totalt 10,6 Mkr. Vinst vid försäljning av Verktyget 7 med 3,4 Mkr redovisas här liksom resultatöverföring från 2015 med -4,7 Mkr. Pensionskostnaderna är lägre än budgeterat. VA och renhållning VA och renhållning redovisar ett resultat som är 1,2 Mkr högre än budget. VA-verksamheten svarar för 0,5 Mkr och renhållningen för 0,7 Mkr. Finansiell verksamhet Finansiell verksamhet innehåller såväl finansiella kostnader och intäkter som skatt, generella statsbidrag och utjämning. Verksamheten redovisar ett överskott med 7,5 Mkr. Lägre räntor på kommunens lån svarar för 4,7 Mkr och skattenettot svarar för 1,2 Mkr. Bokslutsprognos Vi bedömer att kommunen kommer att redovisa ett positivt resultat med 4,2 Mkr vilket är 0,6 Mkr sämre än budget. I prognosen ingår årets vinst vid försäljning av fastigheten Verktyget 7 med 3,7 Mkr. Öronmärkta medel från tidigare års resultat har budgeterats med 4 Mkr, men beräknas inte att användas. Kommunens resultat 2016 enligt prognos Milj kr progn bokslut % ökn Intäkter 180,8 150,5 20,2% Kostnader -737,8-688,9 7,1% Avskrivningar -43,8-39,5 11,0% Nettokostnader -600,8-577,9 4,0% Skatteintäkter 578,4 551,7 4,8% Gen. Statsbidrag skatteutjämning 5,0 2,2 126,3% Fastighetsavgift 24,0 22,9 4,9% Skattenetto 607,4 576,8 5,3% Finansnetto -2,3-4,7 50,9% resultat exkl fondförsäljn 4,2-5,8 173,3% Pensionsförsäkr. 0,0-4,6 Försäljning fonder vinst 0,0 26,7 Årets resultat 4,2 16,3-73,9 Under 2015 såldes fonderade medel med vinst och pensionsförsäkring tecknades för delar av den pension som tjänats in enligt ansvarsförbindelsen. Fondförsäljningen gjordes med vinst vilket 9

30 förbättrade 2015 års resultat som annars skulle ha varit -5,8 Mkr. Jämförs årets prognos exklusive fondförsäljning med fjolårets bokslut så förbättras resultatet avsevärt till en något mer anständig nivå. Intäkterna beräknas bli större än 2015 med medel där bidrag från Migrationsverket svarar för den största ökningen, 28 Mkr. Intäkterna från Migrationsverket möts av lika stora kostnader Under 2015 fick kommunen återbetalning från Afa med 3 Mkr och vinst vid försäljning av Fiskekapellet 1 (Mjölkboden) med 1,3 Mkr. I år har Verktyget 7 försålts med en vinst på 3,4 Mkr. Nämndernas budgetavvikelse enligt prognos efter föreslagen fördelning från central buffert. Kommunstyrelsen har reserverade medel i en central buffert med 9,3 Mkr. I samband med delårsbokslut per augusti stämmer vi av antal barn och elever i barnomsorg och utbildning i förhållande till det antal barn och unga som låg till grund för budget Antal äldre stäms av på motsvarande sätt. Kommunens kostnader för LSS/LASS stäms av och från och med 2016 jämförs där kommunens kostnad strikt med standardkostnaden/ personkrets. Total fördelning från central buffert 2016 är 15,8 Mkr, vilket är 6,5 Mkr mer än vad som budgeterats och som försämrar kommunens resultat. Hur den centrala bufferten regleras bestäms av kommunens ekonomistyrprinciper. Kommunstyrelsen beslutar om fördelning i oktober Nämndernas budgetavvikelse i årsprognos per augusti Mkr 2016 prognos I år är det något färre barn i förskolan och skolbarnomsorgen, fler elever i grundskolans högstadium och i gymnasiet bokslut Kommunstyrelsen 1,3 2,8 Politisk ledn/kommunkont. 1,1 3,0 Ekoutskottet 0,2-0,1 Samhällsbyggnadsnämnd 1,8 1,7 Humanistiska nämnden -1,3 0,5 Skolkontor inkl nämnd 0,0 3,3 Individ- o familjeomsorg -1,3-2,8 Kultur o fritid 0,0 1,6 Vård- och omsorgsnämnd -2,7-3,5 Teknik och servicenämnd -1,4 2,2 Miljönämnden 0,2 0,6 Revision 0,0 0,3 Totalt nämnderna -2,2 6,1 Skolan föreslås kompenseras med 1,4 Mkr genom att budgetramen utökas. Budget 2016 byggde på färre äldre invånare äldre än 65 år än vad det verkligen blev. Invånare år är 75 fler än vad som budgeterats och även i de högre åldrarna är invånarna fler. Vård- och omsorg kompenseras med 4,4 Mkr för äldreomsorg. Nya och utökade ärenden inom personlig assistans, LSS medförde ökade kostnader för Vård- och omsorg 2015 varav flera ger helårseffekt Nya ärenden har också tillkommit i år med ett totalt behov av ytterligare 10 Mkr vilket man kompenseras för. Kommunens kostnader för LSS, jämförs med standardkostnad/personkategori enligt utjämningssystemet för avstämning mot central buffert. Kommunens kostnad totalt inom LSS är 625 tkr billigare än standardkostnaden, men trots det saknas 8,7 Mkr i budget till fökjd av fler ärenden än budgeterat. För personlig assistans inom SoL kostar två ärenden 1,3Mkr utan någon budget alls. Årsprognosen för nämndernas skattefinansierade verksamheter redovisar totalt en negativ budgetavvikelse med -2,2 Mkr. I prognosen har föreslagen fördelning från central buffert räknats in dock inte det underskott på central buffert som försämrar kommunens resultat med 6,5 Mkr. I budget 2016 har nämnderna reserverat medel i respektive nämnds buffert. Dessa medel har räknats in i samtliga nämnders prognoser. Respektive nämnd/utskott fattar beslut om nyttjande av egen buffert senare under hösten. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognostiserar ett positivt resultat med 1,3 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott med 1,8 Mkr. Överskottet beror på ökade intäkter. Humanistiska nämnden Humanistiska nämnden prognostiserar ett negativt resultat med -1,3 Mkr. Skolkontor inklusive nämnd redovisar en prognos enligt budget. Resultatenheterna tillsammans redovisar en positiv prognos på 0,7 Mkr. Snittpriset för gymnasiet har ökat vilket innebär ett underskott på 1 Mkr. Individ- och familjeomsorg svarar för -1,3 Mkr. Placeringar av barn och unga svarar för den största delen av underskottet. Höga kostnader för service, 10

31 uppdatering och utbildning i verksamhetssystemet har medfört ökade kostnader under året. Kultur- & fritidsnämnden Nämnden beräknar ett resultat enligt budget.. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott med 2,7 Mkr inklusive nämndens buffert. I prognosen ingår medel från central buffert med 14,3 Mkr varav cirka 10 Mkr för ökade kostnader för funktionsnedsatta. Vård- och omsorgsnämndens kostnader för funktionsnedsatta har ökat kraftigt sedan slutet av Begäran från central buffert är 10 Mkr. Föregående år fördelades 11,1 Mkr för verksamheten varav en del av kostnadsökningar gett helårseffekt först Budgeten för 2016 utökades med 6 Mkr. Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden prognostiserar ett underskott med -1,4 Mkr inklusive nämndens buffert. Främsta orsaken till underskottet är planerat underhåll som belastar resultatet i större utsträckning än vad som bedömdes när underhållsbudgeten överfördes till investeringsbudgeten En fastighet har fått en vattenskada vilket medfört kostnader. Miljönämndens Miljönämndens prognostiserar ett positivt resultat med 0,2 Mkr för året. Budgetavvikelser, Mkr, i årsprognos per augusti, Finans och avgiftskollektiv 2016 prognos 2015 bokslut Kommungemensamt: 1,2-8,7 Pensioner 0,6-1,9 Pensionsförsäkring 0,0-4,6 Resultatöverföring från 15-4,8-1,1 Övr. kommungem poster 5,3-1,1 VA och renhållning 1,0-1,7 Finansiering: 9,9 24,0 Försäljning av fonder 0,0 26,7 Skattenetto 2,5-4,8 Finansnetto 7,1 4,5 Internränta 0,4-2,3 Öronmärkning -4,0-5,0 Central buffert förändrar resultatet -6,5-5,7 Totalt 1,7 2,9 Totalt kommunen -0,5 9,0 Kommungemensamma poster Kommungemensamma poster beräknas avvika mot budget med 1,2 Mkr. Den största positiva avvikelsen är vinst vid försäljning av Verktyget 7 med 3,4 Mkr. Resultatenheternas positiva resultat 2015 överfördes till 2016 enligt kommunens ekonomistyrprinciper vilket medför en negativ budgetavvikelse på finans med -4,8 Mkr. VA och renhållning VA och renhållning prognostiserar ett positivt resultat jämfört med budget vilket är ett totalt överskott med 3,2 Mkr. Tidigare års underkott kan därmed minskas. Finansiell verksamhet Finansiell verksamhet beräknas redovisa en positiv budgetavvikelse med 9,9 Mkr för året. Skattenettot för året beräknas bli 2,5 Mkr högre än budget. Finansnettot 7,1 Mkr högre än budget beslutades om särskild medlemsinsats till Kommuninvest med cirka 2 Mkr. Under våren fick kommunen 1,7 Mkr i utdelning vilket bokförts som finansiell intäkt. Kommunens kostnad låneräntor har sjunkit då lån omsatts. Öronmärkta medel I budget 2016 har 4 Mkr av de medel som öronmärktes 2013 används. Medlen beräknas inte att behöva nyttjas Pensionsåtaganden Kostnader för befintliga pensionsåtaganden skulle ha tagit ett allt större kostnadsutrymme för kommunen framöver. Mellan 2005 och 2015 avsattes drygt 60 Mkr för kommande pensionskostnader och under 2015 tecknades pensionsförsäkring för det beloppet inklusive löneskatt. Kostnaden för utbetalning av pensioner intjänade tom 1997 bokförs löpande och belastar kommunens resultat. Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och kostnaden bokförs löpande. 11

32 Pensionsförpliktelse inklusive löneskatt, Mkr Pensionsförplikelse (inkl. löneskatt), Mkr 2015 progn 2015 boksl Placerade medel i Agenta fonder Trosa kommun fick statsbidrag för att Tomtaklintskogen blev ett naturreservat. Medlen placerades i Agenta fonder. Investeringsuppföljning Kommunens investeringsverksamhet under perioden fram till och med augusti uppgår till 26,2 Mkr, jämfört med 27,7 Mkr för samma period förra året. De största investeringarna hittills i år är inom vatten och avlopp. Andra investeringar är två nya avdelningar på Fagerängs förskola i Vagnhärad och två nya avdelningar på Skärgårdens förskola i Trosa. Borgensåtagande Kommunens samlade borgensåtagande, inklusive förlustansvar för egna hem och pensionsförpliktelser, uppgick till 635,3 Mkr (565,3) per augusti. Utvecklingen av borgensåtagandet och pensionsförpliktelsen visas i nedanstående diagram per augusti respektive år boksl Avsättning Pensioner intjänade från ,8 10,4 8,1 Pensioner intjänade före ,0 0,0 55,6 Visstidspensioner 4,2 3,9 3,6 Ansvarsförbindelse Pensioner intjänade före ,0 139,6 147,2 Pensionsåtagande för visstidspensioner 9,2 10,0 9,9 Summa 157,2 163,9 224,3 Värdeökning pensionsfonder (återlånade medel) 20,6 Värdeförändring våra fonder NATURRESERVAT Mkr aug-16 dec-15 dec-14 Svenska aktier 0,80 0,77 0,70 Globala aktier 0,85 0,82 0,76 Svenska räntor 0,11 0,11 0,11 Alternativa räntor 0,73 0,72 0,71 Totalt värde 2,49 2,41 2,28 Värdeförändring 0,49 0,41 0,28 Avsatt totalt för Naturreservat 2,00 2,00 2,00 Borgens- och pensionsförpliktelser per augusti, tkr bost.bol pension Trofi Borgensåtagandet gentemot Trobo har ökat med 82 Mkr sedan augusti 2015 i samband med att flera lån omsattes under sommaren. Kommunen har sedan 2015 även ett borgensåtagande gentemot Trosa Fibernät med 26,6 Mkr. Framtidsutsikter Det bekymmersamma kommunalekonomiska läget ser ut att fortsätta kommande år, trots viss statliga tillskott. Trosa kommun genomför därför ett i juni beslutat besparingsprogram för att motverka kostnadsökningar bland annat inom funktionshinderområdet. Den skatteprognos som SKL presenterade i augusti visar att framförallt skatteintäkterna, men även inkomstutjämningsbidraget minskar väsentligt från 2017 och framåt jämfört med prognosen från april som budgetbeslutet för 2017 bygger på. Det är viktigt att rationaliseringar och besparingar genomförs för att ha en fortsatt ekonomi i balans. Befolkningen i Trosa har ökat under Redan per augusti har Trosa 100 fler invånare än vad som budgeterats för Fler invånare ger ökade skatteintäkter. Dessa har inte räknats in i budget för Kommunens stora investeringsåtagande under åren ökar kostnaderna för avskrivningar. Förra årets tecknade pensionsförsäkring för delar av pensionsåtagandet, enligt ansvarsförbindelsen, håller pensionskostnaderna på en något lägre nivå än tidigare år i stället för att öka. En annan kostnad som Trosa bokförde direkt som avsättning var medfinansieringen till Citybanan. Där gavs möjlighet att bokföra kostnaden som investering med avskrivning under flera år. En möjlighet som många tog, men som gör att kostnaden skjuts framåt. Nu är det snart dags för nya avsättningar för statlig infrastruktur varför 12

33 årliga avsättningar kommer att göras med 10 Mkr per år samtidigt som skatten höjs med 40 öre I flera års tidigare årsbokslut har medel öronmärkts av årets resultat för att täcka eventuellt vikande skatte-intäkter kommande år. Medlen har aldrig tagits i bruk utan återförts till eget kapital.. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige beslutade om nya övergripande mål inför Beslutet togs av ett enigt fullmäktige i februari Flera mål kan endast följas upp i årsredovisningen, men många kan vi redovisa redan nu. I år deltar Trosa, för tionde året, i SKL:s projekt Kommunens kvalitet i korthet. Nu deltar 247 kommuner från Sveriges alla hörn. Flera mål följs upp genom detta projekt och kommer att slutredovisas i årsredovisningen. Gemensamt för målen är att de utgår från ett medborgarperspektiv. För att göra det mer överskådligt om målen bedöms att uppfyllas för året eller inte så markeras varje mål enligt följande: Redovisning av målen återfinns på nedanstående sidor. Målet har uppfyllts Målet är inte riktigt uppfyllt Målet är inte uppfyllt Målet är inte mätt/redovisas först i årsredovisningen 13

34 Kommunfullmäktiges mål Mål Målprecisering Medborgarnas kommun Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar 1. Medborgarna ska uppleva Trosa som en attraktiv kommun att leva och bo i Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med 6 Medborgarundersökningen /indextal Plats 6 jmf med plats 3 år Medborgarna ska vara nöjda med kommunens verksamheter Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med 11 Medborgarundersökningen /indextal Plats 11 jmf med plats 5 år Det upplevda inflytandet bland medborgarna ska öka och vara större än snittet av alla kommuner som genomför SCB:s medborgarenkät Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med 6 Medborgarundersökningen /indextal Plats 6 jmf med plats Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen och i SCB:s medborgarundersökning ska 70 poäng av 100 möjliga uppnås gällande trygghetsfaktor Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med 6 Medborgarundersökningen /indextal Plats 6 jmf med plats 5 år 2013 Tillväxt & arbete 5. Kommunen ska växa med 150 invånare/år 194 Befolkningsstatistik /antal 173 fler inv janaug Sysselsättningen i kommunen ska vara minst 82 %? SCB:s arbetsmarknadsstatistik/andel sysselsatta i % SCB publ statistiken för 2016 först i december 7. Kommunen ska vara topp 20 i landet avseende företagsklimat 9 Svenskt Näringsliv/ rankingplats 2015 placerade sig Trosa på plats 5 Kärnverksamheter 8. Kärnverksamheterna (förskola, gymnasium, äldreomsorg) ska vara kostnadseffektiva Kommunens kostnader ska vara i nivå med standardkostnad 0,7% VKV/Standardkostnad jämförande tal Trosas kostnader var - 0,3% jmf med standard Trosa kommun ska vara en av landets 20 bästa utbildningskommuner Grundskolan mäts 22 SKL:s öppna läsåret 14/15 jämförelser/ hade Trosa rankingplats. plats 31. jmf Publicerades april med 144 året 2016 innan % av kommunens gymnasieungdomar ska påbörja högskoleutbildning inom tre år efter gymnasieskolan? Skolverkets statistik/andel uttryckt i % Mäts i årsredovisningen. 36% år Äldreomsorgen ska ha nöjda kunder I SKL:s ranking ska Trosa visas grönt (tillhöra de 25% bästa)? SKL:s öppna jämförelser/ Mäts i årsredovisningen. 14

35 Mål Hälsa & miljö Målprecisering Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar 12. Folkhälsoindex medborgarna I SKL:s ranking ska Trosa visas grönt (tillhöra de 25% bästa)? SKL:s öppna jämförelser 2014 presenteras ny rapport av SKL. Den förra var från Kommunen ska ha en hållbar ekologisk utveckling 75 % av de nyckeltal som ingår i EKO-kommunernas uppföljning ska förbättras årligen? Sveriges Ekokommuners statistik/andel uttryckt i % Mäts i årsredovisningen Engagemang 15. Hållbart medarbetar engagemang, HME 80% ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är högsta betyget? Årlig enkät med frågor som tagits fram av RKA och SKL/andel i % Mäts i årsredovisningen God ekonomisk hushållning 16. Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse. Målet är att minst 60% ska vara planerat underhåll? Egen statistik/ andel i % Redovisas i årbokslutet 17. Årets ekonomiska resultat ska motsvara minst 1 % av skattenettot för koncernen 0,2% Egen statistik/andel i % Kommunens resultat lägre än 1 % av skattenettot enligt prognos. Målet upfylldes Kommunens investeringar ska självfinansieras till minst 50 % i snitt per år, under en femårsperiod? Egen statistik/andel i % Självfinansieringsgraden året först 8 månader är225% 15

36 Koncernen Kommunen har två helägda dotterbolag, Trosabygdens Bostäder AB (Trobo) samt Trosa Fibernät AB (Trofi) vilka har konsolideras i årets delårsrapport. Kommunen har också ägarandel i Nyköping- Östgötalänken AB 5 procent samt Energikontoret i Mälardalen 2 procent. Sedan januari 2006 är kommunen medlem i Kommuninvest. Trofi Väsentliga händelser Trofi Nyanläggning och utbyggnad av fibernätet för anslutning uppgår till 6,6 Mkr och är i samma nivå som januari-augusti förra året. Utbyggnad har omfattat anslutning av kunder till IP Only AB. Trobo Viktiga förhållanden och väsentliga händelser I början av året fardigställdes projektet Vagnhärads Torg 5 och 7 på den egna fastigheten Husby 9:12. Samtliga lägenheter var uthyrda från första dagen. Byggnation av två SABO-hus har färdigställts i kvarteret Tumlaren. Samtliga lägenheter var uthyrda från dag 1. En större ombyggnation och renovering genomförs på Järnåldersvägen och berknas vara klart i slutet av hösten. Kontoret har flyttat till nya lokaler på Industrigatan. Ny VD tillträdde 1 maj. Utredning av markförhållanden på Fagerhult i Vagnhärad för eventuell framtida byggnation. Ökad samverkan med kommunen har påbörjats. Väsentliga händelser efter augusti. Beslut om eventuell nybyggnation på Fagerhult ska beslutas innan årsskiftet. Besiktning och utredning av de äldre husen på Biblioteksvägen ska genomföras. Plan för framtida byggnationer och möjliga förtätningar ska tas fram. Trobos investeringar och skulder (1508) Investeringar i fastighetsbeståndet uppgår till 43,5 Mkr (37,9) under perioden. De största investeringarna är i kvarteret Tumlaren och renoveringen och ombyggnationen på Järnåldersvägen. Trobokoncernens resultat per augusti Resultatet efter finansiella poster är -1,8 Mkr. Förra årets delårsresultat var +1,8 Mkr. Merparten av årets underkott är överenskommen pensionslösning med avgående VD som i sin helhet belastar resultatet. Ekonomiskt resultat koncernen Koncernens resultat januari-augusti Milj kr jan-aug jan-aug % ökn Intäkter 167,5 121,6 37,8% Kostnader -488,3-445,3 9,6% Avskrivningar -40,7-36,4 12,0% Nettokostnader -361,5-360,1 0,4% Skatteintäkter 385,5 367,9 4,8% Gen. statsb skatteutj.kostn 3,3 1,6 101,5% Fastighetsavgift 16,0 15,0 6,8% Skattenetto 404,8 384,5 5,3% Finansnetto -11,9 12,6-194,4% Aktuell skatt -0,5 Uppskjuten skatt 0,0 0,1 Delårsresultat 30,9 37,1-16,8% Koncernen får för perioden ett positivt resultat ned 30,9 Mkr. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 0,4 procent. Skattenettot har ökat med 5,3 procent. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef 16

