BO KYRKA Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift

Transkript

1 BO KYRKA Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift UTVÄNDIGA RENGÖRINGS- och MÅLNINGSARBETEN 2008 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson antikvarisk konsult Bo kyrka efter arbetet Estrid Esbjörnson, Antikvarisk konsult

2 INLEDNING Sommaren 2008 genomgick Bo kyrka utvändiga rengöringsarbeten men även vissa målnings arbeten. De vitmålade fasaderna var sedan några år tillbaka mycket mögelangripna. Kyrkan såg därför mycket skamfilad ut. Rengöringsarbetet gick förvånansvärt bra och endast mindre partier fick ommålas. Arbetet skedde med hjälp av kyrkoantikvarisk ersättning. BYGGNADSHISTORIK och BESKRIVNING Före arbetet, november 2007 Bo kyrka, som är uppförd 1733, var fram till 1998 i Boo fideikommiss ägo, då Bo församling övertog ägandeskapet. Det är en korsformad timmerkyrka, klädd med panel främst lockpanel men även locklistpanel på vissa fasader - och målad i en vit kulör. Knutarna är klädda med panelbräder, såväl de kraftiga hörnen som de mindre knutarna på fasaderna. Korsarmarnas gavlar delas upp av en plåtklädd horisontell list. De triangulära gavelpartierna ovanför har inte lockpanel utan är klädda med en slät panel. Taken utgörs av sadeltak, täckta med enkupigt lertegel utom över korsmitten, där taket är täckt med kopparplåt. Över korsmitten finns också en takryttare

3 3 med en öppen lanternin, även den täckt med kopparplåt. Ingångsdörrar finns i västra och norra korsarmarna. På östra korsarmens gavel finns ett trapphus. Söder om kyrkan på andra sidan en mindre väg finns kyrkans slutna tjärade, spånklädda klockstapel. Att döma av utseendet invändigt och spår efter falu rödfärg där skulle man kunna våga gissa att stapeln från början stått öppen och varit faluröd. Kyrkan ommålades senast 1994 i samband med den ut- och invändiga renovering, som ägde rum Enligt den rapport som undertecknad då utarbetade för Örebro läns museums räkning Bo kyrka. Rapport, ut- och invändig renovering ommålades kyrkan då med linoljefärg, antagligen av Nordsjös tillverkning. I rapporten anges: Enligt uppgift bröts färgen enligt färgprov på befintlig färg. Således ingen kulörförändring. Uppgifter om tidigare åtgärder är knapphändiga. I samband med 1990-talets renoveringsarbeten fick undertecknad fram vissa uppgifter, som är sammanfattade på detta sätt i rapporten ovan: Bo kyrka var antagligen ursprungligen rödfärgad med synligt timmer samt täckt av ett spåntak. Enligt en i Boo:s arkiv befintlig äldre förteckning över i kyrkan företagna åtgärder framgår att kyrkan fick nytt tak och torn 1831, att knutarna brädfodrades och kyrkan målades utvändigt , samt att tornspiran reparerades och ändrades År 1891 företogs mera omfattande åtgärder: Ytterväggarnas uppvägning och delvis förseende med ny undergrund och ny stenfot samt ny målning. Vidare täcktes yttertaket i vinklarna med järnplåt. När panelen och den ljusa oljefärgen tillkom samt omtäckningen till tegeltak företogs framgår inte av denna förteckning. (Nuvarande tak omlades 1973.) Även fönstren torde vara förändrade. De var ursprungligen förmodligen mindre och blyspröjsade. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ÖLM diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Projektering/bygghandlingar: Anbudsunderlag för kompletterande utvändiga bygg- och målningsarbeten m.m. vid Bo kyrka, utarbetade av Göras Konsult, Örebro Målningsentreprenörer: - TPM Industrimålningar AB, Gävle Målerikonsult: - Lennart Göras, Göras Konsult, Örebro Antikvarisk kontroll och dokumentation: -Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult Fotografier (digitala): - Estrid Esbjörnson (om inget annat anges) -TPM Industrimålningar AB Övrig dokumentation:

