Glanshammars kyrka. Renovering av stenmur Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:22

Transkript

1 Glanshammars kyrka Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Renovering av stenmur 2014 Anneli Borg Rapport 2014:22 Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel

2 Texterna samt bilderna i denna rapport har licensierats med Creative Commons licens. Texterna i denna rapport är skrivna av Anneli Borg om inget annat anges. Bilderna i denna rapport är tagna av Anneli Borg, om inget annat anges. 2

3 Inledning Glanshammars församling har erhållit kyrkoantikvarisk ersättning för renovering av stenmuren kring kyrkogården vid Glanshammars kyrka. Länsstyrelsen lämnade tillstånd till arbetet Arbetet har utförts av Närkesten Entreprenad AB. Arbetet har utförts under sommaren och hösten 2014 och har i stort sett utförts enligt Åtgärdsbeskrivning , av Leif Brorson, LB Byggkonsult. På uppdrag av samfälligheten har Örebro läns museum utfört den antikvariska medverkan vilket skett genom Anneli Borg. Muren som nu är åtgärdad är muren i kyrkogårdens sydöstra hörn samt östra sidan fram till muren som hör till utvidgningen från Delar av muren hade kalvat ur och har nu åtgärdats. Man har rensat muren från jord, växtlighet och mossa. I muren fanns en kärna av kalkbruk. Bruket har analyserats och sammanställningen av den finns som bilaga till rapporten. Administrativa uppgifter ÖLM diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Dnr: Bilder: ÖLM, acc.nr: OLM_2014_37_1 Entreprenör: Närkesten Entreprenad AB Projektledare: LB Byggkonsult, Leif Brorson Antikvarisk medverkan: Anneli Borg, Örebro läns museum. Slutbesiktning: Slutbesiktningen genomfördes

4 Historik Nedanstående text är hämtad ur: Örebro läns museums Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar Glanshammars kyrkogård. samt Sveriges kyrkor, Närke; band 1 häfte 3. Glanshammar kyrka är en av Närkes märkligaste kyrkor med en komplicerad byggnadshistoria. Kyrkan ligger omgiven av tätortsbebyggelse norr om Hjälmaren, väl synlig med sitt dominerande, högresta torn. Vid kyrkan finns ett sockenmagasin, skolor och Klockargård, nu församlingshem. Det faktum att 8 av Närkes 30 runstenar påträffats vid kyrkan tyder på att platsen haft en stor betydelse i bygden vid kristendomens införande. Redan under 1000-talet fanns det troligen en liten träkyrka i Glanshammar. Under 1100-talet eller tidigt 1200-tal uppfördes en liten stenkyrka med torn i väster. Kyrkan byggdes sedan ut i etapper och mot slutet av 1400-talet hade den genomgått en radikal förändring till en tvåskeppig kyrka med dekorativa stjärnvalv. Tornets höga spira och långhusets säteritak tillkom efter en brand Mest framträdande i interiören är kyrkans valv- och väggmålningar. De är målade 1589 av den i Närke boende Anders Jordansson Ryttare. Målningarna hör till landets viktigaste från denna relativt bildfattiga tid. Vänster bild: Kyrkogården på 1680-talet. Kyrkogården vid Glanshammar var från början en typisk medeltida kyrkogård, lagd till ett avskilt område vid kyrkan, omgärdad av murar. Säkert vet man att kyrkogården utvidgats två gånger, en gång på 1600-talet och en gång på 1930-talet. Tre ingångar fanns 1691, men efter att kyrkogården utvidgats utökades antalet uppförde man murade stolpar vid huvudingången mot söder och 1803 sattes det också dit järngrindar. Murarna var under slutet av och i början av 1700-talet i behov av underhåll vilket man i skrifter från den tiden påminner om nästan årligen. Det dröjde dock ända till innan muren underhölls ordentligt. År 1744 hade porthuvarna spånlagts och strukits med tjära och fjorton år senare täcktes även murarna med spån. År 1691 fanns tre ingångar till kyrkogården, men efter utvidgningen utökades deras antal. Huvudingången mot söder har sedan 1799 murade stolpar med järngrindar från revs stigluckan i väster samt hela muren däromkring, vilken därefter enligt författningarna, Kgl. Cirkulärbrevet den 28 aug. 1764, punkt 4.uppmuras utan kalkbruk omlades hela muren. På 1850-talet planterades popplar från västra kyrkogårdsporten och upp till kyrkan men byttes senare ut mot holländska lindar. Träden finns ej kvar i dag. Under år 1933 utvidgade man kyrkogården. Främst på norra sidan av kyrkan och gamla kyrkogården men även på hela västra sidan gjordes en nyanläggning i lång kilform från kyrkogårdens sydvästra hörn upp till nordvästra hörnet på den nya norra delen. Detta medförde att området fick en mera kvadratisk form. 4

