Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus"

Transkript

1 Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal 2 Fas 2: Erik av Pommerns kastell, tal 2 Fas 3: Malmöhus, 1500-tal 3 Fas 4: 300 år 3 Fas 5: 1900-tal 3 Utvärdering av bevaringsförhållanden Dokumentation av fas 1 (Grupp I) 4 Dokumentation av fas 2 (Grupp II och III) 4 Dokumentation av fas 3 (Grupp IV) 5 Dokumentation av fas 4 (Grupp V) 5 Dokumentation av fas 5 (Grupp VI, VII, VIII och IX) 6 Referenser 6 Bilagor 1. Kontextlista 2. Gruppindelning Ritning över västra delen av norra fasaden Matris Kontextblanketter - 1 -

2 Inledning Nedan följer en redogörelse över den genomförda förundersökningen på Malmöhus. Den del som redovisas här är den västra halvan av den Norra fasaden (se bilaga). Undersökningen har inneburit att vi identifierat de tydligaste kontexterna i form av olika partier i tegelmuren, tydliga omfogningar och öppningar. Dessa har dokumenterats genom kontextblanketter, en ritning över väggen där kontexterna är utritade och en matris. Allt detta följer med denna rapport som bilagor. Vår gruppindelning av kontexterna har vi gjort utifrån att gruppera dem som har likheter i tegel och murbruk och är tolkade som uppförda i samma sammanhang. När vi sedan delat upp grupperna i faser har vi utgått ifrån tolkningen av våra grupper och utifrån dessa placerat in grupperna i olika historiska faser av nyttjandet av Malmöhus. Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal Den ursprungliga strandmuren i Malmö löpte mellan Drottningtorget i öster och Västerport i väster. Bygget omtalas första gången 1419 då Malmö stad lånade pengar av S:t Petri kyrka för denna förstärkning, vilken avslutades i och med Erik av Pommerns kastellbygge vid västerport Strandmuren skall ha varit 5 meter hög och tre tegelstenar tjock (Rosborn 1984:37) och det gula teglet murades i munkförband. Fas 2: Erik av Pommerns kastell, tal Strandmuren kom från och med år 1434 att utgöra den norra delen av det nya kastellet. Fästningen var av mindre mått med en större rektangulär borggård. Den muromslutna borggården var ett tecken på tidens moderna befästningsteknik. Kastellet var byggt i rött tegel och murat i munkförband och det dekorativa kritstensförband, som löper i fem rader längs kastellets norra fasad, var en vanlig dekoration på själländska kyrkor. Fasadens övre parti var konstruerad med krenelering. Mellan åren 1444 och 1526 var kastellet en plats för rikets centraliserade mynttillverkning och således benämns platsen under denna tid som Myntergården (Björklund 1998:12). Myntergården förlorade sin ställning som plats för myntslagning år 1526 då verksamheten förflyttades till det centrala Malmö, närmare bestämt till Jörgen Kocks hus. Mellan åren 1524 och 1529 kom fästningen att utvidgas, eftersom det bland annat skulle inkvarteras en bostad för länsherren. Dock härjades slottet av en brand 1529, vars skador idag är svåra att urskilja efter all ombyggnation och renovering (Björklund 1998:15)

