Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län

Transkript

1 Örebro Slott Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Antikvarisk rådgivning och dokumentation i samband med renoveringsarbeten, Örebro Slott, Sydvästra tornet år 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport 2008:7

2 Inledning Arbetena invändigt i Örebro slotts sydvästra torn samt i Wasa salen påbörjades vecka 14. Örebro läns museum blev kontaktad av Slottsarkitekt Tina Wik torsdagen den 8 maj, vecka 19, och blev då ombedd att komma till slottet och titta. Undertecknad gjorde sitt första besök måndagen den 12 maj då arbetena pågått i 6 veckor. På grund av detta har undertecknad endast haft som uppgift att vara antikvariskt rådgivande samt att dokumentera arbetena på plan 1. Administrativa uppgifter Utförandeperiod: Våren - sommaren 2008 Diarienummer: Registrerade bilder: OLM_2008_24_1-33 Anneli Borg Utförda arbeten Plan 1 På plan 1 har man nu rivit ut garderobsinredningen från 1960-talet och blästrat bort latexfärgen på väggarna från samma tid. Man har fått fram en äldre bröstningsmålning och en bemålad portal, samtida med takets dekormåleri. Bröstningen och dekormåleriet tillkom 1884 eller 1901 då det vid dessa tillfällen genomfördes arbeten i tornet. Med en noggrannare arkivstudie går det förmodligen att fastställa vilket av dessa år som gäller. Väggarna har sedan fått ett nytt putsskikt med Serpo 142 kalkbruk som avfärgats med Gotlandskalk, 4 ggr kalkmjölk och efter det kalkvattning. Avfärgningens vita kulör bröts något för att passa bättre mot bröstningen och det tidigare framtagna målningarna i taket. Samtliga toalettutrymmen på plan 1 har renoverats. 12 maj När undertecknad kom vid 1:a besöket var garderobsinredningen utriven, latexfärgen och till viss del putsen på väggarna var bortblästrad. På ytterväggen och på väggen mot trapphuset kunde man längst ner se rester av en låg bröstning, ca 35 cm hög, som avslutades med en mörk rand i överkant. Även i portalen mellan trapphuset och plan 1 fanns samma kulör som bröstningen och rester av randen. Bröstningen hör samman med takets dekormåleri från sekelskiftet Undertecknad hittade en bild i museets bildarkiv från tiden då Örebro läns museum inrymdes i slottet, se bild 34 och 35, där bröstningen finns med. På ytterväggen, mot väster, längst upp mot taket hittade vi även rester av en målad bård, se bild. Målningarna i taket och bården har olika karaktär. Det bestämdes att fragmenten av bården skulle lämnas framme, att inte putsa över den. På den inre väggen mot trapphuset, södra sidan, hittades rester efter spackel. Troligtvis som underlag för samma bård, se bild maj Vid 2:a besöket den 14 maj, innan byggmötet, kom vi överens om att bevara bröstningen som den var och låta den ha sin patina med en viss retuschering. Den mest välbevarade ytan av bröstningen, direkt till vänster om portalen, skulle sparas som den var utan retuschering. 2

