Det första kastellet. fasad är än idag synliga spår efter Erik av Pommerns kastell.

Transkript

1 Malmöhus

2

3 Nordens äldsta bevarade renässansslott Unionskungen Erik av Pommern uppförde år 1434 ett kastell på samma plats som dagens Malmöhus. Det strategiska läget var mycket betydelsefullt. Härifrån kunde stadens västra sida skyddas och sjöfarten över Öresunds södra del kontrolleras. Malmöhus fick sitt nuvarande utseende vid en stor ombyggnad i mitten av 1500-talet. Kung Kristian III lät då uppföra ett modernt försvarsverk, praktfullt renässansslott och bostad för länsherren i Malmöhus län i en och samma anläggning. Här präglades Danmarks mynt under medeltiden, här höll kronprins Fredrik vilda fester på 1500-talet och här halshöggs fångar på borggården under talet. Idag är Malmöhus restaurerat i 1500-talets anda och ingår som en del av Malmö Museer, södra Sveriges största museum. Malmöhus tillhör vårt gemensamt ägda kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk. Slottets stora fönsteröppningar var typiska för renässansens ideal och en skarp kontrast till medeltidens borgar med små gluggar. Väggmålningarna i fönsternischen i porttornet är från tidigt tal då rummet var en bostad. Foto: Helene Thoresdotter, Malmö Museer Omslagsbild: Slottets ingång bevakades från porttornet och vallgravens vindbrygga vinschades upp framför den stora porten. Foto: Merja Diaz, Malmö Museer 3

4 Det första kastellet Staden Malmös nya kastell. Malmöhus historia är nära sammanvävd med historien om Malmö. Den första dokumentationen om stadens existens härstammar från omkring år Malmö växte snabbt under slutet av 1200-talet och var vid 1400-talets början en av Nordens största städer. År 1434 köpte unionskungen Erik av Pommern flera tomter i Malmö för att bygga ett kastell, en befäst gård. Kastellet uppfördes i stadens västligaste del, i hörnet av stadsmuren. Här fanns stadens västra port, Västerport, som var en viktig infart till staden. Platsen var väl vald, inte långt ifrån marknadsplatsen på stranden. Det gjorde att man hade goda möjligheter till handelsutbyte vid kastellet, både med stadens invånare och besökande handelsmän. Kastellet byggdes enligt tidens moderna befästningsteknik. Gården var omgiven av höga murar. Inne på gården fanns små hus där kastellets invånare skötte matlagning, bakning och olika hantverk. Själva kastellet rymde en stor och praktfull sal. De vita kritstensränderna i Malmöhus fasad är än idag synliga spår efter Erik av Pommerns kastell. Unionskungen Erik av Pommern. Erik av Pommern var bara 15 år gammal när han blev kung över den nordiska unionen Danmark, Norge och Sverige då han kröntes i Kalmar år Erik var fosterson till drottning Margareta I och blev erkänd som hennes tronarvinge. Kung Erik följde Margareta I:s direktiv så länge drottningen var i livet. Han regerade som kung ända fram till år 1439 då han avsattes i Sverige och Danmark och året därefter även i Norge. Erik av Pommern hade stor betydelse för Malmös utveckling. Att göra städerna längs Öresund till viktiga handelsplatser var också ett sätt att konkurrera med det tyska handelsförbundet Hansan. Genom att förstärka städerna Helsingborg och Helsingör kunde han förtulla fartyg som passerade sundet. Öresundstullen var en så betydelsefull inkomstkälla att verksamheten pågick ända fram till mitten av 1800-talet. 4

5 Den äldsta bilden av Malmö, Frans Hogenbergs kopparstick från omkring 1580, ur Civitates orbis terrarum. På dagens Malmöhus är fasaden från det första kastellet med kritstensränder fortfarande synlig. Foto: Lena Wilhelmsson, Malmö Museer 5