3 Under denna politisk mycket oroliga tid, d v s under den s k Grevefejden mellan , kom kastellet att stå i centrum då motståndsmän bland Malmös borgerskap attackerade och rev delar av både kastellet och muren. Under det tvååriga inbördeskriget stod kastellet herrelöst och förföll (Rosborn 1977: 50). Fas 3: Malmöhus, 1500-tal Efter en tid av förfall inleddes ett nytt och avgörande skede för det befästa Malmö då byggnationen av försvarsverket Malmöhus påbörjades Byggnaden stod färdig Det nya Malmöhus byggdes på resterna av det gamla kastellet, men fick formen av en större och mer modern fortifikation. Det nya slottet byggdes av återvunnet tegel från de, efter reformationen, rivna kyrkorna i Lund. Det nybyggda Malmöhus uppfördes i för tiden moderna stilar såsom renässans, men även äldre stilar såsom sengotik. Den nya byggnaden bestod av fyra plan, inklusive källarplan och vindsvåning, och skulle fungera dels som kunglig bostad, dels som försvarsanläggning. Således tillkom vall, vallgrav och fyra runda kanontorn, ett i vardera hörn, varav två är bevarade till våra dagar (Björklund 1998:18-19). Tillkom gjorde även ett nytt porttorn till väster om kastellets ursprungliga strandtorn. Strandtornet, Västerport och det nya porttornet samexisterade under en tidsperiod. Det är okänt när strandtornet revs, och idag finns dess forna existens bevisat som en spricka i den norra fasadens västra del. Delar av strandtornets vägg är således en del av den senare fasaden. Västerport, som revs på 1550-talet, stod under tornens samexistens mitt på den nya borggården (Rosborn 1977:53) Fas 4: 300 år Under det tidiga 1600-talet restes vid Malmöhus ett par mindre byggnader, bland annat en flygelbyggnad. Nästa stora förändring kom i och med försvenskningen av Skåne 1658 och slottet förstärktes med nya bastioner (Björklund 1998: 25, 28). Härefter följde en längre tid av förfall då slottet endast användes som förvaring av spannmål och krut. Under 1700-talet kom Malmöhus att börja användas som fängelse, om än i en liten skala, för att sedan övergå till att bli officiellt fängelse Under denna tid upplevde huset många förändringar i arkitekturen såsom tillbyggnader och nya fönster och dörrar. Den ovannämnda flygeln brann ned efter ett fånguppror 1870 och även andra delar av slottet eldhärjades (Björklund 1998: 29-32). Fas 5: 1900-tal Under 1900-talets tidiga skede utrymdes fängelset och länge stod det oklart vilken funktion Malmöhus skulle ha. Efter att Malmö stad hade beslutat att flytta sitt museum till platsen skedde en omfattande renovering av slottet. Byggnader som tillkommit under fängelsetiden revs och arkitekter - 3 -

4 anlitades för att rekonstruera det ursprungliga 1500-talsslottet. Den stora rekonstruktionen under Erik Lundberg varade mellan 1928 och 1936 och fönster och dörrar från fängelsetiden togs bort för att ersättas med medeltida rekonstruktioner. Tillkom gjorde även den nuvarande museibyggnaden där entrén finns idag samt ett par byggnader till. Inga större förändringar har skett sedan 1930-talet förutom mindre restaureringar och lagningar. Utvärdering av bevaringsförhållanden Dokumentation av fas 1 (Grupp I): Idag återstår inte mycket av den forna strandmuren på Malmöhus slott. De bevarade delar som finns går att skönja i det nedre partiet av slottets norra fasad såsom gult och vittrat tegel tillsammans med ett otal lagningar, bestående av rött tegel. Fogbruket på detta parti är grovt med grå till vit färg, vilket kan vara ett resultat av århundraden av omfogningar. Även på andra platser i fasaden kan gult tegel återfinnas, men i dessa sparsamma fall tolkas det vara återanvänt tegel från just strandmuren. Den gängse tolkningen av strandmuren i Malmöhus grundar sig på att det var endast denna byggnadsfas som byggdes med detta gula tegel (Reisnert, muntligt ), och således kan det tyckas vara relativt enkelt att spåra den ursprungliga fasen. Även om inte denna tolkning skulle stämma är det intressant att gult tegel endast har använts vid resandet av byggnaden och inte vid senare faser. Slutligen kan nämnas att spår av det gamla Västertorn går att finna öster om dagens porttorn på den norra fasaden i form av en spricka. Denna fas har delats in i en grupp, grupp I, vilken består av det gula teglet. Som tidigare nämnts återfinns enstaka gula tegelstenar på andra platser på den norra fasaden, men dessa tolkas som återanvända stenar och ingår således inte i denna grupp. Dokumentation av fas 2 (Grupp II och III): Av naturliga skäl finns det idag inte mycket spår kvar av det gamla kastellet, men det som tydligast vittnar om dess existens är det bevarade kritstensförbandet på den norra fasaden. Även detta parti har fått utstå senare tiders renoveringar och rekonstruktioner, vilket gör att förbandet endast delvis är ursprunglig. Som exempel kan nämnas de fönster och dörrar som både har satts dit och tagits bort, vilket gör att området har blivit omrört sedan uppförandet av kastellet. Rester av röd puts samt den tuktade ytan indikerar att fasaden en gång varit dekorerad med puts, men under vilken fas går inte att urskilja. Bevarandegraden av kastellet är inte stor, men kritstenarna utgör ändock ett tacksamt arkitektoniskt element eftersom de underlättar för en uppskattning av det forna kastellets utbredning