3 Portalen hade även den spår av samma kulör som bröstningen och skulle retuschers och förstärkas något. Det beslöts att väggarnas avfärgning skulle brytas något så att kulören skulle passa bättre till bröstningen och dekormåleriet i taket. När undertecknad m.fl. kom ner till plan 1 efter byggmötet hade dom putsat ytterväggen och då även putsat över bröstningen. Fragmentet av bården på ytterväggen i väster var ej överputsad/övermålat. Per Erik Pellerud från Krafts måleri berättade att vid en renovering år 1992 då taket på plan 1 skulle målas om tog man bort en matt alkydfärg och fick då fram takets dekormåleri från sekelskiftet Man beslöt då att lämna taket som det var med fragmentariska spår av dekormåleriet. Man kompletterade nu, år 2008, med extra rengörning av taket där det fanns kvar överliggande putslager över dekormåleriets ytor. 5 juni Den 5 juni hade undertecknad, Lennart Göras samt Alexandra Holtbäck från Krafts Måleri ett möte för att se hur man skulle gå till väga med retuscheringen av bröstningen. Vid mötet kunde konstateras att man inte alls skyddat innerväggens bröstning under putsarbetet. Pappen som vi trodde satt som skydd över bröstningen var bara ett mått för hur hög bröstningen var vid avfärgningen av väggen. Alexandra fick i stället börja med att skrapa bort putsen som täckte bröstningen. Vid besöket kunde konstateras att fragmentet av bården på den västra ytterväggen var borta. Om det senare putsats över eller om det bara är övermålat vet ej undertecknad. 11 juni Vid vårat nästa möte den 11 juni hade Alexandra skrapat fram bröstningen igen. Detta medförde att det blev en nivåskillnad i mellan ovanliggande väggyta och bröstningen. Nivåskillnaden är inte den samma runt om trapphuset utan varierar. För att inte göra en för kraftig retuschering av bröstningen på innerväggen beslöts att färgen skulle strykas så att endast topparna på bruket skulle få färg. För att den rekonstruerade bröstningen på ytterväggen inte skulle bli för skarp utan passa bättre med den fragmentariska bröstningen på innerväggen målades den på samma sätt, brukets toppar ströks med färg. Här blev resultatet jämnare och fylligare eftersom den nya putsen har en slätare yta. Lennart Göras kunde konstatera att bröstningen och portalen var målad med linoljefärg. Portal och bröstning målades med linoljefärg i lika kulör som befintlig, NCS S4005-Y20R, en grön umbra, som bröts något ljusare på plats. Randen målades även den i lika kulör som befintlig, NCS S7010-Y10R. 30 juni Vid slutbesiktningen den 30 juni kom Tina Wik, Jon Henriksson från Statens fastighetsverk och undertecknad överens om att bröstningen på innerväggen behövde förtydligas med den uppåt avslutande randen. Vi hade tidigare valt att inte retuschera randen, men såg nu när ytterväggens bröstning var klar, att randen saknades. För att få bort nivåskillnaden på den utkragade putsen ovan bröstningen och för att inte förstöra originalranden beslöt vi att randen skulle målas på den nya putsens nedre kant. Retuscheringen av portalen var ej klar vid slutbesiktningen utan skulle besiktigas efter semestern. 3

4 15 augusti Vid besöket efter semestern, den 15 augusti, kunde konstateras att den nya randen på innerväggens bröstning var dragen ovanpå originalet och inte på putsens nedkant. Portalen, från trapphuset och in på plan 1, var retuscherad i lika kulör som bröstningen och med återskapad rand. Trots misstaget så blev resultatet tillsammans med den retuscherade portalen bra och gav rummet en bättre helhet. Förhoppningsvis finns det för framtiden, en bra referensyta av ytterväggens originalbröstning kvar under den nya putsen. Plan 1 skall nu användas för utställningar. Mellan fönsternischerna har plattjärn satts upp samt dosor för belysning. Armaturen var ej på plats vid slutbesiktningen den 30 juni inte heller vid besöket den 15 augusti. Trapphuset Trappans sättsteg har målats i lika kulör som befintlig, det vill säga samma kulör som bröstningen på plan 1. Det kunde även konstateras, när man hade blästrat bort färglagren från 1960-talet, att även väggarna haft samma mörka kulör. Man kunde även se, från båda sidor av väggen, igensatta rektangulärt stående öppningar, liknande fönsteröppningar. Övrigt Nämnas bör att man under arbetet fick fram ett äldre putslager i sydvästra tornets bottenvåning. På väggen till vänster om fönstret, i sydost, stod det 1361 direkt i putsens avfärgning, se bild. Under denna yta fanns flera färglager, grå, rosa m.fl. Man vet inte vad numret betyder men det är högst osannolikt att muren/putsen är medeltida. Numret putsades sedan över. Undertecknad har även varit behjälplig i övriga utrymmen d.v.s. i tornets bottenvåning, trapphuset samt i Wasa salen. Det har främst gällt att kolla avfärgningar av bottenvåning, trapphusets tak samt i Wasa salen. Slutord Undertecknad vill påtala bristerna i hanteringen av ett statligt byggnadsminne och dess kulturhistoriska värden. Att anlita en antikvarie när arbetena pågått i sex veckor, att komma in i en pågående process, utan handlingar, utan en ordentlig beställning av vad antikvariens uppdrag är, ger inte förutsättningar för ett gott resultat. Önskvärt vore att en antikvarisk kontrollant fanns med i hela processen och att en ordentlig förundersökning görs, även om det skulle gälla underhållsarbeten. För Stiftelsen Örebro läns museum Anneli Borg 4

