Norrbyås kyrka. Utvändiga renoveringsarbeten Norrbyås sn, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2011:26

Transkript

1 Norrbyås kyrka Norrbyås sn, Örebro kn, Närke Utvändiga renoveringsarbeten 2010 Anneli Borg Rapport 2011:26 Engelbrektsgatan 3 Box 314, ÖREBRO Tel

2 2

3 Inledning Stora Mellösa Kyrkliga Samfällighet hade sökt och beviljats medel för att göra utvändiga renoveringsarbeten på Norrbyås kyrka. Arbetet har utförts i enlighet med Arbetsbeskrivning fasad-, tak-, och målningsarbeten mm , upprättat av Börje Lindström / Leif Göthberg, Arkitektur & Byggnadsvård. Arbetena omfattades av utvändiga arbeten på kyrkan med puts, målning av fönster och portar, spånomläggning på två av tornets takfall samt tjärning. Endast ett av tornets takfall var medräknat från början, de södra tillkom under arbetets gång. Bårhusets fasader samt grindstolpar har avfärgats, även bårhusets portar och fönster har målats. På uppdrag av Samfälligheten har Örebro läns museum utfört den antikvariska kontrollen vilket skett genom Charlott Torgén och Anneli Borg. Översiktlig beskrivning Norrbyås kyrka är en av Närkes tidigmedeltida kyrkor, som senare förändrats. Kyrkan uppfördes ursprungligen med rektangulärt långhus, smalare kor i öster och torn i väster men har under och 1800-talet förlängts åt öster. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i gult med släta vitmålade listverk och portaler samt grå sockel. Tornet har en spåntäckt pyramidformad huv och långhusets sadeltak är täckt med glaserade takpannor. Samtliga av kyrkans fönster är rundbågiga. Administrativa uppgifter Socken: Norrbyås socken Fastighetsägare: Stora Melläsa Kyrkliga Samfällighet ÖLM diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Konsult: Arkitektur och Byggnadsvård AB Entreprenör: Puts & Tegel AB P E Lindströms Måleri AB Bert Gustavsson byggfirma, spånläggning ThyssensKrupp Xervon, ställning Hälsinge takspån, leverantör Antikvarisk medverkan: Örebro läns museum, Charlott Torgén, Anneli Borg Slutbesiktning: Utförda arbeten Fönster och portar Vid byggmöte nr 2 hittade man på en båge i norr en grön kulör som troligtvis är fönstrens utvändiga originalkulör, NCS 8010-G30Y. Fönstren på kyrkans södra sida plockades ut, rengjordes, skrapades och målades utvändigt och invändigt. Utvändigt i grönt NCS G30Y. Invändigt bröt målaren, Pelle Lindström, fram rätt nyans i bruten vit kulör. På norra sidan var fönsterbågarna i mycket gott skick och målades endast utvändigt i ovan nämnd grön kulör. 3

