SIGGEBOHYTTANS BERGSMANSGÅRD

Transkript

1 SIGGEBOHYTTANS BERGSMANSGÅRD Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland RENOVERING Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson Rapport 2007:29

2 2 INNEHÅLL INLEDNING 4 BYGGNADSHISTORIK och BESKRIVNING 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 6 UTFÖRDA ARBETEN 7 Skick före renovering 7 Antikvariska överväganden eller Hur renoverar man en restaurerad miljö? 10 Allmänt 12 Manbyggnaden 13 Exteriör 13 - Stomme - Svalgång 15 - Fasader 15 - Knutlådor och vindskivor 15 - Fönster 16 - Dörrar 17 - Skorstenar 17 - Hängrännor och mullbrädor 17 Interiör, generellt 18 - Fönsterbågar, fönsterkarmar och fönsterfoder samt dörrar, dörrkarmar och trösklar 18 - Konservering av lerklining 19 - Konservering av lös färg och puts 20 - Störande larminstallationer 20 Interiör, bottenvåningen 21 - Främre farstun 21 - Butiken 21 - Främre kammaren / stugan 22 - Mors kammare 22 - Mellersta farstun 24 - Fars kammare 24 - Rosa gästrummet 25 - Bortre kammaren / stugan 25 - Bortre farstun 25 - Bortre köket 27 - Ändkammaren 28 Interiör, övre våningen 30 - Trappan 30 - Övre hallen 30 - Svalgången 30 - Klädkammaren 32

3 3 Loftboden - Övre köket 32 - Salskammaren 32 - Stora salen 33 - Bohmans kammare 36 - Röda rummet 37 - Blå rummet 38 - Trappan till butiken 38 - Gula rummet 38 Exteriör 39 Kaffestugan Exteriör 39 Logen Stallet Övrigt Exteriör 40 Exteriör 41 Interiör 41 Trädgården 42 MATERIAL 42 SLUTORD 43

4 INLEDNING Under år genomgick Siggebohyttans bergsmansgård en omfattande renovering. Arbetena omfattade främst manbyggnaden, såväl utvändigt som - framför allt - invändigt. Även loftboden, kaffestugan och logen berördes utvändigt. Vissa åtgärder utfördes också på stallet. Att det fanns stora underhållsbehov på Siggebohyttans bergsmansgård hade uppmärksammats och påtalats internt inom Länsmuseet under flera års tid. I april 2001 gjorde länsstyrelsen och länsmuseet en gemensam besiktning, varefter museet utarbetade en PM ang. behovet av renoveringsåtgärder. Redan då påpekades fördelarna med en vårdplan för det framtida långsiktiga underhållet. Det var en rad underhållsåtgärder, som behövde utföras på gården. Frånsett rödfärgning av fasader, målning av fönster, dörrar och snickerier fanns det åtskilliga skador och problem invändigt i mangårdsbyggnaden, där endast begränsade insatser gjorts under flera decenniers tid. Det gällde flagnande limfärgstak, lossnande lerklining, rötskadade fönster, bristande invändigt måleri, nerslitna golv, rostande järndetaljer m.m. Det var inte längre frågan om patina utan ett regelrätt slitage efter att byggnaden nyttjats som museum under 75 års tid. Arbetet genomfördes dels med museets egen personal, dels med hjälp av inköpta hantverkare samt konservator. Projektet kunde genomföras med hjälp av ett generöst byggnadsvårdsbidrag från länsstyrelsen. Sammanlagt erhöll museet kronor i bidrag, ett belopp motsvarade 80 % av kostnaderna ( av dessa var ej förbrukade medel från den då nyligen slutförda renoveringen av Kullängstugan). En del av länsmuseets självfinansiering utgjordes av konkreta medel, en del däremot av museets egen arbetsinsats. Totalt har renoveringen kostat ca kronor, varav länsmuseet självt finansierat ca kronor. Därutöver fick länsmuseet ett bidrag av länsstyrelsen på kronor för att utarbeta en vårdplan år (90 % av kostnaden). Till grund för arbetet låg således en vårdplan, som upprättats av Alton Arkitekter AB (ÖLM dnr ). I samband med detta arbete genomförde länsmuseet en historisk sammanställning över de olika renoveringar och åtgärder, som genomförts på gården sedan den kom i Örebro läns museums ägo, baserat på uppgifter och handlingar i Örebro läns museums arkiv (se pärm Siggebohyttans bergsmansgård, Renoveringar och åtgärder, utarbetad av Johanna Björck 2003). Hela gårdsanläggningen med sina olika byggnader är också uppmätt av Länsmuseet av Ghobad Abtin under 1990-talet.

5 5 BYGGNADSHISTORIK och BESKRIVNING Siggebohyttans bergsmansgård vid sjön Usken i Linde socken i hjärtat av Bergslagen började uppföras på 1790-talet av den förmögne bergsmannen Anders Andersson. Gården består av en imponerande faluröd, knuttimrad mangårdsbyggnad i två våningar med torvtak, 3 järnskorstenar, svalgång och sammanlagt 14 rum och 3 kök. Denna byggnad stod klar omkring Dalmålningarna från 1838 av Kers Erik Jönsson i Stora salen flyttades från bergsmansgården Hyttnäs i Ljusnarsbergs socken år 1933 till Siggebohyttan. En vinkelställd faluröd, timrad loftbod, även den torvtäckt och med svalgång, stod klar några år tidigare, på 1790-talet. En flygelbyggnad längre västerut på gårdsplanen uppfördes under 1800-talets första decennier och används numera som kaffestuga. Också denna byggnad är timrad med faluröd panel och torvak. Längre västerut finns den faluröda, panelade logen med tegeltak, vilken fick sin nuvarande utformning på 1930-talet. Öster om gårdsmiljön ligger stallet från 1800-talets senare del. Till skillnad från de övriga timrade byggnaderna är det en vitputsad byggnad med tegeltak. Till gården hör också en liten faluröd, timrad smedja med torvtak, belägen på andra sidan landsvägen mot Lindesberg och som inte alls berördes av de aktuella renoveringsåtgärderna. Gården har tidigare innehållit ytterligare byggnader. Efter 10 generationer gick Siggebohyttan ur släkten år Gården kom år 1910 i Örebro läns museums ägo. Den inreddes som museum år 1929 sedan gården genomgått en omfattande restaurering under ledning av landsantikvare Bertil Waldén. Därvid återställdes äldre interiörer, senare förändringar borttogs, färgsättningar återskapades, schablonmåleri utfördes på väggarna m.m. Mangårdsbyggnaden möblerades som den kunde ha sett ut vid mitten av 1800-talet med stöd av bouppteckningar och andra beskrivningar, bl.a. med hjälp av de ursprungliga möblerna. Sedan Siggebohyttan blev museum har större - huvudsakligen utvändiga - underhålls- och renoveringsarbeten genomförts med års intervaller på de olika byggnaderna. På talet omlades bl.a. torvtaken och kaffestugan byggdes om till sin nuvarande funktion utfördes en större utvändig renovering på flera av byggnaderna utfördes åter en utvändig renovering, som också berörde flera av byggnaderna. Under 2000 omlades tegeltaket på stallet. Invändigt i mangårdsbyggnaden har däremot endast begränsade insatser gjorts sedan Vid mitten av 1970-talet åtgärdades dock vissa rum av konservator. En del limfärgstak målades om på andra våningen, lossnande lerklining fästes i några rum, en tapet togs ner i Blå rummet, vissa åtgärder utfördes på dalmålningarna i Stora salen o.dyl. (Utförligare upplysningar om tidigare åtgärder på Siggebohyttans bergsmansgård, se den tidigare nämnda pärmen Siggebohyttans bergsmansgård, Renoveringar och åtgärder, 2003, se dnr ) Siggebohyttans bergsmansgård förklarades som byggnadsminne år 1970.

