INFORMATIONSPROJEKTET HUS MED HISTORIA

Transkript

1 1 INFORMATIONSPROJEKTET HUS MED HISTORIA i Västernorrland Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2011:22 Hjördis Ek, Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Hus med historia/projektbeskrivning Informationsinsatser Ångermanland Locksta kvarn, Björna Sockens Hembygdsförening 3 Stybbersmarks kvarn, Arnäs Hembygdsförening 7 Dubbelhärbre, skvaltkvarn och smedja, Nätra Hembygdsförening 8 Faltak på Strömnäsgården, Gudmundrå Hembygdsförening 10 Manbyggnader i Örbäck, Långsele-Graninge Hembygdsförening 12 Medelpad Jaktbod, Tuna hembygdsförening 14 Härbre, Attmar hembygdsförening 16 Manbyggnad, Njurunda hembygdsförening 18 Att tänka på för framtiden 20 BILAGOR Affischer, press.

3 3 Inledning Hus med historia/projektbeskrivning Projektet Hus med Historia i Västernorrland ska bistå åtta hembygdsföreningar i länet med antikvarisk kompetens i samband med upprustningar på hembygdsgårdarna. Denna rapport redovisar de genomförda informationsinsatserna. Restaureringarna ingår i Projektet Hus med Historia som delfinansieras av Länsstyrelsen och genomförs i samverkan med Samarbetskommittén för Ångermanlands och Medelpads Hembygdsförbund och Murberget Länsmuseet Västernorrland. Länsstyrelsens tillståndsärende: Beslut dnr Informationsinsatser Ångermanland Locksta kvarn, Locksta 1:17, Björna sockens Hembygdsförening, Örnsköldsviks kommun. Beslut dnr Björna Sockens Hembygdsförening har under sommaren 2011 restaurerat Locksta skvaltkvarn i Örnsköldsviks kommun, som är en rekonstruktion från 1979 av ett äldre timrat kvarnhus, som en gång stod på samma plats. Rötskadat timmer på kvarnhusets underbyggnad har reparerats och bytts ut och spåntaket har bytts ut. Vattenrännan har efter en noggrann dokumentation rekonstruerats. Hembygdsföreningen själv har utfört en stor arbetsinsats. Restaureringen leds av en professionell timmerman från Träkultur, Marcus Lindgren i Skorped. Föreningen fällde träd från enskilda medlemmars mark, som sågades på en lokal såg i närheten. Virkeskvalitén i dessa myrrika nordliga marker bara någon mil från gränsen mot Västerbotten var imponerande. Hembygdsföreningen har gjort ett mycket gott arbete med att schemalägga arbetspassen. Många frivilliga hade ställt upp och det gällde att pussla ihop semestrar och älgjaktsveckor, många var pensionärer. Under timmermannen Marcus Lindgrens ledning arbetade några personer varje dag, så att restaureringsarbetet nästan fungerade som en timringskurs, vilket ställde stora krav på arbetsledaren.

4 4 Informationsinsatser Den 3 augusti ordnade Björna Sockens Hembygdsförening Öppet Hus vid kvarnen i samarbete med antikvarien. 27 besökare hade hittat fram till denna avlägsna plats, belägen mellan Nyliden och Lövlund, nära gränsen mot Västerbotten. Ordföranden i föreningen Fredrik Svedberg, berättade om kvarnens historia. Timmermannen Marcus Lindgren demonstrerade restaureringsarbetet och delgav tillsammans med antikvarien råd angående byggnadsvård. Hembygdskonsulent Margareta Bergvall från Länsmuseet, projektledaren för Hus med Historia, berättade om hur projektet hade växt fram. Antikvarien har gjort textunderlag och foton för skyltning och affischering. För lay-out och presskontakter svarar Länsmuseets informationsavdelning. Texter om projektet Hus med historia har lagts ut fortlöpande på Länsmuseets hemsida. Kvarnprojektet presenteras i tidskriften Hembygden 2011/ Locksta skvaltkvarn. Marcus släpper efter med domkrafter, träklossar och stöttor allteftersom nytt timmer placeras in på rätt ställe.

5 Arbetslaget för dagen i arbete under Marcus Lindgrens ledning Nytt timmer för kvarnens nederdel putsas av med bandkniv och timras in för att ersätta en rötskadad stock.

6 Kaffepaus efter upprustningsarbeten, som visades på Öppet husdagen. 6

7 7 Stybbersmarks kvarn, Hjälta 2:8, Arnäs Hembygdsförening, Örnsköldsviks kommun. Länsstyrelsens beslut dnr Ordföranden i Arnäs hembygdsförening Seth Häggqvist, berättar om hur kvarnen användes. Stybbersmarks skvaltkvarn i Örnsköldsviks kommun ingår i projektet Hus med Historia. Arnäs Hembygdsförening som äger kvarnen fick bidrag från Länsstyrelsen för byte och lagning av skadat timmer med mera i kvarnhus och den intilliggande kvarnbastun, som står på ursprunglig plats vid bäcken från Stybbersmarkssjön till Lill-Mosjön. Nybyggnadsåret är okänt men kvarnhuset rustades upp 1897 med nya kvarnstenar övertog Arnäs Hembygdsförening kvarnen, som etappvis har rustat upp kvarnhuset och lade nytt spåntak i fjol. Kvarnbyggnaden är uppförd av liggande timmer med åstak och ingång på västra långväggen. Kvarnbastun som står intill har en gång använts till att torka säd. Timringstekniken berättar att husen kan ha byggts under 1800-talet eller framåt i tiden. Timret på byggnaderna är mycket tättvuxet och skrätt (slätbilat med yxa). Under sommaren har Hembygdsföreningen med hjälp av timmermannen Åke Skott hjälpts åt att laga och byta ut rötskadade bottenstockar i kvarnhus och bastu. Kvarnstenarnas brädgolv/lave, som var helt genomrötat byttes ut, endast delar av bärlinor kunde behållas. Reparation av kvarnbastuns spåntak (som ej ingick i projektet) färdigställdes delvis.