5 Denna fas har indelats i två grupper, grupp II och III. Den första inbegriper ett mindre parti, under kritstensförbandet, av vittrat tegel i rött och orange med grått fogbruk, och den andra gruppen innehåller kriststensförbandet. Dokumentation av fas 3 (Grupp IV): Idag ser man bäst 1500-talets tillbyggnad ovanför den synliga gesimsen på den norra fasaden, d v s ovanför kritstensförbandet. Murningstekniken har övergått från munk- till renässansförband. Teglet är av en mörkrödare nyans än det som tidigare använts och fogbruket är i en klarare vit nyans. Malmöhus' fasader var under 1500-talet täckta med en röd puts och gluggarna med en vit puts, i engelsk stil. Idag är detta bäst synligt på de två bevarade kanontornen, men även som fragment på den norra fasaden. Även kritstensförbandet på den norra fasaden har varit täckt av puts, vilket indikeras av att somliga stenar är tuktade samt att det bär rester av röd puts. Takets skyttegång, vilken visserligen till stor del idag är rekonstruerad, tillkom under denna tid. Kvar står också det stora porttornet, till synes i sin ursprungliga skepnad. Denna fas består av endast en grupp; IV, vilken karaktäriseras av rött tegel med vitt fogbruk i renässansförband. Detta parti är beläget ovanför kritstensförbandet, vilken i sig fungerar som en markör mellan det ursprungliga kastellet och dess munkförband, och det yngre Malmöhus med renässansförband. Dokumentation av fas 4 (Grupp V): Denna fas är den som är svårast att tyda i dagens fasad eftersom dokumentationen av denna långa tidsperiod är dålig och lagningarna är ibland så omfattande att de är svåra att datera, även relativt sett. De synligaste förändringarna är de partier som finns utspridda längs med strandmursfundamentet och som kännetecknas av smala röda tegelstenar med tjocka vita fogar. Detta dåligt bevarade parti är murat i renässansförband och har rester av röd puts. Detta tegel är en trolig import från Holland under 1600-talet (Reisnert, muntligt ). Fängelsetidens arkitektur är inte längre synlig i dagens fasade på grund av de stora renoveringarna och restaureringarna på 1930-talet. Av de tre hundra år som finns inbegripna i denna fas, är det endast 1600-talets arkitektur som återfinns i gruppindelningen. Orsaken till detta är svårigheten med denna tidsperiod och dess dåliga bevarandegrad. Den grupp som urskillts, grupp V, innehåller det smala röda tegelbruk som påträffas i fasadens nedre partier och som tolkas som importerat tegel under 1600-talet

6 Dokumentation av fas 5 (Grupp VI, VII, VIII och IX): Den genomgripande rekonstruktionen av Malmöhus är väl synlig idag och i synnerhet när det gäller det välbevarade röda teglet som återfinns i mörkt och ljust rött samt orange. Huvudsakligen är fogbruket grått, men vita fogar återfinns också. Vad beträffar fönster och dörrar kan det vara svårt att avgöra om de är rekonstruktioner eller original då de som oftast är innefattade i den ursprungliga, medeltida, innefattningen. Murningstekninken har anpassats efter behov, d v s munkförband har använts på de ytor där munkförband funnits sedan tidigare och detsamma gäller för ytorna med renässansförband. Slutligen kan nämnas förändringar har tillkommit efter Lundberg, såsom lagningar i fogbruket med cementblandningar. Eftersom vi inbegriper hela 1900-talet i denna fas har blir den indelad i flera grupper. Grupp VI består av mörkrött tegel, tillhörande Lundbergs rekonstruktioner på 1930-talet. Följande grupp, VII, innehåller ett mer brunt tegelbruk, men ingår också i Lundbergs reparation och även rekonstruktion. Det röda teglet har varit underlag för diskussion då det varit osäkert om huruvida det tillhör Lundberg eller inte. Efter att ha studerat fasadritningar av Berlin från 1920-talet har vi kunnat sluta oss till att Lundberg har använt sig av olika nyanser på sitt tegelbruk, d v s både brunt och rött tegel. Fasen är ytterligare indelad i två grupper, varav grupp VIII också består av Lundbergs röda tegel, men i detta fall utgörs tegelbruket av större stenar. Den sista gruppen, IX, innehåller omfogningar som tolkas som yngre är 1930-tal då de är i cement. Referenser Litteratur Björklund, E Malmöhus En vandring genom slottet och dess historia. Malmö museer. Rosborn, S Från 1400-talets kastell till 1900-talets museum. Årsbok från Malmö museum. Rosborn, S Malmö den medeltida staden och dess omnejd. Sotckholm Muntligt Reisnert, Anders 21 okt