6 6 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ÖLM diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer, tillstånd: , , och Länsstyrelsens beslutsdatum, tillstånd: , , , Länsstyrelsens diarienummer, bidrag: , , och Länsstyrelsens beslutsdatum, bidrag: , , och Projektering/bygghandlingar: - Vårdplan, upprättad av Alton Arkitekter AB Arbetsbeskrivning invändiga målningsarbeten samt Arbetsbeskrivning bygg- och målningsarbeten utvändigt, utarbetade resp av Leif Göthberg, Alton Arkitekter AB. - Planerade renoveringsarbeten 2005, Siggebohyttans bergsmansgård samt Siggebohyttans bergsmansgård båda upprättade av Elinor Magnerus resp Behov av åtgärder på Siggebohyttan 2006 måleri och lerklining samt vissa övriga arbeten, utarbetat av Estrid Esbjörnson Konservatorsprogram: - Skadeinventering och åtgärdsförslag beträffande målningar och snickerier i Siggebohyttan, upprättat av Gabor Pasztor, Närke Konservatorn och Byggledning: - Bror Frigen, ÖLM Elinor Magnerus, ÖLM Estrid Esbjörnson, ÖLM 2006 Entreprenörer: - Leif Broms, LEVA måleri & Dekor, Dalkarlsberg (invändigt måleri ) - Gabor Pasztor, Närke Konservatorn, Kumla (konserveringsarbeten av lerklining och flagnande färg ) - Anders Magnerus, Snickar-Anders, Örebro (lagning av fönster m.m. 2005) - Eknors Byggnads AB, Nora (lagning av timmer 2004) Hantverkare ÖLM: - Niklas Palmström (snickeri, rödfärgning, lagning av fönster m.m ) - Stefan Lindén (måleri, främst utvändigt ) - Niklas Kvarnström (snickeri m.m ) - Bror Frigren (byggledning, lagning av lerklining, fönsterrenovering, målning ) - Curt Fernqvist (diverse 2004) Antikvarisk kontroll: Länsstyrelsen Antikvarisk dokumentation: - Estrid Esbjörnson, ÖLM. OBS!!! Fotograf där inget annat anges på fotografierna i rapporten. De digitala fotona i rapporten är registrerade på ÖLM; Olm_2006_93_ Övriga foton finns i akten på ÖLM. Tidpunkt för arbetenas utförande: Slutbesiktning: Bidrag: Länsstyrelsens byggnadsvårdsbidrag, totalt ur anslaget 28:26 under åren

7 7 UTFÖRDA ARBETEN Skick före renovering I stort sett kan man säga att de arbeten som genomförts gällt dels utvändiga åtgärder som rödfärgning och målning på de timrade byggnaderna, dels en mängd invändiga insatser i manbyggnaden. Därutöver utfördes också vissa punktinsatser på några av husen, t.ex. fönstren i stallet. Sedan flera år var bergsmansgården i stort behov av åtgärder. Utvändigt var den urlakade falu rödfärgen iögonenfallande, framför allt på manbyggnaden men även på de övriga timmerbyggnaderna. Delar av panelen på manbyggnadens svalgång var dessutom i dåligt skick. Flagnande rödfärg och sliten panel på mangårdsbyggnaden. Invändigt var det bara mangårdsbyggnaden som åtgärdades. Det var mycket slitet, ja man kan utan vidare säga nergånget. Limfärgen flagnade sedan flera år i taket i flera rum på övervåningen. Partier av kalkbruk med ursprungligt schablonmåleri hade rasat i ett av rummen. Lerklining hade lossnat från timmerväggarna med sprickbildning som följd i åtskilliga rum. Fönstren saknade i princip färg nedtill och många var i dåligt skick med rötskadade bottenstycken, särskilt på övervåningen. Med stor sannolikhet hade inte fönstren

8 8 målats invändigt på 75 år. Det var skador i alla ytskikt på dörrar, dörrfoder, trösklar m.m., inte det naturliga slitage man brukar benämna patina utan skavanker som uppstått för att detta varit en publik miljö i decennier. Färgskikt flagnade på spisar m.m. Det fanns fula larminstallationer. Några av de målade golven var mycket slitna. Ja, uppräkningen kan göras betydligt längre. Den flagnande limfärgen i flera tak på ovanvåningen är ett exempel på de slitna interiörerna. Ett annat exempel var fönstren och fönsterkarmarna, som förmodligen inte var målade invändigt sedan gården blev museum Detta är fönstret i Övre hallen.

9 9 Dörrar, dörrfoder och trösklar hade mängder av småskador efter decenniers hårdhänt slitage. Dörrkarm i Främre farstun mot Främre kammaren på bottenvåningen. Lerkliningen i många av rummen uppvisade större eller mindre skador som här på östra väggen i Bortre köket på bottenvåningen.

10 10 Antikvariska överväganden eller Hur renoverar man en restaurerad miljö? Bergsmansgårdens olika byggnader hade utvändigt successivt underhållits genom åren med traditionella material och metoder. När det gällde erforderliga utvändiga målningsarbeten fanns det därför inga större antikvariska problem att ta ställning till, inte annat än att vi skulle fortsätta med samma färgtyper och färgval som vid föregående renovering. Inte heller när det gällde renoveringen av fönstren. Ett större principiellt ställningstagande gällde däremot svalgångens locklistpanel, som var mycket väderbiten med många sprickor och hål i bräderna - urfallna kvistar - och trasiga lister. Men det är ju inte vilken panel som helst - på en panel brukar man ju bara se utsidan utan här är insidan minst lika viktig. Svalgången är ju mangårdsbyggnadens mycket speciella och unika särmärke. Om vi skulle byta ut panel skulle ju även insidan påverkas markant. Efter att noggrant ha övervägt problematiken beslutade vi till slut under viss vånda att byta ut vissa delar av panelen, medan vi kunde behålla resten och där bara lappa och laga. Ett svårt ställningstagande var om de slitna panelbrädorna på svalgångens panel skulle bytas eller inte, något som till slut delvis genomfördes. Den urlakade rödfärgen och den dåliga panelen framträder tydligt till vänster om ställningen medan panel är bytt liksom rödfärgning utförd såväl till höger om ställningen som på bottenvåningen. Foto: Niklas Palmström.

