Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka

Transkript

1 Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro Län. Utvändiga putsarbeten på kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Bild 1. Bodarna före exteriöra putsarbeten. Louise Anshelm Rapport 2014:09 Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel

2 2

3 Inledning Lerbäcks Snavlunda Kyrkliga Samfällighet har erhållit kyrkoantikvarisk ersättning för utvändiga renoveringsarbeten på kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka. Länsstyrelsen lämnade tillstånd till arbetet Enligt beslut skulle arbetet utföras under antikvarisk medverkan vilket skett genom Örebro läns museum. Utförda putsarbeten utgör en del av det tillstånd församlingen erhållit för utvändiga renoveringsarbeten på kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka. Putsarbetet har bestått i att knacka ned lös puts där fasaderna visar på bom samt sprickor. Putsen har sedan partiellt lagats med hydrauliskt kalkbruk samt avfärgats med kalkfärg. Arbetet är väl godkänt ur ett antikvariskt perspektiv. Administrativa uppgifter ÖLM diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Dnr: Konsulter: Arkitektur & Byggnadsvård AB (åtgärdsförslag ) Entreprenör: Mellansvenska Fasad, kontaktperson Magnus Fritz Antikvarisk medverkan: Louise Anshelm, Örebro läns museum Slutbesiktning: Slutbesiktningen gjord Acc. Nr: 2014_24_1-11 3

4 Kort historik Lerbäcks kyrka ligger på en höjd i norra delen av Tylöskog, i en socken där bergshanteringen sedan 1300-talet har sysselsatt invånarna. År 1600 blev Lerbäck eget pastorat efter att ha varit ett annex till Snavlunda. Kyrkomiljön är väl bevarad med ett flertal av de byggnader som historiskt sett ingick i en sockenmiljö och är en av de mest kompletta i Örebro län. Miljön är av riksintresse för kulturmiljövården. Den tidigare kyrkan brann 1782 och på dess kvarvarande murar byggdes den nuvarande kyrkan mellan åren Vid södra kyrkogårdsmuren ramas ingången in av två låga putsade byggnader med de norra gavlarna i kyrkogårdsmuren. Dessa uppfördes år 1800, den västra som tiondebod och den östra som bårhus. I tiondeboden (eller kyrkohärbärge) förvarades det tionde som inte tillföll prästen. Det vill säga säd som skulle förvaras och delas ut till nödställda jordbrukare (jmf. socken-magasin). Byggnadsbeskrivning Kyrkbodarna har rektangulära kroppar vilka är uppförda av fogad natursten, putsade med hydrauliskt kalkbruk samt avfärgade i en vit kulör. Byggnadernas socklar markeras av en grå kulör. Taken är av typen sadeltak där undertaket består av spån. Undantaget är östra bodens östra takfall som har lockpanel. Bärläkt är spikad på spån samt lockpanel på vilket det ligger ett enkupigt lertegeltak. Övre delen av gavlarna har stående lockpanel målad med vit linoljefärg. Gavlarna har överlappande vindskivor i en bruten vit kulör. Tidigare arbeten År 2004 restaurerades putsen på kyrkbodarna samt avfärgades vit. Information om bodarnas olika renoveringar saknas, troligen utfördes dessa i samband med att kyrkan åtgärdades putsades kyrkan med hydrauliskt kalkbruk och avfärgades med KCfärg höggs lös puts bort varefter putslagningar- och kompletteringar utfördes. Hela kyrkan avfärgades. Både kyrkan och bodarnas puts har kontinuerligt lagats samt bättringsmålats. Innan åtgärd Bodarna var putsade med hydrauliskt kalkbruk samt målade med någon typ av silikatfärg. Ett antal, i första hand vertikala sprickor fanns i fasaderna. Sprickorna uppträdde liksidigt på byggnaderna, dvs på någorlunda samma ställe på var långsida. Ett antal mindre ställen med bom fanns på långsidorna. Fasad i anslutning till muren var påverkad av fukt. Det täta ytskiktet hindrade fuktvandringen och kalkbruket närmast muren hade upplösts och antagit sandform innanför yttersta putsskiktet/färgen. På ett antal ställen i närheten av sockeln hade puts släppt och fallit ned. Närmast mark samt ovanför murkrönen är fasaden putsad med betongbruk. Sockeln var i gott skick. Fasaderna har tidigare partiellt lagats/bättrats med ett starkare bruk samt vid tidpunkten avfärgats med kalkfärg i närliggande kulör. 4

5 Bild 2. Vertikala sprickor från sockel till takfot samt putsavfall på västra boden. Bild 3. Vertikal sprickbildning på östra bodens västra långsida. Sprickans placering likt västra boden. 5

