ÅBYHAMMAR. Åby 3:1, Fellingsbro socken, Lindesbergs kommun, Västmanland. Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen. Restaurering av arbetarbostad 2007.

Transkript

1 ÅBYHAMMAR Åby 3:1, Fellingsbro socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Restaurering av arbetarbostad 2007 Rapport Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen

2 Innehåll INLEDNING..3 BAKGRUNDSHISTORIK..3 BYGGNADSBESKRIVNING.4 Planlösning 5 Stomme.5 Tak 5 Fönster och dörrar 6 SKADEBILD..7 ÅTGÄRDER 7 Markberedning 7 Timmerlagningar..8 Innertak 11 Takarbeten.11 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 12 2

3 INLEDNING Hösten 2007 beviljades smedsbostaden vid Åbyhammars Bruk bidrag från länsstyrelsens kulturmiljövårdsmedel. Byggnaden som har högt kulturhistoriskt värde och stor betydelse för bruksmiljön har under lång tid varit obebodd och endast använts som förråd. Underhållet av byggnaden har blivit eftersatt och skador har uppstått som en följdverkan. Länsstyrelsens beslut innefattade bidrag till nedanstående underhållsåtgärder. Timmerlagning Takarbeten Markarbeten Under arbetets gång uppdagades skador på innertaket i byggnadens rum åt sydost som inte var kostnadsberäknad. Vid överenskommelse med fastighetsägaren och länsstyrelsen beslutades att renovera takskadan och istället minska på markarbetena för att hålla sig inom bidragsramen. Fastighetsägaren åtog sig att utföra de nödvändiga markarbetena. Då besiktning utfördes var markarbetena inte utförda och därför inte panelen på baksidan återmonterad. Den delen av etapp ett skall utföras innan etapp två kan påbörjas. Arbetet påbörjades i november månad och slutfördes i slutet av december BAKGRUNDSHISTORIK Den nyligen renoverade smedsbostaden i Åbyhammar har sannolikt ett ursprung i 1700-talet. Byggnaden som inrymmer fyra rum var avsedda för brukets två mästersmeder och deras familjer. Under slutet av 1600-talet fanns på Åbyhammar endast en hammare. Men i mitten på 1700-talet innehade bruksegendomen en knipphammare med en härd och en stångjärnshammare som båda hämtade sin kraft från Ässingeån. Bruket producerade en mängd manufaktur av olika slags produkter jämte stång- knipp och spiktillverkning. Järnhanteringen fortgick fram till 1871 då all järnframställning lades ned. Under senare tid har egendomens drift varit inriktad på jord-och skogsbruk. Den s.k. fyrbyggningen med tillbyggnaden före renoveringen. Närmast ses ytterkanten av herrgårdsträdgården. 3

4 BYGGNADSBESKRIVNING Smedsbostaden ligger i ytterkanten av bruksområdet i omedelbar anslutning till en genomfartsväg, men ändå i bruksherrgårdens närområde. Endast den vidsträckta herrgårdsträdgården skiljer byggnaderna åt. Samtliga ekonomibyggnader fördelar sig söder därom. Den gamla smedsbostaden är tämligen välbevarad, med ursprunglig planlösning och inredningsdetaljer i bevarat skick såsom foder, dörrar, beslag och handtag. Två av rummen har kvar bergslagskaminen. Ett rum har troligen haft en kamin vilket ses av ett kvarvarande grundfundament. Öppen spis finns i samtliga rum och tre av dem är även utrustad med bakugn av äldre modell. Takhöjden är förstås låg i denna ålderdomliga stuga med takbjälklagen synliga. Samtliga rum har lerklinats. I rummet åt SO bestod lerkliningens underlagsfäste av diagonalt fästad läkt, medan förstugans lerklining var fästad på plugg. På de övriga rummens väggytor ses märken efter skrädyxans framfart för att ge fäste åt väggbeklädnaden. Ovanpå den isolerande lerblandningen har i ett senare skede limmats papptapeter i olika kulörer. Tyvärr var samtliga golv i ett så dåligt skick att de inte gick att behålla. Smedsbostaden Åbyhammars Bruksegendom med smedsbostaden längst upp i kartbilden. Ässingeån, väster om egendomen, går i Nord-sydlig riktning. 4

