LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD, VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke
|
|
- Tobias Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD, VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke Pappspänning av tak i sydöstra rummet. INVÄNDIGA RESTAURERINGSARBETEN I FORM AV BYGGNADSVÅRDSLÄGER 2010 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson antikvarisk konsult
2 2 INNEHÅLL Inledning 3 Rapportens upplägg 4 Kort byggnadshistorik 4 Administrativa uppgifter 4 Beskrivning av byggnaden 5 Utförda arbeten 6 - Allmänt 6 - Exteriör 6 Norra och södra fasaderna 6 Östra gaveln 6 Yttertrappa 7 - Interiör 7 Blå rummet 7 Sydöstra rummet 7 Salen 9 Köket 10 Sydöstra skrubben på vinden 11 Västra gavelrummet 11 Vinden 12 Antikvariska iakttagelser 12 Salen 12 Köket, eldstads- och bakugnskomplexet 14 Köket, skåp 17 Köket, fönster 17 Nordvästra skrubben på vinden 18 Västra gavelrummet på vinden 18 Vinden över Västra gavelrummet 18 Slutord 20 BILAGOR 21 Materialredovisning Deltagarlista 22
3 INLEDNING Under sommaren 2010 påbörjades restaureringsarbeten av södra flygeln vid Viby prästgård, vilken går under namnet Lundby gamla prästgård. Arbetet skedde i form av ett byggnadsvårdsläger i Svenska byggnadsvårdsföreningens regi med 13 deltagare (se förteckning i slutet av rapporten). Projektet genomfördes med starkt engagemang från fastighetsägaren Viby församling, representerad av kyrkoherde Benjamin Lundqvist, men även från medlemmar i församlingen, lokala hantverkare, lokala entreprenörer, Viby Hembygdsförening m.m. Under lägertiden ägde ett Öppet hus rum, lördagen 14 augusti. Länsstyrelsen stödde projektet med byggnadsvårdsbidrag. För att lägermedlemmarna skulle få pröva på olika arbetsuppgifter påbörjades /genomfördes olika typer av arbeten i olika rum; fönsterrenovering och -målning, lagning av timmer, demontering och uppmurning av kakelugnar, arbeten med köksspis- och bakugn, skorstensfrågor, putslagning, lagning av papptak, spänning av nytt papptak o.dyl. Några åtgärder kan betraktas som slutförda, andra är endast påbörjade och ytterligare annat är ännu inte åtgärdat över huvud taget. Arbetet med att restaurera Lundby måste därför fortsätta, eftersom behoven är stora. Som underlag för arbetet har dels legat ett Renoveringsprogram, upprättat av Leif Göthberg, Arkitektur och Byggnadsvård, dels Antikvarisk utredning och dokumentation, utarbetad av undertecknad Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult. Byggnadsvårdslägret i Lundby gamla prästgård den 9 19 juli 2010.
4 4 RAPPORTENS UPPLÄGG Efter en kort historik och beskrivning av byggnaden redogör jag för de utförda arbetena rum för rum. Därefter redovisar jag olika antikvariska iakttagelser, som gjordes under arbetets gång. Slutligen lämnas en redogörelse för material, kulörer o.dyl. som använts. KORT BYGGNADSHISTORIK Den aktuella flygelbyggnaden har varit prästgård för Viby socken. Den är uppförd , sedan den förra prästgården på samma plats brunnit ner Byggnaden förlorade sin funktion som bostad för socknens kyrkoherde när en ny och större manbyggnad uppfördes under senare delen av 1820-talet, dvs den nuvarande prästgårdsbyggnaden Lundby prästgård. Lundby gamla prästgård kom därefter att användas som arrendatorsbostad fram till 1925 samt därefter mera sporadiskt för olika verksamheter. (Se utförligare information i den ovan nämnda rapporten Antikvarisk utredning och dokumentation ) ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Fastighetsägare: Viby församling Länsstyrelsens diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Projektering/bygghandlingar: - Renoveringsprogram, upprättat av Leif Göthberg, Arkitektur och Byggnadsvård - Antikvarisk utredning och dokumentation, utarbetad av Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult. Handledare: - Kjell Möller, samordnare från Svenska Byggnadsvårdsföreningens sida, fönsterrenovering - Per Edlund, målare - Håkan Bagger, byggmästare - Puts & Tegel i Örebro AB, kakelugnssättning - Gabor Pasztor, konservator Antikvarisk kontroll och dokumentation: Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult Fotografier: Estrid Esbjörnson (om ej annat anges) Tidpunkt för arbetenas utförande: Bidrag: Byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen 2010 ( samt för antikvarisk kontroll). 1 Uppgifter i mejl av fil.dr. Ann-Marie Lenander, som forskar i byggnadens historia och som är ordförande i Viby kyrkoråd.
5 5 BESKRIVNING AV BYGGNADEN Lundby gamla prästgård är uppförd i 1 ½ våning av timmer med faluröd locklistpanel. De vitmålade fönstren utgörs huvudsakligen av sexdelade tvåluftsfönster men även andra utföranden förekommer. Byggnaden är orienterad i öst-västlig riktning, där ingångsdörren en pardörr finns på norra sidan. Byggnaden har på baksidan och delvis även på kortsidorna en hög stengrund. Invändigt har byggnaden på bottenvåningen en traditionell sexdelad plan med farstu innanför ytterdörren, två gavelrum på ena sidan, ett gavelrum och kök på den andra sidan samt en stor sal mitt fram. I farstun finns en trappa, som leder upp till vinden. På vardera vindsgaveln finns ett gavelrum med en oinredd skrubb på vardera sidan. Det stora vindsutrymmet i övrigt är oinrett. Under trappan i farstun finns en källarnedgång med en stentrappa, som leder till en källare under byggnadens mittparti. I byggnaden finns två skorstensstockar med rökgångar från de olika kakelugnarna och eldstäderna. Eftersom byggnaden stått mer eller mindre oanvänd under lång tid är den i behov av olika typer av åtgärder (för mera detaljerad redogörelse, se Renoveringsprogram respektive Antikvarisk utredning och dokumentation ). Byggnaden saknar i princip helt moderniteter. Rummen benämns i rapporten: - På bottenvåningen; Farstun, Nordöstra/ Blå - rummet, Sydöstra rummet, Salen, Sydvästra rummet/pigkammaren samt Köket. - På vinden; Östra gavelrummet, Västra gavelrummet, Vinden samt de fyra skrubbarna Nordöstra, Sydöstra, Sydvästra respektive Nordvästra skrubben. Lunchpaus med alltid lika välsmakande mat i prästgårdsträdgården.
