Örebro slott. Omläggning av skiffertak samt ny vattenavrinning på nordöstra tornet Örebro kn, Örebro län. Anneli Borg Rapport 2012:18

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Örebro slott. Omläggning av skiffertak samt ny vattenavrinning på nordöstra tornet 2012. Örebro kn, Örebro län. Anneli Borg Rapport 2012:18"

Transkript

1 Örebro slott Örebro kn, Örebro län Omläggning av skiffertak samt ny vattenavrinning på nordöstra tornet 2012 Anneli Borg Rapport 2012:18 Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel

2 2

3 Inledning Statens fastighetsverk har sökt och fått tillstånd för montering av takavvattning och snörasskydd på nordöstra tornet, Örebro slott. Arbetena har i stort sett utförts enligt Förfrågningsunderlag, arbetsbeskrivning skiffertak, samt Förslag takavvattning, , båda upprättade av Börje Lindström, Arkitektur och Byggnadsvård, Örebro. Enligt beslut skulle arbetet utföras under antikvarisk medverkan vilket skett genom Örebro läns museum. Antikvarisk medverkande var ej kallad till startmötet och var inte heller med i några tidigare diskussioner om åtgärdena. Handlingar i ärendet fick undertecknad i anslutning till första byggmötet då arbetet redan påbörjats och valet om hängränna eller fotränna skulle avgöras. Örebro läns museums rapport är skriven ur antikvarisk synvinkel men redogör även översiktligt för renoveringsarbete i stort. I övrigt hänvisas till de ritningar som finns samt byggmötesprotokoll nr 1-5 samt produktintyg Omläggning av skiffertak Nordöstra tornet Örebro slott 2012 från Factus Gruppen AB. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Nikolai 3:5 Fastighetsägare: Statens fastighetsverk ÖLM diarienummer: Statens fastighetsverk: Dnr: Tillstånd från RAÄ: Projektering/byggledning: Arkitektur och byggnadsvård AB Entreprenörer: Factusgruppen AB, Ängelholm Östmans Plåtslageri AB Puts & Tegel AB Ollis Måleri & Fönsterrenovering i Örebro AB El-man i Örebro AB Antikvarisk medverkan: Örebro läns museum, Anneli Borg Slutbesiktning:

4 Utförda arbeten Exteriört präglas Örebro slott i dag av den omfattande restaurering som genomfördes under åren med ritningar av arkitekt Thor Thorén efter idéer av lektor Adolf Kjellström. Fasadputs knackades då ned för att blotta det bara murverket, tornen fick åter kupade torntak i renässansstil och de västra tornen byggdes på med en våning. Man har haft problem med vattenavrinnig som vid svåra vintrar gett stora problem med is och istappar. Målet med arbetet har varit att komma fram till en god fungerande lösning som ger en god personsäkerhet så att människor kan röra sig riskfritt runt slottet även vintertid. Det nu utförda arbetet på nordöstra tornet är den första av flera etapper som omfattar slottets samtliga torn samt längorna som kommer att förses med hängrännor och stuprör. En utvärdering görs av arbetet på nordöstra tornet som skall ligga till grund för kommande etapper där sydvästra tornet står på tur. Arbetet har i korthet omfattat omläggning av tornets skiffertak, montering av snörasskydd och luftdon samt har fotränna av koppar uppförts på tornet. Arbetena har utförts med god hantverksskicklighet. Skifferläggning Nordöstra tornets tak består av ett nedra och ett övre takfall. Det övre har i takbrottet en mellanliggande kopparplåt. Samtliga takfall på tornet är belagda med grythytteskiffer. Skiffern är huggen i spets och lagd i s.k. bikakemönster. Befintlig skiffer var spikad med galvad pappspik som enligt skifferläggarena kan ha använts Den började användas redan på 1860-talet. Möjligt är alltså att befintlig skifferläggning kan ha legat sen tornets ombyggnad år Till stor del var befintligt skiffer i gott skick. Man har kompletterat med ungefär 100 plattor begagnat grythytteskiffer som entreprenören hade i eget lager. Det övre fallet kompletterades med skiffer från det nedre fallet och det nedre fallet kompletterades med begagnat skiffer från entreprenören. På grund av att taket är svåråtkomligt har man för att säkra plattorna till viss del använt rostfri skruv i stället för skifferspik, även rostfri svart skifferkrok har använts. I det stora hela är det endast det nedre takfallet som har förändrat. Det övre är lagt som tidigare, direkt på underlagstaket utan papp. Några partier av underlagstaket var rötskade och har ersatts med nytt lika befintlig panel av god kvalitet samt utformats lika befintligt. Rötskadorna hade bland annat uppstått på grund av hål i plåten. Nedre takfall Befintligt skiffer plockades bort. Ursprungligt undertak från restaureringen var i gott skick. På grund av den nya fotrännan av kopparplåt la man nu en underlagspapp på nedre takfallet, även under skiffern. Det nedre takfallet skiljs från de övre av ett fönsterband där omkringliggande väggpartier är klädda med kopparplåt. I nedkant av plåten, mot skiffern, finns en slitplåt där man gick under med pappen. 4