37 TROSA KOMMUN RESULTATRÄKNING Budget Tkr Not jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug Verksamhetens intäkter därav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader därav jämförelsestörande poster Avskrivningar Verksamhetens nettoresultat Skatteintäkter Generella statsbidrag, skatteutjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader PERIODENS RESULTAT KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten Not jan-aug jan-aug jan-aug Resultat efter finansiella poster Rörelsekapitalförändringar avs. löpande vsh Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) minskning (+) av förråd/expl Ökning (-) minskning (+) av kortfr. fordr Ökning (-) minskning (+) av kortfr. placeringar Ökning (+) minskning (-) av kortfr. skulder Kassaflöde från den löpande vsh Investeringsverksamheten Ökning (-) minskning (+) av långfr. fordr Förvärv av materiella anl. tillgångar 14, Försäljning av materiella anl. tillgångar Summa investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Upptagna lån (+) Amortering av skuld (-) 12, Summa finansieringsverksamhet Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Förändring av likvida medel

38 TROSA KOMMUN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR aug 31 dec 31 dec Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not Mark, byggnader, tekn. anläggn Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringar Varulager Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER aug 31 dec 31 dec Eget kapital Eget kapital därav periodens resultat Summa Eget kapital Avsättningar 22 Avs. för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

39 TROSA KOMMUN RESULTATRÄKNING Not 1 Verksamhetens intäkter Not 6 Finansiella intäkter NOTER Totala intäkter Räntor på likvida medel Avgår interna poster Utdelning på aktier och andelar Avyttring aktier och andelar * Verksamhetens intäkter Borgensavgifter varav Försäljningsmedel* Övriga finansiella intäkter varav Taxor och avgifter varav Gatukostn.ersättningar och anslutning *Se vidare förklaring not 19 varav Hyror och arrenden varav Bidrag* Not 7 Finansiella kostnader varav Försäljning av verksamhet * Jämförelsestörande 1608 består av försäljning Verktyget 7 reavinst tkr. Jämförelsestörande 1508 består av återbetalning av premier från AFA, tkr samt reavinst försäljning fastighet Fiskekapellet tkr. Ränta på lån Övriga finansiella kostnader Not 8 Periodens resultat Not 2 Verksamhetens kostnader Balanskravsresultat Årets resultat enl resultaträkning Totala kostnader avgår realisationsvinster Avgår interna poster nyttjas öronmärkning 0 0 Verksamhetens kostnader varav Köp av vht och entreprenader varav Bidrag varav Personalkostnader varav Lokalkostnader varav Förbrukn. och främmande tjänster KASSAFLÖDE * Jämförelsestörande 1508 består av omföring av juridiska kostnader från investering till drift motsvarande tkr samt moms och skattekostnader i samband med skatterevision avseende år 2014 motsvarande tkr. Balanskravsresultat Not 9 Ej likvidpåverkande poster: Avskrivningar Avsättning inkl pensioner o löneskatt Not 3 Avskrivningar/nedskrivningar Övriga ej likvidpåverkande poster Mark, byggnader och tekn. anl Maskiner och inventarier Nedskrivningar Realisationsvinst 2016 avser försäljning fastighet Verktyget 7, tkr. Realisationsvinst 2015 avser försäljning fastighet Fiskekapellet tkr. Justering för rörelsekapitalförändring avs löpande verksamhet * 2016 Reavinst försäljning Verktyget tkr * 2015 Reavinst försäljning fiskekapellet tkr Not 4 Skatteintäkter Not 10 Ökning/minskning kortfristiga- fordringar och skulder Preliminär kommunalskatt Ökning/minskning kortfristiga fordringar Prognos slutgiltig kommunalskatt Ökning/minskning kortfristiga skulder Justeringspost förg års prognos Not 11 Ökning/minskning kortfristiga placeringar Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Försäljning kortfristiga placeringar Inkomstutjämningsbidrag Investering kortfristiga placeringar Fastighetsavgift Strukturbidr o införandebidrag Regleringspost Generella bidrag från staten Flyktingersättning Kostnadsutjämning Utjämningsavgift LSS * 2015 består försäljning av fonder placerade för pensioner för tecknande av pensionsförsäkrning. * se not 19 19

40 TROSA KOMMUN KASSAFLÖDE forts. Not 12 Nyupptagna lån Not 17 Exploateringar NOTER Lån i banker och kreditinstitut 0 0 Avser nedlagda kostn. för exploatering Checkkredit 0 0 Förutbetalda VA-anslutningsavgifter Bostadsmark nedlagda kostn Föutbetalda gatukostnadsersättningar 0 0 erh. avgifter Förutbetalda investeringsbidrag Industrimark nedlagda kostn Not 13 Amortering av långfristiga skulder erh. avgifter Checkkredit Erhållna intäkter återfinns som förutbetalda intäkter se not 24. Periodisering förutbet. VA-anslutningsavg. 0 0 Periodisering förutbet. gatukostnadsers Not 18 Kortfristiga fordringar Periodisering förutbet. investeringsbidrag Kundfordringar BALANSRÄKNING Mervärdesskatt Not 14 Mark, byggnader och tekn. anläggningar Övriga fordringar Förutbet. kostn o uppl. intäkter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Specifikation anläggningstillgång Not 19 Kortfristiga placeringar Invest/ Nordea fonder (likviditetsplacering) * Namn Årets IB Förs Period-avskr. UB period Nordea Institutionell Kortränta Mark Redovisat värde vid årets slut Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsvht Agenta fonder (naturreservat) ** Publika fastigheter Alternativa Räntor Klass A Fastigheter för annan vh Globala aktier Klass A Pågående invest Svenska aktier Klass A Totalt Svenska Räntor Klass A Not 15 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Specifikation anläggningstillgång Namn Årets IB Invest/ Förs 0 Redovisat värde vid årets slut Totalt redovisat värde vid årets slut Maskiner Inventarier Data- och teleutrustning Not 20 Kassa och bank Bilar och andra trpmede Konst Handkassor, kontantredov Totalt Bank Not 16 Finansiella anläggningstillgångar Period-avskr. UB period antal aktier Not 21 Eget kapital Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Trosabygdens bostäder AB st Ingående balans Trosa Fibernät AB st Årets förändring av eget kapital Nyköping-Östgötalänken Utgående balans Energikontoret i Mälardalen 100 st Kommuninvest Förlagslån Kommuninvest * Likviditetsplcering 25 mkr i en likviditetsfond då kostnadsräntor för överskottslikviditet på bankkonton i Nordea infördes pga negativa inlåningsräntor ** 2,0 Mkr placerades i agenta fonder för markåtkomstbidrag vid bildandet av naturreservat i Tomtaklintskogen. Av detta kan ett prisbasbelopp årligen användas för naturvårdande åtgärder enligt beslut KS I beloppet för eget kapital ingår fondmedel 4,2mkr för avslut av deponi Korslöt. Av 2013 års resultat öronmärktes 8 mkr för vikande skatteintäkter för åren

41 TROSA KOMMUN BALANSRÄKNING forts Not 22 Avsättningar Not 24 Kortfristiga skulder NOTER Avsättning för deponi Ingående avsättning Leverantörsskulder Utbetalningar Mervärdesskatt Nya avsättningar Personalens skatter och avgifter Uppräkning enl index Upplupna löner Utgående avsättning Källskatt Övertidsskuld Avs för statliga infrastrukturåtgärder (Citybanan) - Semesterskuld Ingående avsättning Sociala avgifter Utbetalningar Nya avsättningar 0 0 Förutbetalda intäkter Uppräkning enl index* 0 0 varav expl.intäkter Utgående avsättning Upplupna kostnader *Indexuppräkning görs i årsbokslut. - Uppl pensionskostnader inkl löneskatt Övriga upplupna kostnader Avs för statliga infrastrukturåtgärder järnvägsplan (Ostlänken) Övriga kortfristiga skulder Ingående avsättning Balanserat resultat gem växelnämnd Utbetalningar Nya avsättningar 0 0 Uppräkning enl index* 0 0 Utgående avsättning ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Not 25 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Andra avsättningar totalt Pensionsförpliktelser Pensionsavsättning Ingående förpliktelse Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Pensionsutbetalningar Försäkring IPR* Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Nyintjänad pension förtroendevald Sänkning diskonteringsränta 0 0 Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Sänkning av diskonteringsränta 0 0 Aktualisering Utbetalning ÖK-SAP Övrigt Ändrad samordning Bromsen 0 0 Förändring av löneskatt Upplösn. Avs. ansvarsförb. pens. före Nya efterlevande pensioner * Övrigt Minskas med avs. ansvarsförb. samt Avs. ansvarsförbindelse pens. före -98* förändring av visstidsavtal inkl lönesk Förändring av visstidsavtal inkl lönesk* Utgående förpliktelse Utgående avsättning Förpliktelsen minskad genom försäkring totalt belopp 85,1 mkr, varav 51 Aktualiseringsgrad 94% 94% mkr inbetalt * Från 2005 gjordes årliga avsättningar till kommande pensioner Borgensförb. och därmed jämf. säkerhet intjänade t.o.m Totalt avsattes 55,6 mkr inklusive löneskatt. Under 2015 upplöstes avstättningen och en försäkring teckandes för 60 Mkr. Borgensförb. kommunägda företag Kommunens skuld enligt ansvarsförbindelsen minskade. Förlustansvar egna hem Övriga borgensförbindelser Not 23 Långfristiga skulder Summa Långfristiga lån Checkkredit 0 0 Lån av Kommuninvest Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag

42 VA-anslutningsavgifter Gatukostnadsersättningar, expl TROSA KOMMUN ÖVRIGA UPPLYSNINGAR forts Kommuninvest medlemsansvar Trosa kommun har ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 282 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Trosa kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. NOTER Tilläggsupplysningar Leasing- och hyresavtal Framtida förpl. leasing totalt varav hyresavtal Framtida förpliktelser 12 mån varav hyresavtal Framtida förpliktelser månad varav hyresavtal Framtida förpliktelser efter 60 månader varav hyresavtal

43 DRIFTSREDOVISNING Nämnd Budget Redovisning Över-/ Tkr Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto undersk Kommunstyrelse Politisk ledning Kommunkontor Ekologiutskott Summa Justering för interna poster (internt inom förvaltningen) Summa efter interna poster Samhällsbyggnadsnämnden Humanistiska nämnden Skolkontor inkl nämnd Individ och familj Summa Justering för interna poster (internt inom förvaltningen) Summa efter interna poster Vård och omsorgsnämnd Justering för interna poster (internt inom förvaltningen) Summa efter interna poster Teknik & Servicenämnd Justering för interna poster (internt inom nämnden) Summa efter interna poster Kultur och fritidsnämnd Miljönämnden Revision Totalt exkl affärsdrivande verksamhet AFFÄRSDRIVANDE VERKSAMHET Vatten och avlopp Renhållning Summa Verksamhetens intäkter och kostnader Finansiering TOTALT

44 RESULTATPROGNOS (TKR) Invånare Utdebitering kronor/skattekrona 21:26 21:26 21:26 21:26 21:26 0 Prognos augusti 2016 Bokslut Budget Bokslut Budget Prognos Av- Skatteprogn från vikelse Verksamhetens intäkter Därav jämförelsestörande poster 0 Verksamhetens kostnader Därav jämförelsestörande poster 0 Avskrivningar skattekollektivet Avskrivningar avgiftskollektivet Central buffert=1,5 % verks kostn Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Slutavräkning skatt Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Regleringspost Utjämning LSS Generella bidrag Strukturbidrag Flyktingersättning Fastighetsavgift Skattenetto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Försäljning fonder/pensionsföräkring Öronmärkning, 8 mkr Balanskravsresultat Resultatmål 1% skattenetto

45 DRIFTPROGNOS (TKR) Helårsprognos per augus 2016 Budget Budget 2016 Prognos Avinkl progn fördelning central Kostnad Intäkt Netto buffert Kostnad Intäkt Netto vikelse Kommunstyrelse Politisk ledning Kommunkontor Ekoutskottet Central buffert * Humanistisk nämnd Barnomsorg o utbildning * Individ och familjeomsorg Kultur- o fritidsnämnd Vård- & omsorgsnämnd* Teknik o service skatt Samhällsbyggnadsnämnd Miljönämnd Revision Övr kommungem poster Pensioner Kommmungem Resultatöverföring Tot skattefin verks Affärsdriv verks Finansiering Avräkning internränta Skattenetto Finansiella kostnader Öronmärkning Total *Prognos av fördelning från central buffert har gjorts. Beslutas i samband med delårsbokslut. Fördelning från central buffert görs genom budgetkorrigering under hösten efter beslut. Sammanställning central buffert enligt ekonomichefens förslag 2016 Budgeterat belopp tkr fler elever fler äldre LSS försämrar resultatet

46 Investeringsredovisning Nämnder totalt (tkr) Utfall Budget Bokslut tom aug Kommunstyrelsen, inkl. investeringsreserv Samhällsbyggnadsnämnd Teknik & Servicenämnden Humanistiska nämnden Vård och omsorgsnämnd Kultur och fritidsnämnden Mark- och fastighetsköp Utrangering/försäljning SUMMA NETTOINVESTERINGAR Verksamheten 2016 I investeringsuppföljningen redovisas Trosa kommuns investeringar i bl.a. fastigheter, markanläggningar och inventarier. Även markförvärv och markförsäljning redovisas här. Den totala investeringsverksamheten under året uppgår till 26,2 Mkr, vilket kan jämföras med 27,7 Mkr t.o.m. augusti VA står för drygt hälften av årets investerade belopp. Byggnationen av en ny vattentäkt är nästan slutförd och endast finjusteringar återstår. Överföringsledningen mellan Trosa och Vagnhärad byggs enligt plan och beräknar färdigställas i december. Nybyggnationen av två avdelningar på Fagerängs förskola pågår enligt plan och beräknas vara klart till höstlovet. En förstudie pågår just nu angående utvecklingen av skolgården på Hedeby-/Fornbyskolan. Merparten av arbetet kommer att genomföras under Parallellt genomförs trafiksäkerhetsåtgärder utanför Safiren. Folkets hus har stora renoveringsbehov. Renoveringsarbeten kommer pågå under de närmaste tre åren. Reparation och underhåll av fastigheten på industrigatan pågår och kommer att fortsätta kommande år, bland annat ska taket bytas ut. Renovering av Tomtaklints förskola planerar att påbörjas under Muddring av farleder och angöring till hamnar genomförs enligt plan. Muddringsprogrammet omfattar årliga åtgärder tom Bygget av en ny offentlig toalett i hamnen färdigställdes inför sommaren. Renoveringen av Trobos nya lokaler på industrigatan påbörjades under våren. Trobo flyttade in under första veckan i september. Trosa kommun har förvärvat Folkets hus efter beslut i kommunfullmäktige i juni. Framtiden Arbetet med ett nytt tak på Trosa vårdcentral har under året upphandlats och arbetet kommer att påbörjas inom kort. Utbyggandet av Skärgårdens förskola med två avdelningar har påbörjats och beräknas vara klar i månadsskiftet februari/mars

47 Exploateringsredovisning Pågående projekt (tkr) Bostadsmark Utfall tom aug 2016 Ack utfall Båthuset Mölnaängen Skjutsstationen Väsby Öbolandet Solberga Hammarbyvägen 0-23 Fagerhult 2:10 Nygårdspl 0 90 Tomtaäng 0-1 Mejseln Vhd centrum Åda backar 0-3 Björke Skärlagsparken Djupvikstomten 1-36 Bråta torp Hagaberg Hökeberg Åda Alby 3 15 Långnäs 3: Södra Husby 5: Slåttergången Sandstugan 0-42 Fagerhult Allhuset Ågubben 0-45 Smedstorp Strömmen 0-89 Sockengatan Fänsåker Trosalundsberget 3-86 Verktyget Fagerhult Kvarnvägen 0 13 Åda fritidsområde 7-42 Trobo Norra Husby 4-44 Västra Hökeberga 5-7 Lagnö 0-21 Lågnäsudd Väsby 8: Infart Västra Trosa Långnäs 7:1 0 3 TOTALT Bostadsmark Verksamheten 2016 Nokon har slutfört sin byggnation av 42 bostadsrätter vid Mejseln i Trosa. Dom har fortsatt Pågående projekt (tkr) Utfall tom Ack Industrimark aug 2016 Utfall Kalkbruksvägen Solberga Vhd Resecentrum TOTALT industrimark med sin bostadsproduktion av 18 bostadsrätter vid Allhuset i Vagnhärad. Alla är sålda och inflyttning blir etappvis från oktober till december. Conventor fortsätter byggnationen av lägenheter inom kvarteret Mejseln. Etapp 1 omfattar 43 hyreslägenheter varav 32 är tecknade med inflyttning juli På Öbolandet fortsätter exploateringsarbeten och försäljning av bostäder för de nya bostadsområdena vid Svartviksvägen och Edanö Backe. Vid Hagaberg pågår TROTAB:s exploatering och försäljning av 35 villatomter. Nästan alla tomter är sålda. Trosa kommun kommer här att under hösten försälja några kommunala tomter via tomtkön. Vid Prästgårdsgången i Trosa färdigställer Larsson Arkitekter 20 nya lägenheter under året. Inflyttning sker den 2 december. Vid Åda Backar pågår aktiv försäljning och byggnation. Hittills har ca 25 st villor sålts av Älvsbyhus mfl. Skanska BoKlok har under året uppfört 34 lägenheter och 12 radhus vid Byggvägen i Trosa och 24 lägenheter vid Fänsåker i Vagnhärad. Inflyttning har skett i juni månad vid Fänsåker och sker i oktober vid Byggvägen i Trosa. Panghus har sålt alla 14 hus inom etapp 1 vid Bråta Torp. Exploateringsarbeten för denna etapp pågår aktivt. TROBO har under året uppfört 16 nya hyreslägenheter i kv. Tumlaren i Trosa. Inflyttning har skett under sommaren. HSB har sålt mer än hälften av de totalt 72 lägenheter som nu uppförs inom Trosalundsberget i Trosa. Exploateringsarbeten för de nya husen pågår för fullt. 27

48 Upplysningar om redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, med undantag från RKR Se vidare under rubrik Pensionsskuld. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesanalysen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mkr. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster som jämförelsestörande. Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s augustiprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter för Vatten och avlopp (VA) tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och intäkten periodiseras över VA-anläggningens genomsnittliga nyttjandeperiod. Gatukostnadsersättningar Gatukostnadsersättningar för exploateringar, samt investeringsbidrag till gatubyggnationer, tas upp som förutbetalda intäkter och redovisas bland långfristiga skulder. Intäkten för gatukostnadsersättningarna periodiseras över gatuanläggningarnas nyttjandeperiod. Kostnader Avskrivningar Avskrivningar påbörjas då investeringarna tas i bruk och beräknas linjärt, dvs lika stora belopp varje år. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. De avskrivningstider som tillämpas är utifrån bedömning om nyttjandeperiod och livslängd. Maskiner och inventarier Avskrivningstid Datorer och IT-utrustning 3 och 5 år Inventarier 5 och 10 år Maskiner 5 och 10 år Bilar och transportmedel 5 år Komponentavskrivning har införts från Samtliga anläggningstillgångar har kategoriserats i olika komponenter. Fastighet Avskrivningstid Stomme 75 år Tak 40 år Fasad/fönster 50 år VS 50 år Ventilation 30 år Elsystem 40 år Invändig byggnation 15 år Teknisk driftinstallation 25 år Övrigt 15 år VA Avskrivningstid Stomme 75 år Teknisk driftinstallation 25 år Övrigt 15 år Gator och vägar Avskrivningstid Stomme 75 år Teknisk driftinstallation 25 år Övrigt 15 år Ytterligare information om införandeprojektet av komponentavskrivningar och ställningstaganden finns att läsa i dokumentet Övergång till komponentmetoden. Internränta Internränta beräknas på tillgångens bokförda värde. Internränta påförs verksamheterna fr.o.m. månaden då avskrivningar påbörjas. Under 2016 är räntesatsen 1,5 procent. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som investering om värdet är ett väsentligt belopp. I Trosa kommun är gränsen för väsentligt belopp satt till ½ prisbasbelopp. 28

