Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad, Sara Otthén, i samarbete med Stadsarkivet och Malmö Museer

Transkript

1 Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad 1600-talet Malmö blir svenskt Elevtext Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad, Sara Otthén, i samarbete med Stadsarkivet och Malmö Museer

2 2

3 1600-talet Malmö blir svenskt 1500-talet Malmös storhetstid 1600-talet Malmö blir svenskt 1700-talet En ny blomstringsperiod för Malmö Under 1600-talet upplevde Malmö en nedgång: sjukdomar, missväxt och krig påverkade staden och dess invånare. Det var också under denna tid som Malmö gick från att vara en dansk till att bli en svensk stad. Malmö en stad av bondgårdar Spinneriet vid Djäknegatan skiss av Einar Bager, Malmö Stadsarkiv Hotell Radison Blue Östergatam Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Malmö bestod av många gårdar och på gårdarna höll man djur. Det kunde vara kor, hästar, höns och grisar. En del djur fördes utanför stadens portar för bete. När de skulle ut på bete fördes de genom staden. De smutsade ner en hel del eftersom de lämnade mycket spillning efter sig. På gatorna strövade även grisar som fungerade som levande avfallskvarnar, men som också lämnade en del skit efter sig. 3

4 Korrebäckens sträckning genom Malmö. Gårdarna i staden hade egna brunnar eller så hämtade man vatten nere vid Korrebäcken. Korrebäcken var en bäck som började ungefär där Kroksbäck ligger idag och rann ut i havet vid Malmöhus slott. De egna brunnarna låg ofta nära latringropen eller avskrädesgropen. Det kunde också vara så att saltvattnet gick in i brunnsvattnet som då blev otjänligt. Det hade alltid varit så här i staden, men under 1600-talet flyttade fler människor in i staden och det betydde att det blev mer avfall och en tätare bebyggelse. Gatorna i staden var smutsiga och leriga. Många tror att alla sopor kastades direkt ut på gatorna, men historikerna och arkeologerna vet att det fanns regler om vissa typer av sopor. Fiskrenset skulle ut ur staden mot väster (slottet till). Samma sak var det med toaletterna. Det fanns toalett tömning i form av nattamannen som kom in i folks hus för att hämta avträdet. Han fick böter om han smutsade ner. De finare husen hade septikammare under husen som endast tömdes vid några tillfällen på året. Människan har i alla tider dumpat illaluktande avskräde i vatten, så kanalerna var inga trevliga platser att vara nära. En del hantverk gav upphov till stank och mög. De som garvade skinn, gjorde vid skinn så att de kunde använda det till t.ex. skor och kläder, använde sig av förruttnelseprocesser och avföring för att uppnå olika saker i hantverket. Det fanns ofta regler kring var de fick vara i staden. Det fanns gott om råttor i staden som åt i sophögarna och i husens matförråd. När de sprang mellan gårdarna spred de sjukdomar. Man kände inte till bakterier som sjukdomskälla, men det fanns gott om teorier om att sjukdom spreds med stank. 4

5 Malmö vattenförsörjning dämdes, stoppades, delar av Korrebäcken upp för att samla hushållsvatten. För att kunna samla vattnet var man tvungen att gräva en större grop, det som vi idag kallar för Pildammen. Pildammsparken 2015 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Genom träledningar ledde man vattnet från dammen ner till en offentlig brunn på Stortorget. För att den värsta smutsen inte skulle följa med vattnet fanns det ett grovt galler som stoppade detta. Vattnet var av dålig kvalitet och när en epidemi utbröt kunde den lätt spridas till människor och djur genom det dåliga vattnet. Trärören var ofta ideala platser för olika sjukdomsalstrande bakterier att frodas och växa till. Till exempel kolerabakterier. Av den anledningen undvek människor att dricka vatten. De drack istället öl. När man tillverkar öl så värms vattnet upp och bakterierna dör. Dessutom innehåller öl alkohol som dödar bakterier. Till vänster kan man se den offentliga brunnen på Norra Stortorget, skiss av Einar Bager, Malmö Stadsarkiv 5

