Restaurering av trapp och stiglucka vid Sköllersta kyrka

Transkript

1 Restaurering av trapp och stiglucka vid Sköllersta kyrka Sköllersta, Sköllersta socken, Hallsbergs kommun, Närke Charlott Torgén Rapport 2015:03 Engelbrektsgatan 3 Box 314, ÖREBRO Tel

2 Texterna samt bilderna i denna rapport har licensierats med Creative Commons licens. Texterna i denna rapport är skrivna av Charlott Torgén Bilderna i denna rapport är tagna av Charlott Torgén, om inget annat anges. 2

3 INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING... 6 FÖRE ÅTGÄRDER... 7 Stigluckan... 7 Trappan... 8 UTFÖRDA ÅTGÄRDER Stigluckan Trappan FOTOPROTOKOLL

4 4

5 Inledning År 2012 beviljades Sköllersta församling tillstånd från Länsstyrelsen att restaurera stigluckan med trapp vid Sköllersta kyrka. Arbetet påbörjades i september 2014 och slutfördes i mars Arbetet med att lägga om trappan utfördes av Närkesten Entreprenad AB och arbetet med att åtgärda stigluckan utfördes av Puts o Tegel. Arbetet följdes av antikvarisk medverkande från Örebro läns museum på uppdrag av Sköllersta församling. Slutbesiktning genomfördes 20 mars Arbetena godkändes ur antikvarisk synvinkel. Administrativa uppgifter Diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Entreprenör: Närkesten Entreprenad AB Puts o Tegel Antikvarisk medverkande: Charlott Torgén, Örebro läns museum Louise Anshelm, Örebro läns museum Utförandeperiod: september 2014 mars 2015 Besiktning: ; ; ; Antikvarisk slutbesiktning: Registrerade bilder: OLM_2015_20_1-35, Charlott Torgén OLM_2015_20_36-,Louise Anshelm Bild på framsidan: OLM_2015_20_28 5

6 Översiktlig beskrivning Nedanstående text är hämtad ur, Örebro läns museums Rapport 2012:4 - Sköllersta kyrkogård Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar Sköllersta kyrka är belägen på en höjdsträckning i nuvarande Sköllersta samhälle. Den är en av Örebro läns största medeltida kyrkor och har på grund av sin, för en landsbygdskyrka, osedvanliga storlek kommit att kallas Närkes Domkyrka. Denna ovanligt intakta kyrka är uppförd i gotisk stil under 1200-talets andra hälft och 1300-talets första hälft. Det var förmodligen inte den första kyrkan på platsen utan det fanns en äldre och mindre stenkyrka, kanske även en träkyrka. Om detta vittnar äldre föremål, t.ex. en madonnabild från 1100-talets senare del. Kyrkans nuvarande stora fönster, på långsidorna, är upptagna i etapper under 1700-talet och på 1830-talet. Ovanligt för Närke är kyrkans tre medeltida huggna portaler, en på västra och två på södra sidan. I miljön kring kyrkan finns en sockenstug uppförd 1845, övervåningen fungerade då även som skollokal och sparbank. Klockare och barnmorska hade sina bostäder i huset. Flera tidigare sockenstugor har legat på samma plats. Sköllersta kyrkskola uppfördes 1906 på den plats där kyrkogårdens bilparkering finns idag. Skolan revs redan Utanför kyrkogårdens sydöstra hörn finns ett timrat sockenmagasin från Till kyrkplatsen hör också en sentida prästgård och Sköllersta prästäng, ett naturreservat som erinrar om prästens tidigare roll som jordbrukare då de ofta fick stora markarealer som löneförmån. Sköllersta prästäng hör än i dag till kyrkan. Informationen om kyrkogårdens historia är knapphändig. Man vet att kyrkogården är utvidgad i norr, möjligtvis i samband med kyrkans renovering på 1950-talet. Kyrkans tidigare klockstapel brann ned Ander Larsson Tornresare från Kumla fick i uppdrag att bygga en ny stapel som står här än i dag. Stapeln uppfördes Direkt väster om klockstapeln finns en stiglucka, aktuell för dessa arbeten, uppförd 1769 med smidda järngrindar tillverkade av smeden Thunberg. Även stigluckan hade en föregångare och ersatte en oansenligare, som var välvd och täckt med bräder. Sköllersta kyrka. Foto: Örebro läns museum 6