49 Lånekostnader Lånekostnader redovisas enligt huvudmetoden, d.v.s. de belastar resultatet för den period de hänför sig till. Anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna upptas till anskaffningsvärde minus planenliga avskrivningar. Investeringsbidrag periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Värdering av de finansiella anläggningstillgångarna har gjorts till det lägsta av marknads- och anskaffningsvärde på balansdagen. Avsättningar Avsättning för deponi Trosa och Gnesta kommun har gemensamt ansvar för sluttäckning av Korslöts deponi, men avsättningen är gjord i Trosa kommuns redovisning men med delat ekonomiskt ansvar. Under år 2013 blev slutkostnadsberäkningar klara för sluttäckningen och slutligt belopp fastställdes. Ytterligare avsättning gjordes så att den totala slutkostnaden är avsatt i sin helhet av Trosa kommun i bokslut Avsättning för infrastrukturåtgärder Avsättning för medfinansiering i Citybanan är i enlighet med Medfinansieringsavtalet och är uppräknat enligt avtalets gällande index. Under 2010 fattade KF beslut om godkännande av avtal för planering och medfinansiering av järnvägsplan Ostlänken. Avsättning för detta uppgår till det enligt avtalet fastställda beloppet. Exploateringar Nedlagda kostnader för pågående exploateringar är bokförda som omsättningstillgång och de avgifter som är inbetalda, som en förutbetald intäkt. Uppdelningen visas i not. Intäkterna resultatförs i den takt som förpliktelsen kan anses uppfylld. Leasing Huvudregeln för om ett leasingavtal ska klassas som finansiellt eller operationellt i Trosa kommun är längden på avtalet. Ingen beloppsgräns är fastslagen. Trosa kommun har i nuläget endast operationella leasingavtal. Tilläggsupplysning om framtida leasing- och hyresavgifter redovisas bland noterna. Pensionsskuld Kommunens pensionsskuld återfinns under raderna avsättning för pensioner, kortfristiga skulder och som ansvarsförbindelse. Kommunen har beslutat att betala ut hela det årliga intjänandet av individuella pensioner. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Förpliktelser för särskild avtals/ålderspension som inte regleras enligt RIPS07 är nuvärdesberäknade med realränta. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. Under ansvarsförbindelser återfinns de pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 enligt uppgift från KPA. Fr o m 2005 gjorde kommunen en avsättning varje år på 3 procent av ansvarsförbindelsen enligt beslut i kommunfullmäktige. Sedan 2011 avsätts 2 procent om utrymme tillåter enligt nytt beslut i fullmäktige. Denna avsättning minskar förpliktelsen. År 2015 upplöstes avsättningen för pensioner intjänade före år 1998, då en pensionsförsäkring tecknades hos KPA med 60 Mkr. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Avgiftsfinansierad verksamhet VA- och renhållningsverksamheterna regleras av självkostnadsprincipen. Detta medför att endast den del av brukningsavgiften som motsvarar kostnaderna intäktsförs. Ev. överskott hanteras som skuld till abonnenterna och ska återbetalas inom en 3- årsperiod i form av sänkta avgifter eller reglering av underskott. Negativa resultat ska regleras inom en 3- årsperiod. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen och utformas enligt god redovisningssed. I den sammanställda redovisningen ingår kommunen, samt bolag där kommunens ägarandel uppgår till minst 20 procent. För Trosa kommun innebär det kommunens 100 % ägda bostadsbolag, Trosabygdens Bostäder AB, Trobo samt fiberbolag Trosa Fibernät, Trofi. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, med proportionell konsolidering, d.v.s. anskaffningsvärdet för bolagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital och endast ägda andelar av bolagens resultat- och balansräkningar tas in i koncernredovisningen. 29

50 I koncernens egna kapital ingår, förutom kommunens, endast den del av bolagets egna kapital som intjänats efter förvärvet. Obeskattade reserver har efter avdrag för latent skatteskuld hänförts till eget kapital. 30

51 Personalekonomisk redovisning Genom att på ett systematiskt sätt mäta relevanta nyckeltal kan kommunen följa upp de personalpolitiska målen och göra analyser som leder till åtgärder som förbättrar verksamheten. Informationen är också till hjälp i diskussionen om vilka insatser som behöver prioriteras. I likhet med andra kommuner är också Trosas verksamhet mycket personalintensiv personalen utgör den viktigaste resursen för att fullgöra kommunens uppgifter i form av bra och effektiv service. Nämnd/ kontor Sambyggnad Skola/ förskola IFO Förklaringar (tkr) +/- jämf 15 (tkr) Löneökning 200 Trosa Turism kommunal 800 Ekolog/överförmyndare 200 Löneökning 100 Vakans/sjukskrivning -250 Löneökning: Avvecklingskostnader 750 Ökad volym/bemanning: Skola/förskola Barn särsk. behov SFI och etablering 400 Löneökning 200 Tillfälligt flyktingboende HVB ensamkommande Personalförstärkn. handl Förkl. (tkr) Antal anställda, arbetsmiljö, frisknärvaro, personalrörlighet och den verkliga resursanvändningen är de faktorer som till största del påverkar personalkostnaderna. Beräknade siffror för 2016 omfattar perioden 1 januari 31 augusti. För de uppgifter som kräver en mätpunkt är denna gjord den 31 augusti De totala personalkostnaderna uppgår under januari-augusti till 264 mkr, vilket motsvarar 47 procent av den totala verksamhetskostnaden. Personalkostnaderna har sedan föregående år stigit med 21,5 mkr (8,9 procent). För att illustrera de ökade kostnaderna finns i tabellen till höger en förklaring i tkr. Den största enskilda förklaringen är 2016 års lönerörelse, vilken motsvarar 2,7 procent eller ca 6 mkr. Kultur/ fritid Vård/ omsorg Teknik/ service Löneökning 100 KFTS chef halvtid -200 Löneökning Ökad volym: Hemtjänst Särskilt boende 250 Pers ass (LSS och SoL) Pers ass (SFB) FH Kommunal vsh 400 Hälso/sjukvård (bidrag) Biståndshandläggning 200 Löneökning 250 Fler insatser AME 350 Ökat tryck kost/städ Miljö Löneökning Totalt Exkl. revision 13 tkr Ökade personalkostnader ses främst inom vårdoch omsorg, vilket beror på ökat tryck inom funktionshinderorådet och hemtjänst, men vi ser också ett ökat behov i samband med det ökade flyktingmottagandet. Nämnd/produktionskontor Kommunstyrelse Bruttokostn Pers. kostn Andel perskostn Bruttokostn Pers. kostn Andel perskostn Ökning % från Ökning+/ minskningfrån Kommunstyrelsen , ,8 6,7% Politisk ledning , ,0-0,3% -14 Kommunkontor , ,5 8,7% Ekoutskottet , ,6 10,7% 84 Samhällsbyggn. nämnd , ,9-9,8% -340 Humanistiska nämnden , ,8 10,5% Skolkontor inkl nämnd , ,9 7,6% Socialkontor , ,7 56,2% Kultur o fritidsnämnd , ,6-0,4% -27 Vård- & omsorgsnämnd , ,7 9,5% Ledning och stöd , ,5 4,7% 72 Äldreomsorg , ,3 6,9% Funktionshinderområdet , ,0 12,8% Hälso- och sjukvård , ,9 15,9% Myndighet , ,1 10,8% 340 Teknik- & Servicenämnd , ,3 4,4% 833 Tekniska kontoret , ,8-5,5% -108 Kost och städ , ,0 5,0% 481 AME , ,6 9,4% 577 Avgiftskollektivet , ,6-9,6% -117 Revision , ,1 22,0% 13 Miljönämnden , ,5 9,3% 104 Totalt , ,7 8,9%

52 Personalstruktur Trosa kommun har totalt 756 tillsvidareanställda, eller 692 årsarbetare, vilket är rejäl ökning jämfört med tidigare år. Ökningen beror främst på ökat tryck inom flyktingmottagning men också p.g.a. ökade resurser inom kärnverksamheten och då främst inom funktionshinderområdet och hemtjänst samt fler barn och elever inom både förskola och grundskola. Utöver tillsvidareanställda tillkommer också ett antal vikarier och tidsbegränsade anställningar. Av de anställda arbetar 49,7 procent inom skola och förskola, 29,8 procent inom vård och omsorg, 11,1 procent inom kultur, fritid- och teknik. Dessa tre verksamheter utgör 90,6 procent av det totala antalet anställda. Åldersfördelning I likhet med flertalet andra kommuner har även Trosa kommun en relativt hög åldersstruktur. Ca 12 procent är 60 år eller äldre. Antalet personer i detta åldersspann har under de senare åren minskat markant samtidigt som det har skett en ökning bland de som är under 30 år. Medelåldern är nu 45,1 år, vilket är en minskning med ca 1 år jämfört med föregående år. Jämfört med riket är Trosas åldersstruktur i dagsläget i sort sätt något lägre. Antal anställda Tillsvidare Årsarbetare Medelålder (år) 46,7 46,2 46,3 45,1 Andel kv/män (%) 86/14 84/16 85/15 85/15 Under de första 8 månaderna arbetade kommunens anställda övertidstimmar, jämfört med för samma period Antalet mertimmar är , jämfört med för Detta innebär att övertidstimmarna har ökat med drygt timmar detta samtidigt som mertimmarna har ökat med lite drygt timmar. Sysselsättningsgrad Männen arbetar i betydligt högre utsträckning heltid än kvinnorna. Bland de tillsvidareanställda kvinnorna är det 65 procent som arbetar heltid, vilken är en ökning med drygt två procent jämfört med föregående år. Motsvarande siffra för männen är knappt 79 procent. Syss. grad (tillsvidare) % 59,3 60,8 61,7 62,1 63,4 62,9 65,0 Kvinnor % 99% 25,2 25,0 25,1 25,0 25,0 25,9 25,6 15,4 14,2 13,2 12,9 11,6 11,2 9,4 100 % 83,6 78,5 74,0 74,2 74,4 78,4 78,7 Män 75-99% 7,5 11,4 16,7 15,5 17,8 13,4 13,0-74% 9,0 10,1 9,4 10,3 7,8 8,2 8,3 Vid en jämförelse mellan de olika verksamheterna visar det sig att den högsta åldersstrukturen finns inom individ- och familjeomsorgen. Här är ca 40 procent 50 år eller äldre. Inom skolan som under många år haft den äldsta åldersstrukturen sker en tydlig föryngring just nu. Flest unga (under 29 år) arbetar dock inom vård- och omsorg. Personalrörlighet Under 2016 har totalt 95 personer börjat och 58 slutat. Totalt uppgår personalrörligheten till 8,1 procent. Personal rörlighet Skola/förskola 8,4 11,9 9,9 11,3 6,2 Vård/omsorg 9,6 7,0 8,7 9,9 7,7 KFTS 11,8 6,7 5,8 15,9 5,1 IFO 0,0 15,0 13,3 32,4 41,3 SBK 0,0 0,0 0,0 19,0 19,1 Kommunkontor 3,8 0,0 7,6 11,5 13,3 Totalt 8,6 9,2 8,9 11,2 8,1 Jämförs andelen deltidsanställda per verksamhetsområde ses stora avvikelser. Inom vård och omsorg arbetar ca 41 procent heltid, inom skola/ förskola arbetar cirka 82 procent heltid. För övriga verksamheter är siffran mellan procent. Det är inom individ och familjeomsorgen som den högsta rörligheten finns. Det senaste året har det varit en mycket låg rörlighet på de största verksamheterna, skola/förskola så lågt som 6,2 procent och vård- och omsorg 7,7 procent. Inom KFTS ses också låga tal, de uppvisar en rörlighet på 5,1 procent. Lite högre rörlighet ses just nu inom SBK och kommunkontoret som under flera år har haft ingen eller mycket låg rörlighet. 32

53 Personalförsörjning Framtida personalförsörjning styrs främst av kommande behov, rörlighet, sjukfrånvaro och pensionsavgångar. Det är främst lärare, förskollärare, barnskötare, undersköterskor och vårdbiträden som kommer att gå i pension de kommande åren. Verksamhet Pensionsavgångar Sjukfrånv % rörlig% Personal- inom 5 år Vård/omsorg 7,7 7,7 20 Behovsförändr Ökat behov Rekryt behov 5 år Skola 6,7 5,4 22 Fler elever Förskola 7,0 6,7 20 Fler barn KFTS 4,0 5,1 5 Små Förändr Totalt 6,3 8,1 75 Visst ökat Behov <150 Inom vård/omsorg har ett rekryteringsbehov på medarbetare de kommande fem åren. Verksamheten står inte för så stora pensionsavgångar de närmste fem åren, men därefter ökar det ganska markant. Viss personalrörlighet innebär att allt som allt förväntas många rekryteringar de kommande åren. Totalt för alla månadsavlönade är det knappt 72 procent som har redovisat fem sjukdagar eller färre, vilket är en klart högre siffra än föregående år. Kommunkontoret står för den högsta frisknärvaron på drygt 93 procent. Alla kontor har en frisknärvaro på över 68 procent. Sjukfrånvaro Sjukskrivningarna minskar något för 2016 liksom semesteruttaget. Fler har tagit ut föräldraledighet i år jämfört med tidigare år. Den totala nettoarbetstiden har ökat med 1 procent jämfört med föregående år och är nu på samma nivå som Använd tid Nettoarbetstid 73,0 73,2 72,0 73,0 Semester 14,1 13,8 14,2 12,7 Sjukdom 5,3 5,5 6,5 6,3 Föräldraledighet 3,7 3,8 3,6 4,1 Övrig ledighet 3,9 3,7 3,7 3,9 Totalt De största pensionsavgångarna inom skolan är nu avklarade, med en ganska låg personalrörlighet är inte rekryteringsbehovet extremt högt de kommande åren. Trots detta kärvs många nyrekryteringar på medarbetare de kommande åren, vilket förklaras av ganska stora personalgrupper. Inom förskolan ses procentuellt ganska många pensionsavgångar de kommande fem åren, vilket leder till att rekryteringsbehovet är på ca personer. Det är ungefär lika många barnskötare som förskollärare som går i pension de kommande fem åren. Inom övriga verksamheter är det ett mindre antal rekryteringar de kommande fem åren. I denna grupp är det främst chefer och handläggare som går i pension, bl.a. ekonomichef och socialchef, samt ett par kvalificerade handläggare. Frisknärvaro Frisknärvaro definieras de som har fem sjukdagar eller färre per år. För delåret är mätperioden 1/ / Trosa har näst lägst sjukfrånvaro i nedanstående jämförelsekommuner. Knivsta är den kommun som har lägsta sjuktal. Det är dock bara Salem som har minskade sjuktal alla andra kommuner har en negativ utveckling. Sjukskrivning Salem 6,8 7,2 7,1 7,9 Nykvarn 5,7 7,2 7,9 8,2 Vaxholm 7,4 6,5 6,9 6,4 Håbo 6,0 6,3 7,0 7,0 Knivsta 5,4 5,0 5,8 6,0 Gnesta 5,4 6,3 6,8 7,5 Trosa 5,3 5,5 6,5 6,3 Följer vi sjukfrånvaron per månad kan vi se att nivån för 2016 är lägre jämfört med föregående år, men att nivån ligger likt det vi såg för Sjukfrånvaron har dock gått ner ganska kraftigt de senaste månaderna. Verksamhetsområde Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2013 Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2014 Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2015 Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2016 Kommunkontor 74,4 85,2 96,2 93,3 SBK 75,0 83,3 81,2 72,7 Skola/förskola 50,1 66,7 66,6 68,3 IFO 68,8 67,9 85,7 91,3 Vård/omsorg 49,1 58,3 68,4 70,1 KFTS 56,2 54,2 66,7 81,5 Totalt 53,4 65,4 70,0 72,9 33

54 Sjukfrånvaro utifrån verksamhetsområde Av de totala sjukskrivningarna på 6,3 procent ses tydliga skillnader mellan olika yrkesområden. Vi kan konstatera att ökningen inom de stora verksamhetsområdena helt och hållet har skett inom skolan. Även om både förskola och vård- och omsorg har ungefär samma nivåer jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron inom KFTS och IFO har gått ner ganska tydligt jämfört med föregående år. Små ökningar noteras inom både kommunkontoret och Samhällsbyggnadskontoret. Sjukfrånvaro utifrån kön Kvinnor har en sjukfrånvaro som uppgår till 6,9 procent, männen 3,5 procent. Det innebär att sjukfrånvaron har ökat marginell bland kvinnorna och minskat en dryg procent för männen. Sjukskrivningsintervall I likhet med övriga riket är det långtidssjukskrivningarna som utgör den största delen av sjukfrånvaron. Av den totala sjukskrivningen står idag den långa sjukskrivningen för 52,5 procent av den totala sjukskrivningen, vilket ligger på en liknande nivå som tidigare år. Intervallet dagar utgör 7,2 procent. Perioden 2-14 dagar står för drygt 28 procent. Karensdagen utgör 12 procent. Jämförs procentsatsen med faktiska frånvarotimmar kan konstateras att det främst är dem lite längre sjukfrånvaron som har ökat. Sjukskrivningsintervall % dag (karens) 15,7 12,3 10,4 12, dagar 36,9 26,4 26,3 28, dagar 6,6 7,3 8,2 7,2 60- dagar 40,8 54,0 55,1 52,5 Långtidssjukskrivning Med långtidssjukskrivna menar vi 90-dagar eller mer. Den 31 augusti finns totalt 28 långtidssjukskrivna av dessa är 93 procent kvinnor. Långtidssjuka Vårdoms Skola Förskola Övriga Totalt År år år år år år Totalt Sjukfrånvaro utifrån ålder Sjukfrånvaron har ökat i åldrar över 50 år men har minskat i de yngre åldersintervallen. sätt stått still för ålderskategorin upp till 29 år. Det är individerna i åldersspannet över 50 år som just nu den högsta sjukfrånvaron. Av 28 långtidssjukskrivna är knappt hälften d.v.s. 12 individer deltidssjukskrivna, d.v.s. de arbetar någon del varierat mellan procent. Högst andel långtidssjukskrivna är medarbetarna över 60 år. Den verksamhet som har högst andel sjukskrivna är vård och omsorg. 34

55 KONCERNEN RESULTATRÄKNING Tkr Not jan-aug jan-aug jan-aug Verksamhetens intäkter därav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader därav jämförelsestörande poster Avskrivningar Verksamhetens nettoresultat Skatteintäkter Generella statsbidrag, skatteutjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Aktuell skatt Uppskjuten skatt 147 PERIODENS RESULTAT KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten Not jan-aug jan-aug jan-aug Resultat efter finansiella poster Realisationsvinster Rörelsekapitalförändringar avs. löpande vsh Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) minskning (+) av förråd/expl Ökning (-) minskning (+) av kortfr. fordr Ökning (-) minskning (+) av kortfr. placeringar Ökning (+) minskning (-) av kortfr. skulder Kassaflöde från den löpande vsh Investeringsverksamheten Ökning (-) minskning (+) av långfr. fordr Förvärv av materiella anl. tillgångar Försäljning av materiella anl. tillgångar Summa investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Ökning (+) minskning (-) av långfr. skulder Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Förändring av likvida medel

56 KONCERNEN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Not 31 aug 31 dec 31 dec Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekn. anläggn Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringar Varulager Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER aug 31 dec 31 dec Eget kapital Eget kapital därav årets resultat Summa Eget kapital Avsättningar Avs. för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

57 KONCERNEN NOTER Not 1 Verksamhetens intäkter Not 9 Mark, byggnader och tekn. anläggningar Inklusive interna poster Anskaffningsvärde Avgår interna intäkter Ackumulerade avskrivningar Avskrivning av övervärde på Häradsgården, som såldes till Trobo 2004, har eliminerats Not 10 Maskiner och inventarier Not 2 Verksamhetens kostnader Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Inklusive interna poster Avgår interna kostnader Not 11 Finansiella anläggningstillgångar antal aktier Not 3 Avskrivningar/nedskrivningar Sörml. Kollektivtrafikmyndig 9324 st Husbyggnadsvaror HBV Mark, byggnader och tekn. anl Nyköping-Östgötalänken Maskiner och inventarier Energikontoret i Mälardalen Nedskrivningar 0 0 Kommuninvest Förlagslån Kommuninvest 100 st Uppskjutna skattefordringar - - Not 4 Skatteintäkter Mervärdesskatt, jämkn byggmoms Återbäringsmedel HBV Preliminär kommunalskatt SABO försäkrings AB Prognos slutgiltig kommunalskatt Justeringspost förg års prognos Not 12 Exploateringar Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Avser nedlagda kostn. för exploatering Inkomstutjämningsbidrag Bostadsmark nedlagda kostn Fastighetsavgift erh. avgifter Strukturbidr och införandebidr Regleringspost Generella bidrag från staten Industrimark nedlagda kostn Flyktingersättning erh. avgifter Kostnadsutjämning Utjämningsavgift LSS Erhållna intäkter återfinns som förutbetalda intäkter Not 13 Kortfristiga fordringar Not 6 Finansiella intäkter Kund- och hyresfordringar Ränteintäkter Mervärdesskatt Utdelning på aktier och andelar Övriga fordringar Övriga finansiella intäkter Förutbet. kostn o uppl. intäkter Not 7 Finansiella kostnader Not 14 Kortfristiga placeringar Räntekostnader Agenta fonder Trosa kommun** Övriga finansiella kostnader Nordea fonder Trosa kommun** Not 8 Justering för rörelsekapitalförändring avs löpande verksamhet Ej likvidpåverkande poster: Avskrivningar Betald inkomstskatt 0 0 Avsättning inkl pensioner o löneskat Övriga ej likvidpåverkande poster* * se kommunens not Placeringar Trobo koncern ** se kommunens not