4 Kyrkans portar målades i lika grön kulör som fönstren. Tidigare hade portarna varit mörkare än fönsterbågarna, även i äldre handlingar kan man läsa att de har varit mörkare. Detta frångick man nu då portarna skulle bli för mörka om man valde en mörkare kulör än bågarna. Bårhusets fönsterbågar och dörrar har målats lika kyrkans. Beslag har rengjorts, mönjats samt målats med svart linoljefärg. Samtliga snickerier är målade med Wibo linoljefärg. Kors Kyrkans kulkors krönt med kyrktupp har på plats rengjorts, mönjats, målats med guldgrund samt förgyllts med bladguld. Tjärning Långhusets takfot var på grund av rötskador provisoriskt lagad med plyfaskivor på två ställen, ett på vardera sida av långhuset. Detta åtgärdades med lagningar av trä och därefter ströks hela takfoten med pigmenterad tjära som kyrkan hade sen tidigare. Även tornets ljudluckor ströks med samma tjära. Vid arbetena droppade det på fasaderna samt i ljudöppningarna, då på medeltida sten. Målningsentreprenören gjorde rent efter avslutat arbete. Spån Kyrkans spånklädda tornhuv var i behov av renovering. Tornspirans norra sida hade tidigare lagts om med spjälkade spån, övriga sidor hade sågade spån. Vid denna renovering skulle tornspirans östra sida läggas om med spjälkade spån, furuspån doppade i trätjära innan läggning. Under arbetets gång såg man att de tre-fyra nedre varven på södra sidan var i dåligt skick och behövde bytas. Spånen räckte inte och man blev då tvungen att beställa mer spån från Hälsinge takspån. När man då hade mer spån beslutade man att lägga om hela södra sidan på tornspiran. Dokumentation av huvens konstruktion, spikunderlag för spåntäckningen. Inför arbetet 2001 med att byta spån på tornspirans norra sida gjordes en besiktning av huven av Mia Geijer, Länsstyrelsen i Örebro län år I sitt PM efter besöket skrev Mia G att tornet är liksom det västliga partiet av kyrkan uppfört under 1100-talet. Tornhuvens bärande konstruktion har inte daterats, men kan vara av mycket hög ålder. När nu spånen skulle plockas bort på östra sidan gjorde undertecknad en dokumentation av underlaget. Spikunderlaget består av breda handbilade brädor lagda i horisontell riktning. Brädorna har vankanten kvar och är lagda så att naturliga ventilationsspringor har uppstått. Detta utförande är ålderdomligt och har därför stort kulturhistoriskt värde. Brädorna är från början dit spikade med kraftig smidd spik, skallar ca mm. Spånen har naturligtvis bytts ut ett par gånger, befintlig sågad spån som nu ersätts med spjälkad spån är spikad med galvad spik. Underlaget har en del spikhål men inte i så stor omfattning med tanke på att befintligt sågat spån sitter med tre spik i varje spån. Det finns även klippspik kvar i underlaget. 4

5 Underlaget har på östra sidan och västra sidan två upptagna hål, hålen sitter mittemot varandra. På östra takfallet är det västra hålet 19cm i diameter och det norr 17cm. På södra takfallet finns en inspektionslucka (från underkanten på luckan till centrum på västra hålet är det 38cm). Örebro läns museum skickade några bilder till timmermannen Daniel Eriksson, Bygg & Hantverk i Karlskoga, för synpunkter. Hans utlåtande är gjort endast utifrån bilder men tillför ändå något nytt till dokumentationen av spikunderlaget. Det är svårt att bedöma åldern på brädorna. Man kan konstatera att de är framställda genom klyvning (spräckning) och därefter skrädda, vilket i sig är en ålderdomlig teknik. Skrädningen är ganska slarvigt utförd med mycket fasthugg vilket är ganska ovanligt på 1100-talet. Visserligen är detta en yta som aldrig var tänkt att synas och det skulle kanske förklara den något slarviga behuggningen. Det är också ganska lite spikhål. Ett tak är utsatt och spånen byts ofta jämfört med en väggyta. Anta att man behöver byta spån vart tvåhundrade år. Då skulle det vara spikhål efter fem olika spåntäckningar och det ser det inte ut att vara. Brädorna är spikade fast i stommen. Det är absolut inte ovanligt med spik på 1100-talet, men de sitter då oftast på synliga platser i konstruktionen. Ovanstående iakttagelser skulle kunna tyda på exempelvis 1600-tal. Men... jämför med fotot från Tångeråsas tak som jag bifogar. Där finns liknande fasthugg, men också spår efter sprätthuggning vilket är ett tämligen säkert tecken på medeltid. Det är också mycket lite spikhål på dessa brädor. Det skulle vara intressant att studera brädorna vidare från insidan. Hela tornet skulle vara kul att kika på, framförallt eftersom det har en pyramidformad tornhuv vilket känns mycket medeltida. Ja västra långhusvinden med förstås... Med vänlig hälsning Daniel Eriksson Puts En genomförlig teknisk besiktning av putsen finns i tidigare nämnd Arbetsbeskrivning varför det inte upprepas här. Församlingen har haft problem med de släta partierna som gärna släppt. Det var en tunn filtning, endast ett par millimeter tjockt lager puts som lagts på. Den undre putsen var så hårt karbonatiserad att den tunna putsen inte vill fästa utan släppte. Man har nu skrapat bort den översta lösa putsen till fast grund. Där den undre avfärgningen satt kvar skrapades den bort till fast bruksunderlag. Ballast, stor 8-12, liten 3-6. Puts & Tegel blandade på plats för att få den sammansättning som passade befintlig spritputs, hydraulisk puts. Valda kulörer: Fasad CD färg kulör NCS 0510-Y30R Släta partier CD färg kulör NCS S-1000 N Sockel KC färg kulör NCS 3505-Y20R 5

