Utredning för byggnadsarkeologisk. på Malmöhus

Transkript

1 Utredning för byggnadsarkeologisk undersökning på Malmöhus Grupp 6 Erik Andersson, Jan-Åke Andrén, Kristine Jakobsen, Johanna Jardfelt, Inger Lundberg, Anna Svensson Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet Ht 08

2 Utredning Läge Malmöhus är beläget i den del av Malmö som 1434 var stadens västligaste del, i hörnet av den dåvarande stadsmuren. Läget var strategiskt valt i närheten av marknadsplatsen på stranden och Öresund. Idag löper Malmöhusvägen och stadens kanaler utanför slottet och området är en del av det moderna Malmö (Malmöhus: 4). Användning Malmöhus används sedan år 1937 som museum. Den första etappen invigdes dock redan år 1932, samtidigt som det övriga arbetet med att bygga moderna museibyggnader längs borggårdens övriga tre sidor fortgick. Museet har såväl basutställningar vilka speglar regionens utveckling från istid till renässansen, såsom en naturavdelning med akvarium och På kungens order en utställning om talets skånska krig, samt utställningar av tillfälligare slag (Björklund 1998:37; Malmöhus hemsida). Byggnadskomplexet olika delar och datering Bild 1. Fotografi taget ur SFVs Donjonen består av delar från flera broschyr tidsperioder, Malmöhus en del av Erik av Pommerns borg finns inkorporerad i 1500-tals byggnaden, det ger en datering till år 1432 och åren (Reisnert 2001: 166; 2002: 233). Vallgraven anlades åren och kanontornen och vallen åren Porttornet och kurtinmuren byggdes under samma anläggningsarbete och består till viss del av de äldre delarna av Erik av Pommerns borg vilket ger dem en datering till åren 1434, Samtliga byggnadsdelar har även restaurerats under modern tid vilket kan ge dem en ytterligare datering närmre vår egen tid, till exempel trappstegsgavlarna på donjonen (Rosborn 1977: 49; Björklund 1998: 18f; Reisnert 2001: 164f; Magnusson Staaf et al. 1999: 78f). Norra längans exteriör Norra längan är en rektangulär byggnad med måtten 67 x 10 meter för källaren och första-andra våningen. För tredje våningen är måttet 54,5 x 10 meter. Norra fasaden är uppbyggd av tegel med inslag av kalksten. Den första våningen saknar fönster. Det förekommer öppningar med träluckor som troligen har fungerat som privéer. Andra våningen har burspråk med renässansfönster på både norra och södra sidan. Tredje våningen har fönster och igenmurade gluggar. Östra fasaden bär spår av igenmurade fönster. I anslutning till norra längan finns ett trapptorn beläget in mot borggården. Grunden till fasaden består av antingen natursten eller tegel. Vissa av grundstenarna är märkta med hantverkarsigill. De tekniker som använts vid uppförandet av norra fasaden är munkkappa, med inslag av vendiskt förband i de lägre delarna för att senare övergå till renässansförband i de övre delarna av fasaden.