58 KONCERNEN NOTER Not 15 Kassa och bank Not 20 Kortfristiga skulder Kommunens kassa Skulder till kreditinstitut TROFI kassa Leverantörsskulder Trosabygdens Holding kassa Skatteskulder Trobos kassa Övriga kortfristiga skulder Interimsskulder varav expl.intäkter Not 16 Eget kapital Ingående balans Not 21 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Årets förändring av eget kapital Utgående balans Ställda panter/fastighetsinteckningar därav i eget förvar Not 17 Avsättning för pensioner Borgensförb och därmed jämf. säkerheter Pensioner inkl. löneskatt Förlustansvar egna hem Övriga borgensförbindelser Not 18 Andra avsättningar Garantiförbindelser FASTIGO Summa Andra avsättningar Återställning deponi, Korslöt Avs statliga infrastrukturella åtg Pensionsförpliktelser intj. före Avsättning för uppskjuten skatt Löneskatt pensionsförpliktelser Summa Not 19 Långfristiga skulder TOTALSUMMA Skulder till kreditinstitut och banker Leasing- och hyresavtal Kommunen Trosabygdens bostäder Framtida leasingåtaganden Trosa fibernät exkl. koncerninterna VA-anslutningsavgifter Investeringsbidrag Gatukostnadsersättningar, expl

59 Kommunstyrelsen/Politisk ledning och kommunkontor Ordförande Daniel Portnoff (M) Kommunchef Johan Sandlund Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-16 helår 2016 helår 2016 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Politisk ledning Kommunledning Nämndadministration Ekonomi Personal IT-stöd och styrning Telefon/internservice Information och turism Näringslivsfrågor Kollektivtrafik Krisberedskap Överförmyndare Finskt förvaltningsområde Ekonomisk analys Resultat per augusti Kommunkontoret redovisar ett överskott relativt budget med 2,8 Mkr och den politiska ledningen ett överskott med 0,3 Mkr per 31/8. Kollektivtrafiken redovisar överskott med 0,9 Mkr varav 0,5 Mkr är slutreglering för Enheterna under kommunchefen redovisar överskott med 0,8 Mkr. Årsprognos Kommunstyrelsen prognos för 2016 pekar på ett överskott om 1,1 Mkr. Kommunkontorets del av överskottet beräknas till 0,9 Mkr där kollektivtrafiken svarar för 0,8 Mkr. Enheterna under kommunchefen och IT beräknas redovisa överskott medan enheterna under ekonomi och kansli beräknas redovisa underkott. Inom ekonomi är det licenskostnader för system samt konsultstöd vid införande av komponentavskrivningar som medfört ökade kostnader. Inom kansliet är det arvoden till gode män som ökat väsentligt med allt fler ärenden. Kommunstyrelsens egen buffert, 0,1 Mkr, beräknas inte att tas i anspråk under året. Viktiga händelser hittills i år Under början av 2016 har bekräftats att Trosa kommun med Vagnhärad är aktuell som stationsort för regional tågtrafik i den järnvägssatsning som Sverigeförhandlingen pekat ut. Förhandlingar om ett avtal samt ekonomiska villkor har pågått under första halvåret, tillsammans med övriga kommuner i Ostlänkenstråket. De nu slutförda förhandlingarna kommer innebär ett ekonomiskt åtagande om Trosa kommun under kommande år. Trafikverkets planering av spårdragning inom kommunen pågår parallellt. Ekonomienheten har driftsatt det omfattande arbetet med att lägga om kommunens ekonomiska redovisning av anläggningstillgångar enligt de nya reglerna för komponentavskrivning. Kommunens anläggningar är nu uppdelade i olika komponenter med olika livslängd vilket påverkar kapitaltjänstkostnaderna. Detta har beaktats i budget. IT-enheten fortsätter i hög omfattning sin samverkan med vårt numera helägda kommunala bredbandsbolag i takt med pågående utbyggnad. Trosa kommun övergår nu successivt till Chromebooks som elevdator för grundskolan. Med ökad datortäthet i grundskolan som mål innebär det att varje elev har tillgång till en dator i samtliga årskurser. Detta skall påbörjas under 2016 och avslutas under Skolans personal skall ha tillgång till en bärbar PC. Under 2016 har ett samarbete med Svensk Näringsliv bedrivits för att förbättra vårt lokala företagsklimat tillsammans med representanter för de lokala företagen. Projektet fortsätter under resten av 2016 med ambitionen att Trosa kommun ska kunna återta positionen som en kommun med ett företagsklimat i absolut toppklass. Arbetet med genomförandet av koncernsamordningen fortsätter under 2016 för att uppnå effektiviseringar och kvalitetsförbättringar inom såväl bolag som kommun. 39

60 Efter sommaren deltar kommunen för fjärde gången i SKL:s gemensamma medarbetarenkät kallad HME (Hållbart Medarbetar Engagemang). Här har Trosa kommun en topplacering att försvara sedan tidigare års mätningar. Krisberedskapsarbetet intensifieras såväl nationellt som regionalt och lokalt. Regionen har under delåret fortsatt arbetet med utvecklad samverkan mellan kommuner och myndigheter. Lokalt har vi fortsatt utbilda krisorganisationen i stabsmetodik och under hösten genomförs ett flertal övningstillfällen för såväl tjänstemän som politiker. Mycket talar för att Trosa kommuns åtaganden gällande civilförsvar kommer att öka under kommande år. Under våren återkopplades året som gått samt medborgarundersökningen till invånarna i form av utskicket Finns det en mörk sida av månen?. Turistcentret rapporterar om rekordantal gällande besökare både fysiskt och på nätet. Restaurang Fyren brann ner till grunden i början av året och en del av ett turiststråk befarades ha gått om intet inför sommaren. Trots detta har verksamhet i en annan form varit igång under sommaren. I samverkan med fastighetsägaren och Sörmlands museum ordnades en historisk bildkavalkad i form av vepor som klädde in området. Det ska vara enkelt att vara invånare i Trosa kommun, som ett led i det arbetet har en utveckling av e-tjänster inletts med sikte på Redaktörer från samtliga förvaltningar kommer under hösten att involveras i arbetet med ambitionen att helt ersätta dagens blanketthantering. Nyföretagandet i Trosa har varit högt under 2016, drygt 30 procent högre än motsvarande period Arbetslösheten ligger på en stabil och fortsatt låg nivå, även när det gäller ungdomar under 24 år. Vår bredbandsutbyggnad har fortsatt i hög takt under Kommunen har också ökat sin direkta ägarandel i Trosa Fibernät till 100% för att möjliggöra ytterligare investeringar. I januari startade kommunens chefsförsörjningsprogram där totalt åtta deltagare ingår. Deltagarna kommer från olika verksamheter i kommunen, totalt sju kvinnor och en man. Alla deltagare har också fått var sin mentor vilka är erfarna chefer inom kommunen. Personalchef är ansvarig för programmet och utbildningsinsatserna ansvarar ledningsgruppen för. Programmet pågår under hela Arbetet med att höja sysselsättningsgraden har fortskridit där personalenheten under våren har genomfört fokusintervjuer med några personer inom vård och omsorg. Syftet är att öka arbetsgivarens kunskap om vad som kan göras för att fler ska välja att öka sin sysselsättningsgrad. En rapport kommer att presenteras under hösten. Till hösten genomförs en arbetsmiljöutbildning som riktar sig till nya chefer och skyddsombud. Utbildningarna sköts av personalenheten i samarbete med vår företagshälsovård Previa. Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet fortlöper. Samarbete sker med andra kommuner i Södermanland och Stockholms län för att kunna samarrangera aktiviteter och utbyta erfarenheter. Trosa deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet, i Sveriges Kommuners och Landstings regi, för tionde året. Nu tillsammans med 247 av landets 290 kommuner. Fortsatt utveckling Under 2017 genomförs som planerat för sjätte gången SCB:s medborgarundersökning. Undersökningen är en viktig del i att ständigt förbättra våra insatser i medborgarnas perspektiv. Inför 2017 genomför Trosa kommun för första gången sedan 2004 en skatthöjning med 40 öre. Skattehöjningen motiveras av att säkra kommunens möjlighet att bidra till medfinansiering av statliga infrastrukturinvesteringar, bl a Ostlönken. Det bekymmersamma kommunalekonomiska läget ser ut att fortsätta kommande år, trots viss statliga tillskott. Trosa kommun genomför därför ett i juni beslutat besparingsprogram för att motverka kostnadsökningar bl a inom funktionshinderområdet. En fördjupad koncernsamordning är en av de större punkterna i besparingsprogrammet. I övrigt så det demografiskt betingade kostnadstrycket hårt på Sveriges kommuner i allmänhet och Trosa kommun i synnerhet. Just nu växer Trosa kommuns befolkning med nära 2,5 % i årstakt, vilket också medför såväl ökade intäkter som kostnader för kommunen. 40

61 Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 49% 43% 44% Investeringsuppföljning Kommunstyrelsens investeringsbudget är 3,2 Mkr, exkl KS investeringsreserv. Hittills har 0,5 Mkr investerats i IT i skolan, 0,7 Mkr övrig IT och 0,1 Mkr för inköp av skrivare/kopiatorer. Av Kommunstyrelsen investeringsreserv på 4,7 Mkr har 3,45 Mkr fördelats till tekniska nämnden. Ekologisk utveckling Kommunstyrelsen har antagit Nivå 2 i miljöledningssystemet. Som ett led i miljöarbetet skulle kommunens anställda genomgå en miljöutbildning. Till och med 2015 har utbildningen genomförts av 77 procent av kommunens anställda. 100 procent av kommunkontorets anställda har slutförde utbildningen

62 Kommunstyrelsen Mål Målprecisering Trosa kommun ska ha nöjda medborgare Trosas medborgare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen Trosa medborgare ska känna trygghet Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar 10 6 Medborgarundersök-ningen (NRI) Medborgarundersök-ningen (NRI) Plats 10 jmf med plats 7 år 2013 trots index ökat +1 Plats 6 jmf med plats 5 år Index sänktes - 2 Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med 32 Medborgarundersök-ningen (NRI) Plats 32 jmf med plats 34 år Trosas medborgare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser? Kommunens årliga sammanställning Mäts i årsredovisningen 4. Trosas medborgare ska vara nöjda med arbetsmöjligheterna Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med 17 Medborgarundersök-ningen (NRI) Plats17 jmf med plats 37 år Trosas medborgare ska uppleva hög tillgänglighet och ett gott bemötande från de kommunala verksamheterna. Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med 3 Plats 3 jmf med Medborgar-undersökningen (NMI) Index sänktes - plats 1 år Medborgarna ska vara nöjda Trosa ska tillhöra de med kommunens 10 bästa av de som information och möjlighet till SCB jämför Trosa inflytande med Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka Trosa kommun ska ha nöjda företagare 9. Företagare som haft minst ett ärende hos kommunen ska vara nöjda Ska öka årligen? Trosa ska tillhöra de 10 bästa kommunerna i totalbedömningen 6 36 Plats 6 jmf med Medborgar-undersökningen (NII) Index sänktes - plats 1 år Mäts av Kollektiv- Målet går inte trafik- myndigheten att verifiera SKL:s Insikten 2015 Trosa ej med 2016 då endast 56 kommuner ingick 10. Trosa ska ha ett företagsklimat som tillhör landets bästa Kommunen ska vara i topp 20 av landets 290 kommuner 9 Svenskt näringslivs årliga ranking 2016 placerade sig Trosa på plats 9, 2015 på plats Trosas företagare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser 58 Svenskt näringslivs årliga ranking Plats 58 jmft med plats 49 år Plats 1-50 ger grönt 42

63 Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare 12. Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare 80% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5? SKL:s och RKA:s årliga HMEenkät, delmoment motivation, ledarskap samt styrning. Mäts i årsredovisningen 13. Kommunkontoret ska ha engagerade medarbetare 90% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5? Kommunens årliga kundundersökning Mäts i årsredovisningen 14. Frisknärvaron för kommunens anställda ska öka Frisknärvaron för kommunens anställda ska årligen öka 70% Kommunens årliga sammanställning Frisknärvaron var?% jmf med 70,0%

64 Kommunstyrelsen/Ekoutskottet Ordförande Stefan Björnmalm (C) Kommunekolog Beatrice Svensson Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-16 helår 2016 helår 2016 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Hållbar samhällsutveckling Naturresursplanering Miljökonsekvensbedömning Miljöledning Miljöanpassad upphandling Energirådgivning Energieffektivisering Samordning ekokommunen Trosa Naturskydd Övergripande folkhälsoplanering Verksamheten leds av kommunekologen under kommunstyrelsens ekoutskott. Ekoutskottet verkar strategiskt för utvecklingen av ekokommunen Trosa och en hållbar utveckling. Ekonomisk analys Resultat per augusti Verksamheten löper som planerat och uppvisar ett positivt resultat per sista augusti med 249 tkr. Detta beror dels på ett LONA-bidrag på 126 tkr och dels på att verksamhetens kostnader inte är jämnt fördelade över året. Årsprognos Inget överskridande av budgeten befaras. Viktiga händelser hittills i år Driften av båtbottentvätten har tagits över av företaget Boatwasher Sweden AB. Boatwasher hyr båtbottentvätten av kommunen som fortfarande står som ägare. Företaget betalar kommunen med 15 % av nettointäkterna. De marina värdena runt Kråmö inventeras under september månad av Länsstyrelsens konsulter på uppdrag av Hav- och vattenmyndigheten. Inventeringen kommer att ligga till grund för ett eventuellt beslut om att ombilda Kråmö till ett marint naturreservat. Det LONA-finansierade måltidsprojektet hållbar mat är igång. Först ut var en föreläsning för allmänheten om Östersjövänlig mat. I höst startade en längre utbildning på samma tema för femton av kommunens politiker och anställda. I gruppen är de flesta av kommunens verksamheter respresenterade. Projektet kommer att sträcka sig över årsskiftet och avslutas först hösten SFI arbetar med det LONA-finansierade projektet naturskolan. De har hittills varit på sju studiebesök, bland annat till Tullgarn, Stensund och Stendörren. Uppmärkning av folkhälsoslingan i Vagnhärad är klar och informationsfoldrar har skickats ut till boende i Vagnhärad. Under maj månad hölls ett solelseminarium med tillhörande minimässa på Bomans i Trosa. Företag och privatpersoner bjöds in till en gratis föreläsning kring solelsfrågor som har varit på stark frammarsch de senaste åren. Inbjudna föreläsare var bl.a. HSB som står för mer än halva kommunens totalt installerade yta av solceller. De visade på både god lönsamhet och att det var klimatsmart att montera solceller på nästan alla deras fastigheter. Vatten- och avloppspolicyn är antagen. 44

65 Korslöts återvinningscentral vann årets miljöpris för sitt vänliga och kunniga bemötande samt för det viktiga arbete de gör för att nå kommunens hållbarhetsmål. Europeiska Trafikantveckan är en Europeisk aktivitet som ger stöd till kommuner och andra aktörer som vill lyfta fram åtgärder som underlättar och uppmuntrar hållbara resor och transporter. Över 1800 kommuner och städer i hela Europa deltar i projektet. Trosa kommun i samarbete med Energikontoret och PowerCircle bjöd in till ett gratis seminarium i samband med Europeiska trafikantveckan där man fick veta mer om elfordon och laddstationer och prova på elcyklar. Delar av Lånestahedens naturreservat har under sommaren betats av får i naturvårdssyfte. Fåren ägs och sköts Sören Pettersson och kommunen hyr in tjänsten. Resultatet har varit lyckat och fåren har även engagerat reservatets nyttjare. fallet vet vi inte vem som tar på sig värdkommunrollen, men det bör bli Nyköping som är den största kommunen med drygt 50-tusen invånare. Om Trosa och Gnesta söker stöd tillsammans så finns det ett basstöd som varierar mellan tusen kronor. Vi kan också komplettera det med en ansökan om CEK-stöd, coacher för energi och klimat, där vi har möjlighet att få 400-tusen per år till en 50 % tjänst som kommer att hålla på bara med energieffektivisering i små och medelstora företag. Utöver det kan vi få stöd för utökad rådgivning, där måste vi hitta okonventionella lösningar och unika projekt för att få extra pengar. Exakt summa att söka kommer först i oktober vid utlysningen av energi- och klimatrådgivningen. Lånestahedens och Tomtaklintskogens naturreservat fortsätter att skötas enligt skötselplan. Tekniska kontoret har fått i uppdrag att åtgärda vandringshinder för fisk i Trosaån. Ekologienheten stödjer arbetet med bidragsansökningar och ekologisk kompetens. Beslutet om att ta över Kråmö naturreservat från Länsstyrelsen är framskjutet i väntan på en rapport från den marina inventeringen som görs hösten Det innebär att möjligheterna till att ombilda Kråmö till ett marint reservat kommer att ses över. Ett nytt reservatsbeslut och en ny skötselplan för Kråmö kommer därför tas fram tidigast Den webbaserade miljöutbildningen, en del av Trosa kommuns miljöledningssystem, avslutades under våren Fortsatt utveckling Ekoutskottet fortsätter att driva verksamhet och projekt som främjar hållbar utveckling och uppfyller kommunens ambitioner som ekokommun. Under hösten 2016 ska en upplysningskampanj om matens inverkan på miljön genomföras. Kampanjen riktar sig till kommunens invånare och är en del av Energi- och klimatplanens åtgärdsprogram. Ekologienheten stödjer tekniska enheten i arbetet med att rusta upp badplatsen vid Borgmästarholmen samt samarbetar med Länsstyrelsen gällande naturvårdsarbetet i området. Att hålla kommunens miljöledningssystem aktivt och levande är ett långssiktigt arbete som innebär återkommande uppföljning och fortsatt utveckling. Utredningen kring energi- och klimatrådgivningen fortsätter. Idag finns det två huvudspår, det ena är ett samarbete med mellan Gnesta och Trosa, och det andra är ett större samarbete mellan kommunerna Oxelösund, Nyköping, Gnesta och Trosa. I det första fallet blir Trosa värdkommun och kan söka stöd ihop med Gnesta. I det andra 45

66 Nyckeltal Verksamhetsmått Redov. Redov CO2-utsläpp kg/inv Fosforhalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde µg/l Kvävehalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde µg/l 44,3 44, Ekoutskottet följer upp och redovisar de kommunövergripande miljönyckeltalen till bokslut. Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 64% 65% Hållbar utveckling Ekoutskottet verkar strategiskt för utveckling av ekologisk hållbarhet i samhället och med att främja förutsättningarna för en god folkhälsa. Detta sker genom utveckling av rådgivning och planeringsverktyg, driva projekt och medverka i olika planeringssammanhang. Kommunstyrelsens ekoutskott ansvarar för övergripande utveckling och uppföljning av kommunens miljöledningssystem. 46