6 6 UTFÖRDA ARBETEN Arbete påbörjades i flera av rummen men slutfördes endast på ett par ställen. Några av rummen berördes inte alls av sommarens arbete. Avsikten med denna fördelning av arbetet var dels att deltagarna skulle få möjlighet att pröva på olika sorters arbete, dels att man var tvungen att arbeta på olika ställen för att helt enkelt få plats i byggnaden. ALLMÄNT - Rensning av båda skorstensstockarna från fågelbon. Tillfälliga nät är uppsatta över skorstenarna mot kajor innan man ordnar en slutlig lösning. - Öppning av skorstenar för att sätta in sotluckor. Två sotluckor sattes in högt upp på östra skorstensstocken på vinden. - OBS! Kakelugnen i salen är av sotaren godkänd för eldning! EXTERIÖR Norra och södra fasaderna - Norra fasaden; målning av fönsterbåge och fönsterfoder på östligaste fönstret (Blå rummet) samt västligaste fönsterbågen (köket) - Södra fasaden; målning av fönsterbåge i västligaste fönstret i 3-fönstergruppen (Salen) Nymålat fönster och fönsterfoder till Blå rummet på norra fasaden. Östra gaveln. - Nedersta timmerstocken på södra hälften av väggen visade sig vara rötskadad och angripen av myror. De rötskadade delarna av stocken höggs bort, ca ett par centimeter av stockens tjocklek. Den aktuella stocken är tillfälligt täckt med Gore Tex duk och en panelbräda för att åtgärdas nästa år, antingen halvsulning eller helt byte. Skadorna har uppkommit genom att det runnit in vatten vid vattbrädan, som varit dålig. Det är troligen samma skador på norra halvan av gaveln, och kanske likadant på västra gaveln. - Ny vattbräda / droppbräda på hela östra gaveln Rötskadad timmerstock på södra hälften av östra gaveln sedan de sämsta partierna huggits bort. T.h. ses partiet, som var angripet av myror.
7 7 Yttertrappa - Ett hörn av trappan frilades under mark, vilket visar att trappan haft ytterligare ett trappsteg. Marken har således höjts på husets framsida. Entrétrappan har tidigare haft två trappsteg, vilket visar att marken framför huset successivt höjts. INTERIÖR Blå rummet - Kittning och målning av norra fönstret; i princip grundmålning, eftersom den invändiga kulören inte är bestämd. - Påbörjad uppmurning av kakelugn, upp till ca halva höjden. Denna kakelugn fanns sedan 1992 nerpackad i byggnaden. Kakelplattor över eldstadsöppningen är skadade och behöver lagas. Kakelugnen i Blå rummet under återuppförande. Sydöstra rummet - Lagning av vägg och innertaket i rummets sydöstra hörn uppe vid taket efter en tidigare vattenskada. Därvid byttes två timmerstockar ut varav den ena syns i ovanförliggande vindsskrubb, den sydöstra samt två plankor i taket. Därvid återanvändes äldre timmer resp. plankor. - Spänning av nytt papptak med efterföljande patentering med mager oljefärg. Limfärgning återstår. - Påbörjad uppmurning av kakelugn, upp till ca knappt halva höjden. Denna kakelugn fanns sedan 1992 nerpackad i byggnaden. Ett par kakel hade en oval stämpel på ena kortsidan, B M LUNDGREN, ÖREBRO.
8 8 Överst t.v. Det lagade taket. Övriga foton visar pappspänning i olika stadier. Upptill: Kakel med stämplad signatur B M LUNDGREN, ÖREBRO. Nedtill: Återuppmurning av kakelugnen.
9 9 Salen - Lagning av hål i det befintliga papptaket (hålet fanns nära fönstren). Först patenterades papptaket med mager oljefärg, därefter lagades den trasiga pappen genom att klistra fast ny papp på skadan. Sedan klistrades tunn makulaturpapp på hela taket med tapetklister. Därefter patentering med oljefärg och slutstrykning med limfärg. - Nerrivning av kvarvarande, löst hängande tapet från ca talet. Vissa underliggande tapetrester sitter fortfarande fast på väggarna (se vidare Antikvariska iakttagelser, Salen). - Putslagning med kalkbruk på mindre väggpartier, där befintlig kalkputs saknades. OBS! En referensyta med äldre tapeter och upphugget timmer sparades över det östligaste fönstret. - Lagning, kittning och målning av det sydvästligaste fönstret; i princip grundmålning, eftersom den invändiga kulören inte är bestämd. Ovan: Skadan i papptaket före lagning. Foto: Ann-Marie Lenander. Nedan: Putslagning. T.h. är väggarna lagade.
10 10 Köket - Nerknackning av den löst sittande putsen på eldstads- och bakugnskomplexet med sparande av en referensyta med olika puts- och färglager upptill på spisen. Borttagning av sekundära plåtskivor i spiskåpan. Borttagning tillfälligt under arbetet av den inmurade järnspisen. Städning / dammsugning av bakugnen. - Renskrapning av plåtlucka till värmeugn på eldstads- och bakugnskomplexets sida, med sparande av en referensyta i ena hörnet. - Kittning och målning av norra fönstret, i princip grundmålning, eftersom den invändiga kulören inte är bestämd. Eldstads- och bakugnskomplexet sedan den dåliga putsen och färgen knackats ner.
11 11 Sydöstra skrubben på vinden - Lagning av timmerstommen i östra delen av södra väggen nere vid golvet efter en tidigare vattenskada. Totalt utbyttes två timmerstockar, varav den ena syns rummet nedanför, det Sydöstra rummet. Därvid återanvändes äldre timmer. Vidare förstärktes de angränsande rötskadade golvbjälkarna med regelvirke. Timret ovanpå de bytta stockarna är ganska dåligt men behöver inte nödvändigtvis bytas ut just nu utan kan göras senare. - Iläggning av ny golvisolering av kutterspån i det renoverade partiet. I resten av golvet ligger det en fyllning av lera med sågspån ovanpå. - Golvplankorna är ännu inte återlagda. Golvbjälklaget i den sydöstra vindskrubben under lagning och efter iläggning av isoleringsmaterial. Västra gavelrummet på vinden - Nerplockning av kakelugnen - Lagning av skorstensstocken på framsidan, dvs bakom den nerplockade kakelugnen, samt på södra sidan, inne i garderoben. - Håltagning i skorstensstocken på norra sidan för att rensa och senare sätta in en sotlucka här. Håltagning i skorstensstocken bakom kakelugnen. Rivning av kakelugnen. Övre delen av skorstensstocken bakom kakelugnen efter lagning.