6 Foto: VA-syd Amanda Haux Originalträledningar finns att se på Kretseum i Hyllie. Detta var Sveriges första kommunala VA ledningar för dricksvatten. 6

7 Malmö - en olycksdrabbad stad Fram till i början av 1600-talet blomstrade Malmö, sjöfart och handel hade goda tider och Malmös spannmål och kreatur efterfrågades. Ganska snart skedde en ekonomisk nedgång i staden. Sjukdomar Det fanns flera orsaker till varför det skedde en ekonomisk nedgång i Malmö. En orsak var att epidemier bröt ut, till exempel pesten. Pesten är en farlig och mycket smittosam sjukdom. Det var inte första gången pesten härjade i Norden, men man hade fortfarande inte funnit något botemedel. Matförsörjning MM :001:251::Akvarell av sill Avfotograferad av Matso Pamucina / Malmö Museer En annan orsak var att sillen inte fanns i sådant överflöd som tidigare och det kunde inte fiskas och säljas lika mycket sill som tidigare. Sillen ändrar sitt rörelsemönster periodvis och simmade inte in i Öresund. På grund av kallare klimat växte det man odlade inte lika bra som innan. Detta kallas missväxt. Det krävdes större åkerareal att odla på för att få maten att räcka till. En annan sak som påverkade att det blev missväxt var kalenderbytet mellan den julianska kalendern och den gregorianska kalendern. Kalendrarna räknade inte med lika långa solår och det fick till följd att den julianska kalendern kom i otakt med årstiderna. Bönderna som brukade så och skörda vissa månader kunde inte följa kalendern. Allt detta fick till följd att handeln minskade. De många krigen De många krigen mellan svenskarna och danskarna var också en av orsakerna till den ekonomiska nedgången. Dessa krig som utspelade sig på skånsk mark fick konsekvensen att Skåne skövlades. Svenska och danska militärer brände, mördade, våldtog och stal under sin framfart, plundrade. Dessutom dog och skadades många soldater i strid. För att finansiera krigen ökade skattetrycket på befolkningen. De lämnade t.ex. spannmål såsom råg och korn som betalningsmedel för skatt. Detta blev till mat till 7

8 soldaterna. Befolkningen fick också bekosta t.ex. broar som förstördes i kriget och hjälpa till att förstärka befästningarna som skyddade staden. De skulle också vara med och betala soldaternas lön. Striderna om makten i Norden Europa efter freden i Westfallen, 1648, Det var många krig mellan Sverige och Danmark-Norge under 1600-talet. Båda länderna ville ha makten över Östersjön. Hade man det herraväldet hade man makten över handeln och pengarna. Ibland var det Sverige som angrep Danmark-Norge och ibland tvärt om. Under den här tiden belägrades Malmö vid två tillfällen, Horns krig och under det skånska kriget. När en stad blir belägrad stänger man av stadens förbindelser med alla utanför staden, omringad. Fartyg stoppas och vägarna spärras av. Den viktiga Östersjöhandeln Det var viktigt att ha makten över handeln. Hade man den makten kunde man ta ut tullar för de varor som kom in i landet eller passerade landet. Tullavgift är en skatt som betalas för vissa varor som förs in i landet eller staden. Handelsvarorna kunde vara t.ex. spannmål, kreatur, kryddor och tyger eller vapen, krut och kanoner. Det är den som tar in varorna i landet eller transporterar dem på floder eller hav som får betala tullavgifterna. Dessa avgifter gick bland annat till att finansiera landets krig. 8

9 Google Maps Lilla Bält Stora Bält Öresund Danskarna kontrollerade alla vägarna in och ut i Östersjön eftersom sjöfarten gick på Lilla och Stora Bält samt Öresund. Alla fartyg som seglade på något av de sunden var tvungna att betala en avgift Öresundstullen. De fick betala när de seglade in i Östersjön och igen när de seglade tillbaka ut. Floderna i Europa, Sverige satsade på att erövra land där de stora floderna flöt ut i Östersjön i Baltikum och i norra Tyskland platser där varorna lastades om från pråmar till fartyg. Där kunde man ta ut alla möjliga sorters avgifter, bland annat tull. 9