7 Bilaga 1: Kontextlista Kontext nr. Grupp 4, 7 okt 2008 Strategrafiskt objekt Typ av kontext Grupp Kontextblankett 400 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 401 Öppning/omfattning Dörr 7 Ja 402 Öppning/omfattning Glugg 7 Ja 403 Sammanfogad med nr Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 405 Öppning/omfattning Dörr 7 Ja 406 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 407 Öppning/omfattning Dörr 7 Ja 408 Öppning/omfattning Glugg 7 Ja 409 Öppning/omfattning Glugg 4 Ja 410 Öppning/omfattning Fönster 4 Ja 411 Ytbehandling Murbruk 9 Ja 412 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 413 Borttaget 414 Tegelmur Ommurat parti 8 Ja 415 Öppning/omfattning Dörr 7 Ja 416 Tegelmur Ommurat parti 8 Ja 417 Tegelmur Ommurat parti 9 Ja 418 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 419 Tegelmur Ommurat parti 5 Ja 420 Tegelmur Ommurat parti 2 Ja 421 Tegelmur Ommurat parti 6 Ja 422 Tegelmur Ommurat parti 2 Ja 423 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 424 Borttaget 425 Öppning/omfattning Fönster 2 Ja 426 Öppning/omfattning Fönster 7 Ja 427 Öppning/omfattning Fönster 4 Ja 428 Öppning/omfattning Glugg 4 Ja 429 Öppning/omfattning Glugg 4 Ja 430 Tegelmur Ommurat parti 1 Ja 431 Naturstensmur Fasad 3 Ja 432 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 433 Arkitektoniska/tekniska detaljer Burspråk 7 Ja 434 Ytbehandling Murbruk 9 Ja 435 Arkitektoniska/tekniska detaljer Gavelrest 9 Ja 436 Tegelmur Ommurat parti 7 Nej 437 Tegelmur Ommurat parti 5 Nej 438 Tegelmur Ommurat parti 5 Nej 439 Tegelmur Ommurat parti 5 Nej 440 Tegelmur Ommurat parti 7 Nej 441 Borttaget 442 Tegelmur Ommurat parti 6 Ja 443 Tegelmur Ommurat parti 8 Ja 444 Tegelmur Fasad 4 Ja 445 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej - 7 -

8 446 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 447 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 448 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 449 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 450 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 451 Öppning/omfattning Fönster 4 Nej 452 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 453 Öppning/omfattning Fönster 2 Nej 454 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 455 Öppning/omfattning Fönster 7 Nej 456 Öppning/omfattning Fönster 4 Nej 457 Tegelmur Ommurat parti 6 Nej 458 Tegelmur Ommurat parti 6 Nej 459 Ytbehandling Puts 4 Ja 460 Tegelmur Ommurat parti 4 Nej 461 Tegelmur Ommurat parti Tegelmur Ommurat parti Tegelmur Ommurat parti 4 Ja 464 Tegelmur Ommurat parti 7 Nej 465 Tegelmur Ommurat parti 4 Ja 466 Ytbehandling Puts 4 Nej 467 Ytbehandling Puts 4 Nej 468 Tegelmur Ommurat parti 4 Ja - 8 -

9 Bilaga 2: Gruppindelning Fas Grupp Beskrivning Kontexter Strandmur I Dominerande gult tegel, vittrad 417, 430 Kastell II Rött/orange tegel med röda putsrester 415, 420, 422, 425, 453, 465 III Kritstensförband 431 Malmöhus IV Rött tegel med vit fog 409, 410, 427, 428, 429, 444, 445, 446, 447, 448, 449, 450, 451, 452, 456, 459, 460, 461, 462, 463, 466, 467, tal V Tunt tegel, varierande färger 419, 437, 438, tal VI Reparation m. rött tegel 421, 442, 457, 458 VII Reparation/rekonstruktion m. brunt tegel VIII Större rött tegel 414, 416, 443 IX Cementfogar 411, 434, , 401, 402, 404, 405, 406, 407, 408, 412, 415, 418, 423, 426, 432, 433, 436, 440, 455,

Rapport Malmöhus. 1) Utredning. 2) Undersökningsplan. 3) Redogörelse för undersökningen. 3a) Presentation av resultatet i kronologisk följd

Rapport Malmöhus. 1) Utredning. 2) Undersökningsplan. 3) Redogörelse för undersökningen. 3a) Presentation av resultatet i kronologisk följd 1/7 Rapport Malmöhus 1) Utredning 2) Undersökningsplan 3) Redogörelse för undersökningen Som inspiration vid sammanställningen av vår förundersökning har vi använt oss utav Läckö rapporten (Sundnér & Thomasson