12 12 Vinden - Håltagning i östra skorstensstocken högt upp under taknocken och insättning av sotlucka. - Nedknackning av den befintliga lösa putsen och ny putsning (utfördes november 2010). Under och efter isättning av sotlucka i östra skorstensstocken på vinden. ANTIKVARISKA IAKTTAGELSER Salen - Sedan den befintliga tapeten tagits ner finns det på väggarna kvar spår efter minst 5 olika tapeter, främst på väggen mot farstun. 1/ den befintliga beige, 2/ en gulaktig, 3/ en mera mönstrad i gula och bruna färger, 4/ en blommönstrad med beige på grön botten (det finns rätt mycket kvar av den) 5/ en randig tapet i brunrött på ljus botten. - Det finns rester efter ytterligare tapeter, vilka är äldre. Under taklisten över fönstren finns direkt ovanpå timret blåmålad lumppapp. Man har här snedhuggit timret genom denna papp för att få fäste för ovanförliggande puts. - På några väggpartier var putsen nertagen/bortfallen. Där ser man också att timret snedhuggits för att putsen ska fästa. - Den befintliga putsen utgörs av kalkputs i två lager. Den förefaller inte vara så gammal. Det innebär att de fem beskrivna tapetlagren ovan inte har så hög ålder till skillnad från lumppappen över fönstren. - På två mindre partier på västra väggen söder om dörren till pigkammaren samt på södra väggen invid östra fönstret - var bortfallen puts sedan tidigare lagad med papp och tidningspapper. - På västra väggen syntes tydligt i putsen en stor, lite mörkare rektangel. Det måste vara den murade muren till eldstads- och bakugnskomplexet.
13 13 Salen sedan den befintliga tapeten tagits ner. På väggen t.v. syns ett parti av timmerväggen med snedhuggna spår för putsen. Det större mörka partiet är muren till eldstadskomplexet i köket. T.h. syns rester av äldre tapeter. Detalj av de äldre tapeterna ovan. Man kan urskilja fem olika skikt. Snedhugget timmer som putsunderlag. Detalj av äldre blåmålad lumppapp över fönstren, där man sedan snedhuggit timret för att få yngre putsskikt att fästa.
14 Köket, eldstads- och bakugnskomplexet Sedan putsen knackats ner på eldstads- och bakugnskomplexet, och järnspisen lyfts bort liksom plåtskivorna i spiskåpan, avslöjades olika detaljer. Dessa visade att komplexet var ombyggt, kanske inte bara en gång utan flera gånger. Att en ombyggnad skett när järnspisen sattes in kan man nog vara ganska säker på. Men exakt vilka andra åtgärder som utförts var svårt att avgöra! De olika detaljerna gav fler frågor än svar, trots att Håkan Bagger gjorde vad han kunde för att tolka dem. Järnspisen. Eldstaden måste ha byggts om i samband med att järnspisen installerades. Under järnspisen låg en större och två mindre skivor av gjutjärn, antagligen som underlag för att stabilisera spisen. Dessa skivor var återanvända. Eldstadsplanet till vänster om järnspisen. Det täcks av en gjutjärnshäll med en ful kant framtill med gjutskägg och med ett fyrkantigt hål i nedre högra hörnet för en ståndare, som hållit upp en spiskåpa. Hällen visar antingen att eldstaden och därmed spiskåpan varit betydligt mindre tidigare eller att hällen är återanvänd från annat håll. En järnhäll i muren till vänster om eldstadsplanet. Den är sekundärt inmurad som väggskydd. Ursprungligen har det varit en häll som avslutar en bergslagskamin nertill. Den är således återanvänd. Tegelstenar av olika material och utseende. Hela eldstadskomplexet är relativt slarvigt murat. Det finns några sprickor, som kan tyda på skarvar. En del tegelstenar är sotiga, vilket visar att de haft ett annat läge i en spis tidigare och att spisen därför är ommurad. Det finns både brända och obrända tegelstenar, de sistnämnda särskilt i väggen t.v. om själva eldstaden. De flesta tegelstenar torde vara handslagna. Bakugnen. Tegelstenarna framför själva bakugnen ser annorlunda ut. De är rödare och måste vara maskinslagna, de verkar också vara mera hårdbrända och yngre. Bakugnen måste vara ommurad jämfört med resten av spiskomplexet. I botten på bakugnen ligger fyrkantiga, eldfasta plattor. På framsidan av bakugnen kan man ovanför luckan lyfta på ett par tegelstenar. Genom detta hål har röken från bakugnen kommit ut i den stora skorstenspipan. Den murade spiskåpan. Det yttre hörnet hålls uppe med hjälp av ett fyrkantigt järnstag från taket. Staget hänger lite snett i förhållande till spiskåpans hörn, vilket gör att det ser lite provisoriskt ut men det kan också bero på att staget måste vara fastsatt i en bärande takbjälke. Järnstaget ser lite yngre ut, vilket bidrar till misstanken att spiskåpan kan vara ommurad. Rökgångar. Från järnspisen har röken från början letts genom ett järnrör via ett hål i muren ovanför järnspisen till den murade rökgång, som finns bakom den nedan beskrivna nischen. Senare när denna rökgång inte fungerat längre? har man haft ett längre järnrör, som man i stället låtit gå upp i den stora skorstenen. Spjäll. Den stora skorstenen över eldstaden har först haft ett vippbart spjäll av kraftigare plåt, som sitter i rökgången i skorstenen i västra vindsgavelrummet. Det har reglerats med en ståltråd av något slag. Senare har detta spjäll ersatts av ett tunnare plåtspjäll längre ner i skorstenen, och reglerats med hjälp av en järnten. Utskjutande kant. På ett litet parti nertill till vänster och ett större parti nertill till höger på spiskomplexet finns en utskjutande, ca 1 cm bred, kant. Kan det vara en rest av ett större, öppet eldstadsplan, som senare blivit påmurat och därmed dolt? Olika putspåslag och färger. Det fanns olika putspåslag och färger, vilket också visar att det skett olika förändringar, ombyggnader och ommålningar av eldstads- och bakugnskomplexet. Murarna var före arbetet täckta av ett ca 0,5 1 cm tjockt lager med puts och färg, som knackades ner (dock finns en referensyta kvar). De färger som iakttogs var gulvitt, vitt, grått (smuts?) och grön umbra (den inbördes ordningen undersöktes inte). Allra underst fanns direkt på tegelstenarna överallt med ett undantag - spår efter ett tunt, ljusblått färgskikt (limfärg?). Det var ungefär samma färg som på kökets befintliga pärlspontpanel. Ovanpå den blå färgen fanns ett tunt lerskikt, inte minst på spiskåpan. Väggen framför bakugnen däremot saknade både den blå färgen och lerskiktet. Här fanns i stället en vit färg. Beror detta på en senare ommurning av bakugnen? 14