5 Planlösning Den s.k. fyrbyggningen har en planlösning liknade den symmetriska dubbel- radhusen men med en genomgående förstuga i mittaxeln. På vardera sidan om mittgången fördelar sig rummen två och två med kök och kammare. Mittpassagen har dörrar till samtliga rum. En enkel trätrappa leder upp till den rymliga och oinredda vinden. Rumsindelningen är symmetriskt uppbyggd och spegelvänd, troligen avsedda som tvårumslägenheter, med ett större rum med bakugn och en innanförliggande kammare med en kamin som värmekälla. Möjligen har byggnaden från början varit avsedd för brukets två mästersmeder med familjer och senare fungerat som bostad åt säsongsarbetande hantverkare som endast disponerat ett rum vardera. På 1930-talet byggdes huset till mot norr inrymmande en mindre verkstad. Utrymmet har på senare tid använts som garage, förråd och en mindre verkstad. Skiss över rumsdisposition. Stomme Byggnaden har en stomme av knutat timmer som är klädd med stående panel av enklare kvalitet där locken delvis består av bakar. Hela byggnadskroppen är målad i en röd slamfärg. Husgrunden består av kallmurad fältsten. Tak Taket har en iögonfallande brant profil som inte är vanligt förekommande på bostadshus i regionen. Därigenom uppstår ett rymligt vindsutrymme som tillgodoser förvaringsbehovet. Det branta takets enkupiga tegel har en understrykning av kalkbruk för att ge bättre fäste åt tegelpannorna. Understruket enkupigt tegel måste också ses som en ovanlighet i Bergslagen och förknippas vanligen med Sydsverige och Danmark. 5

6 Fönster och dörrar Gavelns och framsidans fönster består av vitmålade tvålufts sex-delade i den äldre byggnadsdelen och tillbyggnadsdelen har småspröjsade fönster. Husets baksida har en äldre fönstertyp med mindre glasrutor som fördelar sig med sex rutor i vardera luft. Entrédörren är av en äldre konstruktion med överljusfönster på ovansidan karmen. Dubbeldörrarna är inåtgående och klädda med en liggande panel i blågrå kulör. Sannolikt är husets dörrar original från tiden då huset byggdes. Innerdörrarna är enkla panelklädda bräddörrar med smidesbeslag. Dubbeldörrar med överljusfönster är vanligt förekommande på hus från talet. Smidesdetaljer av slag som är karaktäristiska för Bergslagen. 6

7 SKADEBILD Husets skador har sannolikt uppstått av den jordvall med träd och buskvegetation som fanns bakom byggnaden. Under lång tid har dagvatten från trädet och fukt från jordvallen orsakat de kraftiga rötskador som uppstått på husets baksida. Värst angripet av röta var norrgaveln mot tillbyggnaden. Byggnaden har under många år använts som förråd med en mängd föremål som stod längs väggarna. Dessa har också hållit fukten kvar inne i huset och påskyndat skadeförloppet. Inte minst har det fuktiga klimatet varit en gynnsam miljö för vissa skadeinsekter och svampangrepp. I det sydöstra rummet noterades den strimmiga trädgnagarens framfart och i mittgången syntes spår av källarsvamp mot baksidans yttervägg. På utsidan av samma stomparti identifierades angrepp av husvamp vilken omgående behandlades med boracol. Hussvampen har här angripit timmerknutarna. Skadorna var relativt ytliga och kunde behandlas med boracol. ÅTGÄRDER Markberedning Som första åtgärd tömdes huset av alla inventarier så att vägg- och golvytor frilades. Därefter undanröjdes vegetationen bakom huset så att vägg- och takparti luftades och torkprocessen kunde påbörjas. Bristande dränering på husets baksida är orsak till skadornas uppkomst. Jorden vid stenfoten bör omgående grävdas bort för att hindra att markfukten kapillärt transporterads upp i timmerväggen. Vid okulär besiktning stod syllen i vatten på grund av bristande dränering. 7