6 Bild 4. Färgsläpp i anslutning till tidigare läckage. Läckaget åtgärdat i sam-band med takbyte sommaren 2014 Bild 5. På var sida om dörren, östra boden, finns ett ca 1 meter långt parti där putsen blivit lagad ett antal gånger. Möjlig orsak till puts- och färgsläpp kan vara att ett hårdare bruk i kombination med felaktig färgtyp försvårat fuktvandringen. 6

7 Under arbetes gång Framtagande av kulör Då uppgifter om tidigare kulörer saknades i arkivet skickade Mellansvenska Fasad färgprov till Bygma vilka tog fram en kulör som skulle överensstämma med kyrkans kulör. Uppmålat prov 1 blev dock betydligt mörkare än kyrkan i övrigt. På östra sidan fanns mindre skav/putssläpp, under vilken en ljusare bruten vit skymtade. Efter ytterligare besök vid kyrkan samt telefonsamtal med Länsstyrelsen beslutades att försöka ta fram den underliggande ljusa kulören som fanns på kyrkan. Till grund för beslutet låg resonemanget att om den provmålade mörka kulören valdes riskerade bodarna och så småningom kyrkan att se smutsig/mörk ut varför man eventuellt borde överväga att på bodarna åter välja en ljusare kulör/bruten vit. Bild 6. Trolig underliggande kulör på långhusets östra fasad i anslutning till koret TFS, Färgtyp: Webers Kulturkalkfärg. NCS S1005-Y30R, uppljusad 15%. 7

8 Underliggande kulör på långhusets östra fasad, i anslutning till koret, var betydligt ljusare än fasaden och södra fasaden på långhuset i sin tur ljusare än torn och kor. Tornet har dessutom en slätare yta där 103:2 enligt Riksantikvarieämbetets Kalkfärgslikare Kalkfärg 90 stämmer väl överrens med tornets södra sida. 103:1 samt 103:2 översattes av Bygma till NCS-koder och provmålades på bodarna. Bild 7. Kulör 103:1 och 103:2 enligt Riksantikvarieämbetets Kalkfärgslikare Kalkfärg 90 jämförs med den kulör som Byggma låtit ta fram (45308 TFS). Under besök vid Lerbäcks kyrka konstaterades att 103:2 drog mot rosa och 103:1 framstod som något gräddtonad. Enligt Bygma blandas inte färgen efter Kalkfärg 90:s recept utan brytpastor med icke äkta pigment används för att få fram kulören vilket innebar att kalkfärg 2 normalt innehållande 70 resp 35 g obränd umbra innehåller olika pigment. Till uppmålade kulörer användes gult, rött, svart och vitt vilket kan förklara skillnaden i uppmålad färg gentemot kalkfärgsproverna. Genom att inte använda naturliga pigment säkerställs att exakt samma kulör kan brytas upprepade antal gånger :1 och 103:2. 8

9 Bild :2, samt 103:1. Då inte framtagna kulörer överensstämde med kyrkan bokades en ny tid med Lennart Ekblom, Mellansvenska Fasad, för att försöka få fram en större yta av den underliggande kulören. Försök gjordes att få fram den underliggande ljusare kulör som fanns på långhusets östra vägg i anslutning till koret. Puts knackades dels ned på norra sidan, långhusets västra sida, samt på långhusets södra sida, öst, utan att hitta en underliggande ljusare kulör. Invid södra entréns dörrkarm fanns under senaste putslagret en kulör i samma färgton som den nuvarande, eventuellt något ljusare. Kulören jämfördes mot kalkfärgslikaren samt NCS Traditionella färgskalor kalkfärg utan att hitta annan närliggande kulör, undantaget 103:1 och 2. Enligt Lennart kunde kulörens dragning bero på att den ljusare kulören fuktats innan ommålning/följande lager färg påförts med resultatet att kulörerna förenats. Efter diskussion med A. Borg samt avsaknad av ny kulör valdes att låta provmåla en yta på boden i kulören 45308, dvs den kulör som togs fram från början av Bygma, men att låta ljusa upp den betydligt, dvs i en bruten vit. Beslut togs samtidigt att skjuta framåt en mer djupgående undersökning av kyrkans tidigare färgskikts till då kyrkans putsas samt målas om. Två prover i bruten vit målades upp. 3 Då den ena var godkänd men fortfarande för mörk och den andra drog mot gult valdes att avbryta försöken att ta fram en kulör. Detta på grund av årstiden och behovet att få bodarna målade innan vintern. 3 Kulör TFS (1005-Y30R) samt TFS (0804-Y30R). 9