15 15 Det är inte helt lätt att tolka de olika iakttagelserna. Eftersom det finns samma blå färg på spisen som på pärlspontpanelen får man ett intryck av att spiskomplexet gjorts om och/eller målats i samband med att köket kläddes med sin ljusblå pärlspontpanel. Detta kan ha skett under 1800-talets senare decennier eller 1900-talets första, då pärlspontpanel var vanlig. Det grå lerskiktet ovanpå den blå färgen är svårt att förklara. De många puts- och färgskikten ovanpå tyder på ett flitigt förbättrande, vilket är lite förvånande eftersom byggnaden kanske inte användes regelmässigt efter Förvånande är också att det på spisen även finns en granska mörk färg grön umbra som inte återfinns i köket i övrigt. Värmeugn på spiskomplexets högra sida. Högt uppe bakom en järnlucka finns i muren en rektangulär öppning, som längre in övergår i en nisch med rundad ovansida och med en rökkanal baktill, som står i förbindelse med den stora skorstenspipan och tidigare även rökgången från järnspisen. När järnluckan skrapades ren från färg en referensyta sparades visade det sig att luckan var full av en stor mängd symmetriskt ordnade hål över hela ytan (för ventilation?). Varför övergick den rektangulära öppningen till en rundad nisch? Har det tidigare här på sidan av eldstaden funnits en nisch, som inrymt en bergslagskamin, men som senare tagits bort i samband med senare ommurningar? Eldstads- och bakugnskomplexet sedan den dåliga putsen och färgen knackats ner. Väggskydd, som utgörs av en återanvänd häll till en bergslagskamin. Under den bortlyfta järnspisen låg några gjutjärnsskivor som underlag. I förgrunden platsen för den borttagna järnspisen och i bakgrunden eldstadsplanet av gjutjärn med ful kant framtill och hål för ståndare i ena hörnet.
16 16 Man ser tydligt att eldstads- och bakugnskomplexet är ommurat och att det finns olika typer av tegel med olika utanpåliggande färger, här vitt och ljusblått. Spiskåpan är förankrad i taket med hjälp av ett lite snett järnstag. Man ser också den ljusblå färgen allra underst. Detalj av spiskåpan med svarta återanvända tegelstenar och den ljusblå färgen direkt på teglet. Är den utskjutande kanten, som anas i teglet, en rest av ett större eldstadsplan, som senare blivit påmurat och därmed dolt? Varför har värmeugnen denna utformning med en rundad ovansida bakom en rektangulär öppning? Är det rester av en igenmurad nisch, där det tidigare stått en bergslagskamin?
17 17 Köket, skåp - Det finns spår efter två inbyggda väggskåp, som är borttagna. De framträder främst genom att man ser svaga spår efter skåpen i taket, genom skarvar i taklisterna och delvis även genom spår på angränsande väggar. Skåp 1 i SV hörnet. Här finns idag ett rektangulärt inbyggt väggskåp, klätt med samma pärlspontpanel som i köket i övrigt. Här har det tidigare funnits ett större fyrkantigt hörnskåp med avskuret hörn ut mot rummet. Är det nuvarande skåpet ombyggt och utgör en rest av det tidigare? Gångjärnen är flyttade och dörren har tidigare öppnats åt andra hållet. Inne i skåpet finns tapeter, som förmodligen klistrats dit i efterhand. Skåp 2 på norra väggen vid NÖ hörnet. Även här finns spår efter ett hörnskåp, mindre än det förra. Panelen på norra väggen utgörs delvis av en paneldörr med spår efter borttagna gångjärn. Panelen från det tidigare skåpet tycks återanvänt på väggen. Ovan. Det ombyggda skåpet i sydvästra hörnet, där man i taket kan ana spåren efter ett större fyrkantigt hörnskåp med avskuret hörn. Nedan: Spår efter ett hörnskåp i nordöstra hörnet, där man ser en återanvänd paneldörr på väggen och spår i taket. Köket, fönster - Under den befintliga ljusa (vita?) färgen på fönsterkarmen iakttogs 1/ en ljusblå färg (samma som på pärlspontpanelen), 2/ en grå eller gråblå färg samt 3/ en brunröd färg (underst).
18 18 På fönsterkarmen i köket syns olika underliggande färger; ljusblått, grått/ gråblått och underst brunrött. När man lyfter på golvbräderna i nordvästra skrubben över köket framgår det att köket tidigare haft synliga takbjälkar och limfärgsmålat tak. Nordvästra skrubben på vinden - När man lyfter på golvplankorna i detta utrymme ser man att de på undersidan varit målade med vit limfärg liksom sidorna på de golvbjälkar, som golvplankorna vilar på. Detta utrymme ligger ovanför köket. Detta innebär att köket från början haft synliga takbjälkar och ett högre tak. Senare har man spikat på ett undertak av pärlspontpanel så att takbjälkarna dolts och fyllt mellanliggande utrymme med sågspån. Västra gavelrummet I detta rum finns en fristående skorstensstock, som på ömse sidor döljs av en sekundär garderob. Framför skorstensstocken finns en kakelugn, som plockades ner för ommurning. Följande iakttagelser gjordes: Skorstensstocken. Den innehåller två rökgångar, dels från köket, dels från pigkammaren. Den öppnades på norra sidan och då blottades det ursprungliga, vippbara spjället till rökgången från köket. På östra sidan, ut mot rummet, var nedre delen av framsidan slätputsad med vit färg (övre delen var förändrad pga kakelugnen). Visar det att rummet från början inte haft en eldstad? På södra sidan ser man att skorstensstocken är påmurad. Dessutom finns här en rökgång, som inte leder någonstans. Kakelugnen. Vid nerplockningen konstaterades att den innehöll en del bråte, t.ex. en tidning från 1917, del av sko, flaska o.dyl. Kakelugnen är från 1800-talets senare del och således yngre än byggnaden. Av utseendet att döma förefaller det som om den är återanvänd på platsen. Garderoben. Denna är inte ursprunglig men kan ändå ha en viss ålder. Den döljer en del tapeter o.dyl., som berättar om rummets tidigare utseende. Bakom den fristående skorstenen är väggen täckt av lumppapper, som underst är målad i ljusblå färg, vilket torde vara rummets ursprungliga kulör. Ovanpå på ömse sidor om skorstensstocken är pappen målad med rosa färg, en färg som återfinns på fler håll i rummet. I garderoben finns också dels avtryck av en blommig tapet, som man rivit ner och som inte syns på andra väggar, dels tapeter, som finns på andra håll i rummet. Bröstpanelen runt rummets väggar fortsätter på södra väggen in i garderoben, medan det på östra väggen endast finns en på lumppapp målad bröstpanel. Ytterligare undersökning av garderoben och tapeterna i detta rum kan ge mer information! Vinden över Västra gavelrummet - Över västra gavelrummet finns en annan typ av isolering än i golvet i Sydöstra vindsskrubben. Här ligger det halmhack samt några uppslängda utslitna pliggade skor, en järnventil, en träså, ett gammalt paraply m.m.