10 Horns krig/torstenssonkriget Sverige hade i många år krigat i Tyskland. Länge hade det gått ganska dåligt för svenskarna, men under 1640-talet började det gå bra för svenskarna i kriget igen. Under den här tiden var Malmö danskt. Den danska kungen var avundsjuk och oroad över att det gick så bra för svenskarna. Han ville försvåra för svenskarna och eftersom det var han som hade makten över Öresund så kunde han höja tullavgiften för svenskarna. Den danske kungen tog också skepp i beslag, tog dem, eller gjorde att det tog längre tid för dem innan de kunde segla genom Öresund. Svenskarna behövde segla genom Öresund eftersom det var här som skeppen med vapen från Nederländerna kom. Kungen och riksdagen tyckte inte att de hade krigat färdigt med Danmark-Norge anföll Sverige Danmark-Norge, utan att ha skickat den varning som man brukade göra, en krigsförklaring. Det kom svenska soldater från Tyskland som leddes av Torstensson. De tog snabbt hela Jylland. Samtidigt skulle en annan svensk armé anfalla Skåne från Småland, men den armén var inte färdig när kriget startade. Först i slutet av januari 1644 dök den upp. Han som ledde den armen hette Horn. Samma krig kallas för Horns krig i Skåne och Torstenssons krig på Jylland. Det har fått namn efter generalerna som ledde de olika svenska arméerna. Svenskarna hade erövrat nästan hela Skåne, men inte städerna Malmö och Kristianstad. Under sommaren 1644 belägrades, omringades, Malmö av svenskarna på landsidan. Danmark-Norge var starkare på havet, behärskade vattnet runt de danska öarna bättre. Svenskarna hade inte en chans att besegra danskarna, men de ville försvaga Skåne och Danmark-Norge. Svenskarna plundrade, brände och förstörde i Skåne. Både de danska soldaterna och de svenska soldaterna gjorde det svårt för befolkningen i Skåne. Till exempel när bönderna släppte ut sin boskap på bete kunde militären med våld ta djuren. Samma sak hände när bönderna skulle ta in säden. Det kunde hända att soldaterna tog hela skörden av råg och all annan säd och mjöl som fanns i kvarnarna kring staden. Detta gjorde soldaterna eftersom det var svårt att ta med sig så mycket mat. Fältmarskalk Gustaf Horn som ledde trupperna planerade att storma staden. Precis innan han skulle göra det så fick de en order om att de skulle dra sig tillbaka från Skåne och Malmö förblev danskt ett tag till. Det hade bestämts under fredsförhandlingarna i Brömsebro

11 Karl X Gustav Sverige Polen Tyskland Google Maps , denna gång var det Danmark som förklarade krig mot Sverige. Sverige hade många soldater i Polen eftersom Sverige och Polen krigade mot varandra. Kriget gick lite trögt i Polen så när den svenska armén fick reda på att Danmark hade förklarat krig mot Sverige, tågade den svenska armén från Polen, genom norra Tyskland upp i Danmark. Den danska armén på Jylland drog sig tillbaka till den stora och nybyggda fästningen Frederiks odde, idag Fredericia. Där de kände sig säkra. Det började bli ont om mat för svenskarna och de visste att danskarna hade mycket mat i fästningen. Svenskarna försökte storma fästningen, men slogs tillbaka. De misslyckades med att inta fästningen. De försökte komma på en plan hur de skulle överlista danskarna. De spanade noggrant på fästningen för att hitta svagheter. Fästningen var helt ny och inte riktigt färdigbyggd. Danskarna hade ännu inte byggt ut murarna vid strandkanten. Svenskarna hittade en lösning. De vadade ut i vattnet på den södra stranden och gick runt hela fästningsmuren. Nu hade de kommit in i fästningen och kunde anfalla danskarna från insidan. Danskarna blev överraskade och det blev omöjligt för dem att försvara sig. Nästan hälften av de danska försvararna dog. 11