11 11 Invändigt fick vi också göra flera principiella antikvariska överväganden. Det gällde framför allt målningsarbetet. En utgångspunkt för oss var det faktum att de interiörer vi idag ser i manbyggnaden på Siggebohyttans bergsmansgård tillkom i samband med att gården gjordes till museum Då borttogs många av de moderniseringar, som interiörerna genomgått under 1800-talets senare del som papptak, tapeter, kakelugnar m.m. I stället rekonstruerades då - under ledning av landsantikvarie Bertil Waldén - en äldre interiör, så som man då tänkte sig att byggnaden skulle kunna ha sett ut från början. Alla fönster, dörrar, dörr- och fönsterfoder m.m. målades då om i en gråblå färg för att skapa denna museimiljö. Detta förhållande framträdde nu allt tydligare i takt med att allt fler skador uppträdde i färgskikten, eftersom underliggande - inte sällan engelskt röda - färger från slutet av 1800-talet allt oftare lyste genom. Det var i de allra flesta fall således inte originalfärgskikt vi hade att ta ställning till utan Waldénfärger. Detta gjorde att vi kunde förhålla oss friare till dessa rekonstruerade ytskikt än om det hade varit originalskikt. Dörren mellan Övre köket och Svalgången på ovanvåningen före och efter tunnmålning. Dessa omständigheter gjorde att vi därför valde att tunnmåla i vissa fall bara bättringsmåla - samtliga fönsterbågar, -karmar och -foder liksom dörrar och dörrfoder men också trösklars sidor för att eliminera mängderna av småskador och det bristande underhållet. Samma förhållande gällde många av väggarna, där vi visste att det i de flesta fall inte var frågan om helt intakta originalskikt. En del av väggarnas lerklining/puts är förmodligen ursprunglig, men färgsättning och schablonmåleri hade i de flesta fall tillkommit eller rekonstruerats Ett annat antikvariskt övervägande gällde golven. De flesta golven i manbyggnaden ser idag ut som skurgolv men många av dem har varit målade. Man ser spår av färg främst längs väggarna. Endast tre golv, ett på bottenvåningen och två på övervåningen, hade betydligt mer färg kvar och framträdde som målade golv. Men färgskikten var mycket skadade och

12 12 intakt färg fanns i princip bara kvar längs väggarna även här. Detta gjorde att dessa golv såg bedrövliga ut och på intet speglade den burgna bergsmansmiljön. I dessa nerslitna färgskikt såg man också tydligt att golven från början varit målade grå men att de senare förmodligen under 1800-talets senare hälft - målats gulbruna med en mörkare brun fris. Antagligen målades inte golven om av Waldén. Av pedagogiska skäl valde vi trots detta att nu att måla dessa golv. En större referensruta sparades i varje rum. Den slitna golvfärgen i några av rummen speglade på intet sätt den burgna bergsmansmiljön utan såg närmast bedrövliga ut. Så här såg golvet ut i Bohmans kammareföre ommålning. När det gällde de limfärgsmålade taken visade det sig att denna färgtyp inte var särkilt hållbar i de aktuella rummen. De hade målats om i mitten på 1970-talet och det hade flagnat markant i flera år. För att få en mera hållbar lösning i dessa på vintern kalla utrymmen det är svårt med limfärg i ej uppvärmda rum valde vi nu av att inte måla med limfärg utan i stället med emulsionsfärg. Nackdelen jämfört med limfärg är dock att denna färg ger ett blankare och ett något gulare intryck. Allmänt Det var redan från början planerat att renoveringsarbetet skulle genomföras under minst tre års tid (smedjan oräknat). Arbetet utfördes successivt i takt med de pengar som fanns tillgängliga. Det var oklart hur långt medlen skulle räcka varje säsong. Det var svårt att tidsberäkna arbetet, eftersom det delvis - enligt beslut från ledningen av bl.a. ekonomiska skäl skulle utföras av museets egen personal, vars erfarenhet av denna typ av arbete delvis var

13 13 begränsad. De tjänster som köptes in av professionella hantverkare kunde på ett annat sätt tids- och kostnadsberäknas, eftersom vi där hade offerter att utgå ifrån. Olika åtgärdslistor fick därför upprättas efter hand. Genomförandet underlättades av att vi både 2005 och 2006 fick tilläggsanslag utöver de medel, som vi lovats i början av varje säsong av länsstyrelsen. Arbetet försvårades till viss del av att gården endast hölls stängd första sommaren men var öppen som vanligt både 2005 och Eftersom åtskilliga åtgärder kvarstod att genomföra efter den första sommaren fick arbetet under de två följande säsongerna planeras så att de dels inte skulle inkräkta på den pågående museiverksamheten, dels över huvud taget skulle kunna gå att utföra av klimatmässiga skäl före eller efter anläggningens sommarsäsong. Det finns ju varken el eller värme i manbyggnaden. De olika erforderliga åtgärderna fick därför genomföras etappvis. Manbyggnaden rödfärgades 2004, loftboden och kaffestugan 2005 och logen först 2006 (två av fasaderna). De vita snickerierna samt fönster på manbyggnaden målades främst 2004 men en del Vissa fönster invändigt målades 2004 medan andra först 2005 och några Målning av de invändiga snickerierna som fönster, fönsterkarmar och foder påbörjades 2004 men utfördes huvudsakligen 2005 och 2006, dörrar och dörrfoder däremot 2005 och De flesta limfärgstaken åtgärdades 2004 men på bottenvåningen 2006 (när vi insåg hur bra det blev). Samma sak med golven, där de på övre våningen målades 2004 med golvet på bottenvåningen Även konservatorsarbetena på lerkliningen utfördes successivt under de tre åren. Under 2004 åtgärdades skadorna i Främre kammaren och en mindre skada i Övre hallen men största delen av arbetet utfördes under Beträffande material, färgtyper o.dyl. hänvisas till en sammanställning i slutet av rapporten. När det gäller konservatorsåtgärderna, se rapport Konserveringsrapport beträffande målade väggar, lerklining och snickerier, Siggebohyttans bergsmansgård, , utarbetad av konservator Gabor Pasztor Konserveringsarbetet dokumenterades också av konservatorn i en ca 15 minuter lång film, Konservering i Siggebohyttans bergsmansgård Manbyggnaden Generellt utfördes här traditionella underhållsåtgärder som rödfärgning och målning av snickerier. I samband med arbetena på östra gaveln upptäcktes rötskador i timmerstommen under fönstren i båda våningsplanen. Som nämnts ovan byttes också delar av svalgångens panel. Exteriör Stomme - Lagning av skador i timmerstommen på östra gaveln, där rötskador upptäcktes i samband med målningsarbetet. Det fanns rötskadat timmer både över och under fönstren i båda våningsplanen, dvs i Ändkammaren och Stora salen. Störst var skadorna under fönstret i Ändkammaren, där två timmervarv fick bytas ut. För att det rötskadade timret skulle kunna ersättas fick lerkliningen under fönstret på