6 Bårhuset är avfärgat lika kyrkan. Grindstolpar Silikat AZ NCS 1000-N Grindstolparna gick ej att stryka med Gotlandskalk som tidigare. Färgen har karboniserats och blivit som glas, gotlandskalken fäster ej på det. Dokumentation av underliggande puts, 16 september När Puts & Tegel hade knackat ned lös puts, till fast grund, skulle undertecknad kallas för en dokumentation av underliggande putslager. När undertecknad kom till kyrkan hade de redan på de nerknackade ställena lagt på ett lager med ny puts, d.v.s. lagat upp där de knackat ner lager av puts. Som tur var fanns det några ställen där de inte täckt över helt med nytt bruk. Av spritputsen gick det att dokumentera ett ställe på södra sidan och två ställen på norra sidan. Av släta partier gick det att dokumentera på tornet och i mötet mellan sakristian och långhuset på norra sidan samt långhusets norra hörn. På partierna där spritputsen har knackats ned har samtliga ställen som gick att dokumentera underliggande puts med ballast av krossat tegel samt rosa/röd avfärgning ovanpå. Antalet yttre lager av avfärgning (olika nyanser av vitt) varierade mellan de släta partier som var möjliga att dokumentera. Under dessa tunna lager av avfärgning ligger ett lager med tunn puts. Den släta putsen därunder ser ut att vara avfärgad på tornet i en gul-rosa nyans, i mötet mellan sakristian och långhuset på norra sidan i en svagare gul-rosa nyans samt på ett ställe på långhusets norra hörn anas en rosa kulör. Det är svårt att veta om dessa olika nyanser, i alla fall av den gul-rosa kulören, är samtida med varandra eller om kyrkan har haft båda av dessa nyanser på de släta partierna. Man kan även fråga sig om kyrkan har varit helt rosa, den kulör som syns på det släta partiet på norra sidan av långhuset, eller om detta släta parti har råkat strykas med fasadens rosa kulör och därefter strukits med en ljus kulör. Det kan ju även finnas flera lager av tunn puts och avfärgningar under de släta partier som nu är dokumenterade. Övrigt Ett stag som håller ett av stuprören på plats var avrostad. Det har nu ersattas med ett nytt stag. Bårhuset Byggnadens fasader, fönsterbågar, dörrar har behandlats lika kyrkans. Dörrarnas beslag av järn har rengjorts, mönjats samt målats med svart linoljefärg. 6

7 Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2011_30_1-34 Örebro läns museums diarienummer: Fotograf: Anneli Borg bild 1-33, Leif Göthberg bild Objekt: Norrbyås kyrka Socken: Norrbyås Kommun: Örebro Län: Örebro År: 2010 Motiv: Innan åtgärd. Bild 1: Kyrkan före åtgärd Bild 2: Slätt parti på portalen vid södra entrén där den yttre filtningen har släppt. Bild 3: Fönster i södra fasaden, färgen flagar. Bild 4: Skada i putsen, södra fasaden. Bild 5: På grund av rötskada hade takfoten lagats provisoriskt med plyfaskiva. Under arbetes gång. Bild 6: Nymålat fönster på sakristian. Bild 7: Tornhuvens södra sida med trasiga spån. Bild 8: Tornhuvens östra sida med nya spån. Bild 9-10: Tornets släta hörnpartier där den yttre filtningen har släppt. Under kan man se en mer bruten vit kulör med dragning mot en gul kulör. Bild 11: Underliggande rosa puts med ballast av krossat tegel, sakristians södra fasad. Bild 12-13: Långhusets norra sida, vid nordvästra hörnet. Även här finns den underliggande rosa putsen med ballast av krossat tegel. Bild 14: Slätt hörnparti mellan byggnadsställningens 3:e och 4:e bomlag, tornets sydvästra hörn, södra sida. Bild 15: Ljudöppning på tornets östra sida. Bild 16: Skada i yttre putslagret med ballast av natursten. Bild 17: Grindstolpar vid kyrkogårdens södra entré i axel med kyrkans entré i söder. Bild 18: Grindstolpar vid bårhuset, kyrkogårdens sydvästra hörn. Bild 19: Bårhusets östra sida med nymålade dörrar lika kyrkans. Bild 20: Tornhuvens spikunderlag för spåntäckningen. Bild 21: På bilden ser man tydligt spåren efter yxan när man bilat brädorna. Bild 22: Spikunderlaget på tornhuvens östra sida samt kanten av den norra sidan. Bild 23: Bild tagen genom et hägra upptagna hålet på tornhuvens östra sida där man kan se det motsatta på tornhuvens västra sida. Bild 24: Inspektionslucka på tornhuvens södra sida. Bild 25 och 26: Kyrkans kulkors med tupp är förgyllt och målat. Vid slutbesiktningen. Bild 27: Långhusets takfot har lagats och därefter målats med tjära. Bild 28: Långhusets nordvästra hörn efter åtgärd. Bild 29: Del av fasad efter åtgärd. 7