5 En klockstapel uppfördes sydväst om kyrkan 1663 och står kvar än idag och nordväst om kyrkan byggdes ett sockenmagasin Vänster bild: Kyrkogården, 1926 före utvidgningen. Höger bild: Situationsplan över kyrkogården Utförda åtgärder Bilden visar den sträckning av muren som är åtgärdad. A, Rensat murkrön på löv, jord och löst bruk. Återmonterat ras. Demonterat och återmonterat murdel. Återfyllt med makadam. B, rensat murkrön på löv, jord och löst bruk. Beskrivning gjord av Närkesten Entreprenad AB. 5

6 Mur Kyrkogården inhägnas av en mur av kluven och okluven gråsten. I östra muren, mitt för kyrkans kor, finns en runsten inlagd i muren. Delar av muren i öster hade kalvat ur på flera ställen och rasat helt på ett ställe. När arbetet började visste man inte om muren var kallmurad i sin helhet eller ej. Där man såg en kärna av kalkbruk trodde man först var placeringen för en tidigare öppning i muren. Det visade sig inte stämma då hela sträckningen som åtgärdats i öster har en kärna av kalkbruk. Tidigare lagningar med murbruk på utsidorna av muren har nu rensats bort. Där bruket satt för hårt har man borrat hål så att vatten kan leta sig ut ur muren. All växtlighet och jord har rensats bort och man har dammsugit ur muren från jord och löst kalkbruk. Endast löst kalkbruk har tagits bort övrigt kalkbruk i kärnan har fått sitta kvar. Sträckan och hörnet av muren som är markerad med B på bilden har endast rensats från växtlighet på ytan. Under arbetet med muren hade man först fyllt på med förmycket ny kross uppe på muren. Detta blandades upp med mer rundad befintlig sten. Analys av murkärna Nedanstående text är en sammanställning av mailkorspondens mellan Ole Stilborg, SKEA stilborg Keramikanalys, som utfört analysen av murbruket och byggnadsantikvarie Anneli Borg, Örebro läns museum. Två prover av murbruk från murens brukskärna har tagits från murens sydöstra hörn och 20 meter in från hörnet i östra muren. Önskvärt vore om man kunde datera muren genom en analys av bruket i brukskärnan men olika murbrukstyper är inte generellt avgränsade i tid. Samtliga typer användes i romarriket och har varit kända sen dess. Lokalt kan det dock finnas en kronologi. Det bästa sättet att datera murbruk är om man lyckas hitta samma typ av bruk i en byggnad/mur av känd ålder. När det gäller proverna i Glanshammar så fanns en skillnad mellan de två proven som kan antyda att det finns två faser i byggnationen. Råmaterialet och dess kvalitet var dock ungefär samma så det tyder inte på något större tidsavstånd. Men det är också möjligt att den är uppförd vid ett och samma tillfälle men av olika murare. Bruket i kärnan är inte av toppkvalitet men detta beror med största sannolikhet på att kraven på bruket i murkärnan inte var särskilt höga och kan inte omedelbart tas till intäkt för en hög ålder. Om man vill försöka att tidsbestämma muren eller se om den är uppförd vid olika tillfällen kan man börja med en okulär jämförelse och se om det kan vara samma material i den västra och södra muren. Finns det en brukskärna även där? En källa anger att hela muren lades om Om muren i väster och söder är likandan som den i öster så stämmer troligtvis källan. 6