3 Teglet varierar i färg och vittring beroende på dess ålder och det förekommer spår av puts på fasaden. Fogmaterialet varierar. Trappstegsgavlar pryder toppen av fasaden och är en modern rekonstruktion från bilder av Malmöhus. I västra och södra fasaderna finns spår efter den gamla ringmuren och igenmurade portar vilka har lett till denna. Den södra fasaden är väldigt skadad och har därför lagats och uppvisar tydliga fogar samt skiftande färg av både fogar och tegel. Runt om byggnaden kan man se dragjärn och ankarslut. Den norra fasadmuren är avsevärt tjockare än den södra. Norra längans interiör Andra våningens västra del bär spår efter ett troligt torn från Erik av Pommerns borg. Fasaden har byggts med både munkkappa och renässansförbandsteknikerna och alla utom nämnd fasad bär vit puts. I fasadens övre del finns en skottglugg med en bevarad rekylbjälke. Första våningen består av två separata spegelvända bostäder bestående av dagligstuga, sovrum och frustuga, i dagsläget är dessa inte separerade. Trapptornet har sin entré mot borggården, i dagsläget kan man även nå den från första våningen. Tornet har fönster, varav ett är igenmurat och dess insida är vitkalkat. Den andra våningen består av ett parstugeplan, det vill säga en frustuga, riddarsal, vaktrum, dagligstuga och kungens kammare. I kungens kammare påträffades vid en undersökning det ursprungliga golvet som idag har återskapats. Det lösa inventariet som finns i rummen i dagsläget är inte original (Riesnert, muntlig uppgift, ). Porttornets exteriör Porttornet är en rektangulär byggnad som är 18,5 meter hög och med måtten 6 x 8 meter, varav portgången upptar 3,5 meters bredd. Tegelfasaden har en trappstegsgavel. Materialet i fasaden varierar likaså fogmaterialet. Ovanför porten finns två nedåtriktade gluggar och ett minnesmärke med texten CAK 1607 (Christian IV och hans fru Anna-Katarinas initialer). Det finns ett fönster på tornets andra våning i nordlig riktning och på motsvarande södra sida har tornet en gång varit öppet mot borggården men denna öppning är idag igenmurad. Tornet är numera sammanlänkad med den norra längan. Porttornets fasad uppvisar vittringsskador och lagningar med nytt tegel och cementfogar. Runt om tornet kan man se dragjärn och ankarslut i fasaden. Porttornets interiör Väggarna har en vit puts och vissa stenar har målats vita. Taket är gjort av trä och det finns fyra fönster i rummet. I östra väggen har det funnits en öppen spis vilken idag har öppnats upp som en gång till den norra längan. Slottets byggnadshistoria År 1434 uppförs av Erik av Pommern det kastell som ligger till grunden för dagens slott. Detta i ett led att förstärka städerna kring sundet och göra dem till viktiga handelsplatser, vilka skulle ta upp konkurrensen med Hansastäderna. Man använder sig av en befästningsteknik där fästningen omgärdas av en muromsluten gård. Genom att utnyttja det gamla befintliga strandtornet kan man bygga ett torn

4 beläget i gårdens nordvästra hörn. Strandmuren används i sin tur som yttermurar till två av huvudbyggnaderna (Björklund 1998:10). År 1444 förläggs all myntning i det danska riket till Malmöhus, där den är belägen som enda aktiv fram till år Efter år 1490 sker myntpräglingen också på andra orter. Enligt Anders Reisnert upphör myntningen på Malmöhus år Eva Björklund menar att präglingen flyttas till Jörgen Kocks hus vid Stortorget, detta för att lämna plats åt den nya länsherren i det nyinrättade Malmöhuslän. År 1536 förlorar Malmö sina myntningsrättigheter helt (Björklund 1998: 12f; Reisnert 2001: 162). Under åren 1524 till 1529, under Fredrik I:s tid, sker en tillbyggnad och förstärkning av slottet. Porten mellan staden och slottet tas bort, och tillfart till slottet sker nu över en jordbank från havssidan. Slottet förlängs österut där yttermuren vilar på den gamla strandmuren. År 1529 brinner delar av slottet (Björklund 1998: 14). År 1534 jämnas stora delar av det medeltida kastellet till marken genom ett uppror, vilket grundas på Fredrik I:s reformer som främst gagnar adeln. Efter upproret beordrar år 1536 Christian III en utbyggnad av slottet, vilket ska fungera som en fästning, permanent bostad åt länsherren samt tillfällig kunglig bostad. Förborgens porttorn och norra mur uppförs i två våningar. Porttornets övre våning uppförs med tre slutna sidor mot norr, öster och väster. In mot förborgen lämnas den övre våningen dock öppen. Den minskade murhöjden tyder på att man till stor del övergivit den medeltida försvarstanken och allt mer inriktat sig på ett försvar mot och med artillerield. Kärnan i försvaret kom att bli de runda kanontornen. Runt slottet byggs också en vallgrav och vallar, vilka är tegelskodda och försedda med täckt skyttegalleri. Dessa står i förbindelse med kanontornen. År 1542 står slottsbygget klart. Eftersom Malmöhus består av äldre och yngre delar av murkonstruktionen så förses den med en skyddande puts vilken ger en jämn yta och döljer svagheter för fientlig kanonbetjäning, dessutom målas hela murverket engelskt rött (Rosborn 1977: 49; Björklund 1998: 18f; Magnusson Staaf et al. 1999: 78f; Reisnert 2001: 164f). Christian IV uppför såväl slottskök i slottets bottenvåning samt mindre utbyggnader mot havet. En förrådsbyggnad i två våningar, belägen längs gårdens västra sida uppförs också (Rosborn 1977: 60; Björklund 1998: 25). Slottet som tidigare hade varit kungligt residens togs nu över av militären. År 1662 beslöts att byggandet av fyra bastioner kring Malmöhus skulle genomföras, vilket innebar att flertalet gamla hus fick rivas för att ge fritt skottfält mot staden. Arbetet genomfördes tre år senare där vallsträckor och utanverk uppfördes. Nya befästningsarbeten utfördes även efter år 1679 (Björklund 1998: 28; Tykesson 2003: 32). Efter krigsslutet tappar Malmöhus sin betydelse och förfallet blir ett faktum. År 1822 utdöms fästningen formellt och överlämnas till fångvårdsstyrelsen. Slottet genomgår stora ombyggnader, där bland annat muröppningar för nya fönster tas upp, delar av kungsvåningen blir fängelseceller och den stora riddarsalen blir fängelsekyrka. Bottenvåningen byggs om till arbetslokaler och de nordvästra kanontornen byggs om till sjuksalar, kök och matsal. Det nordöstra tornet kommer att hysa förråd och rannsakningsceller, medan de förfallna södra kanontornen rivs.