10 Bild 9. Vänster; (0804-Y30R) är för kulört, och drar mot gult, TFS (1005-Y30R) godkänd men fortfarande för mörk. Vindskivorna vilka målades tidigare samma år, jämfördes mot index och mättes till NCS-kod 0500N. Gavelpanelen jämfördes mot index men var något mörkare på grund av smuts och ålder. På grund av den kallare väderleken och behovet av att måla bodarna valdes kulören S 0500 N 4. Beslutet godkändes av Anders Björkegren. Utförda arbeten Putsarbeten Den tidigare silikatfärgen sandblästrades av. Partier med bom knackas ned och sprickor höggs upp och lagades. Fasaden tvättades och skrapades/rakades för att undvika en taggig yta. Två lager med hydrauliskt kalkbruk påfördes; grundningsbruk 0-4 mm samt utstockningsbruk 0-4 mm. 5 Fasaderna avfärgades två gånger med kulturkalkfärg 246 Weber. Partier där bruket var något grövre ströks ytterligare en gång. Fasaderna förvattnades mellan strykningarna. Bom och sprickor i sockeln knackades bort och nytt utlagningsbruk, Weber KC-bruk, 0-3 mm 6 påfördes. Entreprenören ville inte använda kalkfärg som sockelfärg utan förordade på grund av underlaget silikatfärg från Weber, Z 303, kulör TFS 7, vilket godkändes. 4 Cal 246 Kalkfärg. 5 Grundningsbruk fasader: St. Astier NHL 3.5, 1:1:5 0-4 mm kalkgrund. Utstockning fasader: St. Astier NHL 3.5, 1:2 0-4 mm. 6 Utlagningsbruk Kc 0-3 mm Weber. 7 NCS-kod: 3502-Y (uppgift från Weber, ). 10

11 Bild Frilagda vertikala sprickor på västra boden. Foto: Lennart Ekblom, Mellansvenska Fasad AB. Bild 12. Två putsskikt med hydrauliskt kalkbruk har påförts fasaderna. 11

12 Bild 13. Kyrkbodarna avfärgade i bruten vit kulör. Kommentar Möjlighet fanns att kulören skulle bli för vit eftersom linoljefärgen på vindskivorna påverkad av linoljan får en varmare ton varför kalkärgen blir något kallare i sin framtoning. Det hade naturligtvis varit fördelaktigt om en färgkod tagits fram med tanke på att kyrkan inom en överskådlig framtid kommer att målas om. Senast detta gjordes var 1962 samt tornet 1988 (därav färgskillnader mellan långhus och torn). Med stor sannolikhet avfärgas bodarna i samband med kyrkans kommande exteriöra restaurering. Kyrkobyggnaden har vid behov partiellt bättringsmålat med vit kalkfärg, denna målades över i kulör överrensstämmande med kyrkans samtidigt som bodarna avfärgades. Kulör blandades på plats med hjälp av framtagna tidigare kulörprover, lika delar TFS och 0500N. 12

13 Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2014_24_1-11 Örebro läns museums diarienummer Fotograf: Louise Anshelm Objekt: Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Socken: Lerbäck Kommun: Askersunds kommun Län: Örebro År: 2014 Motiv: 1. Kyrkbodarna från söder. 2. Bild 2. Vertikala sprickor från sockel till takfot samt putsavfall på västra boden. 3. Bild 3. Vertikal sprickbildning på östra bodens västra långsida. Sprickans placering likt västra boden. 4. Bild 4. Färgsläpp i anslutning till tidig-are läckage. Läckaget åtgärdat i sam-band med takbyte sommaren På var sida om dörren, östra boden, finns ett ca 1 meter långt parti där putsen blivit lagad ett antal gånger. Möjlig orsak till puts- och färgsläpp kan vara att ett hårdare bruk i kombination med felaktig färgtyp försvårat fuktvandringen. 6. Underliggande kulör på långhusets östra fasad i anslutning till koret. 7. Kulör 103:1 och 103:2 enligt Riksantikvarieämbetets Kalkfärgslikare Kalkfärg 90 jämförs med den kulör som Byggma låtit ta fram (45308 TFS) :2, samt 103:1. 9. Vänster; (0804-Y30R) är för kulört, och drar mot gult, TFS (1005- Y30R) godkänd men fortfarande för mörk. 10. Frilagd vertikal spricka på västra boden. Foto: Lennart Ekblom, Mellansvenska Fasad AB. 11. Frilagd vertikal spricka på västra boden. Foto: Lennart Ekblom, Mellansvenska Fasad AB. 12. Två putsskikt med hydrauliskt kalkbruk har påförts fasaderna. 13. Kyrkbodarna avfärgade i bruten vit kulör. 13