14 14 insidan av rummet tas ner. När det gällde det rötskadade timret under Stora salens fönster och över Ändkammarens fönster räckte det med att de salade i - halvsulade - timret på utsidan. För lagningarna användes äldre timmer. Vid arbetet konstaterade hantverkarna att timret redan delvis var borttaget i Stora salen och ersatt av en enkel brädkonstruktion, kanske vid förra renoveringen. OBS! Då panelen togs ner på denna del av östgaveln konstaterades att timret var rödfärgat. Med andra ord har timret stått bart utan panel tidigare under någon period och även då varit faluröd. Lagning av stommen på östra gaveln. Till höger rötskadat timmer under fönstren på övre våningen (Stora salen) resp. undre våningen (Ändkammaren), där timret togs bort och man ser lerkliningen bakom. Fotona t.h.: Niklas Palmström. - Lagning av en rötskadat timmer på norra långsidan under fönstret i Bortre stugan. Det var den översta timmerstocken under östra delen av fönstret. Rötskadan upptäcktes vid skrapning av fönsterfodret. Nytt trä kunde salas i. Rötskada under fönstret i Bortre stugan.

15 15 Svalgång - Byte av väderbiten, skadad och sprucken panel samt skadade lister. Totalt byttes ca 30 % av panelen ut. Turligt nog blev länsmuseet erbjuden äldre panel från gården Vreten, Linde socken, vid Uskens norra ände Ägaren hade panelen liggande sedan han för några år sedan bytt ut panelen på sin mangårdsbyggnad. Han tog kontakt med museet sedan han läst en artikel om renoveringsarbetet i Bergslagsposten. Svalgångens panel var i sämst skick på östra hälften av byggnaden. Tyvärr räckte inte den nygamla panelen hela vägen utan helt nya panelbräder fick sättas in i svalgångens västra hälft. Dessa ser betydligt slätare ut. Helt allmänt var det svårt att byta panelbrädorna, eftersom den befintliga panelen var så bred. I några fall kunde de lappa och laga panelen genom att endast byta ut delar av någon panelbräda eller täcka sprickor med lister i stället för att byta brädor. Flera lister byttes också ut. Ovan svalgångens panel före byte, t.h. svalgångens panel under byte. Fotot t.h.: Niklas Palmström. Fasader - Rödfärgning av alla fasader. Färgen ströks med ljus falu rödfärg. Eftersom färgen var så urlakad ströks den två gånger. Det har dock visat sig att det översta färglagret börjat flagna på vissa ställen, bl.a. på de nya panelbräderna i svalgången och på den nordvästligaste delen av norra långsidan (besiktning oktober 2007). Museets hantverkare hade också problem med att i vissa färgburkar var färgen väldigt tunn. De fick reklamera en del av burkarna. - Ny panel på östra gaveln över fönstret på övervåningen samt komplettering av panelen mellan fönstren på de båda våningsplanen. - Byte av några vattbräder under fönstren på norra sidan på båda våningsplanen. Knutlådor och vindskivor - Målning med bruten vit färg. Färgnyansen skiftar något på knutlådorna mellan de två våningarna på norra sidan, eftersom nedre hälften målades 2004 och övre hälften Byte av panel på faluröd knutlåda på norra långsidan, mellan Ändkammaren och Bortre köket.

16 16 Rödfärgning av norra resp. södra fasaderna. Fotot t.h. Niklas Palmström. Fönster - Målning av alla fönster med bruten vit färg (i söder, väster och på bottenvåningen i norr 2004, på övervåningen i norr samt öster ). - Öppnande av igenmålade fönster. - Renovering av alla fönster på andra våningen i nordöstra delen av byggnaden, dvs. Övre hallen, Klädkammaren, Salskammaren och Stora salen (norra och östra fönstren) samt på bottenvåningen i Ändkammaren. Fönstren var så rötskadade att bottenstyckena och/eller en bit av sidostyckena fick bytas ut. Några av fönstren var lagade redan tidigare. OBS! Vid arbetet med fönstren konstaterades att understa färgen var röd (falu rödfärg?). - Kittning av några fönster, bl.a. i svalgången. - Byte av några spräckta glasrutor. De tidigare igenmålade fönstren gjordes öppningsbara igen. Foto: Niklas Palmström. Fönstren på andra våningen i nordöstra delen av byggnaden var så dåliga att bottenstycken och sidostycken fick bytas ut.

17 17 Dörrar - Målning av ytterdörrar 2004 med samma typ av färg och med samma färgnyans som vid föregående renovering. Efteråt blev det problem med blåsbildning på dörrarna, vilket också inträffade Blåsorna på västra dörren åtgärdades samma sommar. Dörrarna målades om i samma ockragula färg som tidigare. Det uppstod ett visst problem med blåsbildning, något som inträffade även vid renoveringen i början av 1990-talet. Skorstenar - Tätning av skorstenarna 2006, i synnerhet den västra, eftersom det rann in vatten i eldstaden i Butiken. En blyplåt lades ovanpå kronan. Skorstenarna tätades också i underkant av putsen. Trots dessa åtgärder rann det till en början fortfarande in vatten i den västra skorstenen men inte Putslagning av skorstenarna 2006 med kalkbruk. Hängrännor och mullbrädor - Tjärstrykning av hängrännor och mullbrädor 2004 och Tjärstrykning av mullbrädor. Foto: Niklas Palmström.

18 18 Interiör, generellt Vissa åtgärder genomfördes i stort sett i alla rum. Detta tas därför inte upp vid beskrivningen av varje rum utan presenteras här under punkten Generellt. Fönsterbågar, fönsterkarmar och fönsterfoder samt dörrar, dörrkarmar och trösklar - Tunnmålning i princip i alla rum av denna fasta inredning. En del av arbetet utfördes av museets målare, en del av målerientreprenören. Den sistnämnde svarade för all målning av dörrarna och en hel del av fönstren. Det svåraste med detta arbete var att bryta till rätt färgnyans samt att måla tillräckligt tunt. OBS!!!! Målning av fönster och dörrar med tillhörande snickerier omnämns generellt inte i rumsbeskrivningarna nedan, endast i de fall det finns anledning att göra särskilda påpekanden! Ett exempel på tunnmålning / bättring av dörrkarmar och tröskelsidor är här i Mors kammare på bottenvåningen. Tunnmålning av en av dörrarna i Röda rummet. Målare Leif Broms.