6 Centrum för Danmarks myntning T.h. Kastellets borggård var ovanligt stor. Kanske planerade danskarna att tillverka mynt här redan när kastellet byggdes? Kastellet slår mynt. Från 1444, under kung Christoffer av Bayern, koncentrerades Danmarks myntslagning till Malmö. Det är möjligt att det planerades för myntslagning på kastellet redan när det byggdes tio år tidigare. Det skulle kunna förklara den ovanligt stora borggården, som kanske redan från början var tänkt att även kunna rymma byggnader till mynttillverkning och vedhögar till smältugnarna. Öster om kastellet, längs strandmuren, har det stått en byggnad som kan ha inrymt själva myntverksamheten. Det huset har dock försvunnit vid senare ombyggnader. Myntergården. Kastellet kom att kallas Myntergården efter den nya verksamheten. Upp emot 100 personer arbetade med mynttillverkningen här, bland annat guldsmeder och silverproberare. Råvaror importerades från Centraleuropa och krigsbyten som silverföremål smältes ner och omvandlades till mynt. Det behövdes många mynt, inte minst för att avlöna alla yrkessoldater som stred i de ständiga krigen. Myntergårdens verksamhet blomstrade ända fram till Myntmästaren blev såväl en rik som betydande person i staden. Sedan Malmöhus 1526 blivit ett eget län fick myntningen flytta ut från Myntergården för att lämna plats åt den nye länsherren. Tillverkningen flyttade nu hem till dåvarande myntmästaren Kocks egen gård invid nuvarande Stortorget. År 1536 upphörde myntningen helt i Malmö. Myntmästare Jörgen Kock. Malmös siste och mest inflytelserike myntmästare var Jörgen Kock. Han var född i Westfalen i Tyskland, invandrade till Skåne och gifte sig med den rika änkan Cortsdatter från Köpenhamn. Kock var mycket yrkesskicklig redan när han tillträdde sitt ämbete som myntmästare i Malmö år Han var även skicklig på diplomati och blev vald till stadens borgmästare. Han lyckades förverkliga många av sina ambitioner med Malmö tack vare sina goda relationer med kung Kristian II. Makarna Kock instiftade två stora donationsfonder till förmån för stadens nödställda och fattiga. 6

7

8

9 Kastellet blir ett slott T.v. Under 1500-talet byggdes kastellet om till ett renässansslott, omgivet av en modern försvarsanläggning med vallgravar och kanontorn. Fredrik I bygger ut kastellet. När kung Fredrik I tog makten från Kristian II år 1524 hade malmöborna svårt att acceptera tronskiftet, vilket ledde till misstro mellan den nye kungen och hans undersåtar. Porten och förbindelsen med staden togs därför bort när slottet förstärktes och byggdes till för att fungera som bostad åt länsherren i Malmöhus län. Fredrik lät istället öppna slottets tillfarter från havssidan. Slottet förlängdes österut med en yttermur som vilade på den gamla strandmuren. Den höga mur mellan staden och slottet, som malmöborna fruktat, blev också verklighet. En brand härjade på slottet när tillbyggnaderna stod färdiga Det är oklart hur stora skadorna blev eftersom spåren från den här tiden är otydliga. Grevefejden När kung Fredrik dog 1533 utbröt en maktkamp om Danmarks kungakrona, där den avsatte Kristian II försökte återta tronen. I Malmö fick Kristian II stöd av en grupp upprorsmän som leddes av myntmästaren Kock. Under inbördeskriget, den så kallade Grevefejden, intog Malmös borgare slottet och rev de murar som skiljde staden från slottet. Till sist tvingades man förklara sin trohet till den nye kungen, Kristian III. Kocks politiska skicklighet gjorde att han lyckade vinna även dennes gunst, kanske för att Kock bekostade återuppbyggnaden av det Malmöhus han själv varit med om att riva ner. Kristian III lovade Malmös invånare att inte uppföra ett nytt slott vilket han gjorde ändå. Malmö får ett slott. Malmöhus var ett av flera befästa slott som Kristian III lät uppföra. Det nya slottet skulle fungera som fästning, permanent bostad för länsherren och även som tillfällig kunglig bostad. Troligtvis var Morten Bussert arkitekten bakom slottsbygget Malmöhus, precis som på många andra av kungens byggprojekt. Hela ombyggnaden tog sju år, från 1536 till Det fanns gott om byggnadsmaterial i traktens kyrkor och kloster. De hade just tillfallit staten i samband med reformationen och kunde nu rivas. Det var inte 9