Läs mer

Orangeriet. Orangeriet historik

Orangeriet. Orangeriet historik Orangeriet Orangeriet historik Byggnader som avsetts för övervintring av känsliga och exotiska växter har varit vanligt förekommande vid slott och herrgårdar i Sverige sedan 1600-talet. Från slutet av

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

Utredning för byggnadsarkeologisk. på Malmöhus

Utredning för byggnadsarkeologisk. på Malmöhus Utredning för byggnadsarkeologisk undersökning på Malmöhus Grupp 6 Erik Andersson, Jan-Åke Andrén, Kristine Jakobsen, Johanna Jardfelt, Inger Lundberg, Anna Svensson Institutionen för arkeologi och antikens

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:4 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

birger jarls torn nya fynd 3 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u

birger jarls torn nya fynd 3 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u birger jarls torn nya fynd 3 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Riddarholmen sedd från Stadshuset. Birger Jarls torn ligger på udden, i mitten av bilden. Till väster finns Överkommissariens hus

Läs mer

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift Frinnaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:31 Robin

Läs mer

C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt

C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Utvändig ommålning av C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2005:28

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

restaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen.

restaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen. restaurering 1970-talet Skoklosters slott T. v. Norra längans fönsteröppningar med dekorativt måleri. Från början var det meningen att fasaderna skulle putsas varför det nya teglets avvikande färg och

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET

VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET RAPPORT 2015:10 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET RAÄ 14, 16, 21 KV ÖRTAGÅRDEN 1:1 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Värmekulvert i Nunneklostret Innehåll

Läs mer

Gustav iii:s paviljong på Haga

Gustav iii:s paviljong på Haga restaurering 1930-talet Gustav iii:s paviljong på Haga Ragnar Hjorth Vid tiden för Hagapaviljongens restaurering fanns redan en tradition av att ersätta 1800-talets tillägg och dovare interiörer i slott

Läs mer

Rasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun

Rasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av fasad och tak samt invändig restaurering och konservering. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2008-2009 Johan Dellbeck 1 Omslagsbild:

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK

VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Vikmanshyttans historia går tillbaka till 1500-talets slut då de tre första hammarsmedjorna

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:39. Ängsö slott. Västra muren. Antikvarisk medverkan. Ängsö gård 2:1 Ängsö socken Västmanland.

Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:39. Ängsö slott. Västra muren. Antikvarisk medverkan. Ängsö gård 2:1 Ängsö socken Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:39 Ängsö slott Västra muren Antikvarisk medverkan Ängsö gård 2:1 Ängsö socken Västmanland Tobias Mårud Ängsö slott Västra muren Antikvarisk medverkan Ängsö gård

Läs mer

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:210 Antikvarisk medverkan Prästtorp 1:1 Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Prästtorp

Läs mer

FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne

FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne Våren 2007 utförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk förundersökning vid Lärjeholms gård, Hjällbo 55:1, på uppdrag av Länsstyrelsen

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland.

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:14 Badelunda kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur Antikvarisk rapport Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist Badelunda kyrka

Läs mer

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns

Läs mer

Jonsered 1:12 Partilie socken, Partillekommun

Jonsered 1:12 Partilie socken, Partillekommun Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Jonsereds skorsten Jonsered 1:12 Partilie socken, Partillekommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2005:39 Katarina Andersson Rapport Bohusläns museum 2005:39

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875. Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875. På denna gamla bild från 1875 ser vi korets södra portal, den sk Konfirmandporten. Den används bara vid konfirmationer, då konfirmanderna

Läs mer

Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri

Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri Malmöhus slott Plats: Malmöhusvägen Byggnadsår: äldsta byggnaden från 1434 Byggherre: Eric av Pommern Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri Myntergården Malmöhus slott

Läs mer

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30

Läs mer

arkivrapport Inledning

arkivrapport Inledning Rapport nr: 2015:06 Projekt nr:1518 1(2) arkivrapport till. Sörmlands museum att; Kjell Taawo Box 314 611 37 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2015-09-29 förenklad

Läs mer

Birgittakyrkan i Olshammar

Birgittakyrkan i Olshammar Birgittakyrkan i Olshammar Hammars socken, Askersunds kommun, Närke. Utvändig restaurering 2012 Anneli Borg Rapport 2012:22 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning

Läs mer

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Byggnadsdokumentation Stinshuset DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Hamnen 21:147 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:001 Maria Johansson och Anders Reisnert Byggnadsdokumentation