67 Avstämning mot mål Ekoutskottets mål Mål Målprecisering Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar 1. Utsläpp av övergödande ämnen från Trosaån till Östersjön ska minska Utsläppen av fosfor och kväve från Trosaåns utlopp ska minska årligen Fosfor 44,3 µg/l. Kväve 1300 µg/l Mätstation vid Trosaåns utlopp Både fosfor och kväve har ökat 2. Trosas medborgare ska vara nöjda med kommunens insatser för att invånarna ska kunna leva miljövänligt Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför med Plats 11 Medborgarundersökningen (NMI) 2015: 63 poäng, plats : 66 poäng, plats Energianvändningen i kommunen ska minska Energianvändningen per invånare ska minska årligen 2014: 25,4 MWh/ inv Statistik från SCB Den senaste statistiken är från Utsläpp av koldioxid i kommunen ska minska Utsläppen av koldioxid per invånare ska minska årligen 2014: 4547 kg/ inv Statistik från RUS (Naturvårdsverket) Den senaste statistiken är från Trosa kommun ska aktivt verka för minskad negativ miljöpåverkan Kommunen ska ha ett aktivt miljöledningssystem Sammanställning av verksamheternas miljöledningsarbete 72 % av alla anställda har hittills genomfört miljöutbildningen 6. Trosas medborgare ska ha god tillgång till parker, grönområden och natur Betygsindex minst 8 av 10 för frågan om tillgång till parker, grönområden och natur i NRI Betyg 8,3 Medborgarundersökningen (NRI) 2015: betyg 8, : betyg 8,2. Några kommentarer Statistiken från SCB och RUS släpar; senaste tillgängliga uppgifter används för uppföljning. Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. Kommunens miljöledningsarbete samt utsläpp av övergödande ämnen redovisas vid årsbokslut. 47

68 Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Tomas Landskog (M) Samhällsbyggnadschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-16 helår 2016 helår 2016 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Plan och bygglov Räddningstjänst Bostadsanpassning Strandskydd Mark och exploatering Tomtkö Kartverk, gatunamn, adressättning GIS, befolkningsprognos Infrastrukturplanering, Ostlänken Ekonomisk analys Resultat per augusti Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett positivt resultat per sista augusti 2016 på ca tkr. Det positiva resultatet beror i första hand på högre bygglov- och exploateringsintäkter än budgeterat. På kostnadssidan är det framförallt högre kostnader än budgeterat gällande bostadsanpassning på grund av många ärenden och inom räddningstjänsten beroende på höga kapitaltjänstkostnader kopplat till genomförda investeringar. Det höga bygglovtrycket som inleddes under 2015 har fortsatt in på det nya året och i dagsläget finns det inga konkreta tecken på en avmattning. I Trosa fortsätter planeringen/exploatering för nya bostäder vid bland annat Trosalundsberget, Hökeberga, Sockengatan, Hagaberg, kvarteret Mejseln och Ådaområdet. I Vagnhärad sker utbyggnad av nya bostäder främst i centrala Vagnhärad, Fänsåker, Väsby samt i Albyområdet. I Västerljung fortsätter byggnationen vid Hammarbyvägen och genom avstyckningar på landsbygden. Årsprognos Bedömningen är att hösten kommer att innehålla fortsatt höga intäkter vilket kommer att påverka helårsresultatet. Som en konsekvens av detta justeras helårsprognosen jämfört med marsuppföljningen till tkr. Viktiga händelser hittills i år Omfattande planeringsuppgifter avseende större infrastrukturprojekt pågår. Gällande Infart västra Trosa är vägplanearbetet i ett intensivt skede och även arbetet med Ostlänken är mycket aktivt. Ett övergripande arbete har genomförts för att initiera plan- och exploateringsprocesser kring områden som är utpekade i den nya översiktsplanen. Detta har resulterat i nya detaljplaneuppdrag för bland annat Trosaporten och Väsbyområdet. Byggnation Allhuset, Vagnhärad Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 34% 37% 30% Personalkostnaderna understiger tydligt gällande budgetramar. Detta förklaras i första hand av att förvaltningen under en period varit en person färre än tidigare i väntan på slutförd rekrytering. 48

69 Nyckeltal Verksamhetsmått Redov Budget Redov Plan och bygg 31 aug aug-16 Antal inkomna bygglovsansökningar Antal beslutade bygglov Antal inkomna strandskydd Antal pågående detaljplaner Antal antagna planer Anmälan inst av eldstad Mark och bostäder Ansökan om bostadsanpassn. Antal i tomtkön Slutförda lantmäteriförrättn Mät och kart Antal grundkartor Antal nybyggnadskartor Antal husutstakningar Samhällsskydd Antal utryckningar Antal insatser vid brand totalt Brand i byggnad/därav i 11/9 10/5 15/8 bostad Automatlarm Trafikolyckor Räddningstjänst i kr/inv 500 Hållbar utveckling De ekologiska frågorna framhålls i kommunens översiktplan, detaljplaner och i exploateringsavtal vid ny bebyggelse. Detta kan exempelvis gälla bebyggelsestruktur, utbyggnad av gång- och cykelvägar, hantering av dagvatten m.m. Mer konkret arbetar samhällsbyggnadskontoret bland annat med en gång- och cykelvägsanalys samt tillsammans med de aktörer som agerar på bostadsmarknaden för att skapa så energieffektiva och långsiktiga lösningar som möjligt. 49

70 Samhällsbyggnadsnämndens mål Mål Fysisk planering Uppfyllelse Trend Mätmetod Kommentar 1. För att säkerställa god framförhållning i den fysiska planeringen ska kommunen arbeta kontinuerligt med den kommuntäckande översiktsplanen. Behovet av att arbeta fram en ny översiktsplan ska prövas årligen Egen avstämning Se kommentar nedan. Nybyggnation 2. Trygghet Skapa förutsättningar för en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på cirka 150 personer genom mångfacetterad och högkvalitativ nybyggnation i såväl Trosa kommuns samtliga tätorter som på landsbygden 3. Trosa kommun ska vara topp 20 i landet Service till företagen 4. Trosa kommun ska vara topp 10 i landet Bostäder 5. Trosa kommun skall fortsätta öka och överstiga rikssnittet avseende bostäder (utbud, möjligheter att hitta boende etc.) Administrativ effektivitet Den genomsnittliga handläggningstiden 6. (medianvärde) för bygglovhantering ska vara högst 4 veckor Medarbetarengagemang 80 % av medarbetarna på samhällsbyggnadskontoret ska ge det 7. sammanvägda betyget 4-5 på en femgradig skala Mål 1, En ny kommuntäckande översiktsplan antogs december Egen avstämning SBA:s/SKL:s undersökning av sammantagen servicefaktor. Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Egen mätning Egen mätning Se kommentar nedan. Trosa placerar sig på sjätte plats. Betyget är aningen sämre betyg än vid föregående mätning. Trosa är på trettiosjätte plats av knappt 200 kommuner. Trosa kommun överstiger rikssnittet. Betyget är aningen sämre än vid föregående mätning. Se kommentar nedan. Se kommentar nedan. Mål 2, Förutsättningarna för tillväxt i linje med målet är mycket goda då befolkningsstatistiken för årets första sju första månader visar +194 personer. Mål 6, Första halvåret 2016 redovisar en genomsnittlig handläggningstid på 4,5 veckor och mediantid på 4 veckor. Mål 7, Årets HME-enkät kommer utföras i oktober Resultatet för 2015 överstiger nämndens mål men är en försämring jämfört med tidigare år. 50

71 Humanistiska nämnden/barnomsorg- Utbildning Ordförande: Helena Koch (M) Skolchef: Mats Larsson Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avv. Budget helår 2016 helår 2016 prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Nettoresultat inkl just. från central buffert (beslut delår) Varav resultatöverföring Verksamhetsområde Förskola Skolbarnomsorg Grundskola Särskola Gymnasieutbildning Vuxenutbildning SFI Etablering Ekonomisk analys Resultat per augusti Resultat per den sista augusti visar ett överskott på tkr. I detta finns inte avstämning mot central buffert inräknad. Resultatet för perioden är inkluderat nämndens statsbidrag för etablering/integration om tkr samt 400 tkr i 1-års satsning. Här ingår även resultatenheternas resultatöverföring om tkr. Helårsprognos totalt för Barnomsorg Utbildning Prognosen för Barnomsorg Utbildning inklusive nämnd beräknas för helåret 2016 till +-0 tkr inklusive Humanistiska nämndens buffert och justering mot central buffert. I denna prognos är det beräknat att hela budgeten för statsbidraget för integration och 1-årssatsning som ligger på nämnd kommer att användas. Det överskott som i prognosen finns centralt består i satsnings- och förstärkningspengar som ännu inte har fördelats ut till de verksamheter där satsningar och förstärkningar har gjorts hittills och kommer att göras under hösten. Detta kommer inte att påverka helårsprognosen totalt men prognoserna/resultaten på enhetsnivå kan komma att förändas innan året är slut fördelade nämnden tkr av sin buffert till modersmålsenheten för att täcka de ökade kostnader som uppkommit i samband med ökade volymer utökades ramen till modersmålsenheten med 556 tkr. Denna ramökning täcker inte de senaste årens behovsökning och volymerna fortsätter att öka. Trosa kommuns kommunmottagning av flyktingar har ökat i volym de senaste två åren med mottagande av barnfamiljer. Helårsprognosen för modersmålsenheten visar på ett underskott på tkr. Kommande etablering i Trosa ser ut att ligga på en hög nivå. Antalet barn i förskola och skolbarnomsorg prognostiseras bli lägre än antalet barn i GPF och kommer medföra en budgetminskning vid avstämning mot central buffert. Med en positiv inflyttning i kommunen och prognoser som visar på ett ökat behov av utökning av antalet förskoleavdelningar i Trosa, i denna ambition ryms en satsning på att minska barngruppernas storlek. Antalet barn inom grundskola beräknas på helår bli något fler än antalet barn i GPF och kommer innebära en budgetökning vid avstämning central buffert. Grundskolebarnen är under våren fler än budget och beräknas under hösten bli lägre än budget. Antal studerande på gymnasiet beräknas på helår bli fler än budget vilket gör att budgetramen kommer att ökas vid avstämning mot central buffert. Prognosen för gymnasieverksamhet är 51

72 ytterst preliminär då det ännu inte är klarlagt var och vilka program de nya årskurs 1:orna kommer att studera. Prognosen pekar dock på att snittpriset per elev har ökat och kommer att innebära ett underskott på ca tkr efter avstämning central buffert. Helårsprognos för resultatenheterna Resultatenheternas sammanlagda prognos för helåret 2016 visar en på ett överskott på 741 tkr, inklusive resultatöverföringen från 2015 på tkr. Detta innebär i praktiken att enheterna beräknar att använda stora delar av sitt överskott från tidigare år för att klara en ekonomi i balans Viktiga händelser hittills i år Öppna jämförelser SKL rankar Trosa kommuns grundskola på plats 22. Barnen på kommunens evakueringsplats Brommagården har följt undervisning och barnomsorg under våren med genomförda pedagogiska kartläggningar. Ny rektor på Vitalisskolan från starten av höstterminen. Tidigare beslutad omorganisation inom Vagnhäradsskolor är genomförd vilket innebär att elever går på Fornbyskolan tom årskurs sex samtidigt som Hedebyskolan är Kyrkskolans upptagningsområde. Mycket gott samarbete med frivilliga, företag och organisationer i Trosa kommun i etableringsarbetet. Målet 47 kommunetableringar 2016 kommer att nås. Fortsatt utveckling Vi tar steg i förbättrande riktning med tydlig kompass mot bättre måluppfyllelse. I vår modell för lärande i organisationen finns idag ca 15 kommunövergripande utvecklingsnätverk i förskola och skola och lokalt på varje förskola och skola pågår utveckling i flera lärandegrupper. Exempel på utvecklingsarbeten som pågår vid en förskola Tillsammans mot utanförskap, Personal ABC. Framtidens förskola och skola kräver att vi genom ett medvetet positivt bemötande av varje enskild individ kan förebygga utanförskap. Utbildningen som ger hela arbetslaget verktyg för att skapa goda förutsättningar för barnen att lyckas och må bra. Stressfri förskola. Exempel på lokala utvecklingsarbeten som pågår i skolan: Bedömning för lärande Läslyftet, Höga förväntningar och Normkritiskt förhållningssätt. Avstämning mot mål Mäts i årsbokslut. Nyckeltal Verksamhetsmått GPF Prognos Avvikelse Budget Snitt utfall budget Förskola Antal barn Förskola 1-3 år Förskola 4-5 år Summa Skolbarnomsorg Antal barn Skolbarnomsorg 6 år Skolbarnomsorg 7-12 år Summa Grundskola Antal elever Förskoleklass År År År Summa Gymnasieskola Antal elever Gymnasieskola Summa Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostnad/total kostnad 54% 53% 56% Investeringsuppföljning Pågår Hållbar utveckling Fortsätter enligt plan. Med verktyget Grön Flagg blir arbetet med hållbar utveckling en del av det dagliga skoloch förskolearbetet. Arbetet sker cykliskt i perioder om ungefär ett till två år. Skolor och förskolor väljer tre områden inom hållbarhet som de vill utveckla, som till exempel energi, återvinning eller utemiljö Ett intressant utvecklingsprojekt inom hållbar utveckling riktas till vuxna studerande. Det handlar om kunskap kring miljö och allemansrätt riktat till nyanlända. 52

73 Humanistiska nämndens mål Barn & utbildning Specifikation Respekt för individen Alla ska ges förutsättningar att nå sina mål Lust och mod till lärande ska stimuleras ytterligare Stimulerande arbetsmiljö Mätning Jag får den hjälp jag behöver om Mina lärare hjälper mig om Skolarbetet gör mig nyfiken Jag skulle kunna nå ännu högre Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Mäts Årsbokslut Mäts Årsbokslut 5. Trygghet och arbetsro Jag är inte rädd när jag Jag kan koncentrera mig på Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Mäts Årsbokslut Man lyssnar på mina åsikter Jag 6. Inflytande och likabehandling känner att jag duger som jag är Ständiga förbättringar Högre och mer positiva förväntningar Förbättrade positioner i ranking Hög effektivitet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå Jag vet vad jag behöver kunna Mjuka värden - demokrati och inflytande. Hårda värden - kunskap och ekonomi Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Enkät och statistik - Rank ÖJ/KKIK/SIRIS Mäts Årsbokslut Mäts Årsbokslut Mäts Årsbokslut 13. Höjd effektivitetskvot resultat/kostnad Kunskapsnivåer per utbildningskrona Mjuka värden per utbildningskrona Statistik - Öppna jämförelser/kkik/inte rn statistik Mäts Årsbokslut 14. Ökad övergångsfrekvens gymnasium och högskola Direktövergång till gymnasiet Till högskola inom 3 år Statistik - Öppna jämförelser/siris. HSV:s statistik Mäts Årsbokslut Kommentarer till målen: Målen mäts i årsbokslut 53

74 Humanistiska nämnden/individ- och familjeomsorg Ordförande Helena Koch Ordförande Individ- och Familjeutskott Bengt-Eric Sandström Produktionschef Graham Owen Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-16 helår 2016 helår 2016 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Ekonomiskt bistånd Vård och behandling Familjerätt- och familjerådgivning Alkohol- och drogrådgivning Socialjour Ensamkommande flyktingbarn Evakueringsboende flykting HVB Skogsgläntan Ekonomisk analys Resultat per augusti Totalt uppvisar verksamheterna ett negativt resultat om 642 tkr under perioden. Personalkostnaderna för IFO verksamheter (med undantag för HVB Skogsgläntan) uppvisar ett positivt resultat totalt för verksamheterna om tkr. Orsaken är att flera tjänster inom IFO har varit vakanta under delar av året, främst inom barn- och familjenheten. På grund av rekryteringssvårigheter har vi hyrt in personal från bemanningsföretag. Dessa kostnader har uppgått till 1 142tkr under året. ungdomar får stöd i hemmiljön i första hand men öppenvårdsinsatser räcker inte till i alla ärenden. Möjligheten att följa upp placeringar har försvårats av personalsituationen. Inför hösten har vi rekryterat personal till vår egen öppenvård i form av familjebehandlare och ungdomssamordnare. Rekrytering av myndighetsutövande socialsekreterare inom barn- och familjenheten är svårare. Vi fortsätter att arbeta tillsammans med verksamheter som har kontakt med barn och ungdomar i Trosa, dvs skolan, fritids och vård- och omsorgskontoret för att hitta förbättringar på tidigt upptäckt och samordning av insatser för barn, ungdomar och deras familjer. Individ och familjeomsorgen är uppdelat på enheterna Individ- och familjeutskott, Socialadministration, Ekonomi- och vuxenenhet, Familjehem/Kontaktpersoner, Barn- och familjeenhet samt Flyktingmottagning för ensamkommande barn. Från februari tillkommer även HVB verksamhet för ensamkommande barn på Stensund. I resultatet ingår även uppstarts kostnader till HVB hemmet för ensamkommande barn som startade i maj I uppstartskostnader ingår verksamhetsanpassning i form av krav från brandmyndigheter och från IVO. Lönekostnader gäller personal som var på plats och arbetat med förberedelse innan verksamheten kom igång. Personalen deltog också i matchningen av ungdomar till boendet. Sammanlagt uppgår uppstartskostnader till 903 tkr. Placeringar i barn och familjeenheten har fortsatt varit på en hög nivå och flera placeringar har tillkommit under året. Vi arbetar för att barn och Årsprognos I helårsprognosen är Indiv- och familjeutskottets buffert inräknat. Vi äskar att bufferten används för att täcka placeringskostnader barn och ungdomar. I helårsprognosen ingår även uppstartskostnader för HVB Skogsgläntan. I samband med delårsuppföljningen äskar socialkontoret att dessa kostnader belastar humanistiska Nämndens statsbidrag för flyktingar. Helårsprognosen är tkr 54

75 Individ- och familjeutskottet Utskottet har en buffert på tkr som ingår i helårsbudgeten. Utifrån det ekonomiska läget som uppstår i delårsuppföljningen äskar kontoret att använda utskottets buffert för att täcka ökade kostnader för placeringar av barn och ungdomar. Om nämndens buffert används blir prognosen för utskottet enligt budget. Helårsprognosen är +/- 0 tkr. Social administration Under året har det uppstått högre kostnader för service och uppdatering av verksamhetssystemet, Treserva. För att bli effektivare har vi utökat verksamhetssystemet med en digital tjänst för ekonomiskt bistånd (SSBTEK). Vi har också genomfört en utbildning i Treserva med stöd av utbildare från Treservas ägarbolag, CGI. Helårsprognosen är -554 tkr. Ekonomi- och Vuxenenheten Kostnader för försörjningsstöd bedöms ge ett överskott och arbetsmarknaden för Trosas medborgare är fortsatt gynnsam. Försörjningsstöd för anhöriga till ensamkommande barn och kompletterande bidrag till nyanlända flyktingar bokförs på flyktingmottagning. Kostnaderna för institutionsvård för vuxna missbrukare är på en något lägre nivå än förra året. I år har bara en LVM placeringar gjorts. Vi eftersträvar att ge vård i egen regi men för vissa personer har missbruket varit så omfattande att institutionsvistelsen har behövts. Under året har vi haft fyra frivilliga placeringar som avslutades under första kvartalet. En placering har tillkommit under sommaren. I alla placeringar är eftervården erbjuden hos vår egen alkohol och drogterapeut. Verksamheten fortsätter att ge största möjliga vård i egen regi. Helårsprognosen är tkr. Familjehem/kontaktpersoner Behovet av familjehemsplaceringar och kontaktpersoner ligger på något högre nivå än budgeterat. Det är för närvarande fem placeringar som pågår och ett barn är placerat i familjehem där en vårdnadsöverflyttning har skett. Vi har också ordnat umgängesstöd varannan helg på uppdrag av Tingsrätten. Umgängesstöd äger rum på en förskola i Vagnhärad varannan lördag. Helårsprognos är tkr. Barn- och familjeenheten I sista kvartalet 2014 förändrades årets resultat hastigt med anledning av ett fåtal institutions- och förstärkt familjehemsplaceringar. Dessa placeringar rör barn som behöver långsiktigt stöd och omfattande insatser. Under 2016 fortsätter dessa placeringar. Konsekvensen är att antal vårddygn på HVB institution och förstärkt familjehemsvård är betydligt högre än budgeterat. Kostnaden för dessa placeringar är också betydligt högre än medelkostnad/dygn som finns i budget. Placeringar i förstärkt familjehem är placeringar som behöver pågår under en längre tid. Dessa placeringar innebär att vi behöver använda nämndens buffert för att täcka ökade kostnader. Helårsprognosen är tkr. Flyktingmottagning ensamkommande barn Verksamheten är finansierad genom statsbidrag. Vi har för närvarande 67 barn placerade och återbetalningen sker oregelbundet i efterskott vilket försvåra den ekonomiska uppföljningen av verksamheten. Trosa kommuns överenskommelse med Migrationsverket innebär en årlig ersättning av 500 tkr, ersättning av utredningskostnader med 31 alternativt 39 tkr och ersättning för placering med kr/dygn. Kostnader för personal har ökat då vi har behövt utöka personalstyrkan för att handlägga dessa ärenden men ersättning från Migrationsverket enligt den nuvarande ersättningsmodellen innebär att vi kan täcka våra kostnader. Helårsprognosen är tkr. HVB Skogsgläntan HVB-skogsgläntan startade upp den 13 maj och har fem anställda och 2-3 timvikarier. Verksamheten riktar sig först och främst till ensamkommande pojkar år som är anvisad till Trosa kommun av Migrationsverket. Syftet är erbjuda en boendeform och en introduktion till det svenska samhället i väntan på handläggning av asylansökan. Vi har en stark fokus på skolgång. Verksamheten startade inledningsvis med tre ungdomar och har efter hand fylldes på med flera. Idag bor det sju ungdomar på boendet. Under sommaren har vi haft olika aktiviteter så som bad, båtutflykt, Kolmården, Skansen, Gröna lund, gå runt i Stockholm och gå på museum. De har även åkt en del själva på aktiviteter och träffat vänner. Vi ordnade fyra veckors sommarskola åt dem på Stensunds folkhögskola. Tre av ungdomarna är med i en fotbollsklubb och har tränat regelbundet samt spelat matcher under sommaren. Innan skolstart har en börjat på Thaiboxning i lokal förening. Till hösten började alla i skolan i Södertälje. Det har kommit ett par nya ungdomar, 55