10 Interiörbilder från slottet och de två kanontorn som än idag finns bevarade. bara praktiskt utan också en politisk markering mot kyrkans tidigare maktställning. Malmöhus byggdes bland annat av sten från Drottens kyrka i Lund och med trävirke från Herrevads kloster. Kristian III:s renässansslott. Kristian III:s slott är byggt i en blandning av sengotik och renässansstil. Slottet domineras av den stora Kungsvåningen. Till den ledde ett trapptorn mitt på byggnadens södra långsida. Under Kungsvåningen låg två lägenheter, den ena avsedd för länsherren. Borgstugan i källarvåningen innehöll soldaternas förläggning. I slottets vindsvåning fanns bostadsutrymmen för soldater och hovpersonal och en skyttegång. På borggården låg mindre hus som inrymde kök och bageri. En vattenledning drogs in på borggården. Rent vatten var viktigt för att skydda slottets invånare mot de epidemier som ständigt hemsökte staden. Även om slottet efter Kristian III:s tillbyggnader nu blivit en pampig bostad för både kung och länsherre skulle Malmöhus främst fungera som en modern försvarsanläggning. Runt slottet byggdes en vallgrav och slottsholmen där innanför försågs med vallar och fyra runda kanontorn, ett i varje hörn. Vallarna var tegelskodda nedtill och hade ett täckt skyttegalleri som stod i förbindelse med kanontornen. De norra kanontornen anslöt till slottsbyggnaden genom skyttegallerier. 10

11

12 foto: johanna rylander, malmö museer

13

14 Slottets glansdagar T.h. Från slottets Kungsvåning. Här höll kronprins Fredrik många stora fester på 1500-talet. Kronprinsen på Malmöhus. År 1554 fick länsherren i Malmöhus i uppdrag att ställa i ordning slottet till kronprins Fredrik, som tänkte göra Malmöhus till sin permanenta bostad. Fredrik II tillbringade en stor del av sin kronprinstid ( ) på Malmöhus. Den här tiden var slottets verkliga glansdagar, då stora fester och många besökare spred kunglig glans över byggnaderna. Kronprinsen själv var en utåtriktad person som föredrog god mat och dryck i goda vänners lag framför böcker och statsangelägenheter. Kontakterna mellan Malmöhus och det politiska livet i Köpenhamn var livliga. Båtresor över Öresund tillhörde vardagen och eftersom vintrarna under 1500-talet var ovanligt kalla var det också möjligt att åka släde över isen. Den danska adeln deltog ofta i kronprinsens festligheter på slottet i Malmö. Slottskök och bakugnar. Den store danske byggkungen, Kristian IV, berikade Malmöhus med nya byggnadsverk. Ett stort slottskök inreddes i slottets bottenvåning som dessutom försågs med mindre utbyggnader mot havssidan, vilka förmodligen rymde stora bakugnar. År 1607 lät Kristian IV dessutom uppföra en elegant förrådsbyggnad längs gårdens västra sida. Den var byggd i rött tegel och prydd med runda volutgavlar och vackert målade vindflöjlar. En hög spira krönte trapptornet mitt på husets långsida och över porten hängde kungens och drottningens namnchiffer. Plaketten är nu placerad i entrén till borggården. Länsherrarna på slottet. Mellan 1526 och 1658 var slottet bostad för sammanlagt 19 danska länsherrar i Malmöhus län. En av dem var Sivert Grubbe som blev länsherre 1602 och stannade på Malmöhus i 26 år. Länsherren hade flera plikter. Han var den högste militäre och civile ledaren i länet. Han skrev ut manskap till krigstjänst och övervakade att lagar och förordningar följdes. Dessutom kontrollerade han fogdarna i länet och drev in både skatter och böter. 14