Läs mer

BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk medverkan 2012. Carita Eskeröd

BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk medverkan 2012. Carita Eskeröd BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13 Glädjen 15, Lund Antikvarisk medverkan 2012 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2012 Carita Eskeröd Glädjen 15, Kyrkogatan 23, Lund Rapport efter antikvarisk medverkan vid restaurering

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken

Läs mer

Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan

Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan UV RAPPORT 2014:117 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan Kalmar län Öland Borgholms kommun Böda socken Böda kyrka Dnr 3.1.1-01207-2013 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2014:117

Läs mer

Kulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza

Kulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza Kulturmiljöer i Landskrona Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza 1 Förord Esperanza är en värdefull kulturmiljö i Landskrona, ett område med många arkitektoniska kvaliteter ritat av den internationellt

Läs mer

VILLA SKANSEN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL. Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland

VILLA SKANSEN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL. Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL VILLA SKANSEN Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland Meddelande 2008:09 VILLA SKANSEN Meddelande 2008:09 ISSN 0348-8748

Läs mer

Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67

Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 Arkeologisk kontroll samt arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning 2015 Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 OMBYGGNAD AV KYRKA Munka Ljungby socken, Ängelholms kommun Skåne län Skånearkeologi

Läs mer

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...

Läs mer

Gustav Adolfs torg. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Gustav Adolfs torg. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Gustav Adolfs torg Dokumentation i samband med ledningsdragning för el och dränering inom RAÄ 20 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten

Läs mer

Reutercrantzka gravkoret i Kolbäcks kyrka

Reutercrantzka gravkoret i Kolbäcks kyrka Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:65 Reutercrantzka gravkoret i Kolbäcks kyrka Reparation av golv Antikvarisk kontroll Kolbäcks kyrkby 9:1 Kolbäcks socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

Aschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2

Aschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2 Antikvarisk medverkan Aschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2 Eksjö stad i Eksjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:26 Anders Franzén

Läs mer

Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård

Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård Rapport 2006:80 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård Invid RAÄ 172 Sunds socken Ydre kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L

Läs mer

2-2015. Fasadrenovering Bjärsjölagårds slott Sid 2 Villatillbyggnad i Borgeby, Bjärred Sid 6

2-2015. Fasadrenovering Bjärsjölagårds slott Sid 2 Villatillbyggnad i Borgeby, Bjärred Sid 6 Objektivt 2-2015 Fasadrenovering Bjärsjölagårds slott Sid 2 Villatillbyggnad i Borgeby, Bjärred Sid 6 Gårdsombyggnad, Revingehed Sid 8 Ger Bjärsjölagårds Fotograf: Emilia Ahlgren 2 slott ett nytt ansikte

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift

BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift OMLÄGGNING AV SPÅN PÅ FASADER samt TJÄRNING 2009 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson Bo klockstapel under omläggning av spån på norra

Läs mer

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B 6.6 Ö6 Södra Röd Rödsvägen går längs med en bördig dalgång med partier av ekskog, förbi Lössgård ner till Södra Röd och slutar vid Varvet. Husen ligger här i klungor längs vägen. Byggnationen domineras

Läs mer

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

Kilanda. Bebyggelsen:

Kilanda. Bebyggelsen: Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt

Läs mer

Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN

Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Antikvarisk rapport Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Malmö Museer Box

Läs mer

Gamla Staden 2:3, Ystad UPPFÖRANDE AV SOPHUS

Gamla Staden 2:3, Ystad UPPFÖRANDE AV SOPHUS Arkeologisk förundersökning 2013 Gamla Staden 2:3, Ystad UPPFÖRANDE AV SOPHUS RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2013:6 Lars Jönsson Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Kärda kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Kärda socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kärda kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Kärda socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kärda kyrka Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Kärda socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:62 Anders Franzén Kärda kyrka

Läs mer

Kvarteret Helge And 17 i Arboga

Kvarteret Helge And 17 i Arboga ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Helge And 17 i Arboga Västmanland, Arboga stad och kommun, RAÄ Arboga 34:1 Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK

Läs mer

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Skogsborg Fastigheten Skogsborg 1:17, Köpings socken, Köpings kommun, Västmanland Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33

Läs mer

Från Lillå till Munkgata

Från Lillå till Munkgata Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:24 Från Lillå till Munkgata Ett brofundament under Munkgatans asfalt Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Munkgatan Västerås stadsförsamling

Läs mer

En källare med tradition

En källare med tradition Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:39 En källare med tradition Mynthuset åter aktuellt Antikvarisk kontroll RAÄ 232 Jarl 5 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