76 de väntar på skola. en av dem ska börja på Tomtaklinskolan i Trosa i år 9. kraft 1 juli Överenskommelse med Trosa kommun har 9 månaders uppsägningstid. Uppstartskostnader för verksamheten uppgår till 903 tkr. Vi äskar ersättning för dessa kostnader från statsbidrag som Humanistiska nämnden har erhållit för flyktingar. Helårsprognos tkr Evakueringsboende Brommagården Vi har fått ersättning från Migrationsverket för perioden fram till slutet av mars. En ansökan om kostnader för period april tom juni då verksamheten avvecklades är inlämnat till migrationsverket. Om alla kostnader beviljas är osäker. Helårsprognosen +/0 Prognosen som är gjort i delårsuppföljningen bedöms som relativt säker. Det finns vissa risker främst i form av personalkostnader. Under året har vi fortfarande haft behov av inhyrd personal från bemanningsföretag på Barn- och familjeenheten och för verksamheten för ensamkommande barn Om vi inte kan rekrytera socialsekreterare eller omfördelar resurser till barn- och ungdoms utredningsarbete finns risk att kostnader ökar när vi måste hyra in personal från bemanningsföretag. En annan risk är om det uppstår behov av dygnetrunt- vård för antingen barn/ungdomar eller vuxna. Prognosen bygger på nuvarande placeringar och om några planerade avslut. Nytillkomna placeringar är inte inräknat i prognosen. Ersättning från Migrationsverket för ensamkommande barn dröjer många månader och ansökningsförfarandet är krångligt. Vi har förbättrat vårt system för återsökning och även uppföljning av inbetalda medel från Migrationsverket. Det finns dock en viss osäkerhet i ersättningsnivån. HVB Hem Skogsgläntan vid Stensunds folkhögskola började tar emot ungdomar i mitten av maj efter en period av förberedelse både vad gäller ombyggnaden men också med personalen Fram till slutet av maj bedrev Trosa kommun ett evakueringsboende för asylsökande flyktingar på Brommagården. Boendet ordnades på uppdrag av Migrationsverket med som mest 35 asylsökande flyktingar på plats. Personalsituation har varit ansträngd under året, främst på barn- och familjeenheten. Den brist på socionomer som är tillgängliga eller väljer att arbeta med myndighetsutövning är välkänd i landet. Brist på dessa socionomer har märkts när vi i Trosa har behövt rekrytera personal. Vi arbetar vidare med förslag på hur Trosa kan vara attraktivt som arbetsgivare. I april gjorde Arbetsmiljöinspektionen ett planerat besök för att undersöka socialsekreterarnas arbetsmiljö. Besöket är en del av en nationell satsning med fokus att förebygga ohälsa som kan uppstå på grund av organisatoriska och sociala arbetsförhållanden. Vi arbetar för närvarande med svar till arbetsmiljöverket utifrån deras redovisade resultat. Fortsatt utveckling Vi behöver följa noggrann utveckling av arbete med ensamkommande barn för att kunna möta målgruppens behov i samband med integration. Vi fortsätter vårt arbete med Treserva verksamhetssystem för att effektivisera handläggningen av ärenden och förbättra arbetsmiljön för anställda. Viktiga händelser hittills i år Vi har fortsatt att ta emot ensamkommande barn enligt avtalet med Migrationsverket under året. Som mest har vi haft 75 barn placerade men för närvarande har vi 67 placerade barn. Antal barn som har kommit till Sverige har minskat under året och ligger på i slutet av augusti. Förra året kom totalt barn till Sverige. Migrationsverket sade upp alla avtal med kommuner i slutet av juni med hänsynen till ett nytt system för fördelning av platser till kommuner och ett nytt ersättningssystem som ska träda i Avstämning mot mål Vi har påbörjat ett arbete att konkretisera och förtydliga nämndens mål. Som ett nästa steg kommer vi att fastställa fler resultatindikatorer för att mäta måluppfyllelse och en resultatkedja som tydliggöra logiken mellan stöd och insatser och mål. Redovisning kommer att ske i årsbokslutet 56

77 Nyckeltal Verksamhetsmått Budget Utfall Avvikelse 2016 aug Försörjningsstöd Antal hushåll med försörjningsstöd/månad Medelbistånd/hushåll och månad Bidragstid i genomsnitt antal månader 4 3,7 0 Insatser - barn och ungdom under 18 år Insatsdagar kontaktperson, barn Medelkostnad/dygn Vårddygn i familjehem, barn (inkl.vårdnadsöverflyttningar) Medelkostnad/dygn Vårdygn i förstärkt familjehem, barn Medelkostnad/dygn Vårddygn i HVB, barn Medelkostnad/dygn Vårddygn SIS-hem, barn Medelkostnad/dygn Insatser - vuxna missbrukare Vårddygn HVB, vuxna Medelkostnad/dygn Vårddygn LVM, vuxen Medelkostnad/dygn Hållbar utveckling Socialkontoret följer Trosa kommuns miljöpolicy och sådana styrdokument som kommunen presenterar för att främja miljöarbetet. Socialkontoret skall också stimulera sin personal till engagemang, delaktighet och ansvar för miljöarbetet. Vi eftersträvar en ständigt minskande användning av kontorsartiklar och andra förbrukningsvaror, och där det inte är möjligt välja miljömärkta produkter. Vårdygn för barn och ungdomar utanför hemmet har ökat mellan Från 1634 dygn 2014 till 2180 dygn 2015 och i år SiS placeringar från till 119 i år. Fördubbling av förstärkt familjehemsvård från till Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 22% 21% 17% Under året har vi haft ett fortsatt personalomsättning med svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens till vissa tjänster. Socionom är för närvarande ett brist yrke och det finns många konkurrerande anställningsmöjligheter på arbetsmarknaden. Vi har lyckats med rekrytering till öppenvårdstjänster men saknar socialsekreterare med ansvar för myndighetsutövning. Vi ser det viktigt att säkerställa en bra och attraktiv arbetsmiljö för våra anställda. Arbetsmiljöfrågor följas upp regelbundet på APT möten. 57

78 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Martina Johansson (C) Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-16 helår 2016 helår 2016 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Nettoresultat inkl just från central buffert (beslut delår) Varav resultatöverföring Verksamhetsområde Myndighetsutövning Anhörigstöd Hemtjänst Särskilt boende Daglig verksamhet Insatser enligt LSS Personlig assistans enligt SFB Socialpsykiatri Öppen psykiatrisk tvångsvård Daglig sysselsättning Hälso- och sjukvård Medicinskt färdigbehandlade Rehabilitering/Tekniska hjälpmedel Färdtjänst/Riksfärdtjänst Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Ekonomisk analys Resultat per augusti Vård- och omsorgsnämnden redovisar totalt sett ett negativt resultat per den sista augusti 2016 på tkr. Hänsyn till reglering mot central buffert för demografi äldre och LSS kostnader är inte tagen i resultatet. Resultatet är exkluderat nämndens buffert. Äldreomsorgen redovisar totalt sett ett negativt resultat på tkr per den sista augusti (inkluderat behovet av hemtjänst och särskild boende). Totalt redovisar särskilt boende ett resultat på tkr. Antalet platser följer budget, däremot är omsorgsbehovet något större jämfört budget (- 502 tkr). Hemtjänsten redovisar totalt sett ett underskott på tkr. Behovet av hemtjänst ligger fortfarande högre i relation till budget ( tkr) Resultatet för hela funktionshinderområdet per den sista augusti är 7406 tkr. Hälso- och sjukvårdsenheten redovisar ett positivt resultat på +35 och enheten för Tekniska hjälpmedel ett underskott på 283 tkr. Årsprognos Totalt sett prognostiserar vård- och omsorgsnämnden ett negativt resultat på tkr. Årsprognosen inkluderar nämndens buffert samt reglering mot central buffert. Årsprognosen för hela äldreomsorgen är tkr (justering mot central buffert inkluderad men inte nämndens) Avvikelsen beror i huvudsak på det ökade behovet av hemtjänst. Antal beviljade timmar har under perioden jan - aug ökat med 30 % jämfört med samma period föregående år. Detta motsvarar en ökning med i snitt drygt 710 timmar i månaden. Den stora ökningen har skett i åldergruppen år. Ett resultat på tkr prognostiseras för hela hemtjänstområdet. Resultatenheten hemtjänst prognostiserar ett +/- noll resultat. Behovet av särskilt boende ligger något högre i relation till budget vilket är direkt kopplat till omvårdnadsbehovet. Resultatenheterna inom särskilt boende visar på ett överskott på tkr och 58

79 det totala resultatet för särskilt boende (inklusive behovet) prognostiseras till tkr. En del av äldreomsorgens totala underskott står färdtjänsten för, motsvarande 600 tkr på årsbasis. Funktionshinderområdet har en prognos motsvarande tkr som kommer att ansökas från den centrala bufferten. Av den totala sammanställningen står tkr för tidigare kända ärenden från Nya ärenden 2016 uppgår till 2480 tkr. Prognos boende vuxna (LSS) visar ett underskott på tkr. Boende barn (LSS) prognostiserar ett underskott på tkr. Avvikelsen beror på att dessa ärenden inte är inkluderade i budgetram Personlig assistans prognostiserar totalt tkr på helår. Avvikelsen beror på icke budgeterade ärenden. Kommunernas LSS utförande följer emellertid budget. Hälso- och sjukvårdsenheten förväntas uppnå ett +/- nollresultat. För enheten Tekniska hjälpmedel är årsprognosen -400 tkr. Förklaringen beror dels på ökat behov av hemtjänst och hemsjukvård där tekniska hjälpmedel vanligen är en naturlig del av insatsen och dels på att Hjälpmedelscentralen kommer ta ut en prisjustering under resten av året pga felaktiga beräkningar. Demografi Äldre Enligt invånarstatistiken visar prognosen för 2016 en positiv avvikelse jämfört med GPF i åldersgruppen med +75 st, med +18 st och 90 år och äldre med + 5 st. Totalt ger detta en positiv avvikelse mot GPF (gemensamma planeringsförutsättningar) för vård och omsorg med tkr på helår Den totala ökningen av individer från 65 år och äldre är 145 st jämfört med Personer med en funktionsnedsättning Totalt visar funktionshinderområdet en prognos på tkr som är hänförligt både gamla och nya ärenden som inte finns i budget. Beloppet kommer att ansökas ifrån den centrala bufferten. Viktiga händelser hittills i år Den nya lagen: Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård förväntas träda i kraft som tidigast årsskiftet 2017/2018. Den politiska viljeriktningen är att Sörmland oavsett om lagen träder i kraft eller inte arbetar utifrån det nu lagda förslaget. I början av februari i år hölls ett mobiliseringsseminarium för representanter inom landstinget och länets Kommuner. Förslag på överenskommelse kommer att redovisas NSV under hösten Förvaltningen har förstärkt myndighetsenheten för att möjliggöra fördjupad handläggning av komplexa ärenden samt tätare uppföljningar av ärenden inom både SoL och LSS. Professionen och funktionen Personligt ombud ligger sedan början av året i kommunens regi och anställningen ligger under myndighetsenheten. Biståndskansliet har kompetensförstärkts (nyanställningar 2016) med två arbetsterapeuter och två sjukgymnaster (den senaste påbörjar anställning i dec). Tjänsterna finansieras genom regeringens riktade medel för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Beslut om att även arbetsterapeuter (utöver handläggare inom SoL och LSS) kan fatta beslut om trygghetslarm togs vid nämndsammanträdet i slutet av januari i år. Vid bokslut 2015 redovisade färdtjänst ett negativt resultat motsvarande 992 tkr. För att möjliggöra en djupare analys samt underlätta kontrollen över kostnaderna har vård- och omsorgsnämnden tagit över funktionen för handläggningen av färdtjänst från och med Kommunfullmäktige fattade den 15 juni beslut om att kommunens andel av personlig assistans ska läggas ut på entreprenad genom upphandling. Det innebär att förvaltningen nu fått i uppdrag att planera och genomföra en kvalitetsupphandling. Förslag på förfrågningsunderlag redovisas vård - och omsorgsnämnden vid sammanträdet För att säkerställa det vårdlogistiska förhållningssättet (dvs att vi fokuserar på rätt saker) har en kartläggning och behovsanalys gjorts avseende IT. Utifrån den har en aktivitets- och prioriteringslista skapats som förvaltningen nu arbetar efter. En prioriterad fråga är videokonferenser som nu är möjliga att genomföra och vårdplaneringar har påbörjats tillsammans med landstinget. 1 oktober införs TES applikation i hemtjänsten. Denna app kommer att underlätta planeringen samt förstärka sekretessen då informationen kommer att finnas i kodlåsta mobiler istället för på papperskopior. Upphandling av trygghetslarm till Häradsgården och Ängsgården pågår. Utbildningsinsatser och kompetensutveckling fortlöper kontinuerligt inom samtliga verksamheter. Fokusområden är fortsatt demens, psykisk ohälsa, kost, basal omvårdnadskunskap och SIP (samordnad individuell plan). Den 15 juni examinerades 4 st Silviaundersköterskor. Med anledning av överta- 59

80 gandet av handläggningen för färdtjänst har en handläggare anställts och getts en grundutbildning i färdtjänst Inom kort följer en fördjupad kurs i ämnet. För att möta upp barn och unga med behov av stöd i ett så tidigt skede som möjligt har ett lokalt multiteam startat upp med syfte att förstärka samverkan mellan VO, skola, barnomsorg, IFO samt fritidsverksamheterna. Utöver utbildning i just psykisk ohälsa som letts av kommunens psykiatrisjuksköterska kommer förvaltningens Anhörigkonsulent leda arbetet med att integrera reda befintliga verksamheter och aktiviteter som pågår i samhället. Kommunens ambition är att kunna informera och lotsa individen att hitta aktiviteter eller föreningar. Kommunen ska även kunna ge information kring vilka stödinsatser kommunen kan erbjuda samt vidareförmedla kontakter till andra myndigheter. Inom ramen för Attraktiv arbetsgivare har Trosa antagits som pilotkommun och får därigenom möjlighet att via projektmedel testköra en arbetsplatsförlagd utbildningsmodell. En styrgrupp med representanter ifrån de uttagna kommunerna (Eskilstuna, Oxelösund och Trosa) har bildats och kommer under hösten 2016 att sätta ramarna för projektets form och genomförande. Ifrån Trosa ingår VO-chef och skolchef. Under 2015 steg sjuktalen något inom vård- och omsorg. Det är framförallt inom de områden där behoven ökat som mest som ökningen skett. För att bromsa utvecklingen har förvaltningens alla chefer arbetat fram ett åtgärdsförslag till Previa som utformat en utbildning i livskunskap och hållbar hälsa. Mål och syfte med utbildningen är att öka kunskapen kring hur livsstil och förhållningssätt, på arbetet och livet i stort, har betydelse för hållbar hälsa samt att ge ökad medvetenhet hos medarbetare och chefer i hur man kan ge varandra stöd och stärka beteenden som främjar en hälsosam arbetsplats. Utbildningen kommer att genomföras under hösten i form utav workshops för all personal inom vård och omsorg. Fortsatt utveckling Antalet människor i ålderintervallet år ökar som känt med ca 100 personer/ år. Enligt demografin ökar äldre även i de övre åldergrupperna. Utvecklingen innebär ökat behov av framförallt hemtjänst varför det rehabiliterande och förebyggande arbetet kommer att vara centralt även framöver. Arbetssättet förutsätter ett nära och tätt samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal, biståndshandläggare och hemtjänstpersonal. För att möjliggöra detta ser nu förvaltningsledningen över lokaler och mötesstruktur som ett led i att förstärka samarbete och kontaktytor professionerna emellan. Förutom förhöjd kvalité för individen är målsättningen med arbetssättet också att omsorgsbehovet hos invånarna i Trosa Kommun kan hanteras inom tillgängliga ekonomiska ramar. Under 2016 har planering av införandet av ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) påbörjats. ICF rekommenderas av Socialstyrelsen och är en av WHO:s huvudklassifikationer. Syftet med att införa ICF är att skapa ett gemensamt professionellt språk (standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa) och kan användas som ett verktyg för att beskriva och dokumentera aktuellt funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov och följa resultat inom olika områden inom vård och omsorg. De kan också användas som statistiskt verktyg för att samla in och sammanställa data för olika ändamål. Socialstyrelsen har även introducerat ÄBIC (äldres behov i centrum) som innebär en strukturerad dokumentation av äldre personers behov med användning av ICF. Socialstyrelsen har vidareutvecklat ÄBIC till att även innefatta vuxna med funktionsnedsättning varför IBIC (Individens behov i centrum) är ett mer heltäckande begrepp. Med hänvisning till de nya arbetssätt som nu är på väg att införas i vård och omsorg samt till den nya lagen (Lag om samverkan vid utskrivning från sluten- och sjukvård) är det av stor betydelse att underlätta för en mer entydig kommunikations (där alla vet vad som menas och menar samma sak) och samarbete över professionsgränserna. För att följa utvecklingen och erbjuda goda effektiva lösningar såväl för personalen i deras dagliga arbete som för brukarna i deras vardag är det av stor vikt att fortsätta satsningar inom IT nu och de kommande åren. Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 64% 68% 65% Kunskap om äldres psykiska hälsa visar på att fler äldre än yngre riskerar att drabbas av depression. Det är av stor vikt att följa utvecklingen avseende sjuk- och frisktal. Efter genomförd utbildning, 60

81 livskunskap kring hållbar hälsa kommer uppföljningar att göras såväl på grupp- som individnivå. Då chefer har en central roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö, är deras arbetsmiljö minst lika viktig att belysa. Regelbunden reflektions- och ledarskapsutveckling kommer av den anledningen fortsättningsvis att prioriteras. Det finns en politisk vilja att öka möjligheten till ökad sysselsättningsgrad för personalen. Under 2016 har en fokusgrupp skapats i syfte att ta reda på vad det är som gör att fler inte önskar höja sin sysselsättningsgrad än vad som är realiteten idag. Ekologisk utveckling Alla anställda har genomgått en webbaserad miljöutbildning. Miljöombud finns på flera enheter inom förvaltningen. En ny miljöutredning som beskriver vård- och omsorgskontorets miljöpåverkan har genomförts. Med den som grund har nya miljömål och nyckeltal tagits fram. Vid nämndsammanträdet antogs det nya Miljöledningssystem enligt miljöledningsnivå 2. Miljömålen fattar nämnden beslut om i samband med nämndens övriga mål för verksamheten. En ny rese- och fordonspolicy kommer att tas under 2016 med ett förtydligat miljöperspektiv för alla förvaltningar att förhålla sig till. Trosa kommun har i uppdrag att utveckla hållbarhetsarbete ytterligare, uppdraget är politiskt förankrat och beslutat. Av den anledningen har projektet - Östersjövänlig mat- Hållbara måltider i Trosa kommun startat upp. Fösta utbildningstillfället ägde rum 7 sep och kommer att fortgå under ett år. Ifrån vård- och omsorg deltar 3 chefer. Cyklar användas ofta för dagliga transporter inom många verksamheter. Fordon ska drivas på det bästa tillgängliga miljöbränsle som bilen är avsedd för. Inom hemtjänsten har el-bilar köpts in. 61