5 Underlagspappen försämrade luftningen till bakomliggande kattvind vilket bidrog till att man nu var tvungen att montera luftdon. Dessa placerades med jämna mellanrum runt om tornet på nedre takfallet, dels i höjd med snörasskyddet, dels tre skifferrader ned från fönstren. Ett runt hål på 60 mm i diameter gjordes i undertaket vid varje luftdon. De är av svartpatinerad Rheinzink vilket kulörmässigt smälter in bra i omkringliggande skiffer. Snörasskydd med 3-rör har monterats runt hela tornet och placerats två varv upp från det nedersta varvet av skiffer, i samma höjd som de nedre luftdonen. På grund av att kattvinden är svåråtkomlig har fästena till snörasskyddet monterats med vippbult från utsidan. För att få kattvinden så kall som möjligt har man nu tilläggsisolerats med träfiberull. Skifferläggarna hittade en inspektionslucka från styrelserummet till kattvinden. Övre takfall Undertaket på övre takfallet ovan fönsterbandet var i gott skick och behövde ej förses med takpapp och luftdon. Skiffern lades som tidigare direkt på underlagstaket. Plåtarbeten Vid plåtarbetena har olika kopparplåt använts. Till takfotsrännan har obehandlad kopparplåt använts, vid byte av större plåtar på övre takfallet har fabrikspatinerad plåt använt och slitplåtar har patinerats av Östmans plåt. Börje Lindström berättar att tanken med att välja obehandlad kopparplåt till fotrännan var för att den förpatinerade är dyrare men främst för att fotrännans sammanhållna yta blir bättre om den får patineras i sin egen takt och bli lagom brun-grön-svart som resten av plåten. Den förpatinerade blir lite onaturligt enfärgad grön. Den förpatinerade plåten har bara använts i direkt anslutning till gammal plåt. Det nedre takfallet har nu försetts med fotränna av koppar. På grund av den stora takytan och för att få rätt lutning på rännan blev plåten 80 cm bred, 10 cm bredare än på ritning. Önskvärt vore om man kunde få en mindre yta av koppar. Inför arbetet med nästa torn utreds om det är möjligt att få ned skiffern något så att ytan av kopparplåt blir mindre. Plåten är i dag väldigt iögonfallande men kommer inom något år att mörkna och mattas ned. Grön blir den efter en längre tid ca 50 år enligt Östmans plåt. Två plåtar i övre takfallets takbrott har bytts ut mot ny fabrikspatinerad plåt. Den har även kompletterats med en slitplåt i överkant där befintlig plåt var något sämre, men ej så dålig att den behövde bytas ut. Även längst upp runt spiran har en plåt bytts ut då det var hål i befintlig. Här kunde man använda demonterad äldre plåt. På övre takfallet, mot öster, var befintlig ståndplåt sliten och har ersatts med ny. Slitplåtarna som Östmans plåt patinerade i sin verkstad har mer eller mindre flagat. Kjell Östman pratade med tillverkaren som frånsa sig ansvaret och menade att de endast kan garantera beständighet på den fabrikspatinerade plåten. Befintliga ståndskivor i mötet mellan torn och slottsmur var tätade med ett tätningsmaterieal som sedan länge varit förbjuden. Man har nu sanerat och ersatt det med bruk, hydrauliskt kalkbruk från St Astiers. 5