8 Bild 30: Kyrkans västra port. Bild 31: Långhusets norra fasad där man gjort lagningar i spritputsen samt avfärgat. Bild 32: Den högra grindstolpen vid södra entrén till kyrkogården, se bild 17. Bild 33: Bårhuset efter avfärgning. Bild 34: Bild tagen från sydöst efter att byggnadsställningen plockats ned. Bild 35, rapportens framsida: Bild tagen från sydväst efter att byggnadsställningen plockats ned. 8

9 Bilder före åtgärd Bild 1: Kyrkan före åtgärd. Bild 2 till höger: Slätt parti på portalen vid södra entrén där den yttre filtningen har släppt. Bild 3 och 4: Fönster i södra fasaden, färgen flagar. Till höger en skada i putsen, södra fasaden. Bild 5: På grund av rötskada hade takfoten lagats provisoriskt med plyfaskiva. 9

10 Under arbetets gång Bild 6: Nymålat fönster på sakristian. Bild 7: Tornhuvens södra sida med trasiga spån. Bild 8: Tornhuvens östra sida med nya spån. 10

11 Bild 9-10: Tornets släta hörnpartier där den yttre filtningen har släppt. Under kan man se en mer bruten vit kulör med dragning mot en gul kulör. Bild 11: Underliggande rosa puts med ballast av krossat tegel, sakristians södra fasad. 11

12 Bild 12 och 13: Långhusets norra sida, vid nordvästra hörnet. Även här finns den underliggande rosa putsen med ballast av krossat tegel. Bild 14 och 15: Till vänster, slätt hörnparti mellan byggnadsställningens 3:e och 4:e bomlag, tornets sydvästra hörn södra sidan. Till höger, ljudöppning på tornets östra sida. 12

13 Bild 16: Skada i yttre putslagret med ballast av natursten. 13

14 Bild 17: Grindstolpar vid kyrkogårdens södra entré i axel med kyrkans entré i söder. Bild 18: Grindstolpar vid bårhuset, kyrkogårdens sydvästra hörn. Bild 19: Bårhusets östra sida med nymålade dörrar lika kyrkans. 14

15 Bild 20 och21: Bild till vänster. Tornhuvens spikunderlag för spåntäckningen. På bilden nedan ser man tydligt spåren efter yxan när man bilat brädorna. 15

16 Bild 22, till vänster: Spikunderlaget på tornhuvens östra sida samt kanten av den norra sidan. Bild 23, nedan: Bild tagen genom det högra upptagna hålet på tornhuvens östra sida där man kan se det motsatta på tornhuvens västra sida. Bild 24: Inspektionslucka på tornhuvens södra sida. 16

17 Bild 25 och 26: Kyrkans kulkors med tupp är förgyllt och målat. Vid slutbesiktning Bild 27 och 28: Bild till vänster, långhusets takfot har lagats och därefter målats med tjära. Till höger, långhusets nordvästra hörn efter åtgärd. 17

18 Bild 29 och 30: Bild till vänster, del av fasad efter åtgärd. Bild till höger, kyrkans västra port. Bild 31 och 32: Till vänster, långhusets norra fasad där man gjort lagningar i spritputsen samt avfärgat. Till höger, högra grindstolpen vid södra entrén till kyrkogården, se bild

19 Bild 33: Bårhuset efter avfärgning. Bild 34: Bild tagen från sydöst efter att byggnadsställningen plockats ned. 19