19 19 Konservering av lerklining - Lerkliningen konserverades av konservator. I många av rummen hade lerkliningen släppt från underlaget, dvs timmerväggen, med sprickor som följd. I vissa rum var skadorna omfattande. I Främre kammaren med byggnadens enda ursprungliga schablonmålningar var det extra komplicerat, eftersom det där finns ett lager kalkbruk ovanpå lerkliningen. I Ändkammaren men även i Bortre köket, dvs i östra änden på huset, var det också stora problem, men här var det lerkliningen som släppt. Orsakerna till alla dessa skador är att byggnaden sätter sig lite, dvs att timret sjunker ihop och då släpper den förhållandevis styva lerkliningen från underlaget, i synnerhet längs timmerskarvarna. Det är inget nytt problem utan man hade bekymmer med detta redan på 1970-talet. Då ansåg museets personal att orsaken var de sprängningar, som då pågick regelbundet inför brytningsarbeten i Nyhyttan sydväst om Storå men museet fick aldrig rätt gentemot detta bolag. Skadorna åtgärdades nu av konservatorn sedan han under 2004 året prövat sig fram för att hitta rätt metod. Det blev en bedömningsfråga vilka skador som skulle åtgärdas. Det blev sådana som bedömdes som akuta och instabila medan de skador som var stabila inte blev föremål för åtgärder. I princip använde konservatorn sig av två metoder, ibland i kombination med varandra. Se vidare redogörelsen i Konserveringsrapport beträffande målade väggar, lerklining och snickerier, Siggebohyttans bergsmansgård, , utarbetad av konservator Gabor Pasztor samt dokumentationsfilmen Konservering i Siggebohyttans bergsmansgård , där konservatorn filmat arbetet i Främre kammaren, Stora salen och Ändkammaren. Konservator Gabor Pasztor i arbete i Främre stugan 1/ Vid stora skador fästes lerkliningen i väggen med hjälp av rostfria skruvar. Sprickor längst kanterna av de lossnade partierna säkrades genom att de limmades över med remsor tunt japanpapper, som sedan retuscherades med Paraloid B 72 blandad med torrpigment.

20 20 Om det även fanns större hål kunde lerkliningen dessutom stabiliseras på denna punkt genom att hålet fylldes med kalkbruk och lera. I några fall - främst i Främre kammaren - lossades större partier av kalkbruk respektive togs större partier av lerklining loss från underlaget. Eftersom denna puts /denna lerklining så att säga blivit för stor för det aktuella underlaget fick konservatorn ta bort ett par mm eller cm på det lossnade/nertagna partiet, som därefter åter kunde fästas mot sitt underlag. 2/ Vid mindre skador som sprickor och hål klistrades remsor av tunt japanpapper på det skadade partiet, som därefter retuscherades med Paraloid B 72 blandad med torrpigment. Ibland skedde retuscheringen även med hjälp av pastellkrita. Att klistra japanpapper på detta sätt var för att stabilisera lerkliningen med sina skador. Om sprickbildningen fortsätter i framtiden skadas inte lerkliningen utan då spricker bara papperet, vilket är lätt att ta bort igen. Lossnande färgflagor fästes med hjälp av Acronal D 300 löst i vatten ca 1:1. I vissa fall fick också lerklining limmas fast. Exempel på spricka i lerkliningen som håller på att stabiliseras med hjälp av japanpapper. Före retuschering. Foto: Gabor Pasztor. Lerkliningsarbetena utfördes i princip av konservatorn men i några fall, där det endast gällde enklare kompletterings- och retuscheringsarbete, utfördes det av målerientreprenören. Konservering av lös färg och puts - Lös färg och puts konserverades av konservatorn. Förutom på lerkliningen fanns lös färg och puts på flera spismurar. Där fäste konservatorn flagorna med Acronal D 300, blandad med Plextol D 500. Retuschering av lagningarna på spismurarna utfördes med Paraloid B 72 blandad med torrpigment samt pastellkrita. (Se vidare konservatorsrapporten.) Störande larminstallationer - Borttagning av störande ledningsdragning för larminstallationer, som vita plastskenor mitt i taken o.dyl. Dessa togs nu bort och ledningarna har i stället målats in i färg där så behövts. Ej aktuella larminstallationer har också tagits bort.

21 21 Interiör, bottenvåningen Främre farstun - Fästande och retuschering av lös lerklining lokalt; på västra väggen längs golvet, på norra väggen samt på södra väggens östra, nedre del. - Konservering av lös lerklining och färg, främst på norra och södra väggarna. (Se karteringsbilder på de behandlade ytorna i konserveringsrapporten.) - Ny stänkmålning på norra väggen med limfärg, bruten med vitt och grått. - Tunnmålning av ytterdörrens insida. - Fästande av lossnad färg med Acronal på dörren till Butiken. - Dörrstoppar vid golvlisten för att undvika hål i lerkliningen. - Fast anslagstavla för att slippa slitage på stänkmålningen. T.v. Dörren före ommålning. Ovan t.h ny stänkmålning samt ny anslagstavla för att undvika att skyltarna sliter på väggarna. Nedan t.h. En av många dörrstoppar, som sattes upp vid golvlisterna i olika rum för att förhindra att dörrhandtagen fortsätter att göra hål i väggarnas lerklining. Butiken - Ommålning av taket efter nedtvättning av den befintliga limfärgen. - Retuschering med linoljefärg av otaliga skador i den marmorerade färgen (från 1929). - Nymålning av dörrar, karmar och foder mot Västra entrén och Larmrummet. - Nya hyllor på väggarna för butiksändamål (ingick inte i renoveringsarbetet) - Limfärgning av den öppna spisen. - OBS! Den flagnande limfärgningen/marmoreringen på den putsade södra väggen mot farstun åtgärdades inte, eftersom det blev missförstånd mellan konservatorn och målerientreprenören.

22 22 Före ommålning av fönster och fönsterkarm samt limfärgning av spisen. Efter ommålning av fönster och fönsterkarm samt limfärgning av spisen. Främre kammaren / stugan: - Fästande av lös lerklining och puts av konservatorn. Det är det enda rum i mangårdsbyggnaden, där det finns ursprungliga schablonmålningar. Extra komplicerat blev det av att lerkliningen i detta rum har ett kalkbruk ytterst, på vilket målningarna finns. Här var det en kombination av skador med både kalkbruk och lerklining som släppte men också färgskikt som lossnade. Värst var skadorna på norra väggen, där ett parti av den schablonmålade kalkputsen fallit ner i golvet och gått i mindre bitar. Innan konserveringsarbetet hann sätta igång släppte ytterligare ett mindre parti. Ett stort sjok kalkbruk satt löst öster om fönstret medan stora sjok av lerklining med fastsittande kalkbruk fanns under och väster om fönstret. Även på södra sidan fanns skador, bl.a. hål i putsen väster om fönstret men det fanns skador även öster om fönstret. Nedfallen puts med ursprunglig schablonmålning på norra väggen i Främre stugan.