12 Svenskarna behövde ta sig till den danska huvudstaden Köpenhamn. I Köpenhamn fanns makten och den danska flottan. Danskarna hade räknat med att den svenska armén skulle komma över Östersjön och väntade på dem. Tåget över Stora Bält 1658, målad av Johann Philip Lemke ( ), Nationalmuseum Svenskarna hade inga fartyg och de skulle behöva komma över två sund, Lilla Bält och Stora Bält. Detta var en kall vinter och kungen tog en stor risk. Vattnet i sunden hade frusit och de visste inte riktigt om den skulle hålla att gå på. Det var både hästar och människor tillsammans med tunga kanoner och förrådsvagnar som skulle tåga över isarna. Kung Karl X Gustav tog en chans och isen höll. Den danska kungen och den danska armén i Köpenhamn överraskades av den svenska kungen och hans armé som kom från Jylland istället. Under fredsförhandlingarna i den danska staden Roskilde förhandlades det fram många fredsvillkor mellan Sverige och Danmark-Norge. Danmark-Norge fick lämna ifrån sig Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Trondheims län och Bornholm till Sverige och ett av fredsvillkoren var att det skulle råda evig fred mellan Danmark- Norge och Sverige. Danmark-Norge var den stora förloraren. 12

13 Efter freden i Roskilde 1658 gjorde den svenske kungen Karl X Gustav en rundresa för att titta på sina nya provinser, landområden. I Rådhuset på Stortorget samlades Skånes adel och borgmästare för att svära trohetsed åt sin nya kung. Karl X hade redan åkt vidare och de fina herrarna fick förödmjuka sig och svära sina eder till en tom stol. På Stortorget kan vi se den svenske kungen Karl X Gustav. Han står som staty mitt på torget sittandes på sin häst Hannibal. Karl X Gustav Stortorget Malmö 2017 Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad MHM :003: Gravyren föreställer det stora sjöslaget i Öresund, 1658, mellan den svenska och holländska flottan. I bildens mitt är ett tjugotal fartyg inblandade i strid. I bakgrunden ser man den danska kusten med Helsingör och Kronborg slott. Avfotograferad av Vladimira Tabáková / Malmö Museer Den eviga freden varade inte länge startade svenskarna ett nytt krig. Alla svenska soldater hade inte ens hunnit lämna Danmark. Nu hjälpte Nederländerna Danmark- Norge. Sverige krigade inte bara med Danmark utan också med Polen, Brandenburg, Österrike och Ryssland. Svenskarna förlorade flera slag och den enda utvägen var att erbjuda de olika länderna fred. Innan det hann bli fred dog Karl X Gustav av sjukdom, lunginflammation. Detta var Denne krigarkung dör av en sjukdom när han så många gånger hade kunnat stupa för en kula eller ett svärdshugg i de många striderna han deltog i. 13

14 I freden i Köpenhamn 1660 blir det fred mellan Sverige och Danmark-Norge samt mellan Sverige och Polen. Sverige tvingas lämna tillbaka Trondheims län och Bornholm. Övriga landskap som erövrats förblev nu svenska. 14

15 Garnisonsstaden Malmö Efter det att Skåne blev Svenskt 1658 började man förstärka det försvar som danskarna hade börjat bygga upp. Malmö var nu en gränsstad. Man förstärkte bastioner, murar och vallgravarna runt staden. Malmö blev en av landets starkaste och modernaste fästningar. En bastion är den del av försvarsverket som är spetsigt och sticker ut som en pil. De utskjutande bastionerna är byggda så för att de som står uppe på bastionen hela tiden ska kunna se och skjuta mot anfallarna, även när de står helt framme vid muren. Muren var cirka 6 meter hög. Malmö Castel och stad 1677, Rålamb Åke, Historiska kartor över Malmö Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Än idag kan vi se rester efter bastionerna utmed kanalen. 15