19 19 För att undersöka skorstenarna gjordes olika öppningar. Här är det skorstensstocken bakom kakelugnen i Västra gavelrummet, som innehåller rökgången från köket med ett vipp-bart spjäll av plåt. Den sekundära garderoben bredvid kakelugnen och skorstensstocken i Västra gavelrummet innehåller spår efter tapeter och en bröstpanel, vilka avslöjar rummets tidigare utseende.
20 20 SLUTORD Det gjordes några upptäckter, som påverkar de framtida arbetena. - Syllstockarna på främst gavlarna behöver undersökas för att se att de inte är rötskadade. - Marken på framsidan av byggnaden behöver sänkas. Att marken förhöjts framgår av trappan, där nedre steget är dolt. - Taket i sydöstra rummet ska limfärgas. Det gjordes också några antikvariska iakttagelser, som gav ny information om byggnadens utseende. Fortfarande återstår mycket att analysera och sammanställa men några nya rön kan nämnas: - Kakelugnen i Sydöstra rummet är tillverkad av kakelugnsmakare B M Lundgren, Örebro. Han var kakelugnsmakare i Örebro och bedrev egen firma Eldstads- och bakugnskomplexet i köket är ombyggt - Det har tidigare funnits två väggskåp i köket - Taket i köket har tidigare haft synliga bjälkar - Västra gavelrummet på vinden har kanske inte haft någon eldstad från början Estrid Esbjörnson Antikvarisk konsult Tillägg: Benjamin Lundqvist, Kjell Möller, Håkan Bagger och Per Edlund har fått ta del av rapporten före färdigställandet för synpunkter och ändringar. 2 Enligt uppgift från Carl-Magnus Lindgren, Arkivcentrum, Örebro, i mejl
21 21 BILAGA MATERIALREDOVISNING Linoljekitt till fönsterbågar: Glasmesterkitt 683 (Dana Lim A/S, Danmark) Färg fönsterbågar: Oljefärg Lasol (Engvall & Classon) Kulör fönster: NCS 2500-N Bruk till kakelugn: Lerbruk Putslagning: Kalkbruk, släckt murkalk E (Weber) samt Trädgårdskalk Putsning skorstenar: Puts- och murbruk C Murning sotluckor: Hydrauliskt kalkbruk (Weber) Färg papptak: Platsblandad limfärg med cellulosalim och krita
22 22 Byggnadsvårdsläger Lundby gamla prästgård Viby 8-19 augusti 2010 DELTAGARE 13 st Nils-Ivar Andersson Hammar Jan Björkström Österskär Lars Dahlgren Mölltorp Katarina Date Västra Frölunda Marcus Granbom Nora Frida Johansson Örnsköldsvik Nilla Lundberg Västerås Ann-Margreth Löthman Stockholm Jennifer Post Hägersten Gunnel Sjöström Skanör Anna Wahren Älta Linda Gustavsson Örebro Susanna Herlitz Viby
LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD,VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke
UNDERSÖKNING AV FARSTUN LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD,VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke Farstun i Viby gamla prästgård 2012 Antikvarisk utredning och dokumentation före och under restaurering 2012 Reviderad
Läs merLUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD, VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke
LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD, VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke Limfärgsmålning av lumppappen i farstun. RESTAURERINGSARBETEN I FORM AV BYGGNADSVÅRDSLÄGER 2012 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson
Läs merBO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift
BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift OMLÄGGNING AV SPÅN PÅ FASADER samt TJÄRNING 2009 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson Bo klockstapel under omläggning av spån på norra
Läs merBO KYRKA Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift
BO KYRKA Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift UTVÄNDIGA RENGÖRINGS- och MÅLNINGSARBETEN 2008 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson antikvarisk konsult Bo kyrka efter arbetet Estrid Esbjörnson,
Läs merDen s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk
Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...
Läs merHammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.
Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Hammarbystugan Rapport 2014:15 Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.
Läs merNorr Hårsbäcks missionshus
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning
Läs merÖrserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.
Örserums skola Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014: 29 Margaretha
Läs merFLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
Läs merSIGGEBOHYTTANS BERGSMANSGÅRD
SIGGEBOHYTTANS BERGSMANSGÅRD Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland RENOVERING 2004-2006 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson Rapport 2007:29 2 INNEHÅLL INLEDNING 4 BYGGNADSHISTORIK och BESKRIVNING
Läs merLångvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén
Långvinds herrgård Detalj av fasaden. Utsidan är i komplett snickarglädje: hyvlad fasadpanel lagd i olika riktningar, lövsågade fönsteröverstycken, en stor veranda i två våningar, med svarvade stolpar
Läs merFärgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn
Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Virserums sn, Hultsfreds kommun, Småland Richard Edlund Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter maj 2006 KALMAR LÄNS MUSEUM Färgundersökning av väntsalen
Läs merLARS-NILS I ÖNNEBERG. Antikvarisk medverkan i samband med renovering av mangårdsbyggnad. Önneberg 5:9 Alfta socken Ovanåkers kommun Hälsingland 2009
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:05 LARS-NILS I ÖNNEBERG Antikvarisk medverkan i samband med renovering av mangårdsbyggnad Önneberg 5:9 Alfta socken Ovanåkers kommun Hälsingland 2009 Daniel Olsson LARS-NILS
Läs merBYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk medverkan 2012. Carita Eskeröd
BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13 Glädjen 15, Lund Antikvarisk medverkan 2012 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2012 Carita Eskeröd Glädjen 15, Kyrkogatan 23, Lund Rapport efter antikvarisk medverkan vid restaurering
Läs merBirgittakyrkan i Olshammar
Birgittakyrkan i Olshammar Hammars socken, Askersunds kommun, Närke. Utvändig restaurering 2012 Anneli Borg Rapport 2012:22 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning
Läs merKyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka
Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro Län. Utvändiga putsarbeten på kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Bild 1. Bodarna före exteriöra putsarbeten. Louise Anshelm Rapport
Läs merLantbrukets ekonomibyggnader
Lantbrukets ekonomibyggnader År 2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2007:5 Översiktlig beskrivning Under år 2006 har Länsstyrelsen genomfört en riktad satsning mot lantbrukets ekonomibyggnader.