23 23 I detta rum lyckades konservatorn genom en kombination av olika åtgärder att på norra väggen såväl sätta tillbaka och retuschera det nerfallna partiet med schablonmålning som fästa det stora sjoket med lossnande kalkbruk och de stora sjoken med lerklining. Även skadorna på södra väggen åtgärdades med hjälp av bl.a. japanpapper. (Se vidare konservatorns utförliga beskrivning i konservatorsrapporten samt dokumentationsfilmen.) - Fästande och retuschering av lös färg på spismurens östra och södra sidor, på dess nedre del. T.v. Rekonstruktion av nedrasad puts. T.h. Bror Frigren och Gabor Pasztor arbetar med skadorna på norra väggen. Nordvästra väggen sedan den lösa putsen åter fästs men före retuschering Skador påöstra delen av södra väggen före och efter konservering Borttagen lös puts under fönstret Den nedtagna putsen innan den åter kunde sättas på plats.

24 24 Mors kammare: - Lagning samt retuschering av några småskador på väggarna med limfärg, krita och oxidsvart. - Fästande och retuschering av lös färg på spismuren. - Målning av golvet med grå oljefärg. I det slitna golvet syntes tydligt att det underst fanns en grå färg - med dragning åt blått - och däröver en gulbrun färg med en brun fris. Vi valde att måla golvet grått, eftersom vi ansåg att denna färg bäst stämde med rummets inredning. Efter en första strykning med NCS 5005 R50B blev golvet för blått, varför det vid andra strykningen gavs en mera grå ton, NCS 5000N. En referensruta sparades i det SÖ hörnet. Före och efter ommålning av golvet i Mors kammare. Mellersta farstun - Tunnmålning av ytterdörrens insida. Fars kammare: - Fästande av lös lerklining och puts vid dörrkarmen mot Rosa gästrummet. Det var dels alldeles till vänster om dörrkarmen, dels ovanför, där även ett bortfallet parti kompletterades. Lerkliningen stabiliserades med hjälp av japanpapper. Observera att pappen här delvis inte är retuscherad av pedagogiska skäl. - OBS! Sprickor i lerkliningen på norra väggen åtgärdades inte, eftersom putsen runt omkring sprickorna inte var lös. - Ommålning av knottrig färg på taklisten vid garderoben. Skadad lerklining och knottrig taklist före resp. efter konservering / ommålning

25 25 Rosa gästrummet: - Fästande och retuschering av skadad och lossnad lerklining på södra delen av östra väggen över soffan, där även ett hål kompletterades, på södra väggen över fönstret, upptill på västra väggen söder om eldstaden, vid dörrkarmen till Fars kammare samt på norra väggen över fönstret. Konserveringen utfördes bara med japanpapper utan injektering av lim bakom de lösa partierna. - Fästande av lös färg med Acronal på delar av den grå bröstningen på väggpartierna på ömse sidor om kakelugnen medan andra delar målades om av målerientreprenören. Han skrapade därvid bort lös färg - konstaterade att det fanns både limfärg och oljefärg samt limfärgade. Exempel på skador i Rosa rummet före konservering. Det gäller bl.a. flagnande färg på bröstning vid kakelugn, skador i lerklining över soffan på sydöstra väggen samt en av många sprickor i lerkliningen upptill i rummet. Bortre kammaren / stugan: - Fästande av mindre partier med skadad/lossnad/sprucken lerklining på södra väggen - dels på väggen väster om fönstret, dels alldeles ovanför fönstrets östra del - samt i nordöstra övre hörnet, följt av retuschering. - Komplettering/fästande av skadad puts och lös färg på spismuren. - Fästande av flagnande färg samt retuschering av mera framträdande färgskador på den målade bröstningen, särskilt på sydväggen. - Lokal lagning av färgskada i taket. Bortre farstun: - Ommålning av taket och taklisten efter nedtvättning av den befintliga limfärgen. Den brunmålade delen av taklisten ströks med limfärg, bruten med bränd terra. - Tunnmålning av ytterdörrens insida.

26 26 - Lagning av småskador i lerkliningen, delvis retuschering, delvis ommålning - på västra väggen söder om dörren till Bortre stugan - med limfärg, bruten med krita, guldockra och bränd terra, samt efterföljande stänkmålning med vitt och bränd terra. - Nya dörrstoppar vid golvlisten för att undvika skador från dörrhandtagen i lerkliningen. Ovan: Exempel på skador i Bortre stugan, som nu är åtgärdade. T.v. skador i lerkliningen på västra delen av sydväggen, t.h. bortfallen puts och flagnande färg på spismuren. Nedan: I Bortre farstun har bl.a. ytterdörren tunnmålats, skadad lerklining kompletterats och retuscherats samt dessutom det limfärgsmålade taket ommålats.

27 27 Bortre köket: - Fästande och retuschering av skadad och lossnad lerklining på i princip alla väggar. Skadorna var förhållandevis omfattande, inte minst på östra väggen mot Ändkammaren men även på norra väggen. Man kunde tydligt se att lerkliningen spruckit längs med timmerskarvarna. Huvudsakligen skedde arbetet genom att klistra japanpapper på sprickorna för att säkra den lösa lerkliningen och färgen. OBS! De klistrade sprickorna under vägghyllans understa hylla söder om dörren till Ändkammaren är inte retuscherade av pedagogiska skäl. - Säkring av spismurens lösa puts och kalkfärg med japanpapper samt retuschering med Paraloid-färg, som blandades av kritapulver. Lerkliningsskadorna var förhållandevis omfattande i Bortre köket, inte minst på östra väggen mot Ändkammaren. Här är exempel där den spruckna lerkliningen stabiliserats med japanpapper. Överst östra väggen (jämför foto s.9 av skada före konservering), t.v. norra väggen, t.h. under tallrikshyllan på östra väggen. Den sistnämnda lagningen är inte retuscherad av pedagogiska skäl.