6 När man testade vattenavrinningen vid utkastaren på tornets nedre takfall kunde man konstatera att vatten stänkte upp på fasaden. Man kompletterade då med en stänkskydd av koppar på muren. Antikvarisk medverkande är inte helt nöjd med utformningen, önskvärt hade varit om den nya stänkplåten mött upp befintlig ståndskiva på ett bättre sätt samt att nedkanten, droppbläcket, inte givits en skarp böj. Utkastaren kompletterades med överspolningsskydd och vattkupan förhöjdes ca 5-6 cm. Slottsarkitekten hade som önskemål att plåtslagaren själv skulle tillverka och utforma en stor vattkupa. Detta blev av okänd anledning ej utfört. De vattkupor som nu sitter på plats är fabrikstillvekade. Ovannämnda synpunkter bör diskuteras inför nästa etapp. På det övre takfallet intill fasaden, både mot norr och öster, har fotrännan/avledningsplåten gjorts dubbelt så lång som befintlig, från ca en halvmeter till en meter. De tillverkades i förpatinerad plåt. Tornet som tidigare inte haft någon vattenavrinning har nu försetts med stuprör, ett på östra sidan och ett på norra sidan. Vattenavrinningen från slottstaket ingick ej i denna etapp men måste planeras och samordnas med tornens vattenavrinning. Förslaget för vattenavrinningen var att stuprören skulle dras i rak linje från slottstaket ned till tornet och släppas direkt vid utkastaren på tornets nedra takfall. Detta ansågs vara allt för iögonfallande. Önskemålet var att få en så osynlig dragning som möjligt genom att placera stuprören ute i hörnen och därifrån följa torntaket, med raka vinklar, till utkastaren i hörnet på tornet. Denna installering görs i ett senare skede. Stuprören från tornets utkastare är dragna ned till mark så nära hörnet mellan torn och slottsbyggnad som är möjligt. Ett värmesystem har monterats i fotrännan och i stuprören. Elen är dragen in ifrån styrelserummet ut. Hål för kablarna har man borrat en bit under fönstret. För att skydda hålen har man satt över ett skydd av koppar. Måleri Färgen på vindflöjeln från 1899 flagade och flöjeln var till viss del rostig. Flagor och rost har borstats bort med stålborste och till viss del slipats bort. Därefter målades flöjeln med Isotrol grund- och täckfärg i svart kulör. Arbetet utfördes av skifferentreprenören. Kronan under flöjeln är av kopparplåt och kulan är förgylld. Fönstren i fönsterbandet som skiljer det övre och nedra takfallet åt har renoverats. Fönsterbågarna har plockats ned och målats i verkstad av Ollis måleri och fönsterrenovering i Örebro AB. Fönstren var i gott skick och endast på en båge behövde en mindre lagning göras. Fönstren har målats med Ottossons traditionella linoljefärg för utomhusbruk. Kulörerna är enligt RAÄ:s färglikare, invändigt 7A-98 och utvändigt 4C-44. Arbetet har ej ingått i antikvarisk medverkans uppgift. Uppgifterna tas med för dokumentation. Övrigt Åskledarfästen är gjorda som tidigare och tätats med bly. 6