15

16 Skåne blir svenskt T.h. Under 1600-talet användes Kungsvåningen som spannmålsförråd. Idag är den inredd med möbler och målningar i renässans- och barockstil. Sveriges flagga på Malmöhus. Ett fredsavtal mellan Sverige och Danmark slöts i Roskilde den 26 februari Redan den 1 mars samma år kom de första svenska trupperna till Malmö för att ta sin nya stad i besittning. Den svenske kungen, Karl X Gustav, anlände till Malmö en vecka senare. Den 15 mars undertecknade kungen ett privilegiebrev som gav staden rätt både till handel på svenska hamnar och till utrikeshandel. Svenskarna påbörjade genast arbetet med att förstärka och förbättra sin nyvunna fästning. Ett komplicerat nederländskt försvarssystem med fyra bastioner byggdes kring fästningen. Slottsvallarna och kanontornen bestyckades med kanoner. Bastionerna fick namn med svensk anknytning: Carolus Gustavus, Carolus, Banér och Stenbock. Danskarna belägrar Malmö. När det åter drog ihop sig till krig mellan Sverige och Danmark år 1675, påskyndades arbetet med befästningarna. Den danska krigsförklaringen kom i september. Därefter lade danskarna raskt under sig de flesta skånska städerna. Endast i Malmö höll svenskarna stånd, men staden var blockerad av danska trupper. Det danska anfallet misslyckades och den 5 juli tvingades de retirera. Den svenske överstelöjtnanten och fortifikationsexperten Erik Dahlbergh var kommendant på slottet sedan Efter freden 1679 utfördes nya befästningsarbeten efter hans ritningar. Slottet förfaller. Efter krigsslutet tappade svenskarna intresset för Malmö och fästningen tilläts förfalla. År 1697 gjordes en stor inventering över Malmöhus och i förteckningen kan man se att byggnaderna var i mycket dåligt skick. Malmöhus användes främst som förråd för spannmål och vapen. Kungsvåningen och vindsvåningen var fylld med spannmål. 108 ton krut förvarades i källaren och slottets bottenvåning. Kanontornen var avrustade, förfallna och delvis ombyggda till krutmagasin. Malmöhus storhetstid var över, både som slott och fästning. 16

17

18 Fångar på slottet Från försvarsverk till fångförvaring. Förfallet på Malmöhus blev tydligt redan under slutet av 1600-talet och det fortsatte under 1700-talet. Eftersom hotet från danskarna inte längre var överhängande började fästningen användas som fängelse för krigsfångar och brottslingar. Malmöhus Correctionella Arbetshus. År 1822 utdömdes fästningen formellt och byggnaderna överlämnades till fångvårdsstyrelsen. Malmöhus Correctionella Arbetshus öppnades 1828 som ett av landets största och mest moderna fängelser. Som mest fanns här tusen fångar, även kvinnor. Under 1800-talets fängelsetid utsattes slottet för stora och genomgripande ombyggnader. Muröppningar för nya fönster togs upp. Två av Kungsvåningens stora rum förvandlades till en mängd små celler och den stora Riddarsalen blev fängelsekyrka. I bottenvåningen fanns arbetslokaler för fångarna, bland annat en smedja. I det nordvästra kanontornet inreddes sjuksalar liksom kök och matsal för manskapet. Det nordöstra kanontornet innehöll förråd och sju rannsakningsceller. De förfallna södra kanontornen revs. Bastionerna kring slottet schaktades bort och den yttre vallgraven fylldes igen. Runt borggården byggdes nya fängelselängor. Ett hårt liv på vatten och bröd. Fångarna fick själva stå för den mesta skötseln av byggnaderna liksom matlagning och bakning. Fångvaktarna var beväpnade med huggare, gevär och revolver för att upprätthålla ordningen och förhindra upplopp och rymningar. Larmkanoner på vallarna användes för att varna ortsbefolkningen. Borggården användes också för avrättning av dödsdömda fångar. Den sista avrättningen på Malmöhus ägde rum klockan fem på morgonen den 23 augusti år Arbetaren Lars Nilsson från Hörup hade dömts för mordbrand och mord på fröken Romare. Han avrättades med bila av skarprättaren Dahlman som själv tillverkat stupstocken, som numera visas på museet. År 1909 tömdes fängelset och 1914 kunde man flytta in i det nyuppförda fängelset på Kirseberg. 18

19 FOTO: ANDERS K JONSSON, MALMÖ MUSEER En guidad tur i slottet. Trappan leder till Kungsvåningen. Foto från 1880-talet. Under fängelsetiden togs nya fönsteröppningar upp i slottet och de äldre byggnaderna förändrades invändigt. Byggnaden till höger om porttornet revs på 1930-talet. Foto ur Malmö Museers fotohistoriska samlingar. 19