82 Teknik och servicenämnden/skattefinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Cecilia Högberg Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-16 helår 2016 helår 2016 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Gator och vägar Park Kommunfastigheter Inköp och försäkringar Kommunens skogar Kost och städverksamhet AME (Arbetsmarknadsenheten) Tekniska kontoret är ett beställarkontor och i stort sett all verksamhet sker genom driftentreprenader. Tillfälliga arbeten och investeringar sker som regel genom upphandlingar för respektive tillfälle. Kost- och städverksamheten drivs i egen regi. AME drivs i egen regi och har liksom övriga verksamheter inom TSN:s verksamhetsområde en rad servicetjänster till andra enheter. Ekonomisk analys Resultat per augusti Verksamheterna redovisar per sista augusti ett underskott om ca 500 tkr. I samband med att komponentavskrivningar infördes i kommunen överfördes medel från planerat underhåll i driften till planerat underhåll som investeringar. Avseende fastighet överfördes tkr från drift till investeringar. När överföringen gjordes hade inte regelverket för vad som framledes skulle redovisas som drift och vad som skulle redovisas som investering fastställts. Inom fastighet ser vi nu att en överföring om tkr från driften hade varit mer korrekt. Detta innebär att redovisade kostnader i driften för planerat underhåll kommer att överskridas med ca tkr och att motsvarande summa återstår/lämnas i investeringsbudgeten. Utöver detta drabbades vi av en översvämning på Industrigatan. Kostnaderna för översvämningen uppgår till ca 620 tkr och det är inte sannolikt att vi kommer att återfå något från kommunens försäkringsbolag. Städ, kost och AME redovisar efter augusti ett resultat som ligger på runt +/-0. Årsprognos Årsprognosen uppgår före åtgärder till ett underskott om ca tkr. Ett av skälen är redan redovisad effekt av komponentavskrivningar inom fastighet som leder till ett underskott om ca tkr. Det andra är kostnader för vattenskada om ca 600 tkr. Till detta kommer även under hösten effekten av försäljningen av del av fastigheten på industrigatan. Fastigheten bidrog med ett positivt resultat då intäkterna översteg kostnaderna och detta medför därmed en försämring av resultatet om ca 400 tkr. Nämnden föreslås använda 500 tkr sin buffert för oförutsedda kostnader och att verksamheterna minskar sina kostnader om 100 tkr för att täcka kostnaderna för vattenläckan. Detta innebär prognostiserat negativt resultat om tkr vid årets slut. Effekten av omföring av planerat underhåll från drift till investering avseende gata och park stämde inte heller med utfallet. För lite medel har överförts avseende gata och för mycket avseende park sammantaget bör dock posterna balansera varandra. I samband med budget 2017 är det av stor vikt att det faktiska utfallet av effekten med komponentavskrivningarna och försäljningen av Industrigatan korrigeras i nämndens ramtilldelning annars måste åtgärder vidtas som kommer att sänka underhållet till en icke önskvärd nivå på våra fastigheter. Kost, AME och städ prognostiseras 0-reslutat vid årets slut. Årets viktigaste händelser Byggnation av Fagerängs förskola pågår. Byggnation av en till etapp med två avdelningar på skärgårdens förskola pågår. En ny offentlig toalett har färdigställts i hamnen. 62

83 Förstudie av skolgårdsprojektet vid Hedeby/Fornby genomförs tillsammans med skolan. Den offentliga miljön och parker har kompletterats med bl.a. nya bänkar och blomsterarrangemang. Inom städverksamheten har vi tagit fram ett nytt schemaläggningsprogram. Med detta kan vi bättre följa upp antalet timmar som läggs ned i samband med storstäd, golvvård mm. Vi jobbar kontinuerligt på att schemalägga så effektivt som möjligt. För att minska städuppdragen sommartid så har vi testat att utföra storstäd, golvvård och fönstertvätt utspritt över året på vissa enheter med gott resultat. Egenkontrollprogram framtaget och i drift för städenheten, både för arbetsledare och personal. Vårt fokus på bemötande och service fortsätter. Under våren har vi genomfört en serviceutbildning med all personal där vi fokuserade på bemötande. Måltidspolicy Hållbara måltider i Trosa kommun är reviderad och antas i TSN och KS under hösten. Utbildning projekt Östersjövänlig mat Hållbara måltider i Trosa kommun påbörjat för 15 deltagare från olika delar i Trosa kommun. Projektet pågår under 1 år. Vi har kunnat köpa lokalt producerad mat genom nya livsmedelsavtalet t.ex. korv, nötkött, potatis, köttfärs, vitkål. Samarbetet med arbetsförmedlingen har utvecklats ytterligare och anställningen av en arbetsvägledare har fallit väl ut. Vi har ökat arbetet med uppföljning av arbetsplatsträningen och dialogen med deltagarna för vikten av deras engagemang i att söka arbete att gå vidare till efter genomförd arbetsträning. Efterfrågan på våra vaktmästeritjänster har ökat i högre utsträckning än vi hunnit med. Vi har drivit arbete med DUA, delegationen för unga till arbetet och överlämnat stafettpinnen till skolkontoret. Vi har infört ett nytt system för hantering sommarjobbare och i somras kunde vi erbjuda ca 80 ungdomar sommarjobb. Fortsatt utveckling Vi utvecklar verksamheten genom omorganisation. En ny driftenhet bestående av fastighetsservice (vaktmästeriet), kost och städ skapas. I samband med detta förstärker vi fastighetssidan som beställare. Vi inför ett nytt fastighetssystem för bl.a. felanmälan, vi ser över gränsdragningslistor mellan hyresgäster och oss, mellan oss och driftentreprenören och fastighetsservice, vi utvecklar och ser över gällande intern hyresmodell. Flytt av paviljong från Fagerhult till Vitalisskolan. Arbetet med komplettering av GC-vägar fortsätter, medfinansiering finns för flera av projekten. Vi utvecklar och kompletterar våra ramavtal med nya upphandlingar under hösten. Fortsatt och intensifierat arbete för att utbilda fler i att bli arbetsplatser som står öppna för dem som står utanför arbetsmarknaden och som av olika skäl är i behov av arbetsträning eller daglig verksamhet. Vi teckna interna avtal för städ och fastighetsservice för att tydliggöra kvalitet och åtagande inom alla områden. Vi utreder möjlighet till 2 rätterssystem i samarbete med Vård och omsorg. Nyckeltal Verksamhetsmått Redov Budget Redov Teknisk förvaltning 31 aug aug-16 Fastighetsareor Underhåll av fastigheter kr/m2* * Skadegörelse totalt Elenergiförbrukning fastighet Mwh* 40,3 55 * Gator antal kvm Park antal kvm Elenergiförbrukning, gata Mwh* 0,91 1,5 * Drift o underhåll av gator kr/m2* 13,0 16,5 * Drift o underhåll av park kr/m2* 2,9 3,7 * Kost och städ Måltidskostnad/elev och år* * Andel ätande i år 7-9 %* 91 * Måltidskostnad/boende och år* * Städkostnad kr/kvm och år* 175 * *Nyckeltalet redovisas vid årsbokslutet Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 20% 24% 24% 63

84 Investeringsuppföljning Enligt bilaga. Hållbar utveckling Vid samtliga upphandlingar som genomförs, ställs krav på att leverantörer och entreprenörer har ett miljöledningssystem, certifierat eller ett eget redovisat system. Alla entreprenader skall redovisa ett egenkontrollprogram. Förbättrat tekniskt underhåll av fastighetsbeståndet och gatubelysningsanläggningen kommer att medföra lägre förbrukningar. AME är en verksamhet som på ett utmärkt sätt bidrar till en hållbar utveckling ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Inom Städ arbetar vi med att hålla förbrukningen av medel så låg som möjligt genom att använda moderna torra/fuktiga städmetoder. Kostenheten jobbar målinriktat utifrån Måltidspolicyn Hållbara måltider i Trosa kommun. Utbildningen Östersjövänlig mat- Hållbara måltider i Trosa kommun kommer att pågå under 1 års tid och där kommer vi att utforska och undersöka vad vi behöver göra i Trosa för att bli ännu bättre inom området. 64

85 Teknik och servicenämnden/avgiftsfinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Cecilia Högberg Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-16 helår 2016 helår 2016 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Vatten och avlopp (VA) Renhållning Återvinningscentraler (ÅVC) Ekonomisk analys Resultat per augusti VA-verksamheten som budgeterats att generera ett överskott om ca tkr redovisar per sista augusti därutöver ett överskott om 500 tkr. Budgeterat överskott skall återställa tidigare underskott i verksamheten. Renhållningen redovisar per den sista augusti ett överskott om ca 400 tkr. Årsprognos I samband med att komponentavskrivningar infördes i kommunen överfördes medel inom fastighet, gata och park från planerat underhåll i driften till planerat underhåll som investeringar. Avseende VA verksamheten överfördes inga medel. När överföringen gjordes hade inte regelverket för vad som framledes skulle redovisas som drift och vad som skulle redovisas som investering fastställts. Inom VA ser vi nu att en överföring om tkr från driften hade varit mer korrekt. Detta innebär att allt annat oförändrat borde VA verksamheten redovisa ett överskott i slutet av året om ca tkr utöver redan budgeterat överskott. Resultatet prognostiserar dock till plus tkr. Årets viktigaste händelser VA-verksamhet Nämnden har fattat inriktningsbeslut om teknisk lösning för Tofsö. Arbetet för att säkerställa ett antal juridiska frågor med beslutet pågår. Nya taxor har införts för VA kollektivet samt för renhållningen. Arbete med överföringsledningen pågår och Peabs arbete väntas färdigställs under årets slut. I samband med överföringsledningen byts även styrsystemet på verket i Vagnhärd. En ny VA-policy har antagits. Renhållningsverksamhet Nya och utökade öppettider har införts för Korslöt Byggnation av ny lakvattenledning på Korslöt är genomförd. Justering och tätning av lakvattendam har genomförts. Etapp 1 för sluttäckning av Korslöt är genomförd och arbetet med ansökning samt beräkningar för etapp 2 har påbörjats Ansökan för utveckling och flytt av återvinningsstationen vid Källvik har lämnats in. Fortsatt utveckling Antagande av nytt vattenskyddsområde för Sörtuna vattentäkt. Renovering av vattentornen i Vagnhärad och Trosa. Fortsatt utveckling av återvinningscentralen på Korslöt. Översyn och revidering av renhållningsordning och avfallsplan för Trosa kommun. Genomförande av ny renhållningsupphandling avseende insamling och behandling. Framtagande av dagvattenpolicy och VA-plan. 65

86 Avstämning mot mål För år 2016 ska antalet översvämningar i fastigheter vara mindre än 3 (år 2015, 3 stycken) Redovisas i bokslutet För år 2016 ska antalet vattenläckor vara mindre än 5 (år 2015, 7 stycken) Redovisas i bokslutet 72 % av VA- abonnenterna ska vara nöjda 2016 Målet är uppnått. 73 % av de 162 som svarade var nöjda. Vid mätning för 2014 var 72 % av abonnenterna nöjda. Årets resultat genom egen enkät redovisas i bokslutet Mängden brännbart avfall ska minska med 15 kg/invånare 2016 mot föregående år. År 2015 uppnåddes ej målet, mängden brännbart avfall är lika mot föregående år. Målet redovisas i årsbokslut Investeringsuppföljning Enligt bilaga. Hållbar utveckling VA- och renhållningsverksamhet är miljöfarliga verksamheter som kräver tillståndsplikt för att få bedrivas. Då verksamheterna bedrivs med upphandlade entreprenörer är det viktigt att rätt krav ställs på utförda tjänster och att dessa regelbundet följs upp. Detta sker en gång i månaden i driftentreprenadmöten där verksamheterna redovisas och störningar med åtgärder rapporteras. Egenkontroller enligt upprättade egenkontrollprogram skall redovisas. Insamlingssystemet för farligt avfall är ett led i att utveckla omhändertagandet på ett miljöriktigt sätt. Systemet ökar även hushållens benägenhet att sortera miljöfarligt avfall. VA-anslutning av omvandlingsområden medför även att miljöbelastningen minskar då många fastigheter med enskilda avlopp med uttjänt funktion kan anslutas till reningsverk. 70 % av renhållningsabonnenterna ska vara nöjda 2016 Årets resultat genom egen enkät redovisas i bokslutet Vid framtida genomförande av renhållningsupphandling så kommer stor vikt i upphandlingen att läggas på utformning av miljösystem. Nyckeltal Verksamhetsmått Redov Budget Redov Renhållning 31 aug aug-16 Hushållssopor kg/inv Hushållssopor kr/inv Slam/latrin kr/inv VA-verksamhet Producerad vattenmängd (tm3) Försåld vattenmängd (tm3) Ospecificerad förbrukning (%) Vattenläckor, antal Avloppsstopp, antal Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 5% 6% 6% 66

87 Måluppföljning Teknik- och servicenämnden Skattefinansierad verksamhet Mål Målprecisering Trosa kommuns medborgare Trosa ska tillhöra de är trygga och säkra att 20 bästa kommuner vistas utomhus under kvällar som SCB jämför och nätter Trosa med Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns gator och vägar Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse Medarbetarna i Teknik- och servicenämndens verksamheter upplever ett högt medarbetarengagemang Måltiderna är ekologiskt hållbara Deltagarna i AME:s verksamheter upplever ett högt engagemang Avgiftsfinansierad verksamhet Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns vatten och avlopp Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns renhållning och sophämtning Trosa ska tillhöra de 20 bästa kommuner som SCB jämför Trosa med Minst 70% ska vara planerat underhåll 80% ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget 60 % av livsmedelsinköpen i kommunen ska vara ekologiskt och/eller när-producerat till 80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget Trosa ska tillhöra de 20 bästa kommuner som SCB jämför Trosa med Trosa ska tillhöra de 20 bästa kommuner som SCB jämför Trosa med Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod 8, % Kommentar Snittbetyg 8,1 i en SCB:s medborgarundersökning var 10-gradig skala att jämföra med annat år, senaste snittet 6,5 för 133 mätningen år kommuner som 2015 deltog SCB:s medborgarundersökning var plats 20 år Plats 24 jmf med annat år, senaste Betyget har ökat mätningen år från till Uppföljning av bokförda kostnader Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor som tagits fram av SKL och RKA Mäts i samband med årsbokslut En fantastiskt bra siffra Uppföljning av Mäts i samband livsmedelsinköpen med årsbokslut Egen enkät Mäts i samband med årsbokslut SCB:s medborgarundersökning var Plats 115 jmf med annat år, senaste plats mätningen 2015 SCB:s medborgarundersökning var Plats 3 jmf med annat år, senaste plats mätningen 2015 Några kommentarer skattekollektivet Hela trygghetsmåttet i MU innehåller tre frågor. Det totala trygghetsmåttet placerar Trosa på plats 6 av 133 kommuner. På delfrågan " hur tryggt och säker kan du vistas utomhus på kvällar och nätter?" är snittbetyget 8,1 på en 10-gradig skala där 10 är det högsta betyget. Snittet för alla kommuner är 6,5 med lägsta betyg 4,3 Mål 1 och högsta 8,6. Med fullständig säkerhet kan vi säga att Trosa tillhör "top 20". Kvinnors trygghet har minskat från 8,0 år 2013 till 7,8 år För männen har det ökat från 8,3 år 2013 till 8,4 år Mäts nästa gång år 2017 Det totala betyget, 59, vilket är något bättre än 58 år 2013, men i jämföresle med de andra kommunerna Mål 2 kommer Trosa på en något sämre placering. Mäts nästa gång år 2017 Mål 4 Mäts senare i höst och rapporteras till bokslut Några kommentarer avgiftskollektivet Mål 1 Mål 2 Trosas medborgare ger vatten och avlopp ett något lägre betyg 2015 än Betygsindex 72 år 2015 jämfört med 74 år Medelbetyget för alla kommuner var 78 år Mäts nästa gång år 2017 Trosas medborgare är nöjda med kommunens renhållning och sophämtning. Snittbetyget för alla kommuner är 65 och Trosas betyg har ökat från 71 år 2013 till 73 år Mäts nästa gång år

88 Kultur och fritidsnämnden Ordförande: Lena Isoz (M) Produktionschef: Cecilia Högberg Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-16 helår 2016 helår 2016 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Bibliotek Fritidsgårdar Kulturskola Allmänkultur Avtal fritidsverksamhet Föreningsstöd Båtplatser Idrottsanläggningar Friluftsbad Samlingslokaler Elljusspår Gästhamn Kråmö Inomhusbad Camping Ekonomisk analys Resultat per augusti Verksamheterna redovisar per sista augusti ett positivt reslutat om ca 1,6 mnkr. Detta förklaras främst genom bidrag som ännu inte sökts samt genom vakanta tjänster som tillsatts inför höstterminen. Årsprognos Helårsprognosen är ett resultat i balans. Nu redovisat överskott kommer elimineras då vi prognostisera att våra kostnader ökar under hösten, bl.a. genom nu tillsatta tjänster men även genom nya kostnader som uppstår vid övertagandet av Folkets hus. Viktiga händelser hittills i år Vi kan nu stoltsera med en komplett kulturskola med musik, konst, dans och teater utan lösning via studieförbundet NBV. Kör erbjuds som nytt ämne from HT Fortsättning med Språkcaféer i samarbete med SFI och läsecirkel med SAS-elever (svenska som andraspråk). Fortsatt samarbete med biblioteken kring programverksamhet, litterära besök m.m. Kommunstyrelsen har fattat beslut om att köpa Folkets hus och sälja societetshuset. Sammantaget med nämndens beslut om att driva Trosa kvarn fullt ut i egen regi i samband med att nuvarande hyresavtal löper ut kommer att skapa ny möjligheter för kulturevenemang etc. Kontoret och nämnden har arbetat fram och beslutat om en systematisk och strukturerad modell för uppföljning av våra tjänstekoncessioner. En upphandling av Trosa camping med havsbad har genomförts och det nya avtalet kommer att gälla från årsskiftet. Vi har genomfört fler sommarlovsaktiviteter genom kommunens bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Fortsatt utveckling Vi följer upp våra tjänstekoncessioner genom beslutad modell. Vi anlägger ett nytt utegym vid pensionärernas hus. Vi anlägger en skate- och bikepark. Vi utvecklar erbjudandet och möjligheterna för föringar, entreprenörer, kommuninvånare och företag att hyra Trosa kvarn och Folktes hus för t.ex. kulturevenemang, konferenser eller fester. Vi genomför fler litterära caféer med aktuella författare inbokade. Bokhunden tar även emot barn i biblioteken. Utveckla arbetet i kommunens samrådsgrupp, där vi gemensamt stöttar kommunens ungdomar. 68

89 Nyckeltal Personal Verksamhetsmått Redov Budget Redov Småbåtshamn 31 aug aug-16 Antal platser varav stora platser Antal uthyrda platser Kö, stora platser Föreningsstöd Antal föreningar som erhåller stöd Antal aktiviteter, idrottsföreningar Totalt antal deltagare Allmän kultur Antal kulturföreningar som erhåller stöd Kulturbidrag, aktiviteter Antal kulturarrangemang och utställningar Antal arrangemang i Trosa kvarn Antal besökare, kultur-arrangemang i Trosa kvarn Fritidsgårdarna Antal stora arrangmang Antal besökare på stora arrangemang Trosa, antal besökare Vardagskvällar Helgkvällar Vagnhärad, antal besökare Vardagskvällar Helgkvällar Biblioteken Antal besökare Antal utlån Antal e-lån * Kulturskolan Antal debiterade elever Antal ämneskurser Kö Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 19% 23% 23% Investeringsuppföljning Under Kultur- och fritidsnämnden finns tre större investeringsprojekt avsatta. Det ena avser utbyggnad av Balticbryggan om 300 tkr. Kontoret har redovisat att en utbyggnad genom förlängning, som första avsågs, inte är möjlig. För närvarnade pågår dock renovering av bryggan enligt plan. Avsatta investeringsmedel har efter beslut i KS omfördelats till andra projekt. 300 tkr har avsatts för investering i ett utegym vid pensionärernas hus. Utrusningen har valts i samarbete och enligt önskemål av PRO och pensionärsalliansen. Byggnation pågår och invigning planeras till senhösten. Projektet kommer att medfinansieras av Elisabeth stiftelsen. Hållbar utveckling Verksamheten och nämnden spelar en stor roll för en hållbar utveckling på lokalnivå. Främst genom arbetet för ökad livskvalitet genom att stimulera kultur- och fritidsutbudet. *Antalet e-lån avser per sista juni. Redovisningen över antalet besökare på biblioteken pekar på en minskning. Skälet är att punkten för besöksräkningen flyttats längre in i lokalen. Tidigare uppgifter har visat sig innehålla även besökande till turistbyrån eller toaletten. 69