7 Slutord I RAÄ:s beslut står det att taket på Örebro slott i dag präglas av den ombyggnad som genomfördes då takteglet ersattes med skiffer. Taktäckningen av skiffer utgör en del av Örebro slotts kulturhistoriska värde och ämbetet anser därför att skifferplattor skall bevaras i så hög grad som möjligt i samband med att ny fotränna monteras på tornet. Rent antikvariskt har fotrännan och snörasskyddet påverkat och till viss del även förvanskat slottets kulturhistoriska värde. Båda dessa förändringar är i dagsläget iögonfallande. Förhoppningsvis kommer plåten att smälta in bättre inom något år när den mörknat och mattats ned men kommer återigen vara iögonfallande om 50 år när den blivit grön. Ambitionen finns redan att man inför nästa etapp, på sydvästra tornet, utreder möjligheten med att få ned skiffern så långt över plåten som det går. Det är möjligt att man kommer fram till att det inte är tekniskt möjligt men undertecknad vill belysa vikten av att man utreder detta. 7

8 Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2012_ Örebro läns museums diarienummer: Fotograf: Anneli Borg bild 1 Objekt: Örebro slott T001, Nikolai 3:5 Kommun: Örebro kommun Län: Örebro År: 2012 Motiv: 1. Bild på sydöstra tornet vars takfall har samma utformning som nordöstra tornet. 2. Befintlig fotränna på östra sidan. 3. På nedre takfallet läggs papp under skiffern. 4. En ingång till kattvinden togs upp utifrån. 5. Kattvinden 6. Skiffern plockas bort på nedre takfallet. Ursprungligt undertak från 1899 är här i gott skick. I nedkant kan man se ursprunglig takfotsplåt. 7. Skiffern plockas bort på nedre takfallet. Ursprungligt undertak från 1899 är här i gott skick. 8. Övre takfallets nedre del. Det frilagda undertaket skyddas med papp under arbetet. 9. Profilerad list under kopparplåten var hör i gått skick. 10. Under arbetets gång, omlagda skifferytor på tornets övre takfall. 11. Under arbetets gång, omlagda skifferytor på tornets övre takfall. 12. Läggning av skiffer längst upp vid spiran. I kanten av trälisten kan man se inlägg av blyplåt. 13. Luftdon som ska monteras på nedre takfallet. 14. Luftdon som monterats i samma höjd som snörasskyddet. 15. Ett runt hål på 60 mm i diameter har gjorts i undertaket vid varje luftdon. Bild tagen in ifrån kattvinden. 16. Ny fotränna av koppar på tornets nedre takfall. 17. På nedre delen av tornets övre takfall har en slitplåt monterats ovan befintlig plåt. 18. Till vänster i bild endast en ny slitplåt ovan befintlig plåt, till höger även en ny förpatinerad plåt i takfallets takbrott. 19. Slitplåt som Östmans plåt patinerat på verkstaden flagade på många ställen. 20. Slitplåt som Östmans plåt patinerat på verkstaden flagade på många ställen. 21. Tidigare lagat hål i plåten på spiran. Här kunde man ersätta befintlig plåt med demonterad äldre plåt. 22. Rötskadat underlagstak mot nordväst. 23. Tätning i mötet mellan torn och slottsmur med idag förbjudet tätningsmaterial som nu sanerats och ersatts med hydrauliskt kalkbruk. 24. Ny ståndskiva mot muren i norr. 25. Fotränna och vattkupa på norra sidan innan komplettering av stänkskydd. 26. Vattenavrinningen har kompletterats med stänkskydd mot muren. Utkastaren har försetts med överspolningsskydd och vattkupan har förhöjts ca 5-6 cm. 27. En värmekabel har monterats i fortännan. 28. Hål för värmekablarna har man borrat en bit under fönstret. 8