7 Före åtgärder Stigluckan Stigluckan har spritputsade fasader/väggar med slätare partier inne i stigluckan samt kring portalen. Den täcks av ett spånklätt tak. Senast den åtgärdades var troligtvis Stigluckan och trappan före åtgärder. Putsen utgjordes av ett hydrauliskt kalkbruk, relativt hårt, med en del lagningar av cementhaltigt bruk, främst i de slätputsade partierna kring portalen och inne i stigluckan. Den var avfärgad i en ljust gul kulör. Stigluckan hade omfattande skador i putsen i form av putsbortfall samt saltutfällningar närmast marken. Putsen hade även skador där trappan ansluter i och med att vatten stänker upp från trappstegen. Stigluckans västra fasad/vägg böljar kraftigt vilket gjorde att vatten från taket rinner ner på fasaden/väggen. Ett plåtbleck fanns för att få vattnet att släppa en bit ut men det var för kort. 7

8 Mellan själva stigluckan och klockstapeln fanns ett litet parti av muren täckt av en kalkstenshäll. Murverket var här något ansatt. Troligtvis för att vatten rinner ner här både från stigluckan och klockstapeln. Det bedömdes dock som svårt att komma tillrätta med detta utan att vidta alltför drastiska åtgärder och den nuvarande konstruktionen bibehölls och det konstaterades att man nog får leva med att detta parti av putsen är utsatt. Partiet mellan stigluckan och klockstapeln. Trappan Trappan var kallmurad och bestod av stensblock av ljus kalksten, med grovt huggna ytor, som således inte var sammanfogade med något. Blocken hade glidit isär. I fogarna mellan stenarna samlades mycket löv och dylikt från träden strax intill. Regn och snö hade troligtvis också bidragit till att stenarna glidit isär. En av stenarna längst ner var av. På en bild från 1929 finns samma modell av trappa som idag, men den har fler varv av plansteg. Den nuvarande har sex varv medan den på bilden ser ut att ha sju. Stenblocken till planstegen ser även tunnare ut. På en bild från 1941 finns troligtvis den nuvarande trappan med. Bild från 1929 där trappan har sju varv av plansteg. 8

9 Trappan före åtgärder. Stenarna var mellan 137 och 152 cm långa, en var 89 cm lång, 39-45cm djupa samt 9-15 cm tjocka. Hur grunden till trappan såg ut var oklart då arbetena påbörjades. 9

10 Utförda åtgärder Stigluckan Fasaderna/väggarna tvättades med högtryckstvätt. Lös puts knackades ner. Cementhaltiga lagningar fick sitta kvar då de satt bra. Den saltskadade putsen bilades bort. De putsade partierna lagades sedan i med ett hydrauliskt kalkbruk, NMH St Astier 3,5. Till de spritputsade partierna användes gårdsgrus med fraktionerna 3-6mm. Ner mot marken släpptes ett par cm av putsen för att förhindra kapillärsugning. Trappan har plockats bort och arbetet med att åtgärda stigluckan pågår. Foto: Louise Anshelm, Örebro läns museum. Under arbetets gång undersöktes de olika putslagren något. Längst understa fanns en ljus avfärgad yta, vit alternativt bruten vit. Ytan var vid senare tillfälle avfärgad med en mörkare ljust gulbeige kulör. Ovanpå denna fanns en hårdare typ av kalkputs, enligt entreprenören, möjligen jurakalk då det är en hårdare typ av kalk. Nästkommande påslag var även det med en hårdare kalkputs, typ jurakalk, vilken avfärgats i en grågrön kulör (liknande kyrkans). Sista påslaget var betydligt tjockare och var troligtvis en hydraulisk kalkputs avfärgad med kc-färg i en ljust gul kulör. Tidigare putslager och kulörer. Foto: Louise Anshelm, Örebro läns museum. 10