5 Bilddokumentation Acc.nr.OLM_2008_24_1-33 Bilder från Örebro läns museums bildarkiv: Objekt: Örebro slott, sydvästra tornet Ort: Örebro Stad: Örebro Kommun: Örebro kommun Län: T År: 2008 Foto: Anneli Borg Fotoprotokoll 1. Tak och del av vägg plan Fragment av bård, väggen mot väster, långs upp mot taket Till vänster bröstning på innerväggen, till höger bröstning på yttervägg. 5. Renovering av toalettutrymmen. 6. Fragment av bård, väggen mot väster, längst upp mot taket Fragment av bård, väggen mot väster, längst upp mot taket. 9. Igensatta öppningar som sys från plan 1 samt ifrån trapphuset. 10. Bild tagen mot sydöst. 11. Bröstning till vänster om portalen. 12. Portalen och trapphuset. Man kan ana en igensatt öppning i trapphuset. 13. Portalen 14. Putsning av ytterväggen. Längst upp till höger ser man bården som år utsparad. 15. I mötet mellan bröstningen och den senare tillkomna sockeln har putsen lagats i. 16. Längst upp på väggen mot taket syns spackelrester, troligtvis från en bård. 17. Äldre putslager med numret 1361 i tornets bottenvåning. 18. Bröstningen hade inte skyddats under putsarbetet utan pappen hade endast satts upp som riktlinje för bröstningens höjd. 19. Åter framskrapad bröstning till vänster om portalen Alexandra Holtbäck från Krafts Måleri arbetar med att rekonstruera bröstningen på ytterväggen Åter framskrapad bröstning på innerväggen Åter framskrapad bröstning på innerväggen. 26. Rekonstruerad bröstning på ytterväggen Portalen ut mot trapphuset. 29. Bröstningen möter portalen ut mot trapphuset. I portalen ser man bröstningen i sin helhet från golvet och upp. 30. Till vänster rekonstruerad bröstning och till höger retuscherad bröstning. 31. Retuscherad bröstning på innerväggen. 32. Vägg mot toalettutrymmen med rekonstruerad bröstning. 5

6 33. Trappans sättsteg har målats i kulör lika befintlig, d.v.s. i samma kulör som bröstningen och portalen Bilder från tiden då Örebro läns museum hade sina lokaler i slottet och då bland annat på plan 1 i sydvästra tornet. På bilderna syns bröstningen. 6

7 Bilder 12 maj Bild 1: Tak och del av vägg plan 1. Bild 2: Fragment av bård, väggen mot väster, längst upp mot taket. Bild 3 och 4: Till vänster bröstning på innerväggen, till höger bröstning på yttervägg. Bild 5: Renovering av toalettutrymmen. Bild 6: Fragment av bård, väggen mot väster, längst upp mot taket. 7

8 Bild 7 och 8: Fragment av bård, väggen mot väster, längst upp mot taket. Bild 9: Igensatta öppningar som syns från plan 1 samt ifrån trapphuset. Bild 10: Bild tagen mot sydöst. 8

9 14 maj Bild 11: Bröstning till vänster om portalen. Bild 12: Portalen och trapphuset. I trapphuset syns en igensatt öppning. Bild 13: Portalen Bild 14: Putsning av ytterväggen. Längst upp till höger ser man bården som är utsparad. Bild 15: I mötet mellan bröstningen och den senare tillkomna sockeln har putsen lagats i. Bild 16: Längst upp på väggen mot taket syns spackelrester, troligtvis från en bård. 9

10 20 maj Bild 17: Äldre putslager med numret 1361 i tornets bottenvåning. 5 juni Bild 18: Bröstningen hade inte skyddats under putsarbetet utan pappen hade endast satts upp som riktlinje för bröstningens höjd. Bild 19: Åter framskrapad bröstning till vänster om portalen. 13 juni Bild 20 och 21: Alexandra Holtbäck från Krafts Måleri arbetar med att rekonstruera bröstningen på ytterväggen. 10

11 Bild 22 och 23: Åter framskrapad bröstning på innerväggen. Bild 24 och 25: Åter framskrapad bröstning på innerväggen. 25 juni Bild 26: Rekonstruerad bröstning på ytterväggen. 11

12 15 augusti Bild 27 och 28: Portalen ut mot trapphuset. Bild 29: Bröstningen möter portalen ut mot trapphuset. I portalen ser man bröstningen i sin helhet från golvet och upp. Bild 30: Till vänster den rekonstruerade bröstningen och till höger den retuscherade bröstningen. Bild 31: Retuscherad bröstning på innerväggen. Bild 32: Vägg mot toalettutrymmen med rekonstruerad bröstning. 12

13 Bild 33: Trappans sättsteg har målats i kulör lika befintlig, d.v.s. i samma kulör som bröstningen och portalen. Arkivbilder Örebro läns museum Bild 34 och 35: Bilder från tiden då Örebro läns museum hade sina lokaler i slottet och då bland annat på plan 1 i sydvästra tornet. På bilderna syns bröstningen. 13