Läs merPrästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län
Rapport 2012:210 Antikvarisk medverkan Prästtorp 1:1 Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Prästtorp
Läs merPanelbyte Valla tingshus 2015
Panelbyte Valla tingshus 2015 Text och foto av: Björn Frodin, Timmerbjörn Datum: 2015-08-06 Husets bakgrund: Tingshuset ägs av Töreboda kommun och förvaltas av MTG tekniska förvaltningen. Byggnaden är
Läs merDokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009
Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:14 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Byggnadshistoria... 5 Kort beskrivning av byggnadsdelar och material...
Läs merKyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Exteriör restaurering 2008 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:9 Innehållsförteckning Inledning 3 Översiktlig
Läs merReparation av tak Valla tingshus 2014
Reparation av tak Valla tingshus 2014 Text och foto av: Björn Frodin, Timmerbjörn Datum: 2014-11-05 Husets bakgrund: Tingshuset ägs av Töreboda kommun och förvaltas av MTG tekniska förvaltningen. Byggnaden
Läs merDOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.
Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls
Läs mer4. April 2014 Fristad
4. April 2014 Fristad 2 April I Gästrummet är det trossbotten med luftcirkulation. Relativt ny. Trossbotten får vara intakt som den är. Ingen fukt och bra cirkulation. Vi tror att golvet gjordes 1934.
Läs mer2010:42. Antikvarisk kontrollrapport. Marma läger. Utvändigt underhåll av byggnader på Marma läger, Älvkarleby sn, Älvkarleby kn
2010:42 Antikvarisk kontrollrapport Marma läger Utvändigt underhåll av byggnader på Marma läger, Älvkarleby sn, Älvkarleby kn Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Badhuset efter restaurering Foto: Per Lundgren,
Läs merEkonomibyggnad Bondevrak 1:9
Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning
Läs merERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO
fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.
Läs merVILLA TORA, RAMLÖSA BRUNNSPARK VILLA TORA 1
VILLA TORA, RAMLÖSA BRUNNSPARK VILLA TORA 1 HELSINGBORGS KOMMUN, SKÅNE LÄN DOKUMENTATION 2013 BYTE AV ETERNITTAK MOT PAPPTAK RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande...5 Objekt och administrativa
Läs merÖrebro slott. Omläggning av skiffertak samt ny vattenavrinning på nordöstra tornet 2012. Örebro kn, Örebro län. Anneli Borg Rapport 2012:18
Örebro slott Örebro kn, Örebro län Omläggning av skiffertak samt ny vattenavrinning på nordöstra tornet 2012 Anneli Borg Rapport 2012:18 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2
Läs merC U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt
Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Utvändig ommålning av C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2005:28
Läs merJOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS.
fastighet: JOHAN 15. adress: Lilla Östergatan 31. ålder: 1907. Ombyggt 1933, 1938, 1969. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Karl Eriksson (1933 och 1938), Ulf Söderman (1969). användning: Bostad antal våningar:
Läs merAschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2
Antikvarisk medverkan Aschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2 Eksjö stad i Eksjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:26 Anders Franzén
Läs merOrangeriet. Orangeriet historik
Orangeriet Orangeriet historik Byggnader som avsetts för övervintring av känsliga och exotiska växter har varit vanligt förekommande vid slott och herrgårdar i Sverige sedan 1600-talet. Från slutet av
Läs merKapellet, Överjärva. Antikvarisk kontroll vid takrenovering, Kapellet, Överjärva, Solna socken, Solna kommun, Uppland. Kersti Lilja Rapport 2005:24
Kapellet, Överjärva Antikvarisk kontroll vid takrenovering, Kapellet, Överjärva, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2005:24 2 Kapellet, Överjärva Antikvarisk kontroll vid takrenovering,
Läs merUtdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833.
Göberga gård Antikvarisk medverkan i samband med partiell omläggning av gaveltak på mangårdsbyggnaden. Linderås socken i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:40
Läs merUtvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.
Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt
Läs merÅBYHAMMAR. Åby 3:1, Fellingsbro socken, Lindesbergs kommun, Västmanland. Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen. Restaurering av arbetarbostad 2007.
ÅBYHAMMAR Åby 3:1, Fellingsbro socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Restaurering av arbetarbostad 2007 Rapport Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen Innehåll INLEDNING..3 BAKGRUNDSHISTORIK..3 BYGGNADSBESKRIVNING.4
Läs merK =1, M =1. De två, tyvärr nödvändiga, brandtrapporna skämmer huset.
fastighet: KEMNER 1, hus A. adress: Tobaksgatan 13. ålder: 1883. Ombyggt 1896, 1923, 1945, 1950, 1967. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1923), Rune Welin (1945, 1950 och 1967). användning: Skola. antal
Läs merU P P L AN D S VÄSBY KAP E L L E T 1:33
U P P L AN D S VÄSBY KAP E L L E T 1:33 Kapellvägen 5 Överlåtelsebesiktning 2016-05-16 Adress Telefon Org nr E-post Bivägen 4 B 08-351222 556610-0169 info@husbesiktningsgruppen.se 19163 Sollentuna INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRESTAURERING AV ELDSTÄDER / SKORSTENAR PÅ FINNPÖRTET ALMSJÖN 3:8 ULLÅNGERS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN
RESTAURERING AV ELDSTÄDER / SKORSTENAR PÅ FINNPÖRTET ALMSJÖN 3:8 ULLÅNGERS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2004:9 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING
Läs merFREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI
fastighet: FREDRIK 1, hus A. adress: Stora Östergatan 37. Enl. uppgift 1803. Ombyggt 1918, 1930, 1961. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918, 1930), Kaj Krüger (1961). användning: Affär och bostäder.
Läs merAlnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun
Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merRasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun
Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av fasad och tak samt invändig restaurering och konservering. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2008-2009 Johan Dellbeck 1 Omslagsbild:
Läs merMagasin på Ledinge 1:1
2010:09 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Magasin på Ledinge 1:1 RESTAURERING AV MAGASIN PÅ LEDINGE 1:1, KNIVSTA SOCKEN, KNIVSTA KOMMUN Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Magasinet efter restaurering, juni
Läs merJonsered 1:12 Partilie socken, Partillekommun
Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Jonsereds skorsten Jonsered 1:12 Partilie socken, Partillekommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2005:39 Katarina Andersson Rapport Bohusläns museum 2005:39
Läs merByggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Läs merLundastugan Lunda 4:1, Kastlösa socken, Mörbylånga kommun, Öland Antikvarisk kontroll vid lagning av torvtak m.m.