8 Timmerlagningar För att komma åt rötskadade delar av väggen och lokalisera skadorna på huskroppen togs panelen bort på husets baksida, efter att ha märkts upp. Invändigt har väggarna rensats från tapeter, lerklining och läkt. Den frilagda stommen avslöjade att norrväggen som gränsade till tillbyggnaden var i sämst skick. Tre stockvarv från marknivån var i behov av byte till friskt timmer. Även mellanväggens nedre stockvarv byttes. Byggnadens syll byttes så när som på sydgaveln och framsidan i rum 4. Därmed behövde inte heller fasadpanelen avlägsnas. Framsidans syll hade vridits ur sin position på grund av marktryck när huset successivt sjunkit, men föll tillbaka i sitt rätta läge när huset lyftes under reparationsåtgärderna. Under arbetets gång avslöjades stora skador i rum nr. 3:s yttervägg mot öst och innerväggen mot mittpassagen. Lyckligtvis var inte skadorna i stockarna genomgående utan det fanns en fast kärna. En halvsulning av stockarna räckte som åtgärd samt byte av de två nedersta stockarna i innerväggen. Kompletterande timmerarbete utfördes under framsidans norrfönster. Byte av syll på husets baksida. Panelen är borttagen och fönsterkarmarna är urtagna. Under panelen fanns den rödfärgade timmerväggen som påvisar att huset panelats en tid efter byggnationen. ÅTGÄRDER RUM NR 1. Syllen och stockvarven monteras på plats. 8

9 Nedersta stockvarvet är på plats. ÅTGÄRDER RUM NR 2. Kammarrummet åt NO förberett för injustering av nya stockvarv. 9

10 Alla stockvarven är på plats och fönstret mot tillbyggnaden är igensatt. ÅTGÄRDER RUM NR 3. Kammarrummet åt SO hade ett skadat väggparti i ett av hörnen. För att laga skadan togs lerklining med läkt bort. Skadan är här åtgärdad med timmerstockarna halvsulade. Syllen är också bytt. 10

11 Innertak Under renoveringsarbetet avslöjades en äldre skada som orsakats av ett takläckage i rum nr. 3. Skadeförloppet hade dock avstannat när läckaget åtgärdats. Men skadan var ändå så stor att en försvagning i konstruktionen uppstått som påverkade bärigheten. De skadade delarna byttes därmed ut.. Ett tidigare takläckage har orsakat skada i väggpartiet och på innertak. Den skadade väggdelen har åtgärdats med halvsulning av timmerstockarna. Takarbeten Byggnadens höga och iögonfallande branta tak med sitt enkupiga och understrukna tegel gjorde lyftmomentet riskfyllt. Att höja upp huset 50 centimeter utan att det branta taket släppte sina tegelpannor krävdes att arbetet utfördes med största försiktighet. Ingreppet kunde genomföras över förväntan, endast tre pannor fick förankras på nytt. Sättningar i grunden hade medfört att en hanbjälke mot norr släppt sin förankring i högbenet vilket har åtgärdats. Två tvärgående bjälkar vid skorstenen har också bytts ut. Läkten mellan tre takstolar var också i behov av byte. Samtliga rötskadade delar har bytts ut mot nytt virke i samma dimension som föregående. Bilden visar förstärkningar av hanbjälkar vid skorstenen samt avväxlingar. 11

12 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Fastighetsbeteckning: Åby 3:1, Fellingsbro socken, Lindesbergs kommun, Västmanland. Fastighetsägare: Anders Åbyhammar.Fellingsbro Beställare: Anders Åbyhammar Kulturhistorisk status: Motsvarar PBL 3:12 Bidrag: Enligt beslut Dnr: Bidraget omfattade 50% av de kulturhistoriskt motiverade överkostnaderna dock högst kr. exkl. moms. Byggprojektör: H P S Byggnads- & Industriminnesvård c/o Ström, Boda 2, KÖPING (Västmanland) Antikvarisk kontrollant: Ing-Marie Nilsson Tarkkanen, Lindesbergs Museum. Fotodokumentation: Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen Utförande period: Oktober December