Mjölnarbostaden. Restaurering av Mjölnarbostaden, år Grythyttan 9:3, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland

Transkript

1 Mjölnarbostaden Grythyttan 9:3, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland Restaurering av Mjölnarbostaden, år Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport 2007:2

2 Översiktlig beskrivning Strax utanför riksintresseområdet Grythyttan, mellan sjöarna Södra Torrvarpen och Sör-Älgen går ett litet vattendrag. Längs med detta ligger Grythytte herrgård som uppfördes år Vid herrgården, intill vattendraget, ligger Grythytte kvarn med tillhörande mjölnarbostad samt en liten timrad lada. Kvarnen och bostadshuset uppfördes troligtvis under mitten av 1800-talet. De tre byggnaderna utgör ett viktigt inslag i kulturmiljön längs vattendraget. Under hösten år 2006 påbörjades arbetena med att restaurera mjölnarbostadens fasad, fönster och farstu års insatser inriktades på farstun, vars fästen i huvudbyggnaden släppt på grund av rötskador. Arbetena skedde med hjälp av statliga medel i form av byggnadsvårdsbidrag, enligt Länsstyrelsens beslut Arbetena följdes av antikvarisk kontrollant och utfördes enligt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnades. Slutbesiktning för etapp I genomfördes Arbetena med farstun var då nästan färdigställda. Kvar var att måla panelen vilket vädret hindrat, vilket lämnades till nästkommande år. Arbetena hade genomförts på ett antikvariskt godkänt sätt och med gott resultat. Under 2007 bestod arbetena av en genomgripande restaurering av putsfasaden, rödfärgning av trapphuset och återmontering av fönster. Slutbesiktningen av etapp 2 genomfördes och godkändes utan erinran från antikvarisk kontrollant. Under år 2008 restaurerades trappan och ytterdörren. Arbetet följdes av antikvarisk kontrollant och utfördes enligt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnades. Arbetet slutbesiktades och godkändes då de var mycket väl utförda. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Grythyttan 9:3 Fastighetsägare: Kristina Henricsson Bidrag: 2006 och 2007: ca 50 % av den totala kostnaden, dock högst kr 2008: 50% av den totala kostnaden, dock högst kr Byggentreprenör: Bygg & konsult AB - snickeriarbeten Puts & tegel i Örebro AB - putsarbeten Antikvarisk kontroll: Örebro läns museum Charlott Hansen, år 2006, 2008 Mia Jungskär, år 2007 Utförandeperiod: hösten år hösten 2008 Diarienummer: Accessionsnummer: OLM_2004_16_1-35 Länsstyrelsens diarienr: , Omslagsfoto: Mjölnarbostaden efter åtgärder, OLM_2005_16_35, år