16 Malmösammansvärjningen Precis efter det att Malmö blev svenskt 1658 försökte en grupp Malmöbor göra en kupp mot de svenska erövrarna. Guppen leddes av Bartholomeus Michelsen. De ville att Malmö skulle bli danskt igen. Dansken Mikkel Skov kom till Malmö i november 1658 för att spana. Han tittade på hur staden såg ut och vilket försvar den hade. Han var spion. De kunde nu göra upp en plan hur de skulle återererövra Malmö till danskarna. Man skulle öppna en av Malmöstads portar på natten och släppa in en trupp på 800 danska soldater. Soldaterna skulle komma med fartyg över sundet från Köpenhamn. Kuppmakarna väntade natten till den 19 december att danskana skulle komma, men det kom aldrig några segelfartyg. Vinden blåste från fel håll och det var för mycket is i Köpenhamns hamn för att fartygen skulle kunna segla. Natten efter annandag jul, 26 december, gjorde man ett nytt försök, men det kom inga danska soldater då heller. Skeppet hade gått på grund i Öresund och när de kom loss återvände de hem till Köpenhamn. Några av soldaterna skyllde på att de hade hört sjöjungfrur och blivit förvirrade av deras sång. Det här kuppförsöket kallades Malmösammansvärjningen. Malmösammansvärjningen avslöjades i april 1659 och svenskarna arresterade kuppmakarna. De dömde 50 malmöbor för att ha varit med i Malmösammansvärjningen. Av de 50 dömdes 15 stycken till avrättning. Torsdagen den 22 december fördes fångarna till Stortorget för att bli halshuggna. Michelsen som hade lett gruppen av kuppmakare halshöggs först. Direkt därefter halshöggs två av hans närmaste män. De sista 12 som var dömda till döden benådases, men fick betala höga böter. Efter det blev det inga fler uppror i Malmö. 16

17 Det Skånska kriget slaget vid Lund Danskarna vill ha tillbaka de landområden som de förlorat sedan tidigare, återerövra landområdena. De försökte vinna tillbaka skåningarna och sände ut kungörelser om att danske kungen nu återkommit. I mitten av 1670-talet överraskas den svenska armen av danskarna. Svenskarna som inte var beredda drog sig tillbaka till Småland. Kävlingeån Google Maps Kävlingeån är förstärkt med en bredare blå linje. Ungefär där punkten är stod slaget vid Lund 1676 I början av december 1676 befann sig båda arméerna på var sin sida av Kävlingeån, den svenska på den norra sidan och den danska på den södra sidan. Den 4 december var isen på Kävlingeån tillräckligt stark för att den svenska armén skulle våga sig på att ta sig över. Målet var anfalla danskarna, men när det inte gick fortsatte de till Lund. Danskarna följde efter och strax norr om Lund möttes arméerna och slaget började. Det kom till att bli det blodigaste slaget i Nordens krigshistoria. Ungefär hälften av det totala antalet stridande stupade. Svenskarna var de som stod kvar på slagfältet när striderna ebbade ut och därför bedöms det som en svensk seger. Detta kallas slaget vid Lund restes ett minne av slaget i Lund på platsen där slaget skedde. Det första monumenter var byggt i cement som vittrade sönder och ersattes av ett likadant i granit Parken har fått namnet Monumentsparken och finns i norra Lund. 17 Monumentsparken Lund 2017 Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad

18 Det Skånska kriget stormningen av Malmö I juni 1677 belägrade, omringade, danskarna Malmö. Natten mellan 25 och 26 juni anföll man staden. Historikerna tror att danskarna ville lura svenskarna att tro att de bara skulle anfalla slottet. Svenskarna flyttade sina bästa soldater till slottet, men danskarna hade planerat att anfalla flera platser ungefär samtidigt, Söderport, Österport och slottet. Österport är den plats som vi idag kallar Drottningtorget. Drottningtorget är markerad med en pil på kartan nedan. Malmö Castel och stad 1677, Rålamb Åke, Historiska kartor över Malmö Drottningtorget 2015 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall 18