2006:11. Jordberga kostall. Antikvarisk kontroll, 2004. Anna Ligoura. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2006:11. Jordberga kostall. Antikvarisk kontroll, 2004. Anna Ligoura. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne 2006:11 Jordberga kostall Antikvarisk kontroll, 2004 Anna Ligoura Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:11 Jordberga gods - exteriör restaurering av kostallet Antikvarisk kontroll,

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Mötesanteckningar Visby Ringmur

Mötesanteckningar Visby Ringmur Protokoll Datum 2014-02-26 Klassificering Dnr 3.3.1-830-2012 Avdelning Fastigheter och besöksmål Enhet Visby Ringmursras Författare Ulrika Mebus Mötesanteckningar Visby Ringmur Antikvariska principer för

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Uppsala slott. Landshövdingens trädgård. RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Uppsala slott. Landshövdingens trädgård. RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens trädgård RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland Joakim Kjellberg 2 Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens

Läs mer

Kyrhults kyrka ommålning av bänkinredning

Kyrhults kyrka ommålning av bänkinredning 2014:13 Kyrhults kyrka ommålning av bänkinredning Slutrapport, antikvarisk medverkan Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2014:13 Rapportnamn:, Slutrapport, antikvarisk medverkan

Läs mer

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 Fastigheten Hackvads-Bo 1:14, Lekebergs kommun, Hackvads socken, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

UPPSALA SLOTT. Schaktningsarbeten utmed långslottet. Linda Qviström & Anna Ölund. Arkeologisk schaktningsövervakning

UPPSALA SLOTT. Schaktningsarbeten utmed långslottet. Linda Qviström & Anna Ölund. Arkeologisk schaktningsövervakning Arkeologisk schaktningsövervakning UPPSALA SLOTT Schaktningsarbeten utmed långslottet Raä 88 Uppsala slott Uppsala kommun Uppland Linda Qviström & Anna Ölund 2 Arkeologisk schaktningsövervakning UPPSALA

Läs mer

Östanå herrgård. Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Östanå herrgård. Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län Östanå herrgård Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:31 Margareta Olsson

Läs mer

Norrby kyrka. Utvändig renovering av kyrktorn. Antikvarisk kontroll. Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland.

Norrby kyrka. Utvändig renovering av kyrktorn. Antikvarisk kontroll. Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:56 Norrby kyrka Utvändig renovering av kyrktorn Antikvarisk kontroll Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland Anna Güthlein Norrby kyrka Utvändig renovering

Läs mer

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13

Läs mer

Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården

Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Reparation av tak Valla tingshus 2014

Reparation av tak Valla tingshus 2014 Reparation av tak Valla tingshus 2014 Text och foto av: Björn Frodin, Timmerbjörn Datum: 2014-11-05 Husets bakgrund: Tingshuset ägs av Töreboda kommun och förvaltas av MTG tekniska förvaltningen. Byggnaden

Läs mer

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Arkeologisk rapport 2013:9 Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Säve 275 Djupedal 2:2 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS

Läs mer

Kvarteret Indien i Ulricehamn

Kvarteret Indien i Ulricehamn UV VÄST R AP PORT 2000:2 ARKEOLOGI SK U N DER SÖKN I NG Kvarteret Indien i Ulricehamn en arkeologisk undersökning på tomt 7. Västergötland, Ulricehamns stad, kvarteret Indien, RAÄ 65 Carina Bramstång UV

Läs mer

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun

Läs mer

Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka

Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro Län. Utvändiga putsarbeten på kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Bild 1. Bodarna före exteriöra putsarbeten. Louise Anshelm Rapport

Läs mer

RÅDHUSET I ÖSTERSUND FOTON BYGGNADSRITNINGAR MÖBELRITNINGAR MÖBELINVENTERING HISTORIK

RÅDHUSET I ÖSTERSUND FOTON BYGGNADSRITNINGAR MÖBELRITNINGAR MÖBELINVENTERING HISTORIK RÅDHUSET I ÖSTERSUND FOTON BYGGNADSRITNINGAR MÖBELRITNINGAR MÖBELINVENTERING HISTORIK RÅDHUSET I ÖSTERSUND Innehåll FÖRORD 3 HISTORISKA FOTON, EXTERIÖRER 5 HISTORISKA FOTON, INTERIÖRER 11 FASADRITNINGAR

Läs mer

världsarvsgården JON-LARS

världsarvsgården JON-LARS världsarvsgården JON-LARS Speciellt är också att det bara finns ett enda bostadshus på gården, men som byggdes i två identiskt lika delar för två bröder. on-lars i Långhed ståtar med den största byggnaden