3 Utförda åtgärder, år 2006 Mjölnarbostaden består av en byggnad uppförd i två våningar av slaggtegel. Fasaderna är spritputsade i en ljust ockragul kulör med släta knutar och fönsteromfattningar. Gavelspetsarna är täckta med locklistpanel målad med falurödfärg i den ljusa kulören. Taket utgörs av ett sadeltak täckt med skiffer, vilket åtgärdades för några år sedan. På byggnadens södra sida finns en farstu i två våningar. Farstun är klädd med locklistpanel målad med falurödfärg, i den ljusa kulören, och har en regelverksstomme. Mjölnarbostadens fönster består av tvåluftsfönster där vardera båge är indelad med spröjs så att fyra eller sex rutor bildas. Entrédörren består endast av en ram täckt med masonitskivor. Under finns spår av en typisk 20-tals dörr målad i en ockragul kulör. Nedre delen av dörren har varit klädd med stående panel på en sockel och den övre delen har haft ett fönster indelat med spröjs i troligtvis fyra delar. Under året har endast farstun åtgärdats. Fönsterbågar och karmar har plockats ner för att åtgärdas under vintern. Farstu Före åtgärd: Grunden under farstun verkade vara i behov av att dräneras om. Trappstenen i form av en kvarnsten hade satt sig kraftigt. Farstun sträckte sig över byggnadens båda våningar och inrymde trappen upp till andra våningen. Byggnadsdelen var fäst i bostadshuset med horisontella träbalkar inmurade i bostadshuset murverk. De översta balkarna var av på grund av rötskador. Trapphuset lutade därför ut från huvudbyggnaden med ca 10 cm. Panelen, i form av locklistpanel, på östra sidan samt längst ner på farstun var i dåligt skick på grund av rötskador. Efter åtgärd: Grunden har frilagts genom att jorden grävts bort. Trappstenen har plockats bort under tiden arbetena pågår och kommer att läggas tillbaka när samtliga arbeten är slutförda. Regelverket i stommen på den östra sidan av trapphuset var i så dåligt skick att det bytts ut mot nytt virke lika det befintliga. De horisontella balkarna har fästs i huvudbyggnaden med hjälp av gängstänger, M 16. Tre stänger på vardera sida av trapphuset har använts. I trapphusets träkonstruktion har stängerna fästs med bult och i murverket med så kallat kemankare. Kemankaret ansågs vara bästa lösningen då man annars fått borra sig igenom hela murverket för att fästa på dess baksida. Murverket var dessutom för tjockt att borra genom. Under arbetet visade det sig att trapphuset har två syllstockar på den södra sidan, framsidan. Den yttersta syllstocken hänger i luften, det är 3

4 den inre som bär upp byggnadskroppen. Entreprenörens teori var att man när trapphuset byggdes kom på att man behövde lite extra utrymme och utökade trapphuset på detta sätt. Den yttersta syllstocken var rötskadad och har ersatts med en ny lika den befintliga. Panelen på östra sidan byttes i sin helhet. Då panelen på de övriga sidorna var i dåligt skick endast längst ner sågades de rötskadade delarna av efter en rak linje och en horisontell bräda med en snedställd vattbräda i ovankant, fogades in. För att sidorna skulle få samma utseende genomfördes samma åtgärd på östra sidan trots att all panel byttes där. I övrigt utformades östra sidans panel lika den befintliga. Några locklister har bytts på övriga sidor, lika de befintliga. De nya delarna av trä har målats med äkta falurödfärg i den ljusare kulören. Hela trapphuset kommer att målas nästkommande år då övriga arbeten utförts. Fönster Före åtgärd: Fönsterbågarna var i relativt gott skick. Fyra av karmarna var dock så pass dåliga på grund av rötskador att de behöver nytillverkas. Bågarna var målade i en ljust grå kulör närmast jämförbar med kulören grå umbra nr 36, 6A-36, enligt Riksantikvarieämbetets Linoljefärgslikare. Fönstren kommer att åtgärdas under år Fönstren förses med fönsterbleck i galvaniserad plåt som utformas utan skarpa vinklar och utformas efter fönster och fasad. Befintliga beslag återanvänds. 4