28 28 Ändkammaren: - Lagning av rötskadat timmer i stommen under östra fönstret med äldre timmer. - Ny fönsterbräda och delvis ny mittpost på östra fönstret. Halvsulning av underliggande fönsterfoder. - Renovering av östra fönstret med nya bottenstycken. - Påförande av ny lerklining under östra fönstret av museets hantverkare, eftersom den befintliga lerkliningen fick tas ner vid lagningen av rötskadorna i timret. Den nya lerkliningen bestod till ca 30 % av den återanvända gamla lerkliningen och till ca 70 % av ny lera, sand och linhack. Mot timret spikades först en vassmatta (en äldre matta, påträffad under logen) och hönsnät. Det nya partiet under fönstret limfärgades inte utan målades av konservatorn med pigment, upplösta i Paraloid B 72 löst i Aceton. Lerkliningen målades i ockra, vitt och svart med stänk av ultramarin och svart. Timmerlagningen hade satt sig ordentligt innan lerkliningen påfördes, eftersom lagningen utfördes 2004 medan lerkliningen pålades först Lagning av rötskadat timmer under fönstret på östra gaveln med efterföljande lagning av lerkliningen. Foto uppe t.v. Niklas Palmström, nere t.v. Gabor Pasztor. - Fästande och retuschering av skadad och lossnad lerklining på alla väggar. I detta rum var skadorna omfattande. Det största arbetet företogs på västra väggen norr om dörren till Bortre köket, där lerkliningen lossnat från underlaget i ett större parti men fortfarande hängde kvar. Dessutom hade dörrhandtaget gjort ett hål i lerkliningen här. Konserveringsarbetet på denna vägg filmades av konservatorn. Flagnande färgskikt i södra hälften av rummet det var svårt att komma till

29 29 bakom vävstolen - limmades fast med Acronal D 300 löst i vatten. Väggytorna mättades först med Alifatnafta innan det vattenburna limmet applicerades. (Se vidare konservatorsrapporten och ovannämnda film.) - OBS! Vid mitten av 1970-talet hade lerklining också fästs i detta rum av konservator, särskilt på östra gavelväggen. - Ny dörrstopp vid golvlisten för att undvika nya skador från dörrhandtaget i lerkliningen. - Komplettering av bortfallen puts samt retuschering på framkanten av spismurens runda bottenplatta. - OBS! Tunnmålning av östra fönsterfodret blev aldrig utfört, eftersom konservatorsarbetena i detta rum färdigställdes så sent. Konservering av de omfattande skadorna i lerkliningen i Ändkammaren. Upptill: Bror Frigren och Gabor Pasztor åtgärdar skadorna på norra delen av västra väggen. Nedtill: Södra delen av östra väggen före resp. efter konserveringen.

30 30 Interiör, övre våningen Trappan - Komplettering och retuschering av de värsta skadorna ovanför ledstången på väggen vid trappan. Övre hallen - Ommålning av taket efter nedtvättning av den befintliga limfärgen. - Fästande och retuschering av lossnad lerklining på östra väggen under trappan till vinden. - Fästande, komplettering och retuschering av smärre partier med lossnad /bortfallen lerklining på östra och norra väggarna, bl.a. upptill vid hörnen på norra fönstret samt vid taklist på norra väggen. - Renovering av fönster på norra väggen. - Den gråmålade dörren och dörrfodret till Bomans kammare tunnmålades medan den gröna sidan av dörren mot Övre hallen endast retuscherades. Före respektive efter ommålning av det kraftigt flagnande limfärgstaket i Övre hallen. Svalgången - Målningsbättring av taket med linoljefärg. - Målning av de utbytta panelbrädorna i svalgångens sydvägg i enlighet med den befintliga svagt ljust gråblå panelen. Dock blev den nya färgnyansen en aning för ljus. När man tittar närmare på svalgångens panel ser man att panelbräder bytts ut tidigare och att färgen finns i olika nyanser. - Fästande av lös väggpapp med underliggande makulatur mot väggen till Stora salen längst österut i svalgången, lös väggpapp mellan dörren och fönstret till Stora Salen samt ett litet parti med lös papp intill hörnet mot trappan. - Ommålning av väggpappen från dörren till Stora salen till östra änden på svalgången, eftersom limfärgen flagnade, särskilt upptill mot taket. Limfärgen bröts med krita och oxidsvart till exakt samma kulör som omgivande väggar i svalgången. (Vid besiktning upptäcktes att både pappen och färgen under fönstret till Stora salen håller på att släppa. Det har förmodligen blivit spänningar i pappen under vintern efter ommålningen.)

31 31 Upptill: Sydöstra delen av svalgången sedan panelen bytts ut samt motsvarande parti efter målning. Nedtill: Fönstren i svalgången målades, lösa beslag fästes och målades, lokal kittning m.m. T. h. övre bilden före renovering, nedre bildensamma fönster efter renovering.

32 32 - Mindre renovering av fönstren i svalgången; lokal kittning, fästande av lösa beslag samt målning av beslag. - Tunnmålning av svalgångens fönster. - OBS! En liten flik lossnande väggpapp under fönstret till Blå rummet upptäcktes sent i processen och blev därför inte åtgärdat. Klädkammaren - Ommålning av taket efter nedtvättning av den befintliga limfärgen. - Renovering av fönster. - Fästande och retuschering av lerklining, främst vid spismuren samt på södra väggen. Övre köket - Ommålning av taket efter nedtvättning av den befintliga limfärgen. - Tunnmålning av dörren till Svalgången, som hade påfallande många rispor i färgskiktet (se foto s. 11). - Liten lokal lagning av spismuren. Det kraftigt flagnande limfärgstaket i Övre köket före och efter ommålning. Salskammaren - Ommålning av taket efter nedtvättning av den befintliga färgen. Målerientreprenören märkte vid nedtvättningen att det inte var limfärg utan Plastbinder. - Limfärgning av taklisten utan att den befintliga färgen tvättades ned, eftersom det här fanns underliggande färger. Före renoveringen fanns sedan de invändiga arbetena på 1970-talet? en utsparad ruta på taklisten på norra väggen, längst österut. Det såg ut som om listen varit målad med ett blått mönster. Vid närmare undersökning visade färgprovet bestå av (uppifrån räknat): 1/mörkare blå limfärg, 2/ ljusare blå limfärg, 3/ gråmönstrad tapetbård och 4/ brun- och gulmönstrad tapebård. Dessa färgspår framträdde på flera ställen på taklisten under den flagnande vita färgen. Om man tvättat ner limfärgen på vanligt sätt skulle även dessa färgspår ha försvunnit. I stället strök målerientreprenören taklisten med limfärg, baserad på celluslosalim, som dock inte är lika täckande. Detta arbete utfördes 2004 men