19 Danska armén ryckte fram och upp på de svenska vallarna under konstant beskjutning av svenskarnas kanoner och musköter. Försvarsanläggningen runt staden, med de utskjutande bastionerna var byggda så att svenskarna hela tiden kunde skjuta mot anfallarna, även när de stod nära muren. Historikerna tror att svenskarna bytte ammunition till kartescher när danskarna var nära vallgraven. Kartescher är en behållare som fylls antingen med kulor eller med skrot. Vid avfyrning går behållaren sönder och det som finns inuti karteschen ramlar ut och sårar svårt de som blir träffade. Druvhagel, karteschladdningar och länklod slog stora hål i uppställningarna. Illustration: Loic Lecareux Den overkliga verkligheten blodbaden på 1600-talets slagfält Detta var ett fruktansvärt blodbad. Under tidigare strider hade många av de erfarna officerarna stupat. Officerarna hade dött eftersom de måste vara längst fram och leda de andra soldaterna när de skulle kriga mot andra arméer. När det inte fanns så många officerare kvar att leda soldaterna skedde många misstag. Trots detta tog sig en del av armén fram och upp på de svenska vallarna. Utanför portarna väntade det danska rytteriet på att en trupp skulle ta sig över försvarsmuren och öppna portarna för dem, men det hände aldrig. Detta gjorde att danskarna tillslut förlorade slaget. Det har berättats att de soldater som först kom över muren valde att plundra stadens invånare istället för att öppna portarna, men det vet man inte säkert. 19

20 Svenskarnas förstärkning hann komma fram och hindrade danskarna från att ta sig fram till insidan av Österport. Malmöborna visste att danskarna skulle mörda och plundra när de intagit staden. Det var precis vad som hade hänt när danskarna tog Kristianstad i början av kriget. Så här gjorde alla soldater som erövrade en stad oavsett vem de var. Malmöiterna ville rädda sina liv och egendomar, därför bestämde de sig för att stötta de svenska soldaterna som fanns i Malmö och drev ut danskarna ur staden. Illustration av den tyske konstnären Hans Ulrich Franck ( ) som skildrade 30-åriga krigets fasor. Tre obeväpnade män flyr från en by som blundrats och satts i brand 1643, hämtat från German History in Documents and Images, Bildarchiv Preußischer Kulturbesitz, 20

21 Kartläggning av den nya gränsen I och med att Skåne nu var Sveriges yttre gräns så var det av största vikt att kartlägga kusten genom kartor. Om någon skulle anfalla Sverige igen så måste militären veta hur de landområdena såg ut, kartlägga dem, så att de på bästa sätt kunde försvara landet. Militären och kartografen Gerhard von Buhrman ( ) fick i uppdrag att kartlägga Skåne En kartograf är en person som är specialiserad på att göra kartor. Han hade själv deltagit i skånska kriget som officer. Buhrmans skånekarta från 1684 Reproducerad och tryckt vid generalstabens litografiska anstalt, Stockholm