90 Måluppföljning Kultur & fritidsnämnden Mål Medborgarna är nöjda med möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, exempelvis sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv Medarbetarna i Kultur- och fritidsnämndens verksamheter upplever ett högt medarbetarengagemang Kulturutbudet är utökat för barn och ungdomar genom ökad samverkan och riktat bidrag (utvecklingsbidraget) Målprecisering Trosa ska tillhöra de 15 bästa kommunerna av jämförbar storlek 80% ska svar 4-5 i en femgradig skala där 5 är högsta betyget Få kulturföreningarna att söka från utvecklingsbidraget Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar 12 88% 0 Medborgarundersökningen var annat år, senaste mätningen genomfördes 2015 Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor som tagits fram av SKL och RKA Mäts två ggr/år vid beslut om bidrag och jämförs med året innan Se nedan Mätningen genomförs under hösten Mäts årsbokslut 4. De som kontaktar Kulturoch fritidsförvaltningen är nöjda med bemötandet och hanteringen av ärenden 90% ska vara nöjda 91% Egen enkät Mäts årsbokslut Några kommentarer Mål 1 Delfrågan i MU placerar Trosa på plats 12 av de 42 kommuner med invånare. Betygssnittet för kommungruppen är 7,1 och Trosa har 7,4 (7,3 år 2013). På en 10-gradig skala där 10 är det högsta betyget placcerar sig Grums på första plats med betyget 8,3. Lägst betyg får Svalöv med 6,1. Av alla de 133 kommuner som gör medborgarundersökningen placerade sig Trosa på plats 51. Bäst är Lidingö med betyg 8,4 och sämst är Knivsta med betyg 6, placerade sig Trosa på plats 54 bland alla kommuner som då gjorde undersökningen. 70

91 Miljönämnden Ordförande: Dan Larsson (M) Produktionschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse 31 aug aug-16 helår 2016 helår 2016 budg/progn Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Miljö och hälsoskydd Livsmedelstillsyn Alkoholtillstånd/rådgivning Tobak och folköl Nikotin och receptfria läkemedel Ekonomisk analys Resultat per augusti Miljönämnden redovisar ett positivt resultat per sista augusti 2016 på ca 200 tkr. Det positiva resultatet beror i första hand på högre intäkter än budgeterat. Kostnaderna är aningen högre än budget. Årsprognos Gällande hösten planeras verksamheten i stort fortgå på likartat sätt som tidigare, med undantaget att hanteringen av alkoholtillstånd från och med den 1/9 köps av Nyköpings kommun. Detta kommer att påverka nämndens kostnader så prognosen för helåret är att nämndens överskott sjunker till +150 tkr. Viktiga händelser hittills i år Miljökontoret har i stor utsträckning ny bemanning varför året i hög utsträckning har handlat om att genomföra den ordinarie tillsynen samt att bygga upp formerna för det nya miljökontoret. Personal Personal Utfall Budget Prognos Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 78% 82% 78% Personalkostnaderna ligger nära gällande budgetramar. Eftersom rekrytering med överlapp skett under året har detta genererat vissa mindre kostnadsökningar. Hållbar utveckling Miljönämndens verksamhet utgör till stor del myndighetsutövning där ärenden prövas enligt miljöbalken m.fl. lagar. Beslut, tillsyn, tillstånd, anmälningar, samråd, råd och information utförs löpande inom alla nämndens verksamhetsområden med beaktande av kommunens ekologiska målsättning. Tillsammans med Ekologienheten och samhällsbyggnadskontoret genomförs bland annat ett aktivt arbete för att i linje med Energiplanens intentioner öka andelen fjärrvärmeanslutning i samband med nybyggnation. Utöver den ordinarie tillsynen har mycket arbete lagts ned på behovsutredningen för Miljönämndens verksamheter. Behovsutredningen visar vilka resurser miljökontoret behöver för att kunna bedriva en ändamålsriktig tillsyn så att syftet med gällande lagstiftningar kan uppnås. Den av nämnden godkända behovsutredningen visar på en skillnad mellan tillsynsbehov och resurser varför nämnden i augusti 2016 beslutat att köpa hanteringen av alkoholtillstånd från Nyköpings kommun. På så vis frigörs tid som kan läggas på tillsyn av de miljö- och hälsoskyddsobjekt som finns i kommunen. 71

92 Miljönämndens mål Mål Service till företagen Uppfyllelse Trend Mätmetod Kommentar 1. Trosa ska tillhöra topp 10 i landet avseende sammantagen servicefaktor (information, tillgänglighet, bemötande, mm) SBA:s/SKL:s undersökning av sammantagen servicefaktor. Trosa är på trettiosjätte plats av knappt 200 kommuner. Tydliga förbättringar inom Miljönämndens områden. Effektivitet 2. Handläggningen ska effektiviseras och därmed ge upphov till förkortade handläggningstider räknat från komplett inlämnad handling Regelbundna uppföljningar och mätningar. Målet följs endast upp på helåret. Medarbetarengagemang % av medarbetarna ska ge det sammanvägda betyget 4-5 på en femgradig skala Regelbundna uppföljningar och mätningar. Se kommentar nedan. Avloppsinventering Att bedriva inventeringen av enskilda avlopp i sådan takt att 4. samtliga anläggningar är inventerade senast 2016 Årlig uppföljning av inventeringstakt Målet följs endast upp på helåret. Mål 3, Årets HME-enkät kommer utföras i oktober Resultatet för 2015 överstiger nämndens mål men är en försämring jämfört med tidigare år. Mål 4, Fortsatt aktivt arbete sker med inventering av enskilda avlopp. På grund av hög arbetsbelatsning och ny personal på Miljökontoret har inventeringstakten dock behövts sänkas och målet kommer därmed inte kunna nås. 72

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120 Samhällsbyggnadskontoret Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2016/107 Beslut om Mälardalstaxan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets beslut om: att godkänna takpriser för biljetter i Mälardalstaxan i enlighet med MÄLAB:s förslag. att godkänna att MÄLAB kan fastställa pris på tilläggsbiljetter för på- och avstigning vid Arlanda C utifrån aktuella villkor med infrastrukturförvaltaren A-train. att godkänna att MÄLAB, i det fall MÄLAB:s ägare höjer priset på biljett med motsvarande geografisk giltighet, kan höja priset på biljett i Mälardalstaxan till samma nivå. att godkänna att MÄLAB, för tillkommande relationer som inte omfattas av bifogat förslag, kan fastställa priser för biljetter i enlighet med samma principer som för beslutade biljetter. Sammanfattning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har den 12 maj 2016 fattat beslut om Mälardalstaxa. Detta skedde i enlighet med Mälardalstrafik AB:s (MÄLAB) förslag. I samma beslutande har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i sin tur anhållit om att dess medlemmar, landstinget och länets kommuner, godkänner beslutet i enlighet med beslutsformuleringarna i detta ärende. Mälardalstaxan innebär en ny regionaltågstrafik och nya pendlarbiljetter som gäller både i regionaltågstrafiken och i den anslutande lokala tåg- och busstrafiken. Bakgrund Landstingen i Stockholm, Västmanland, Uppsala, Örebro och Östergötlands län samt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet (nedan benämnda RKTM), ingick år 2014 ett avtal om att tillsammans etablera en ny regionaltågstrafik och nya pendlarbiljetter, Mälardalstaxan, som gäller både i regionaltågstrafiken och i den anslutande och i parallella lokala spår och Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

121 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Samhällsbyggnadskontoret busstrafiken. I huvudsak har genomförandet av den nya trafiken och införandet av Mälardalstaxan delegerats till MÄLAB, bland annat vad gäller att handla upp trafikoperatörer och att i detalj utforma biljettsortiment, prissättning och resevillkor i Mälardalstaxan. MÄLAB:s styrelse fattade vid det extra sammanträdet den 21 april 2016 beslut om att fastställa biljettsortiment för Mälardalstaxan med takpriser, zonindelning och övergripande resevillkor i enlighet med vd:s förslag. Beslut om prissättning av biljetter ska underställas MÄLAB:s ägare för godkännande i enlighet med beslutsformuleringarna i detta ärende. Att notera särskilt är att det föreslås att MÄLAB får rätt att själv fastställa priser för relationer som inte redovisas i ärendet. Exempel på sådana relationer kan vara till och från tillkommande stationer inom, eller utanför, nuvarande trafikområde eller bytesresor med andra resvägar än redovisad, exempelvis vid trafikomläggningar. Den 12 maj 2016 vid sammanträde i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet beslutade direktionen, under förutsättning att samtliga medlemmar fattar erforderliga beslut i respektive fullmäktige, om Mälardalstaxan i enlighet med MÄLABs förslag. Med utgångspunkt ur ovan redovisning föreslås Trosa kommun besluta att godkänna Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets beslut om Mälardalstaxan i enlighet med framlagt material. Vad gäller innebörden och konsekvenser av Mälardalstaxan, generellt och utifrån ett sörmländskt perspektiv, beskrivs det i bifogat material. De ekonomiska konsekvenserna för Mälardalstaxan är beräknade att vara intäktsneutrala i relation till dagens intäktsnivå. Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare Bilagor 1. Protokollsutdrag 5 från sammanträde i direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 12 maj Protokollsutdrag 3 från sammanträde i styrelsen för MÄLAB den 21 april Information om effekter av Mälardalstaxan i Sörmland 4. Beslut om priser och övergripande resevillkor i Mälardalstaxan 5. Jämförelse nya pendlarbiljetter och TiM-taxan 6. Pristabell Ny Pendlarbiljett Beslut till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

122

123

124

125

126

127

128 1(3) MÄLAB Mälardalstrafik AB PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen för Mälardalstrafik MÄLAB AB torsdagen den 21 april 2016 Stockholm, Landstingshuset, Mälarsalen Närvarande Ledamöterna Göran Gunnarsson, Johan Örjes, Kristoffer Tamsons, Mats Gunnarsson, Monica Johansson, Sven-Inge Nylund, Tommy Levinsson, Tomas Högström, Urban Svensson Suppleanterna Alkurdi Daniel Portnoff, Fredrik Ahlstedt, Per Larsson, Robert Damberg, Talla Tjänstemännen Carina Karlsson, Christian Löf, Gustaf Göthberg, Göran Aranda, Göran Gullbrand, Helen Pettersson, Helena Ekroth, Hoshiyar Ghaderi, Jacob Annerfors, Johan Wadman, Lisa Sandberg, Margareta Berg, Maria Linder (fr o m 4), Mårten Levin, Oskar Jonsson 1 Godkännande av dagordning Styrelsens ordförande Kristoffer Tamsons öppnade sammanträdet och föreslagen dagordning godkändes. 2 Val av justeringsmän Styrelsen beslutade att utse Monica Johansson till att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 3 Ärende 3 - Priser och övergripande resevillkor i Mälardalstaxan Vd föredrog ärendet enligt de utskickade handlingarna samt kompletterade informationen i de utsända handlingarna med smärre justeringar av förslag till beslut. Styrelsen beslutade att fastställa biljettsortiment för Mälardalstaxan med priser, zonindelning och övergripande resevillkor i enlighet med vd:s förslag, med korrigeringen att Sundbyberg och Stockholm C slås ihop i pristabellerna och att pris sätts enligt pris för Stockholm C. Beslutet villkoras med att godkännande av priser Mälardalstrafik MÄLAB AB c/o Trafikförvaltningen, Lindhagensgatan STOCKHOLM Tel: E-post: info@malab.se Organisationsnummer:

129 2(3) inhämtas från Stockholms läns landsting, Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Västmanland, Region Örebro län samt Region Östergötland. att föreslå Stockholms läns landsting, Kommunalförbundet Sörmlands * kollektivtrafikmyndighet, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Västmanland, Region Örebro län samt Region Östergötland besluta att att att godkänna takpriser för biljetter i Mälardalstaxan i enlighet med MÄLAB :s förslag godkänna att MÄLAB kan fastställa pris på tilläggsbiljetter för på- och avstigning vid Arlanda C utifrån aktuella villkor med infrastrukturförvaltaren A-Train godkänna att MÄLAB, i det fall MÄLAB:s ägare höjer priset på biljett med motsvarande geografisk giltighet, kan höja priset på biljett i Mälardalstaxan till samma nivå att godkänna att MÄLAB, för tillkommande relationer som inte omfattas av bifogat förslag, kan fastställa priser för biljetter i enlighet med samma principer som för beslutade biljetter. att uppdra åt vd att återkomma med förslag avseende resevillkor. att uppdra åt vd att i samråd med Region Gävleborg bereda frågan om eventuell giltighet för Mälardalstaxan i och till Gävle. 4 Ärende 4 - Tilldelningsbeslut av upphandling av trafik på olönsamma linjer Lisa Sandberg föredrog ärendet enligt de utskickade handlingarna samt beskrev vad tilldelningsbeslutet innebär och vad som händer efter att tilldelningsbeslutet är fattat. Styrelsen beslutade att tilldela SJ AB uppdraget Regional tågtrafik Mälardalen Mälardalstrafik MÄLAB AB c/o Trafikförvaltningen, Lindhagensgatan STOCKHOLM Tel: E-post: info@malab.se Organisationsnummer:

130 3(3) 5 Ärende 5 - Information från vd ' Vd informerade om upplägget för offentliggörandet av tilldelningsbeslut, trafikutökningen och Mälardalstaxan. Vd föreslår att namnen för taxa och trafikprodukt samt den grafiska profilen presenteras på Mäl artinget. Vd informerade om att ett tilläggsavtal kommer att tecknas mellan MÄLAB och Eskilstuna kommun avseende depåns placering och spårplan inom depåområdet. 6 Ärende 6 - Övriga frågor Då inga övriga frågor förekom avslutade styrelsens ordförande Kristoffer Tamsons sammanträdet. Vid protokollet Carina Karlsson Monica Johansson Landstingsstyrelsens ordförande Mälardalstrafik MÄLAB AB c/o Trafikförvaltningen, Lindhagensgatan STOCKHOLM Tel: E-post: info@malab.se Organisationsnummer:

131 Bilaga Mälardalstaxan i Sörmland Det framtagna förslaget till Mälardalstaxa utgår från de principer som anges i de av de sex samverkande länen runt MÄLAB, Sörmland, Stockholm, Västmanland, Uppsala, Örebro och Östergötland tecknade Samverkansavtalets Bilaga D Principer för prissättning. Den för resenärerna stora skillnaden mot dagens SJ/TiM-taxa är att kravet på tilläggsbiljett slopas och istället ingår parallell och anslutande RKTM-trafik i närområde. På vissa sträckor blir därför utbudet större genom att det blir möjligt att både nyttja regionaltåg och RKTM-trafik som går parallellt. Detta har störst betydelse där det också går SL-pendeltåg; Stockholm Uppsala, Stockholm Gnesta och Stockholm Bålsta. På samma sätt som med RKTM:s zonbaserade 30-dagarsbiljetter blir Mälardalstaxans biljetter också praktiskt möjliga att nyttja inte bara för arbetsresor utan också för lokala fritidsresor hemmavid. Därmed sänks tröskeln för de som idag enbart reser kollektivt med regionaltåg till att också mer frekvent börja resa med RKTM:s busstrafik. I enlighet med Samverkansavtalet tecknas MÄLAB:s trafikavtal som tjänstekoncessioner där operatören tillåts prissätta och sälja enkelbiljetter för i huvudsak sällanresenärer. Mälardalstaxan innehåller periodkort om 30 och 90 dagar samt ett årskort där både den regionala tågtrafiken och den lokal kollektivtrafik ingår. Köp av ett årskort ger förmånligaste priset, då en årsbiljett uppgår till ungefär priset av 10 stycken 30 dagars periodkort. Inom Sörmland är Sörmlandstrafikens månadskort giltiga ombord på tåget. Resans pris beräknas utifrån avstånd mellan station till station. Anslutande zoner ingår för resor till/från respektive station. Dessutom ingår parallell trafik på de sträckor där sådan finns. Månadsbiljettens prisintervall föreslås från 1000 kronor och upp till takpriset 3200 kronor, beroende av avstånd. Takpris uppstår i relationer över ca mil med effekt att resor i hela systemet ingår. Observera att Oxelösund och Trosa ingår i zonerna för stationerna Nyköping respektive Vagnhärad Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 1( 4) Box 591, Tingshusplatsen 2, Nyköping, tfn

132 Exempel på hur sörmlänningar påverkas av Mälardalstaxan Sammanfattningsvis behåller i stort resor till Stockholm dagens prisläge samtidigt som det i priset framöver även ingår lokal kollektivtrafik i Mälardalstaxan. Resor som inte går till Stockholm blir generellt billigare och även i dessa ingår mer med Mälardalstaxan. I priset ingår således mer kollektivtrafik, nya tåg (successivt från 2018) och fler avgångar jämfört med dagens TiM-system. Vidare blir det också i samtliga relationer lägre priser för resenärer som idag köper ett tillägg för resor i anslutande trafik, exempelvis för dem som köper till SL-giltighet. Eskilstuna kommun För sträckan Eskilstuna Stockholm höjs priset med 150 kronor, från kronor till kronor, för de resenärer som inte haft tillägg för anslutningstrafik. I det nya priset ingår möjlighet att resa i hela Eskilstuna och SL-kort. Sträckan Eskilstuna Örebro, sänks med 500 kronor, från kronor till kronor. Att pendla mellan Eskilstuna och Västerås blir 60 kronor dyrare, och då ingår i det framtida priset busstrafik på båda orterna. Kostnaden för sträckan Eskilstuna Södertälje reduceras med 290 kronor, från kronor till kronor. Flens kommun Sträckan Flen Stockholm, höjs med 216 kronor, från kronor till kronor och då ingår lokal busstrafik i Flen samt SL-kort. Resenärer på sträckan som idag har tillägg för SLkort får en minskad kostnad med 314 kronor. Sträckan kommer att trafikeras med nya tåg som har uppkoppling. Pendlare mellan Flen och Norrköping, får en sänkning från kronor till kronor. För Hälleforsnäs uppnås takpriset kr vid resor till Stockholm vilket ger obehindrat resande i Mälardalen. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 2( 4) Box 591, Tingshusplatsen 2, Nyköping, tfn

133 Gnesta kommun Pendlare sträckan Gnesta- Stockholm, kan idag välja mellan SL-kort för 790 kronor och tåg kronor. Mälardalstaxan samma sträcka kostar kronor och då ingår både tåg och SLkort. För resor till Södertälje förväntas även fortsättningsvis resenärer i huvudsak välja att enbart resa med SL-kort på pendeltåget. Katrineholms kommun Sträckan Katrineholm Stockholm, ökar från kronor till kronor, vilket är maxpriset i Mälardalstaxan. För summan kronor kan resenären åka obehindrat i Mälardalen, såväl med busstrafik som med pendeltåg. Att jämföra med pendlare på sträckan som idag har anslutande trafik i Stockholm och som för det betalar kronor. Idag finns en stark pendlingsström mellan Katrineholm Södertälje. Den sträckan kostar kronor och med Mälardalstaxan kronor. Resor till Norrköping blir priset för Mälardalstaxan kronor jämfört med dagens prisnivå på kronor utan tillägg. Nyköping/Oxelösunds kommun Sträckan Nyköping Stockholm, kostar idag kronor och med Mälardalstaxan kronor som inkluderar lokal kollektivtrafik. Samma sträcka kostar idag med ett SL-kort kronor och med anslutningar i Nyköping kronor. Sträckan Nyköping - Norrköping, sänks med 91 kronor, kronor till kronor. I och med att anslutningstrafik i Nyköping/Oxelösunds zon ingår blir priserna samma för resor till/från Oxelösund. Strängnäs kommun Den som pendlar mellan Strängnäs och Stockholm betalar idag kronor endast för tågresan. Priset med Mälardalstaxan blir kronor och då ingår anslutande trafik. Sträckan Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 3( 4) Box 591, Tingshusplatsen 2, Nyköping, tfn

134 Strängnäs-Södertälje, som idag kostar kronor kostar med Mälardalstaxan kronor och då ingår busstrafik i både Strängnäs och Södertälje. Resenären kan också välja att åka tåg eller buss mellan orterna. Sträckan Läggesta-Stockholm, som idag kostar kronor kostar med Mälardalstaxan kronor och då ingår lokala anslutningsresor med buss till Läggesta station och SL-kort Stockholm, vilket idag uppgår till en total kostnad av kronor. Den som pendlar mellan Läggesta och Södertälje betalar idag kronor och med Mälardalstaxan sjunker priset till kronor vilket är det lägsta priset i systemet. Trosa kommun Sträckan Vagnhärad Södertälje kostar idag kronor och med Mälardalstaxan kronor. Då ingår även busstrafik på sträckan (linje 802). Sträckan Vagnhärad - Stockholm kostar kronor idag och kronor i Mälardalstaxan. Vingåker kommun Sträckan Vingåker Stockholm, kostar idag kronor och kronor med Mälardalstaxan. Pendlare med anslutningstrafik i Stockholm betalar idag kronor och får för summan kronor resa obegränsat i hela Mälardalen. Resenärer mellan Vingåker och Hallsberg får en reducerad kostnad från dagens kronor till kronor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 4( 4) Box 591, Tingshusplatsen 2, Nyköping, tfn