9 29. För att skydda hålen man borrat för värmekablarna har man satt över ett skydd av koppar. 30. Förlängd fotränna/vattenkastare i sydöst tillverkad av fabrikspatinerad plåt. 31. Samtliga fönster i fönsterbandet som skiljer det övre och nedre takfallet åt har målats. 32. Vindflöjeln från 1899 innan åtgärd. Kronan längst upp är av koppar och kulan längst ned är förgylld. 33. Vindflöjeln från 1899 innan åtgärd 34. Vindflöjel efter åtgärd. 35. Vindflöjel efter åtgärd. 36. Tornets östra sida efter slutfört arbete. 37. Tornets norra sida efter slutfört arbete. 38. Tornets norra sida efter slutfört arbete. 9

10 Bilddokumentation Före åtgärd Bild 1: Bild på sydöstra tornet var s takfall har samma utformning som nordöstra tornet som nu är åtgärdat. Antikvarisk medverkande har ingen bild på nordöstra tornet före åtgärd då arbetena redan var påbörjad. Under och efter arbetes gång Bild 2: Befintlig fotränna på östra sidan. Bild 3, till höger: På nedre takfallet läggs papp under skiffern. Bild 4: En ingång till kattvinden togs upp utifrån. Bild 5 till höger: Kattvinden. 10

11 Bild 6 och 7: Skiffern plockas bort på nedre takfallet. Ursprungligt undertak från 1899 är här i gott skick. I nedkant på bild 6 kan man se ursprunglig takfotsplåt. Bild 8 och 9: Övre takfallets nedre del. Det frilagda undertaket skyddas med papp under arbetet. Profilerad list under kopparplåten var här i gått skick. 11

12 Bild 10 och 11: Under arbetes gång, omlagda skifferytor på tornets övre takfall. Bild 12: Läggning av skiffer längst upp vid spiran. I kanten av trälisterna kan man se inlägg av blyplåt. 12

13 Bild 13 och 14: Bild till vänster, luftdon som ska monteras på nedre takfallet. Bild till höger visar luftdon som monterats i samma höjd som snörasskyddet. Bild 15: Ett runt hål på 60 mm i diameter har gjorts i undertaket vid varje luftdon. Bild tagen in ifrån kattvinden. 13

14 Bild 16: Ny fotränna av koppar på tornets nedre takfall. Bild 17: På nedre delen av tornets övre takfall har en slitplåt monterats ovan befintlig plåt. Bild 18, har till vänster i bild endast en ny slitplåt ovan befintlig plåt, till höger även en ny förpatinerad plåt i takfallets takbrott. 14

15 Bild 19 och 20: Slitplåtarna som Östmans plåt patinerade på verkstaden flagade på många ställen. Bild 21: Tidigare lagat hål i plåten på spiran. Här kunde man ersätta befintlig plåt med demonterad äldre plåt. Bild 22: Rötskadat underlagstak mot nordväst. Bild 23 och 24: Till vänster, tätning i mötet mellan torn och slottsmur med idag förbjudet tätningsmaterial som nu sanerats och ersatts med hydrauliskt kalkbruk. Bild 24 till höger. Ny ståndskiva mot muren i norr. 15

16 Bild 25: Bild till vänster innan komplettering av stänkskydd. Bild 26, till höger, där vattenavrinningen kompletterats med stänkskydd mot muren. Utkastaren har försetts med överspolningsskydd och vattkupan har förhöjts ca 5-6 cm. Bild 27: En värmekabel har monterats i fotrännan. 16

17 Bild 28 och 29: Hål för kablarna har man borrat en bit under fönstret. För att skydda hålen har man därefter satt över ett skydd av koppar. Bild 30: Förlängd fotränna/vattenkastare i sydöst tillverkad av fabrikspatinerad plåt. Bild 31: Samtliga fönster i fönsterbandet som skiljer det övre och nedre takfallet åt har målats. Bild 32 och 33: Vindflöjeln från 1899 innan åtgärd. Kronan längst upp är av koppar och kulan längst ned är förgylld. 17

18 Bild 34 och 35: Vindflöjel efter åtgärd. Bild 36 och 37: Tornets östra och norra sida efter slutfört arbete, bild tagen 3 december

19 Bild 38: Tornets norra sida efter slutfört arbete, bild tagen 3 december