5 Utförda åtgärder, år 2007 Arbetena under året har framförallt bestått av putsarbeten runt om byggnaden, men även avslutat 2006 års arbeten på fönster och farstu. Mjölnarbostaden är spritputsad medan fönsteromfattningar och hörn är slätputsade. Putsfasad Före åtgärd: Den putsade fasaden på byggnaden var innan arbetena påbörjades i dåligt skick. Det var sprickor och putsbortfall på samtliga fasader och på många ställen hade tidigare gjorts lagningar med cementhaltigt bruk. Uppe vid takfoten fanns en stock som kan ha varit putsad eller målad. På långsidan som vetter mot ån finns rester av puts som delvis täcker stocken, men det syns också att den också varit vitkalkad och utanpå det stuken med en ockragul kalkfärg likt fasaden. På motsatta sidan av byggnaden har stocken varit målad med ljusgrå linoljefärg som idag har spjälkat. Efter åtgärd: Partier med lös puts togs ner och sprickor knackades upp. Bommade ytor som satt bra fick vara. Utstockningen lagades i där så behövdes med hydraliskt kalkbruk och krossat tegel. Sammanlagt gick det åt fyra krossade tegelstenar till alla lagningar, mest utsatta var partier kring fönster samt ett av hörnen. Ny puts utfördes med kvarnbyggnaden bredvid som referens. Bruket platsblandades ungefärligt enligt tidigare recept: 20 kg E-kalk 5 kg Jurakalk 5 kg sand 3-6 mm Putsen på kvarnen handslogs, men entreprenören ville i detta fall spruta platsblandat kalkbruk. Utförandet godkändes av antikvarisk kontrollant som tillräckligt likt det tidigare utförandet. Putsen släptes en bit ovanför mark för att förhindra vandring av markfukt, linjen gjordes ojämn för att följa marknivån runt byggnaden. När det gällde stocken uppe vid takfot avrådde Puts och tegel bestämt från att putsa den eftersom det skulle leda till sprickbildning i putsen och de ställde sig också mycket tveksamma till av avfärga den med Gotlandskalk likt övriga fasaden. Lösningen blev att släppa pusten i stockens underkant och sen inte göra någon särskilt ytbehandling, rester av tidigare färg och puts fick sitta kvar som referensytor. För att ge träet ett skydd ströks stocken med rå linolja och terpentin. Putsen avfärgades med Gotlandskalk i samma kulör som användes vid restaureringen av kvarnen; Enligt RAÄ kalkfärgslikare guldocker 94:4 grupp 3 rad 4, 25 kg kalkpasta och 700 g 94 guldocker. 5

6 Gavlar Före åtgärd: Gavelspetsarna på båda långsidorna var täckta med träpanel. Mot öster bestod denna av en slät brädpanel och i väster av en locklistpanel. Enstaka brädor och delar av vattlisten var rötskadade. Efter åtgärd: Enstaka skadade brädor byttes mot nya. Enligt anvisningar på plats från antikvarisk kontrollant behölls skillnaden på det två, dvs. ena som locklist- och den andra som brädpanel, för att göra så små ingrepp som möjligt. Gavelspetsarna målades med Falu ljus slamfärg. Panelen kompletterades med nya vattlister i underkant. Farstu Fönster Stuprör Efter åtgärd: Farstun som restaurerades 2006 rödfärgades under våren 2007 med Falu ljus. Efter åtgärd: Fönstren restaurerades under vintern 2006/2007 och karmar och fönster sattes in i byggnaden på våren Bågarna har målats i en ljust grå kulör grå umbra nr 36, 6A-36, enligt Riksantikvarieämbetets Linoljefärgslikare, enligt anvisningar från antikvarisk kontrollant. Det var först meningen att fönsterbeck skulle sätta innan putsarbetena drog igång, men de sattes istället upp efter att putsarbetena var klara. Galvade hängrännor kompletterades med stuprör i galvad plåt. Stuprören utformades med skarpa vinklar och falsade skarvar. 6