5 Runt borggården byggs nya fängelselängor. Bastionerna kring slottet schaktas bort och den yttre vallgraven fylls igen (Björklund 1998: 30f; Malmöhus: 18). År 1909 stängs fängelset och efter långvariga diskussioner kring slottets ovissa framtid kan ett restaureringsarbete genomföras under åren och , där man år 1931 utlyser en arkitekttävling angående den museibyggnad som ska byggas i anslutning till slottet. I samband med detta rivs fängelselängorna för att bereda plats. Museet kommer i sin helhet att invigas år 1937 (Björklund 1998: 37; Malmöhus: 20). Dokumentationsinsatser Många dokumentationsinsatser (samtida skriftliga källor, ritningar, bilder, arkeologiska undersökningar) kring Malmöhusslott har genomförts. Vi har valt att redogöra för dessa i punktform då detta är en lättöverskådlig metod. Anders Riesnert har studerat många gamla källor för artikeln The city of Malmö and the castle Malmöhus (2001) och bland annat denna artikel har vi valt att referera till. Det kan finnas fler dokumentationsinsatser som vi inte har med här och detta är vi medvetna om , Erik av Pommern påbörjar bygge av den nya stadsmuren. Denna information går att finna i Registrum ville Malmöghe år 1937 och i Malmö stads historia 1 år 1971 (Rosborn 1987: 283; Reisnert 2001: 164) , Erik av Pommern beställer ett nytt slott. Detta redovisas för i Danmarkis Riges Krönicke I & II år 1652 (Reisnert 2001: 162). - Slottsbyggnader var ett ansvarighetsområde för stadsrådet, vilket nämns i Danmarkis Riges Krönicke I & II år 1652 (Reisnert 2001: 163). - Kungens sheriffer Anders Mortensen och Jens Daene var medlemmar av stadsrådet, borgmästare och som nämnt ovan kungens sheriffer under första delen av 1400-talet. Detta beskrivs i Bidrag till Malmö stads historia IIa år 1897 (Reisnert 2001: 163). - Christian III beställer ett nytt slott. När medborgarna vägrar att bygga detta inkvarterar kungen tyska landsknektar hos stadens invånare utan att betala soldaterna vilket leder till missnöje bland dem. Detta i sin tur leder till att soldaterna gör livet surt för sina ofrivilliga hyresvärdar. Stadsrådet beslutar då att gå med på att bygga slottet om kungen betalar sina soldater. Detta står skrivet i Danmarkis Riges Krönicke I & II år 1652 (Reisnert 2001: 165) , samtida skriftlig källa med information om kämnärsräkenskaper för Malmö som bland annat innefattar delar av arbetet med strandmuren på Malmöhus under dessa årtal. Vi hittade denna källa som en referens i Sven Rosborns artikel (Rosborn 1987: 297) , Karta över Malmö med omgivningar, Olof Hansson Örnehufvud (Tykesson 2003:16). - Slutet av 1650-talet, Johannes Mejer (Tykesson 2003: 20) , Plan af Mallmö Stad sampt Castelet (Tykesson 2003: 32) , Malmoe (Tykesson 2003: 40). - Omkring 1800, Staden Malmö, Fredrik Adolf Wiblingen (Tykesson 2003: 86).