4 4 Entreprenören TPM har till beställaren lämnat en CD-skiva innehållande handlingar från slutbesiktningen, dagboksblad, produktblad samt fotografier tagna under arbetet Ansvarig från Sköllersta, Bo och Svennevads Kyrkliga samfällighets sida: -Conny Rudolfsson, ordf. i Fastighets- och /Kyrkogårdsnämnden i Sköllersta, Bo och Svennevads Pastorat och som nu aktivt höll i arbetet Tidpunkt för arbetenas utförande: Juli 2008, kompletteringar september 2008 Slutbesiktning: Bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning för 2008 med 75 %, dock högst kronor. UTFÖRDA ARBETEN Allmänt Kyrkans fasader var sedan några år tillbaka mycket mögelangripna, en beväxning som tilltog och förvärrades varje år. Den såg därför mycket skamfilad ut. När församlingen våren 2006 började planera för att åtgärda dessa mögelangrepp fördes olika resonemang. Det första förslaget från församlingens sida var att enbart tvätta med ett anti-mögelmedel från en firma de hade kontakt med. Målerikonsult Lennart Göras blev inkopplad på ärendet och fann att även vissa andra skador behövde åtgärdas. Han arbetade ut ett anbudsunderlag, som byggde på rengöring, begränsad kompletteringsmålning samt vissa andra mindre åtgärder. I samband med gemensam besiktning på plats 2006 bedömdes det vara onödigt att måla om hela kyrkan, eftersom det hade gjorts bara drygt tio år tidigare. Denna bedömning visade sig vara riktigt, eftersom merparten av färgen hade god vidhäftning. Västra och delar av södra korsarmen före rengöring. Lägg även märke till lärkträdsbarr på taket.

5 5 Södra korsarmens västra fasad. Östra korsarmens norra fasad. Detalj av norra korsarmens gavel. Fasader Rengöring med målartvätt. Därvid försvann mögelangreppet men även löst sittande färg släppte vid tvättningen. Detta arbete utfördes från sky-lift. Skrapning av löst sittande färg. Det var mycket småskador. Målarna konstaterade att färgen satt olika bra på olika delar av fasaden. Den satt väldigt hård på många ställen, stenhårt, som glas. På andra ställen släppte färgen lätt. Efter skrapningen avjämnades kanterna på de renskrapade partierna så att de inte skulle bli så framträdande, eftersom färglagren är relativt tjocka. Detta arbeta utfördes från rullställning.

6 6 Partiell ommålning med linoljefärg på fasaderna, uppskattningsvis ca 10 % av ytan Partier där målarna skrapat bort löst sittande färg ommålades Ett större parti på västligaste delen av östra korsarmens södra sida ommålades helt, från hörnet mot södra korsarmen till den västligaste knutlådan på östra korsarmens sydfasad Den liggande brädan närmast sockeln runt hela kyrkan ommålades helt Hela lanterninen, både ut- och invändigt, ommålades helt. Ommålning av de horisontella plåtklädda listerna på korsarmans gavlar. Nordvästra delen av kyrkan efter mögeltvättning och under påbörjad skrapning. Södra korsarmens gavel efter skrapning. Foto: TPM Industrimålningar.

7 7 Västligaste delen av östra korsarmens södra fasad ommålades helt. Den liggande brädan närmast sockeln målades om runt hela kyrkan. Foto: TPM Industrimålningar. Skrapade pelare i lanterninen. Foto: TPM Industrimålningar.

8 8 Tak Varsam rengöring av taken från lärkträdsbarr med högtryckstvätt inte med fullt tryck! - på tegelpannorna, men arbetet fick utföras med försiktighet eftersom det var risk att takpannor skulle förstöras. Det gick inte att rengöra mer utan att fler pannor skulle ha gått sönder. Byte av 5-6 takpannor (kyrkan har ett lager) Invändigt Lokal ommålning av smärre partier med flagnande färg i innertaket, främst på snedtaket framför orgeln, med linoljefärg. Lokal ommålning av smärre partier med flagnande färg i innertaket, främst på snedtaket framför orgeln. T.v. Foto taget från orgelläktaren, t.h. detalj av skada. Övrigt Det skedde ingen uppsågning av panelen mot brädan närmast sockeln, vilket föreslagits i anbudshandlingarna, enligt överenskommelse med målerikonsulten. Det framkom inte några rötskadade partier. ANTIKVARISKA IAKTTAGELSER Enkel färgundersökning Det gjordes överraskande upptäckter när det gäller underliggande äldre färger på fasaderna. Tyvärr fanns det inte möjlighet att göra utförligare färgundersökningar utan endast en enklare dokumentation. Arbetet pågick mitt i sommaren. Jag blev kallad till besiktning med mycket kort varsel - samma dag - och var sedan bortrest under den tid arbetet pågick. Vid besiktningstillfället var fasaderna rengjorda och målarna hade påbörjat skrapningsarbetet, främst nertill på fasaderna som de nådde från marken men även högre upp på några ställen från ställning.