11 Ytorna avfärgades med hydraulisk kalkfärg, Målarkalk nr 7103, som var mycket lik den befintliga kulören. På de nedre delarna av portalen användes en kc-färg, Målarkalk, för att få bra vidhäftning och hållbarhet då ytorna här utsätts för mer fukt. Stigluckan och trappan efter åtgärder. Stigluckan och trappan efter åtgärder. 11

12 Plåtblecket på västra sidan förlängdes ca 4 cm så att vattnet släpper utanför väggen/fasaden. Plåtblecket på västra sidan av stigluckan förlängdes något. Vid slutbesiktningen fanns en del putsstänk från arbetet med att lägga tillbaka trappan. Detta skulle åtgärdas genom att stänken skrapades bort samt att ytorna avfärgades ytterligare en gång. Trappan Stenarna plockades bort. De numrerades för att kunna placeras tillbaka på samma ställe. Grunden för trappan visade sig bestå av en gjuten platta med sand ovanpå som utgjort fyllning och som stegen sats i. Lös fyllning ger dock ingen bärighet till trappan, enligt entreprenören, och förklarar varför den rört sig. För att få en stabil grund för trappan så beslutades att gjuta bakom den. Trappans stenar lades tillbaka varv för varv och det gjöts bakom varefter. Mellan stenblocken fogades det med opigmenterat hydrauliskt kalkbruk för att förhindra att löv och annat skräp fastnar mellan stenarna och påverkar konstruktionen. Fogen förhindrar även vatten och snö från att leta sig in mellan stenarna och på vintern skapa frostsprängning. Diskussioner fördes kring om bruket skulle färgas in. Det beslutades att använda en naturligt färgad fog som på några års sikt anpassat sig till stenarnas kulör på ett bra sätt. 12

13 Arbetet med att lägga tillbaka trappan pågår. Här har man gjutit under/bakom stenarna. Stenblocken fogades för att förhindra löv och annat att samlas i fogarna. Vid slutbesiktningen var det kvar att laga en av stenarna vilket skulle ske så snart vädret tillät. Till detta arbete skulle stenlagningsbruk användas. Stigluckan och trappan efter åtgärder. Trappan efter åtgärder. Vid slutbesiktningen föreslogs att lägga lite grus mellan trappan och stigluckan för att förhindra att löv och annat samlas där. 13

14 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2015_20_1-37 Objekt: Stiglucka samt trapp vid Sköllersta kyrka Ort: Sköllersta Gata/kvarter/fastighet: Stad: Socken: Sköllersta socken Kommun: Hallsbergs kommun Län: T År: Motiv: Restaurering av stiglucka samt trapp vid Sköllersta kyrka 1-2: Trappan före åtgärder. 3: Stigluckan samt trappan före åtgärder. 4-7: Trappan före åtgärder. 8: Stigluckan samt trappan före åtgärder. 9-11: Trappan före åtgärder : Stigluckan före åtgärder : Arbetet med att lägga tillbaka trappan pågår. 24: En bit av trappan ska lagas när vädret tillåter. 25: Trappan efter åtgärder. 26: Bruk har stänkt upp på fasaderna under arbetet med trappan. 27: Plåtblecket på stigluckans tak har förlängts. 28: Stiglucka samt trappa efter åtgärder : Trappan efter åtgärder : Stigluckan efter åtgärder. 35: Trappan efter åtgärder. 36: Arbetet med att åtgärda stigluckan pågår. 37: Tidigare puts och färglager undersöks. Foto: 1-35: Charlott Torgén, Örebro läns museum 36-37: Louise Anshelm, Örebro läns museum Övrigt: Diarienr