6 - 1812, Skånska rekognosceringskartan, fältmätningsbrigaden (Tykesson 2003:100) , Karl Berlin, ritningar (Berlin 1920) , arkeologisk undersökning av bro och fundament (Reisnert 2001: 163) , Erik Lundberg, rekonstruktionsplaner (Lundberg 1935: 110f) & 1949, N. G. Sandblad, rekonstruktionsplan (Reisnert 2001: 163) , Erik Lundberg, rekonstruktionsplan (Reisnert 2002: 232) , C. G. Lekholm, rekonstruktionssplan (Reisnert 2001: 163) , Sven Rosborn, rekonstruktionsplan (Reisnert 2001: 163) , G. Persson, arkeologisk utgrävning av källare (Reisnert 2001: 163) , Anders Reisnert, rekonstruktionsplan över myntgården uppifrån och från sjösidan sett (Reisnert 2001: 163) , fotografier över norra fasaden, porttornet, västra fasaden, södra fasaden, trapptornet och östra fasaden som vi har fått tilldelade oss av Barbro Sundnér (Sundnér 2008). Forskning kring Malmöhus Diskuterade frågor om Malmöhus i litteraturen Forskningsfrågorna kring Malmöhus har varit många under åren. Vi kommer att ta upp endast ett fåtal utav dessa då vi har varit tvungna att begränsa vår utredning. Malmöhus har blivit jämförd med andra slott men även enskilt forskad kring. En av de olika frågorna som har diskuterats är bland annat hur intern planering av skandinaviska slott utvecklades från medeltiden till renässansen (Reisnert 2002). En annan är hur ett slotts karaktär, utseende, funktion och läge ändras över tid (Reisnert 2001). Anders Riesnert beskriver människor och byggnader i 1500-talets Malmö i en artikel där Malmöhus har blivit tillägnad åtta sidor i boken Malmös möte i renässansen. Hans problemställning/fråga går ut på att sätta in slottet i ett större stadssammanhang i renässansperioden (Riesnert 1999). Erik Lundberg har skrivit en artikel om Malmöhus restaurering där han beskriver slottets utveckling fram till och med år 1542 då Christian III:s byggnation av Malmöhusslott stod färdig. I artikeln diskuterar han bland annat rumsindelningen av slottet (Lundberg 1930). Även en studie över nordisk och västerländsk planläggning av Erik Lundberg har gjorts där Malmöhus har en central roll. Denna artikel är en utveckling av 1930 års artikel av samme författare då han nu jämför slottet med andra omgivande slott. Rumsindelningen i Malmöhusslott tas återigen upp (Lundberg 1935). Sven Rosborn bemöter slottet genom en pedagogisk guidebok där han främst försöker ge Malmöhusbesökaren en inblick i slottets historia och en översiktsplan av slottets uppbyggnad (Rosborn 1977). Eva Björklund ger också en inblick i slottets historia och uppbyggnad, liknande Rosborns guidebok (Björklund 1998). Olika tolkningar om Malmöhus i litteraturen Anders Riesnerts slutsats i artikeln från år 2002 är att man kan se att slottet ändras från att det tidigare har varit uppdelat i flera separata byggnader för olika ändamål,