9 9 Det var på dessa renskrapade partier som iakttagelserna om olika äldre färgspår gjordes. Därefter hade jag ingen möjlighet att besöka kyrkan medan skrapningsarbetet pågick. Målarna fotograferade däremot arbetet successivt, och dessa foton har jag tagit del av liksom deras muntliga redogörelse vid slutbesiktningen Äldre färgspår Det fanns några olika äldre färgspår. Under den befintliga vita färgen på i princip hela fasaden även knutlådorna - där färgen skrapats och/eller tvättats bort påträffades mörk, nästan svart färg. Det var mycket markant och framträdande! Det var dock inte lika framträdande på de östra och södra triangulära gavelpartierna (de två övriga såg jag inte när de var skrapade). Under den vita färgen påträffades på hela fasaden mörk, nästan svart färg, som kan ha varit tjära. Upptill: Detalj av lockbräda. Nedtill: Detaljer av lockpanel.

10 10 Den mörka underliggande färgen framträdde mycket tydligt efter bortskrapningen av lös färg. Den mörka färgen fanns inte på de partier där panelen är utbytt. Lanterninens pelare hade att döma av de fotografier målarna tog inte heller spår av mörk färg. Hur det förhöll sig med lanterninens panel framgår inte av fotona. Vi kunde inte säkert avgöra vad det var för färg, om det var tjära eller inte. Om det var tjära var den förvånansvärt mörk och täckande. Det måste i så fall vara fråga om flera strykningar med pigmenterad tjära. Hantverkarna förslog som ett alternativ att det mörka skulle kunna var ett resultat av en tidigare färgborttagning, då man brände bort färgen. Men det känner jag mig mycket tveksam till. Det fanns också spår efter gul färg på nästan alla fasader. Först upptäcktes det på åtskilliga färgflagor, som fallit ner i samband med tvättningen /skrapningen av västra korsarmens gavel. På baksidorna av de konvexa färgflagorna syntes tydligt gul färg. Därefter granskade jag många av renskrapade partierna på de olika fasaderna och påträffade då åtskilliga små spår efter gul färg. Denna färg låg ovanpå den mörka, svarta färgen. På några ställen försökte jag frilägga det gula skiktet men det var omöjligt, eftersom färgen där var så seg att skikten inte gick att separera. Det var en mellangul färg med dragning åt rött. På några ställen på västra delen av södra korsarmen såg den gula färgen lite kraftigare ut. Det gick inte att avgöra om det är en gul grundfärg eller om det är en gul, täckande färg. Ovanpå den gula färgen låg vit färg i ett relativt tjockt skikt, förmodligen ett resultat av några olika ommålningar. På delar av knutlådorna, t.ex. på södra korsarmen, såg underliggande färger gråare ut. Den mörka färgen saknades delvis där. Om den grå färgen verkligen är en färg eller om det bara är frågan om utbytta bräder gick inte att säkert avgöra. Det påträffades också faluröd färg på själva timmerstommen. Målarna hade anledning att lätta på några panelbräder på norra korsarmens västra sida och fann att timret under panelen där var rödfärgat.

11 Fotot upptill: T.v. syns en färgflaga med fasadernas befintliga vita färg. T.h. syns de gula baksidorna på färgflagor från västra korsarmens gavel med spår efter den underliggande bruna färgen. Fotona nedtill: T.v. syns en av knutlådorna med mörk underliggande färg med gula färgspår ovanpå. T.h. syns motsvarande detaljer på en av panelbrädorna.. 11

12 12 Utbytta brädor Att vissa delar av panelen är utbytt framträder tydligt. Det gäller t.ex. den nedersta brädan mot sockeln men även andra bräder här och var samt täckbrädor på de mindre knutarna. Det syns också tydligt att en del panelbrädor är avsågade i sina nedersta partier och utbytta. SLUTORD Allmänt Generellt gick rengöringen från mögelpåväxten förvånansvärt bra. På några ställen gick dock möglet inte helt att bort utan det finns kvar svaga missfärgningar. På några avgränsade partier var färgen så dålig och/eller fasaden så pass missfärgad att ommålning skedde. Här och var framträder de kompletteringsmålade parterna genom att de ser blankare ut, eftersom det är linoljefärg. Hur mycket det framträder beror på ljusförhållandena. Detta kommer dock att dämpas efter hand. Enligt målerikonsulten har den aktuella firman, som nu engagerades för uppdraget, arbetat mycket med stora rengöringsarbeten. Inför anbudsförfarandet föreslog konsulten därför detta företag. OBS! Nästa gång det blir aktuellt med ommålning bör man överväga om man inte måste ta bort all befintlig färg, eftersom färglagren nu börjar bli tjocka. Om en dylik färgborttagning blir aktuell måste den föregås av en ordentlig färgundersökning för att fastställa de tidigare kulörerna. Södra korsarmen och lanterninen efter arbetet.