7 Utförda åtgärder, år 2008 Arbetena under året har bestått av renovering av ytterdörr samt trappa. Ytterdörr Före åtgärd: Dörren var klädd med masonitskivor på en ram av trä. Dörren har troligtvis varit klädd med panel på nedre delen. Kvar fanns en enkelt avfasad sockel som panelen stått på. I överkant har panelen troligtvis avslutats med en bröstningslist. Den fanns ej kvar men märken i dörren visar var den suttit. Dörrens övre del har varit försedd med ett fönster. I karmen fanns spår efter spröjs som troligtvis indelat rutan i fyra delar. Det fanns spår av en ockragul kulör på dörramen. Fastighetsägaren har letat efter bilder men ej funnit några där dörren syns. Spåren tyder på att dörren troligtvis är från 1920-talet. Kanske tillkom trapphuset på 20-talet? Efter åtgärd: Den befintliga ramen återanvändes och kläddes med nytillverkad panel, bröstningslist, sockel samt spröjs. Sockeln utformades lika den befintliga. Som förlaga till profilering på panel, bröstningslist samt spröjs användes fotografier på en annan dörr som till sin utformning påminner mycket om hur Mjölnarbostadens dörr troligtvis set ut. Ett nytt trycke och nyckelskylt i gjutjärn med hamrad yta monterades. Dörrarna under 20-talet var oftast försedda med hamrat glas, det önskade dock inte fastighetsägaren utan ett maskindraget, så kallat kulturglas monterades i stället. Dörren målades med linoljefärg i kulören 1A-94, guldocker enligt Riksantikvarieämbetets Linoljefärgslikare. Trappa Före åtgärd: Trappan var av trä och vilade på en stolpkonstruktion mot ytterväggarna. Stegen vilade mot ytterväggen på klossar och mot mitten var de infällda i en mittstolpe. Mellan stegen fanns sättsteg. För att skapa en illusion av att stegen även mot ytterväggen var infällda i ett sidostycke fanns små träbitar monterade på ytterväggen som tillsammans gav detta intryck. Till trappan fanns mot ytterväggen en enkel ledstång monterad med enkla järn. Stolpkonstruktionen var helt rötskadad. Flera av stegen samt sättstegen var också rötskadade. Flera av stegen hade äldre lagningar genom infällningar av trä. Efter åtgärd: Stolpkonstruktionen som bar trappan ersattes med en ny, lika den befintliga. Skadade sättsteg ersattes och skadade steg lagades genom att nytt virke fälldes in och utformades lika de befintliga delarna. Några nya steg fick nytillverkas helt. De små sidostyckena som var monterade mot ytterväggen har ej monterats. Fastighetsägaren planerar att isolera trapphuset inifrån och de små sidostyckena kommer att monteras då detta har utförts. 7

8 Antikvarisk bedömning av utförda åtgärder Åtgärderna har lett till att mjölnarbostaden fått ett fullgott exteriört skydd. Invändigt är byggnaden fortfarande i mycket dåligt skick, men ägaren planerar att så småningom inreda bostäder, troligen åt studenter på Måltidens hus. Genom att ge byggnaden en användning finns det större förutsättningar att den underhålls och bevaras till framtiden. Restaureringsarbetena som har pågått under har gjorts med varsamhet och med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde. Målet har varit att göra så små ingrepp som möjligt och lägga fokus på att laga och underhålla. Traditionella material har använts med den befintliga byggnaden som utgångspunkt. Under år 2007 fördes diskussioner kring den lämnade stocken uppe vid takfoten. Valet att lämna den som referensyta var omstritt, men blev tillslut en utväg eftersom entreprenören av byggnadstekniska skäl avrådde från att putsa/avfärga den. Att måla den med ljusgrå oljefärg hade varit ett alternativ, men det var oklart när färgresterna är ifrån och det är uppenbart att stocken varit putsad tidigare. Att måla in den i falurött med takfoten, vilket kom på tal, hade förändrat utseendet på takfoten. Genom att lämna stocken i stort sett orörd finns det referensytor både av puts och färg på den. Vid slutbesiktningen år 2008 kvarstod att måla dörrfodret. Arbetena är mycket väl utförda och har skett under antikvarisk kontroll och i enlighet med länsstyrelsens beslut från samt

9 Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2005_16_1-35 Objekt: Mjölnarbostaden, Grythytte gård Ort: Grythyttan Gata/kvarter/fastighet: Grythyttan 9:3 Stad: Grythyttan Socken: Grythyttans Kommun: Hällefors Län: T År: Motiv: 1-2: Stock vid takfot, : Puts, : Fasad har renoverats, : Fönsterbleck, : Fasad under arbetets gång, : Trappan har plockats ner, : Trappan efter renovering, : Dörren har renoverats, : Mjölnarbostaden före renovering, : Trapphuset har renoverats, : Dörren före åtgärder, : Stock vid takfot, : Lagning i murverket, : Stock vid takfot, : Mjölnarbostaden före renovering, : Trapphuset under renovering 31: Dörren före åtgärder 32: Arbete pågår, : Mjölnarbostaden under arbetets gång, : Mjölnarbostaden efter åtgärder, 2009 Foto: Charlotte Gustafsson, 2005 Charlott Hansen 2006, 2008, 2009 Mia Jungskär 2007 Diariennr