20 Museitiden FOTO: MALMÖ MUSEER Krigsflyktingar i Riddarsalen Restaureringen på 1900-talet. År 1904 fick arkitekten Aage Mathiesen i uppdrag av danska staten att göra en rekonstruktionsplan för Malmöhus. Fem år senare förvärvade staden Malmö marken kring slottet. Staden åtog sig att röja området och plantera en park runt det gamla slottet. Arbetet blev avbrutet av första världskriget då staden behövde använda fängelselängorna till nödbostäder. Efter långvariga diskussioner om slottets framtid, föreslogs att stadens museum skulle ta över lokalerna. Beslut fattades 1925, men pengar till renoveringen saknades. Så småningom löste sig finansieringen med hjälp av den svenska staten, Malmö stad och ett penninglotteri. Restaureringsarbetet leddes under åren och av arkitekt Erik Lundberg och länsarkitekt Nils Blanck. Målsättningen var att så långt det var möjligt återställa slottet i sin 1500-talsgestalt. En arkitekttävling om nya museibyggnader i anslutning till slottet utlystes och för att ge plats åt dem revs fängelselängorna. Slottet blir museum. Redan 1931 kunde den restaurerade slottsbyggnaden överlämnas till Malmö stad. Slottet stod nu åter stolt i sin 1500-talsskrud. Den första etappen av det nya museet invigdes i maj Under tiden pågick arbetet med att bygga moderna museibyggnader längs borggårdens övriga tre sidor. Arkitekttävlingen hade vunnits av Carl Axel Stoltz, och hans nya museibyggnader invigdes med stor pompa år 1937 av kronprins Gustav Adolf. Slottsbyggnaden har sedan dess varit en väl integrerad del av Malmö Museer. Riddarsalen användes först som paradmatsal för stadens representationsmiddagar och i slottsgemaken har museets olika samlingar visats. Vid andra världskrigets slut stängdes Malmö Museer under några månader för att ta hand om frigivna fångar från de tyska koncentrationslägren. Idag är slottets salar inredda med möbler och målningar i renässans- och barockstil för att ge en känsla av hur slottet kan ha sett ut under och 1600-talen. 20

21 När Malmö museum invigdes 1937 hade nya byggnader uppförts och slottet stod åter i sin 1500-talsskrud.

22 SFV förvaltar Malmöhus Statens fastighetsverk, SFV, förvaltar Malmöhus sedan Slottet har underhållits och renoverats kontinuerligt under senare tid. SFV har tagit fram ett specifikt vårdprogram som ger vägledning vid förvaltningen av Malmöhus i framtiden. Under slutet av 1900-talet fick slottets fasader och murverk en uppfräschning. Grunden till en sedan länge försvunnen bro över norra vallgraven grävdes fram och rekonstruerades. På 2000-talet har bland annat konservering av natursten i fasaderna utförts, länsherrevåningen restaurerats och slottets alla fönster oljefernissats. Kommendanthuset Rekonstruerad bro Kanontorn Kanontorn Bevarade delar av 1500-talsslottet Borggård Museibyggnader från 1930-talet Plats för tidigare kanontorn Vallar Vallgrav Plats för tidigare kanontorn 22

23 Lättläst om Malmöhus Malmöhus var från början en mindre fästning, som Erik av Pommern lät bygga år Erik av Pommern var kung över Danmark, Sverige och Norge. Under medeltiden gjorde danskarna mynt på Malmöhus. På 1500-talet byggde kung Kristian den tredje om fästningen till ett praktfull slott. Slottet blev bostad åt länsherren och ibland kungen. Kronprins Fredrik hade fester på slottet. Runt slottet grävde man en vallgrav och byggde torn med kanoner. År 1658 blev Skåne svenskt. En tid efter att krigen mot Danmark var slut behövde inte Sveriges försvar slottet. Det blev istället förråd och senare fängelse. På borggården avrättade man fram till 1901 fångar som hade blivit dömda till döden. Sedan 1937 är slottet en del av Malmö Museer. 23

24 mer information hittar du på lättläst sammanfattning i slutet på broschyren. Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk vill göra svenska folket stolt över statens egendomar, våra nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av Sveriges mark. Vi äger allt detta tillsammans och SFV:s uppgift är att förvalta det på bästa sätt. Vi ska också se till att bevara byggnadernas själ och karaktär, men samtidigt anpassa dem efter dagens behov och användning till nytta och glädje för både hyresgäst och allmänhet. Lika viktigt som att förmedla historien bakom dagens byggnader är att skapa ny byggnadshistoria för morgondagen. På uppdrag av Sveriges regering driver vi därför även nya byggprojekt som på olika sätt representerar vårt land. SFV förvaltar också statens skog och mark. Det gör vi på ett långsiktigt hållbart sätt, så att biologisk mångfald bevaras och renbetesland kan brukas även i framtiden. Text: Tina Råman. Layout: Kerstin Kåverud. Omslagsfoto: Merja Diaz, Malmö Museer. Foto där annat ej anges: Nina Broberg. Lättläst text: Centrum för lättläst. Tryck: Ineko AB, 2015 Statens fastighetsverk