22 Försvenskningen Malmö hade varit en blomstrande storstad i början av 1500-talet med ca invånare. I slutet av 1600-talet bodde lite mindre än tre tusen invånare i staden. Invånarna i staden skulle hjälpa till med inkvarteringen av soldater. Detta hade bestämts av kungen. Det betydde att de som ägde hus i staden var tvungna att ha soldater boende hemma hos sig. Ibland hade soldaterna också familjer som följde med och skulle ha någonstans att bo. I ett brev där kungen beskriver förhållningsordern om inkvartering skulle den upphöra när det genom guds hjälp blivit fred igen. Freden dröjde och bestämmelserna om inkvartering var gällande under stora delar av talet. Efter de många krigen mellan Sverige och Danmark fanns det ungefär lika många sårade soldater och krigsfångar i staden som invånare. Dessa invånare tvingades ta hand om krigsoffren i sina hem. Många av husen hade förstörts eller stod öde. Malmö var nu en fattig småstad. En av de viktiga överenskommelserna i Roskildefreden 1658 var att befolkningen i de överlämnade landskapen skulle få behålla sina lagar, seder och gudstjänstordning. Det betyder att det inte skulle bli så stor skillnad för invånarna. Så var det också till att börja med. Efter det Skånska kriget kom detta att förändras. Långsamt förändrades de skånska lagarna, sederna och gudstjänstordningen till att bli mer lika de svenska. I flera fall upptäckte även de nyblivna svenskarna att de faktiskt tjänade på att bli svenskar. Till exempel fick bönderna nu en verklig politisk makt genom att de fick möjlighet att utse representanter till riksdagen, det fick de inte tidigare. Malmöborna skulle fostras till svenska undersåtar efter den senaste freden hade slutits Myndigheterna i Sverige inledde ett omfattande försvenskningsarbete. Malmöborna skulle avlägga trohetsed till den svenske kungen, de skulle lyda den svenska kungen och betala skatt till honom. I skolan fick barnen lära sig skriva på svenska, men de flesta hade föräldrar som pratade ett skånemål. Gudstjänsterna i kyrka framfördes på svenska istället för danska och svensk lag skulle gälla. På många viktiga poster inom olika ämbeten, t.ex. domstolen, insattes svenska ämbetsmän. Detta var för att undvika att de som hade haft makt när Malmö var dansk inte skulle ta tillbaka makten till danskarna. Man hade inte glömt Malmösammansvärjningen. När staden blev svensk förändrades villkoren för handel. Sverige hade högre tullar än Danmark och därför blev vinsten mindre för de som sålde varorna. Det var svårt Utdrag ur boken Swenske och lappeske ABC-book, Matsson, Kungliga biblioteket, Sidan visar hur svenska bokstäver skrivs. att ta ut ett högre pris. Många av de som bodde utanför Malmö hade tidigare seglat över till Danmark för att sälja sina varor, men det var nu förbjudet. 22

23 Litteratur- och källförteckning: Bagers samling av skisser, Malmö Stadsarkiv Bager Elisabeth, Om inkvartering, otukt, ålfiske och fäsjuka - Glimtar från Malmö, ingår i: Elbogen, Malmö fornminnesförenings årsskrift, 1994 Bjurling Oscar, Malmö stads historia andra delen , Allhems förlag Malmö 1977 Generalstabens litografiska anstalt, Burmans skånekarta, 1969 German History in Documents and Images, Google Maps Google Maps Google Maps hotpot.se, Viktiga årtal i Malmös historia fram till 1900-talet, ( ), Hårleman G (1914) Malmö en skildring i ord och bild av stadens utveckling och nuvarande tillstånd. Malmö: A-B Lundgrens söners, Stenström & Bartelsons och Landby & Lundgrens boktryckerier Malmö Stad, Databasen för museisamlingar ( ), Malmö Stad, Historiska kartor över Malmö, Rålamb, Åke Malmö Castel och stad 1677 Malmö Stad, Kulturarv MALMÖ Belägring och stormning , ( ). Matsson, Swenske och lappeske ABC-book,, Kungliga biblioteket, 1640 Persson, Thomas, Museipedagog, Malmö Museer Rosborn, Sven, Malmöhus från 1400-talets kastell till 1900-talets museum, Litos Reprotryck i Malmö AB 1977 Rosborn Sven, Rapport Medeltidsstaden 67, Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Stockholm, 1SBN: Sollin, Linus, arkivarie, Malmö Stadsarkiv Stormaktstid.nu, Knarrström, Bo, Den overkliga verkligheten blodbaden p 1600-talet,

24 VASyd, VA-karta Korrebäcken Malmö, Leif Ståhl Tåget över Stora bält Europas floder Europa efter freden i Westfallen, 1648, Bastion Bildförteckning: Malmö stad Bo Lindvall, sidorna 5, 15 och 18 Malmö stad Eva Hörnblad, sidorna 1, 3, 13 och 17 VA-syd Amanda Haux, sidan 6 Samtliga fotografier är upphovsrättsskyddade enligt lag. 24