33 33 Före resp. efter ommålning av limfärgsmålat tak samt renovering och målning av fönster och karm. redan 2006 hade färgen på listen börjat flagna igen, varför taklisten då vattenutjämnades av målerientreprenören. - Säkring av lossnande puts på spismuren med hjälp av patentering, ispackling av finkornig putsbruk i sprickor och hål. Dessa lagningar retuscherades med Paraloid B 72 löst i Aceton blandad med kritapulver och torrpigment. - Lagning/retuschering av bortfallen lerklining över fönstrets östra parti samt lokal lagning och retuschering av enstaka smärre skador. - Renovering av fönstret. Stora salen - Ommålning av taket efter nedtvättning/skrapning av den befintliga färgen. Det visade sig vara väldigt svårt att tvätta ner färgen, eftersom det fanns flera lager färg. Sammanlagt fanns det 4-5 lager i olika nyanser av vitt och grått, både limfärg och linoljefärg. Vid tidigare ommålningar - kan ha varit för länge sedan - har inte limfärgen tvättats ner ordentligt utan linoljegrundningen har gjort att underliggande limfärg fått fäste i taket. All färg gick därför inte att få bort utan uppskattningsvis 60 % färg finns kvar. Nu grundades med mager linoljefärg, därefter målning med emulsionsfärg. OBS!!!! Vid besiktning och konstaterades att det är sprickbildning i takfärgen, i synnerhet i den nordöstra delen av rummet samt på enstaka takbrädor i övrigt. Detta beror säkert på att underliggande färger inte gick att få bort, men det är enkelt att måla om enligt målerientreprenören. - Fastspikning/- skruvning av ett par lossnande takbräder i östra hälften av rummet.

34 34 På övre fotot pågår förberedelser för att det kraftigt flagnande limfärgstaket ska kunna målas om. Fönstren är uttagna för renovering. På nedre fotot är taket ommålat och fönstren renoverade och målade.

35 35 Skador på bröstpanelen av papp på östra gaveln hade uppstått därför att fönstret var så dåligt och otätt att snö och regn yrt in. Pappen fästes och retuscherades medan fönstrets bottenstycken renoverades och tätades med en trälist. - Renovering av fönstren på norra och östra väggarna. De var alla i dåligt skick med rötskadade bottenstycken. Några av fönstren var lagade sedan tidigare. Komplettering av några tärningar i spröjsmitten på några fönster. - Komplettering av östra fönsterbrädan med en list för att hindra att snö yr in och orsakar skador på underliggande bröstning av väggpapp. - Ommålning av fönster, fönsterkarm och fönsterbrädor (ej tunnmålning som var avsikten). OBS! Fönstret mot svalgången behövde inte målas. - Retuschering/bättring av fönsterfoder, dörrar, karmar och dörrfoder. - Fästande och retuschering av lossnad och skadad väggpapp på bröstningen under östra fönstret. Pappen hade missfärgats på grund av inyrande snö och regn samt lossnat i samband med lagningen 2004 av timmerskadan under fönstret. - Fästande och retuschering av lossnande väggpapp på resten av bröstningen bl.a. den lilla väggen mot Salskammaren. Fästande av lös papp och färg samt efterföljande retuschering på olika ställen i Stora salen, bl.a. på väggen in till Salskammaren.

36 36 Tunnmålning av den avskavda färgen på dörren till Svalgången. - Retuschering av de mest påfallande små vita fläckarna på den målade pappen på bröstningen. - Fästande av smärre lösa partier på dalmålningarna. (OBS Missfärgade stora retuscher, som nu drar i grönt, på målningarna åtgärdades inte av ekonomiska skäl.) Bohmans kammare - Målning av det limfärgsmålade taket. - Målning av golvet med grå oljefärg. I det slitna golvet syntes tydligt att det underst fanns en grå färg - med dragning åt blågrönt (möjligen två olika lager) - med en mörkare fris och däröver en gulbrun färg med en brun fris. Eftersom rummet återställts till ett äldre utseende målades nu golvet grått (NCS 5500-N) med en mörkare fris (NCS N). En referensruta sparades i SV hörnet. T.v. Nedtvättning av det limfärgsmålade taket i Bohmans kammare T.h. Golvet efter ommålning. Jämför utseendet före ommålning på s. 12.

37 37 Röda rummet - Målning av det limfärgsmålade taket. Det var besvärligt att få bort den befintliga färgen, som var en plastfärg och som lossnade i långa plastsjok. Målerientreprenören fick tvätta tre gånger. - Ommålning av den västra väggen norr om kakelugnen samt den södra väggen, dvs de gulmålade partierna ovanför bröstningen, eftersom färgen flagnade. Limfärgen bröts med krita och guldockra. Vid arbetet med väggarna konstaterade målerientreprenören två saker. 1/ Även norra väggen borde ha ommålats, eftersom det finns flagnande färg även här. Det upptäcktes dock för sent för att det skulle kunna hinna utföras/inrymmas i budgeten. 2/ Det inte var limfärg vare sig på västra väggen - men det var limfärg under - eller på norra väggen. Dessa två väggar har tydligen blivit ommålade tidigare. De två övriga väggarna är däremot målade med limfärg. (OBS De bruna retuscherna på bröstningen har inte målerientreprenören gjort utan de fanns.) Före, under och efter ommålning av södra väggen - Målning av golvet med gulbrun oljefärg med mörkare fris. I det slitna golvet syntes underliggande färger, som var lite svåra att bestämma. Följande färger framträdde tydligast (uppifrån räknat); 1/befintlig gulbruna färg med mörkare bård, 2/ vit färg = grundfärg?, 2/chokladbrun, klarare färg (denna kulör syntes också i Mors kammare)och 4/en tunn, lite lilaaktig grå färg. Eftersom rummet nu med sina möbler och gardiner skildrar det senare 1800-talet fortsatte vi med gulbruna den färgsättningen. Vid den första strykningen målades golvet gulbrunt med en mörkare fris, 5A respektive 4C enligt Riksantikvarieämbetets linoljefärgslikare. Dessa färger drog emellertid för mycket åt rött, varför de justerades i andra strykningen av målerientreprenören med grön umbra och lite oxidsvart. En referensruta sparades i SV hörnet. - OBS! Lagning av mindre skada i lerkliningen på norra väggen vid taklist utfördes ej, eftersom det upptäcktes så sent i processen. Före resp. efter ommålning av golvet i Röda rummet.

38 38 Blå rummet - Bättring av skada i papptaket i rummets SÖ hörn. - Fästande och retuschering av flagnande färg på spismurens västra och södra sidor. Skador på spismur före och efter åtgärder. Trappan till Butiken - Ommålning av tak, bestående av lerklining med ett lager kalkbruk ovanpå. Det sistnämnda hade fallit ner mitt i taket, där branddetektorn var fastsatt. Nu knackades det lösa kalkbruket ner före ommålning. - Uppsättande av plexiglasskivor som skydd för de tapeter, som sitter kvar på väggarna. Gula rummet - Komplettering och retuschering av liten skada i lerkliningen söder om dörren. - Retuschering av färgflagor i taket i västra delen av rummet nära fönstret. Lokal skada i lerkliningen,som nu kompletterats och retuscherats.