Lundastugan Lunda 4:1, Kastlösa socken, Mörbylånga kommun, Öland Antikvarisk kontroll vid lagning av torvtak m.m. Veronica Olofsson Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter november 2007 KALMAR
Läs merKila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk
Läs merK = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren.
fastighet: KNUT 4, hus A. adress: Stora Östergatan 15. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1911, 1972. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1911). användning: Affär. Gråmålad puts. Gul puts. Stora skyltfönster med svart
Läs merLilla Hultet. Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat. Antikvarisk kontroll. Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:18 Lilla Hultet Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat Antikvarisk kontroll Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning
Läs merMALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN
RAPPORT 2014:206 ANTIKVARISK MEDVERKAN MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN Malmen Hus 19 Innehåll Bakgrund...............................................................4
Läs merVALSÄTRA GÅRD EXTERIÖR
VALSÄTRA GÅRD Liggande timmer. Tillbyggnad med plankstomme. Sandfylld torpargrund. Stora delar av renoveringsarbetet utfört av Husrestauratören bygg och måleri (medlem i FIBOR, branschorganisation för
Läs merKulturreservatet Öna Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Antikvarisk medverkan. Rapport 2013:207
Rapport 2013:207 Antikvarisk medverkan Kulturreservatet Öna Öna 1:3 och 1:5 Nykils socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI
Läs merVind-/regnskydd Bilaga 1
Vind-/regnskydd Bilaga 1 Här kommer Hans Mårtenssons ritning och byggbeskrivning av ett ganska avancerat vindskydd Om du inte vill bygga exakt efter ritningen så tror vi i alla fall att du kan ha stor
Läs merVästerfärnebo kyrka. Renovering och nytillverkning av lanterninfönster. Antikvarisk kontroll. Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:20 Västerfärnebo kyrka Renovering och nytillverkning av lanterninfönster Antikvarisk kontroll Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland Helén Sjökvist
Läs merEmiliakapellet i Porla
Emiliakapellet i Porla Skagershults socken, Laxå kommun, Närke. Invändig renovering 2013 Anneli Borg Rapport 2013:15 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Ramundeboda
Läs merSläktrummen (rum 312-314)
Långvinds bruk När man studerar de viktiga årtalen i Långvinds historia så påminner det om många andra järnbruk vid Bottenhavet. Det grundades i slutet av 1600-talet. År 1721 kom ryssarna och brände, och
Läs merVattnet klart - först skedet avslutat
Vattnet klart - först skedet avslutat Idag kopplade vi på vattnet till köket och bostadens WC och därmed är första skedet i ombyggnaden av gamla folkskolan klar: värmen och vattnet. Men det finns ännu
Läs merANGÅENDE REGLARNAS TJOCKLEK
Montera din Celine 15 MULTI så här: *Stugan levereras i väggblock; 12 st med bredden 1200 mm och 2 st med bredden 472 mm. *Fönster, dörr och foder levereras omonterade, för att monteras efter målning.
Läs merRESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN
RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:10 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH
Läs mer2006:11. Jordberga kostall. Antikvarisk kontroll, 2004. Anna Ligoura. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne
2006:11 Jordberga kostall Antikvarisk kontroll, 2004 Anna Ligoura Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:11 Jordberga gods - exteriör restaurering av kostallet Antikvarisk kontroll,
Läs merFogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73
Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.
Läs merFrinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift
Frinnaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:31 Robin
Läs merVästra Gatuadress Snickaregatan 3 Götaland Kommun Hjo Storlek 7 rum (5 sovrum) / 180 m² Tillträde tidigast
Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Hjo Storlek 7 rum (5 sovrum) / 180 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Nära till sjön och den vackra strandpromenaden med bad samt nära till centrum och
Läs merUtgåva 2000-09-05. Wärmo Rak. Monterings- och skötselanvisning
Utgåva 2000-09-05 Wärmo Rak Monterings- och skötselanvisning Innehållsförteckning Förberedelser... sid 3 -tillverkarförsäkran -allmänt -leveransinnehåll -tillval -skorsten -eldstadsplan Montering... sid
Läs merEkonomiskt bidrag till Länsmansgården
11 s t r å k ö f TJÄNSTEUTLÅTANDE Kommunstyrelsens kontor Ekonomienheten 2013-04-18 Dnr KS 2013/46-048 Till Kommunstyrelsen Ekonomiskt bidrag till Länsmansgården Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar
Läs merRöetvedsvägen. 20-talsvilla med härlig tomt! Län Skåne Typ Villa Kommun Kristianstad Storlek 106 m2 Område Kristianstad Tillträde tidigast
Röetvedsvägen 93 Län Skåne Typ Villa Kommun Kristianstad Storlek 106 m2 Område Kristianstad Tillträde tidigast Gatuadress Röetvedsvägen 93 enligt överenskommelse 20-talsvilla med härlig tomt! Välkommen
Läs merMontering & Bruksanvisning Harry
Montering & Bruksanvisning Harry Rev.nr: 140828 Skruvdragare Bits: Kryss 3 & 6 mm borr Skruvmejsel Tumstock Vattenpass Tång Såg Kniv Hammare Skiftnyckel Trappstege PM70-5957 Förord: För monteringsanvisning
Läs merAskeryds kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med yttre renovering av gravkapell
Askeryds kyrkogård Antikvarisk medverkan i samband med yttre renovering av gravkapell Askeryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:36
Läs merDansbanan i Krokbornsparken
Dansbanan i Krokbornsparken Hällefors socken, Hällefors kommun, Västmanland Renovering av fönster på dansbanan i Krokbornsparken 2005 Antikvarisk rapport Charlott Hansen Rapport 2005:11 2005-12-08 Översiktlig
Läs merBadelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:14 Badelunda kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur Antikvarisk rapport Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist Badelunda kyrka
Läs merOscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING
Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:4 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och
Läs merMONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Attityd 300. Utgåva 01/09
MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING Attityd 300 Utgåva 01/09 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är transportskadat. Anmäl omedelbart
Läs merTemautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall 2012 01 28
Medelpads Räddningstjänstförbund Temautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall 2012 01 28 Av Lars-Göran Nyhlén Olycksutredare Postadress Besöksadress Telefon Från och med årsskiftet 2012 skall
Läs merMötet mellan de två olika byggnaderna.