7 Antikvariska iakttagelser I Örebro län känner vi endast till ett fåtal murade kyrkogårdsmurar. Bland dessa kan nämnas muren kring Ekeby kyrka, delar av muren vid Gällersta kyrka samt rester hittade i muren kring Askersunds landskyrka. En murad kärna finns även i delar av muren vid Bodarne kyrkogård men skiljer sig på så sätt att det är muren till en byggnad. Stefan Aronsson från Närke sten Entreprenad AB, berättar, även han, att det inte är så vanligt med brukskärnor i kyrkogårdsmurar. Han berättar vidare att ballasten i kalkbruket i Glanshammars mur är mycket finkornigt, att man sållat väl eller fått fin sand, vilket kan tyda på att muren är senare. Stefan menar på att tidigare tog man vad man hade i närheten. Det framgår i Sveriges kyrkor Band 1, häfte 3, Glanshammars härad att Glanshammars kyrkogård omgärdades av en murad bogårdsmur under senare delen av 1600-talet, kanske tidigare. Om källorna stämmer kan man även läsa ett hela muren lades om Den del av muren vid Glanshammars kyrka som nu är renoverad är uppförd i skalmursteknik med en kärna av kalkbruk. Denna typ av mur var vanlig som s.k. bogårdsmur kring kyrkorna redan under medeltiden. Ovannämnd text tyder på att den del av östra muren som nu är renoverad är uppförd i början av 1800-talet. Men det finns även uppgifter om att kallmurade murar blev vanliga under första halvan av 1800-talet då många murar murades om. Om den nu renoverade muren i öster är uppförd i början av 1800-talet kan vi konstatera att det är en sent uppförd mur i skalmursteknik. Eller lades inte hela muren om Det skulle vara intressant att undersöka muren på några fler ställen både i söder och väster för att se om det även där finns en brukskärna eller ej. 7

8 Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2014_37_1-21 ÖLM diarienummer: Fotograf: Anneli Borg, Örebro läns museum. Objekt: Glanshammars kyrka, stenmur. Socken: Glanshammars socken Kommun: Örebro kommun Län: Örebro År: 2014 Före åtgärd 1. Insidan av muren i öster före åtgärd. 2. Utsidan av muren i öster före åtgärd. 3. Utsidan av muren i öster där man kan se en tidigare lagning med murbruk 4. Utsidan av muren i öster, rester av tidigare fogning av muren. 5. Utsidan av östra muren där muren rasat. 6. Utsidan av östra muren där muren rasat. Här kan man se tegel i murkärnan. 7. Mossa, jord, löv m.m. ska rensas bort ur muren. 8. Mossa, jord, löv m.m. ska rensas bort ur muren. 9. Runsten inmurad i muren. 10. Insidan av muren i öster där el del av muren har rasat. Under arbetets gång 11. Man har rensat bort organiskt material och plockat bort fyllningen med mindre sten. På bilden ser man övre delen av murkärnan. 12. Man har rensat bort organiskt material och plockat bort fyllningen med mindre sten. På bilden ser man övre delen av murkärnan. 13. Bilden visar murens murkärna. Här är murkärnan hög och det ligger inte många lager med fyllnads sten ovanpå. 14. Bilden visar murens murkärna. Här är murkärnan hög och det ligger inte många lager med fyllnads sten ovanpå. 15. Den höga murkärnan från murens insida. 16. Murkärnan vid runstenen. 17. Några stenblock av vit marmor från Nasta gård kunde man se i muren. Man känner igen den på den risgrynsliknande strukturen. Efter åtgärd 18. Utsidan av östra muren efter åtgärd. 19. Insidan av muren i öster efter åtgärd. 20. Den del av östra muren som hade rasat helt på murens utsida är här omlagd. 21. Stenblocket till höger om runstenen är åter på sin plats. 8

9 Före åtgärd Bild 1-2: bild till vänster, Insidan av muren i öster, bild tagen från söder. Bild till höger, utsidna av muren i öster, bild tagen från söder. Bild 3-4: bild till vänster, utsidan av muren i öster där man kan se en tidigare lagning med murbruk. Bild till höger, utsidan av muren i öster, rester efter tidigare fogning av muren. Bild: 5-6: Utsidan av muren i öster där muren rasat. Här kan man se tegel i murkärnan. 9

10 Bild 7-8: Mossa, jord löv m.m. ska rensas bort ur muren. Bild 9-10: Bild till vänster, Runsten inmurad i muren. Bild till höger där en del av murens insida har rasat. Under arbetes gång Bild11-12: Här har man rensat bort organiskt material och plockat bort fyllningen med mindre sten. På båda bilderna ser man övre delen av murkärnan. 10

11 Bild 13-14: Bilderna visar murens murkärna. Här är murkärnan hög och har inte många lager med fyllnads sten ovanpå. Bild15-16: Till vänster, den höga murkärnan från murens insida. Till höger, murkärnan vid runstenen. Bild 17: Några stenblock av vit marmor från Nasta gård kunde man se i muren. Man känner igen den på sin risgrynsliknande struktur. 11

12 Efter åtgärd Bild18-19: till vänster, murens utsida efter åtgärd och till höger murens insida mot kyrkogården efter åtgärd. Bild 20-21: Bild till vänster, den del av muren som hade rasat helt på murens utsida är här omlagd. Bild till höger, Stenblocket till höger om runstenen år åter på sin plats. 12