Läs mer

Örebro slott. Omläggning av skiffertak samt ny vattenavrinning på nordöstra tornet 2012. Örebro kn, Örebro län. Anneli Borg Rapport 2012:18

Örebro slott. Omläggning av skiffertak samt ny vattenavrinning på nordöstra tornet 2012. Örebro kn, Örebro län. Anneli Borg Rapport 2012:18 Örebro slott Örebro kn, Örebro län Omläggning av skiffertak samt ny vattenavrinning på nordöstra tornet 2012 Anneli Borg Rapport 2012:18 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2

Läs mer

Gamla bilder på Lau kyrka

Gamla bilder på Lau kyrka Gamla bilder på Lau kyrka Från M. Klintbergs fotosamling. Lau skola och kyrka. Foto: Masse Klintberg 18 aug 1902. Detta är en klassisk bild av Masse Klintberg. Masse har gått ut i rågåkern och tagit denna

Läs mer

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:71 Norrby kyrka Isolering av vindsbjälklag Antikvarisk kontroll Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Historisk

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12

Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12 Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 2002:12 Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 1 Rapport

Läs mer

8.9. Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum: 2010-05-11 Fastighetsadress: Kleva 205

8.9. Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum: 2010-05-11 Fastighetsadress: Kleva 205 33 8.9 ANSÖKAN OM BYGGLOV FÖR ÄNDRING AV I STRID MED BYGGLOV TILLBYGGD DEL AV FÖRRÅD (SJÖBOD), SAMT ÄNDRING AV TAK PÅ URSPRUNGLIGT FÖRRÅD (SJÖBOD) PÅ FASTIGHETEN KLEVA 3:9 Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum:

Läs mer

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Rapport 2012:213 Antikvarisk medverkan Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002

Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002 Rapport Förundersökning Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002 OMSLAGSBILD Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Förundersökning Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002 Anders Wikström Meddelanden

Läs mer

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Byggnadsdokumentation Hamnmästarbostället DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation

Läs mer

Bergshamra kyrka. Antikvarisk kontroll vid fasadarbeten mm, Bergshamra kyrka, Solna socken, Solna kommun, Uppland. Eva Wallström Rapport 2005:5

Bergshamra kyrka. Antikvarisk kontroll vid fasadarbeten mm, Bergshamra kyrka, Solna socken, Solna kommun, Uppland. Eva Wallström Rapport 2005:5 Bergshamra kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadarbeten mm, Bergshamra kyrka, Solna socken, Solna kommun, Uppland Eva Wallström Rapport 2005:5 Bergshamra kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadarbeten mm,

Läs mer

Boplatslämningar vid Vallentuna kyrka Arkeologisk utredning med anledning av byggande av planskild korsning mellan Roslagsbanan och väg 268 norr om Vallentuna kyrka, Vallentuna socken och kommun Uppland

Läs mer

Stadshotellet i Enköping

Stadshotellet i Enköping Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst RAÄ 26 Kv Traktören Enköping Uppland Bent Syse 2002:18 2 Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås 2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa

Läs mer

Bredaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Bredaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Bredaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:43 Anders Franzén

Läs mer

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.

Läs mer

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring

Läs mer

Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Exteriör restaurering 2008 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:9 Innehållsförteckning Inledning 3 Översiktlig

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN

INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN Antikvarisk medverkan Malmö Opera INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad, Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2015:008 Helena Rosengren Malmö Museer

Läs mer

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS.

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS. fastighet: JOHAN 15. adress: Lilla Östergatan 31. ålder: 1907. Ombyggt 1933, 1938, 1969. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Karl Eriksson (1933 och 1938), Ulf Söderman (1969). användning: Bostad antal våningar:

Läs mer

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen

Läs mer

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG DiG Samlade vykort från Gullaskruv DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG 201. Kyrkan i Hälleberga Kyrkan uppfördes 1819 1821 under Peter L. Sellergrens tid. Byggnaden hade korsformad plan med torn i väster

Läs mer

Norr Hårsbäcks missionshus

Norr Hårsbäcks missionshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

Vinnerstad. Besiktning av kalkmåleri 2015-05-08 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg

Vinnerstad. Besiktning av kalkmåleri 2015-05-08 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Vinnerstad Besiktning av kalkmåleri 2015-05-08 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Sammanfattning Putsen och kalkmålningarna är i gott skick, om än nedsmutsade av gammalt sot, damm och spindelväv. Kyrkan

Läs mer