7 till att vara en enhetlig byggnad med alla funktioner i samma hus (Riesnert 2002: 233). Anders Riesnert menar i 2001 års artikel att slottsbyggandet i Malmö kan indelas i tre faser, där man i den första har mycket begräsad kunskap om slottets fysiska struktur och uppbyggnad. De skrivna källorna är få, och det är därför omöjligt att dra några slutsatser om relationen mellan stadens invånare och garnisonen. Vidare menar Riesnert att den andra byggnadsfasen, 1434, innebar att slottet integrerades som en del av stadens försvar. När det tredje slottet Malmöhus byggdes fungerade byggnaden som ett försvarsinstrument med hög försvarskapacitet, vilket byggdes genom order från kungen av tvångsarbetande stadsbor. Detta speglar förändringen i dåtidens samhälle då kungen ser stadens invånare som ett hot mot hans makt och position (Reisnert 2001:166). År 1999 skriver Riesnert om slottets betydelse i Malmö under renässansen. Han påstår att slottet troligen var en praktfull byggnad då den stod klar år 1542 och att slottet inte längre var en del av Malmös försvar utan var maktens starka militära fästning i en fientligt sinnad stad. (Riesnert 1999: 79). Erik Lundbergs artiklar är beskrivningar av slottets rumsindelning. Han kommer fram till samma slutsatser i båda artiklar och han använder sig samma rekonstruktionskartor i båda. Hans slutsatser kan sammanfattas i kartorna, han redogör endast för slottets planlösning genom tid (Lundberg 1930; 1935). Sven Rosborns (1977) och Eva Björklunds (1998) böcker är uppbyggda som faktaböcker, utan egentliga frågeställningar och tolkningar. Informationen är riktad till den intresserade allmänheten. Fakta i böckerna skiljer sig inte avsevärt utan författarna har högst troligen använt sig av samma källor. Tolkningar är olika beroende på att författarna, forskarna har koncentrerat sig på olika frågeställningar.

8 Referenser: Litteratur Björklund, E. 1998: Malmöhus. En vandring genom slottet och dess historia. Stadsmuseet Malmömuseer. Lundberg, E. 1930: Malmöhus och dess restaurering. I: Fornvännen. Meddelanden från kungliga vitterhets historie och antikvitets akademin. Curman, Sigurd (red.) Årgång 25. Generalstabens litografiska anstalt i förlag, Stockholm. Lundberg, E. 1935: Herremannens bostad. Studier över Nordisk och allmänt västerländsk bostadsplanering. I. Före 1700-talets mitt. L habitation seigneuriale etudes sur la disposition de l habitation dans la nord Scandinave et en occident avec une résumé en français. Kungliga vitterhets historie och antikvitets akademin, Stockholm. Magnusson Staaf, B., Reisnert, A., Björklund, E. (red.) 1999: Malmös möte med renässansen. Malmö museer och Stadsantikvariska avdelningen. Malmö. Reisnert, A. 1999: Människor och byggnader i 1500-talets Malmö. I: Malmös möte med renässansen. Magnusson Staaf, B., Reisnert, A., Björklund, E. (red.) Malmö museer och Stadsantikvariska avdelningen. Malmö. Reisnert, A. 2001: The city of Malmö and the castle Malmöhus. Castella Maris Baltici 3-4. Archeologica medii aevii Finlandiae V. Society for medival archaeology in Finland, Tartu, Malbork. Reisnert, A. 2002: Changes within Scanian castle planning. Château Gaillard: Studien zur mittelalterlichen Wehrbau- und Siedlungsforschung. 20, Actes du colloque international de Gwatt (Suisse), 2-10 september Caen. Rosborn, S. 1977: Malmöhus. Från 1400-talets kastell till 1900-talets museum. En årsbok utgiven av Malmö museum, årgång 7, Rosborn, S. 1987: Medeltida stenhus i Malmö. Hikuin 13. H jbjerg Tykesson, T. (red.) 2003: Malmös kartor från 1500-talet till idag. Historiska media. Lund Broschyr Statens fastighetsverk. Malmöhus. Fotografier och ritningar Berlin, K Ritningar över Malmöhus. Sundnér, B Fotografier över Malmöhus.

9 Internet Malmöhus hemsida onochmuseitiden b483110ca54a html [21/ ] Muntliga uppgifter Riesnert, A Stadsantikvarie i Malmö. Guidning på Malmöhus.