Hantverkarens dokumenation Årås Stall och vagnsförråd, Gullspång. 2013 Byggnaden är byggd av 6½tums timmer och är 31.5 m lång och 8,5 m bred och ca 9 m hög i nock och har tjänat som stall och vagnsförråd
Läs merVälkomna på min rundtur runt Prakticum Borgå.
Välkomna på min rundtur runt Prakticum Borgå. Jag är medveten om att bilderna stundom är av usel kvalité men hoppas att ni skall minnas hur, var och vad när ni ser dem. Vi kan väl börja utanför. Ja jo,
Läs merAgunnaryd, Bankaboda
Agunnaryd, Bankaboda Del av Agunnaryd 2:1 Läge Gården är naturskönt belägen precis i utkanten av Agunnaryds samhälle, ca 18 km sydöst om Ljungby. Se markering på kartbilaga 1a och 1b Omfattning Gården
Läs merKNISTA KYRKA Knista socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift
KNISTA KYRKA Knista socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift Installation av högtalare 2014 Antikvarisk rapport Två av de nya högtalarna i Knista kyrka 2014. Estrid Esbjörnson, Antikvarisk konsult
Läs merSÅGSTUVÄGEN 4-30 INFORMATION OM RENOVERING AV DITT HUS
SÅGSTUVÄGEN 4-30 INFORMATION OM RENOVERING AV DITT HUS SNART ÄR DET DAGS FÖR RENOVERING DÄR DU BOR Husen på Sågstuvägen 4-30 byggdes 1964-1966. Med lite fantasi kan man föreställa sig hur husen och lägenheterna
Läs merSwärdska huset, Kopparberg
Swärdska huset, Kopparberg Restaurering av veranda, 2004 Köpmannen 1, Ljusnarsbergs sn och kn, Västmanland Kulturmiljövård Linda Gustafsson 2006 Antikvarisk rapport Beskrivning Byggnaden i fråga är belägen
Läs merLjusnarsbergs kyrka. Utvändig målning av Ljusnarsbergs kyrka. Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland. Louise Anshelm Rapport 2014:01. Bild 1.
Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Utvändig målning av Ljusnarsbergs kyrka Bild 1. Louise Anshelm Rapport 2014:01 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
Läs merSantex Rum 35 med Santex Fasta eller Skjutbara tak och med Synlig eller Inbyggd hängränna
Santex Rum 35 med Santex Fasta eller Skjutbara tak och med Synlig eller Inbyggd hängränna Läs igenom hela monteringsanvisningen innan du börjar montaget. Detta är en generell monteringsanvisning för Santex
Läs merVad får man göra i sin lägenhet?
Vad får man göra i sin lägenhet? Enligt hyreslagen får man som hyresgäst göra mindre förbättringsarbeten i sin lägenhet. Det innebär att man till exempel får: måla och tapetsera sätta upp kakel ovanför
Läs merOscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING
Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och
Läs merNorrby kyrka. Utvändig renovering av kyrktorn. Antikvarisk kontroll. Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:56 Norrby kyrka Utvändig renovering av kyrktorn Antikvarisk kontroll Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland Anna Güthlein Norrby kyrka Utvändig renovering
Läs merKristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén
Läs merÖ6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B
6.6 Ö6 Södra Röd Rödsvägen går längs med en bördig dalgång med partier av ekskog, förbi Lössgård ner till Södra Röd och slutar vid Varvet. Husen ligger här i klungor längs vägen. Byggnationen domineras
Läs merLINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL
03 12 05 ARBETSBESKRIVNING LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 929-24410 Hus som målats med Falu Rödfärg eller andra slamfärger
Läs merKonserveringsrapport Datum: 2011-01-03 Konservator: Susanna Högberg och Britt-Marie Mattsson
Konserveringsrapport Datum: 2011-01-03 Konservator: Susanna Högberg och Britt-Marie Mattsson 6 stycken Japanska textilprover på kartongark, sköra och skadade textilier där skadorna är limmade på tunt papper
Läs merInstallation av Värmefilm, värmefolie.
Installation av Värmefilm, värmefolie. Till en början ska du se till att beställa rätt mängd material inför installationen. Se till att vara noggrann när du räknar, det kommer att löna sig i slutet. Fungera
Läs merInstruktioner Rigg av Landshypoteks tältkit 3x3m.
Instruktioner Rigg av Landshypoteks tältkit 3x3m. Verktyg o hjälpmedel som finns med i kitet: Skruvdragare med stjärnbits (alt. vanlig skruvmejsel) Sax och packtejp + silvertejp Tuschpenna och papper (för
Läs merRapport 2013:14. Antikvarisk medverkan vid omputsning av Hagbystugorna, Österåkers socken, Österåkers kommun, Uppland.
Rapport 2013:14 Hagbystugorna Antikvarisk medverkan vid omputsning av Hagbystugorna, Österåkers socken, Österåkers kommun, Uppland. Hedvig Bellberg Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Rapport
Läs merByggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus
Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal
Läs mer2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Läs merbirger jarls torn nya fynd 3 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u
birger jarls torn nya fynd 3 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Riddarholmen sedd från Stadshuset. Birger Jarls torn ligger på udden, i mitten av bilden. Till väster finns Överkommissariens hus
Läs mer38 hemma hos - BYGGA NYTT HUS -
38 hemma hos - BYGGA NYTT HUS - - BYGGA NYTT HUS - hemma hos 39 Med passion för husbyggande text maria östlund, Louise josborg Foto pär olsson Jan Eidman vet precis hur han vill ha det. Han har renoverat
Läs merMONTERINGS-, BRUKS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR BAS- TUUGNAR KOTA LUOSTO, LUOSTO VS OCH KOTA INARI
MONTERINGS-, BRUKS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR BAS- TUUGNAR KOTA LUOSTO, LUOSTO VS OCH KOTA INARI 1. TEKNISKA DATA Kota Luosto Kota Luosto VS Kota Inari 1.1 Mått höjd (mm) 750 +/- 15 750 +/- 15 765 +/- 15
Läs merÖstanå gård. Antikvarisk medverkan i samband med omputsning av de fyra flyglarnas socklar Gränna socken, Jönköpings kommun Jönköpings län
Östanå gård Antikvarisk medverkan i samband med omputsning av de fyra flyglarnas socklar Gränna socken, Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:13 Margareta Olsson
Läs merFrån RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875.
Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875. På denna gamla bild från 1875 ser vi korets södra portal, den sk Konfirmandporten. Den används bara vid konfirmationer, då konfirmanderna
Läs mer