13 Upptill: Södra och östra korsarmarna efter arbetet. Nedtill: Östra korsarmens gavel med trapphuset före och efter arbetet. (Trapphusets nedre del och omgivande väggar är grundmålade.) Fotot t.v. taget av TPM Industrimålningar. 13

14 I ett visst ljus syns kompletteringsmålningarna med den blanka linoljefärgen. Upptill t.v. Norra korsarmen, t.h. södra korsarmens västra del. Nedtill: Södra korsarmens gavel. 14

15 15 I vissa fall gick möglet inte helt att avlägsna, t.ex. i det inre nordvästra hörnet mellan norra och västra korsarmarna Västra fasaderna efter arbetet.

16 16 Slutsatser och hypoteser angående den äldre färgsättningen samt brädfodringen Den nu företagna rengöringen och kompletteringsmålningen gav nya insikter om kyrkans tidigare färgsättning. Men några bestämda påståenden kan dock inte göras - med ett undantag - utan det blir mest fråga om gissningar. När kyrkan kläddes med panel vet man inte. Som framgått i historiken tidigare i rapporten är det belagt att knutarna brädfodrades och kyrkan målades utvändigt Om dessa noteringar innebär att knutarna stått oskyddade ända till dess, dvs mer än 200 år, eller om de bara fick ny brädfodring, framgår inte. Generellt är knutarna mest utsatta på en byggnad och de brukar skyddas först. De borde därför ha varit brädfodrade före 1800-talets mitt. Uppgiften skulle i så fall betyda att knutarna bara fick ny beklädnad. Uppgiften om att kyrkan målades säger ju inget om det är timret eller en panel som målas. År 1891 utfördes mera omfattande åtgärder; ytterväggarnas uppvägning, ny stenfot samt ny målning. Utifrån dessa knapphändiga upplysningar kan man inte göra några säkra påståenden om vare sig kyrkans brädfodring eller färgsättning. - Det enda man säkert kan påstå, efter de nu gjorda iakttagelserna, är att kyrkan från början inte varit panelklädd utan haft timret synligt och att timret varit målat falurött. Det kan tilläggas att klockstapeln kan ha varit faluröd från början. - En hypotes är att kyrkan och dess knutar brädfodrades och tjärades redan under talet. Panelen ser på många sätt ålderdomlig ut. En mörk, tjärad fasad leder tankarna mera till den karolinska tiden med tunga färger, dvs 1700-talets första hälft, än till det sena 1700-talet eller tidiga 1800-talet med sina klassicistiska ideal och ljusare färger. Den svarta färgen/tjäran var relativt tjock, varför några ommålningar / tjärningar måste ha skett. Även här kan klockstapeln nämnas, som nu är tjärad. - Också en hypotes är att kyrkan därefter målats gul, om de gula färgspåren inte endast är en grundfärg. En gul färgsättning leder också tankarna till 1700-talet men även till den senare delen av 1800-talet, då många sockenkyrkor målades gula. - När den vita färgsättningen tillkom är också oklart. Under klassicismen talets första decennier - användes mycket vita färger men även senare under 1800-talet och under 1900-talet har vita kyrkor varit populära. Att döma av de vita färglagren, som är relativt tjocka, måste fasaderna ha ommålats med vit färg några gånger. Kan den vita färgen ha tillkommit vid målningsarbetena eller 1891? Detta är också bara en hypotes. Hur som helst så är det mycket intressant med dessa nya iakttagelser. Estrid Esbjörnson Antikvarisk konsult

17 17 PRODUKTINFORMATION Rengöringsmedel Linoljefärg, utvändigt Färg, galvaniserad plåt på gavlarnas horisontella lister Linoljefärg, invändigt Spädningsmedel Fasadtvätt. Flügger. Fluren 37 målartvätt. Obruten vit Lasol linoljefärg. Engwall & Claesson. Plåttäckfärg, Pentur solo. Styren/akrylatbaserad plåtgrundfärg. Lasol linoljefärg från Engwall & Claesson, kulör 51 A vit. Alifatnafta. Engwall & Claesson.