Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri

Transkript

1 Malmöhus slott Plats: Malmöhusvägen Byggnadsår: äldsta byggnaden från 1434 Byggherre: Eric av Pommern Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri Myntergården Malmöhus slott var ursprungligen ett kastell, en borg, bakom höga ringmurar. Kastellet lät byggas av 1434 av Eric av Pommern som var kung över den nordiska unionen Danmark, Norge och Sverige från år Idag kan man se spår av kastellet i de kritstensränder som finns på renässansslottets fasad. Längs till vänster i fasaden finns även en dörr och ett fönster. De vittnar om att det har funnits en nästan lika stor byggnad till vänster om kritstensränderna. I mellanrummet mellan de två husen (ungefär mitt på väggen) finns stadsmuren det är idag enda stället man kan lägga handen på Malmös stadsmur. Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Dörr och fönster som visar spår efter en annan byggnad Gamla stadsmuren Kritstensränderna efter kastellet.

2 Kastellet kallades Myntergården eftersom man präglade/tillverkade de flesta av de danska mynten här. Vid utgrävningar hittade man resterna av ursprungsmuren och idag kan man med hjälp av plattsättningar se var muren gick och var öppningen för den västra stadsporten låg. Plattorna markerar också var porten in i borgen var, från staden. Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer 2015 med vy från motsatt sida Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Malmöhus län I början av 1500-talet omorganiseras länen i Danmark. Lindholmens slottslän, som Malmö ingick i omvandlas nu till Malmöhus län och Malmö blir länsherrens nya säte. Mynttillverkningen fick inte plats och mynttillverkningen flyttar till Jörgen Kocks gård mitt i staden. Det tog lång tid att ta sig runt i landet och kungen behövde ha medhjälpare för att kontrollera stora områden och driva in skatter effektivt. En sådan medhjälpare var en länsherre. Kungen delade ut landområden som länsherren fick kontrollera och beskatta. I utbyte fick länsherren en trohetsed till kungen och ställa upp med beväpnade ryttare i krig. Länsherrarna var oftast redan stormän i områdena och valdes ut av kungen. I Malmö valdes de oftast från Danmarks rika adelsätter. Länsherren kallas också fogde. Grevefejden Inbördeskrig i Danmark bryter ut 1534 efter det att den danske kungen Fredrik I hade dött. Striden stod mellan att återinsätta den tidigare avsatte kungen Kristian II (i Sverige kallad tyrann ) eller att släppa fram Fredriks son Kristian (III). En viktig fråga i kriget var den nyligen genomförda reformationen och risken för återgång till katolicism. Malmö och Köpenhamn stod på Kristian II sida till stor del för de strävade efter att bli självstyrande stad utanför det danska kungariket, som Lübeck. 2

3 Jörgen Kock samlade malmöborna (borgarna) och de tågade med vapen i händerna till Malmöhus slott. De stormade in och förstörde en del av byggnaderna genom brand. Motståndet var för mäktigt och de lyckades inte förvekliga sina planer på ett fritt Malmö. De som förstört slottet tvingades att bekosta och bygga det nya, starkare och modernare slottet. Det blev nu en stark fästning med vallar och runda torn. Från tornen skulle kanonerna kunna försvara slottet mot främlingar utifrån och mot borgarna i Malmö, om de skulle anfalla igen. Riksfästet Malmöhus Från mitten av 1600-talet satsade danskarna på att utveckla Malmö till en garnisonsstad. En stad där militärer är samlade och förlagda. Danskarna hann inte bygga färdigt innan de förlorade Skåne i freden i Roskilde Svenskarna fortsatte bygga ut befästningarna runt staden för att stärka stadens försvar. Man förstärkte murar, förbättrade vallgravarna runt staden och bastionerna. Bastioner är den spetsiga del av fästningsvallen som sticker ut. Här ställdes kanonerna och den spetsiga vinkeln gjorde att man fick en annan räckvidd med kanonerna. De som anföll kunde inte gömma sig någonstans inte ens längs muren. Idag kan vi se spår av bastioner vid Malmöhus. MM : Reproduktion av en karta över Malmös fortifikation 1686 Malmö Museers samlingar Bastion Nyköping Bastion Carolus Gustavus Wrangel Bastion Carolus Gustavus (Carl X) 3

4 Slottet blev istället ett riksfäste. Istället för att vara en stad inne i landet Danmark blev det en gränsstad för Sverige och viktigt att kunna försvara sig. Staden fick landets starkaste och modernaste fästningar. Fängelse I slutet av 1700-talet växer ett annat bestraffningssystem fram i Amerika. Istället för att bestraffa med kroppsbestraffning fick man tidsbestämda fängelsestraff. Slottet kom att användas till fängelse mellan 1828 till lyckades fångarna efter flera försök sätta eld på fängelset. Branden startade i en verkstad som låg där restaurang Vega ligger idag. Fångvaktarna försökte släcka elden, de släppte ut fångarna på vallarna runt slottet. Branden tog sig och det fick sådant fäste att man var tvungen att tillkalla brandkåren. Det räckte inte heller utan man var tvungen att tillkalla militären. I detta bad fångvaktarna fångarna på vallen om hjälp, men fångarna hatade fängelset och jublade istället. Efter branden byggdes nya fängelsebyggnader upp. Nu satsades det på encellssystem. Det tidigare systemet byggde på många fångar i de rum som fanns i de gamla slottsbyggnaderna. Då blandade man också män, kvinnor och barn. Man blandade också grova våldsbrottslingar med ekonomiska brottslingar. Barn och kvinnorna blev utsatta av de manliga fångarna. Malmö Museum Slottet restaurerade och byggdes om och museet kunde invigas Borggården, Malmöhus slott 1932 Foto: Ragnar Küller / Malmö Museer Malmöhus slott. Borggården, hösten Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer 4

5 På borggården kan man idag se och känna på en skulptur över Malmö som grundar sig på en karta från Så här såg staden ut ungefär en lång tid in i 1700-talet. Skulptur över Malmö under 1699-talet, Borggården, Malmöhus slott 2015 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall 5

6 Litteratur- och källförteckning: Björn Magnusson Staaf, Anders Reisnert, Eva Björklund (1999) Malmös möte med renässansen, Malmö: Tryckeriteknik AB. ISBN: Malmö Museum Stadshistoriska avdelningen (1976) Äldre byggnader i Malmö. Malmö: eget tryck Malmö Stad, Databasen för museisamlingar ( ), Malmö Stad, Kulturarv MALMÖ Malmöhus slott, ( ), Persson, Thomas Museipedagogik, Malmö Museer Wikipedia, Jörgen Kock, ( ), 6