8 8 Den 26 augusti ordnade Arnäs hembygdsförening Öppet Hus vid kvarnen i samarbete med antikvarien. Drygt ett trettiotal besökare hade sökt sig fram till kvarnstället vid Kvarnån för att träffas och se på restaureringsarbetet. Nya spåntak på kvarnhus och bastu har föreningen lagt i egen regi. Restaureringsarbetet visades av hembygdsföreningens ordförande och byggnadsantikvarien. Länsstyrelsens bidrag gäller även informationsskyltar. Länsmuseet har utarbetat preliminära skyltar med karta och vägledning för bilburna och promenader till kvarnen, som sattes upp inför Öppet-husdagen. Karin Persson, Örnsköldsviks museum, som även deltog i Öppet husdagen, hade tidigare genom hembygdsföreningen kopplats in och utlovat skyltning för området och kommer att vidare utarbeta befintligt material. Texter om Hus med historias projekt har lagts ut fortlöpande på Länsmuseets hemsida. Antikvarien har utarbetat textunderlag och foton för skyltning och affischering. För lay-out och presskontakter svarar Länsmuseets informationsavdelning. Projektet presenteras i Hembygden 2011/3. Dubbelhärbre, skvaltkvarn och smedja, Nätra Hembygdsförening, Örnsköldsviks kommun. Beslut dnr Öppet Hus på Nätra hembygdsgård. Far och son Ramström hyvlar.

9 9 Nätra hembygdsförening har under sommaren lagt spåntak på 3 byggnader på sin hembygdsgård nära Nätra kyrka; dubbelhärbret, skvaltkvarnen och smedjan. Det rödslammade dubbelhärbret är hopbyggt av två hus i vinkel med liggtimrade väggar, delvis inklädda med stående bräder och locklist. Huset har sadeltak med stickspån och påbyggd klockbock. Dubbelhärbret stod ursprungligen i Näske by på samma gård som hembygdsgårdens mangårdsbyggnad är flyttad ifrån, Näske 7:1 (Edbladska hemmanet). Byggnaden flyttades till hembygdsgården En uppmätning av huset gjordes av Nordiska Museet på 1950-talet. Den timrade skvaltkvarnen i östra delen av området uppfördes på 1790-talet i Nyland, Nätra. Den stod i Nylandsbäcken och användes av bönderna där, sista ägare Åsander flyttades kvarnen till bäcken i Hålviken. Kvarnen restaurerades och skänktes till Nätra Hembygdsförening flyttades kvarnen till hembygdsgården. Smedjan står nedanför amfiteatern nära Nätraån. Huset är timrat med gavelingång genom en enkeldörr av stående bräder. Åstaket täcks av stickspån. Den är skänkt av A. Sundin, Västanå. Flyttad till hembygdsgården på 1940-talet. På alla tre husen gjordes trelagstäckning. Man började vid takfoten med 1/3 dels spån, sedan 2/3 och det sista 3/3 i omväxlande riktning. Skvaltkvarnen hade tidigare haft ett tak täckt med modern plåt. Öppet Hus hölls på Nätra hembygdsgård , som besöktes av ca personer. Ramsta Takspån medverkade med spånhyvling, vilket särskilt intresserade en besökande skolklass. Takläggarna fanns också på plats för att informera. Samtidigt gjordes informationsinsatser om byggnadsvård genom Murbergets byggnadsantikvarier, som kombinerade insatsen med Murbergets byggnadsvårdsdagar. Hembygdsföreningen har fortlöpande tagit emot besökare och hantverkarna har informerat om spånläggningen Spånläggning av östra takfallet på dubbelhärbret.

10 10 Faltaksläggning på Strömnäsgården, Gudmundrå Hembygdsförening, Kramfors kommun. Strömnäsgården är en rödmålad halvkorsbyggnad med timmerstomme. Det f d bostadshuset från Strömnäs by var den första byggnad som flyttades till hembygdsgården år Vid uppförandet fanns ännu ingen väg och stockarna fraktades uppför backen med häst. Huset skänktes av Vega och Teodor Fällström och har enligt uppgift varit i släktens ägo sedan talet. Huset har under en period varit nämndemansgård och använts vid bröllop och andra högtidliga tillfällen. Den fungerar sedan 1961 som museibyggnad, där man förvarar och visar kulturhistoriskt värdefulla inventarier. Strömnäsgården hade ett trelagstäckt stickspånstak från 1975 i dåligt skick och i behov av åtgärder. Under sommaren har man ersatt stickspånet med ett traditionellt brädtak. Föreningen har haft hjälpt av Mittuniversitetet Träakademien i Kramfors som har lagt brädtaket. En Öppet husdag anordnades på Gudmundrå hembygdsgård som ett samarbete mellan Gudmundrå Hembygdsförening, Mittuniversitetet Träakademien i Kramfors och Murberget Länsmuseet Västernorrland.

11 11 Träakademiens elever med lärare visade traditionella hantverk, tjärning, smide och läggning av faltak och antikvarien var på plats för rådgivning kring byggnadsvård. Många besökare, uppskattningsvis ett femtiotal besökare, kom för att bevittna taktäckningen av Strömnäsgården. Ordföranden i hembygdsföreningen, Börje Eriksson, guidade besökarna runt på gården. Föreningen hade ordnat med kaffeservering och tunnbrödsförsäljning i Östbygården. Antikvarien har gjort textunderlag och foton för skyltning och affischering. För lay-out och presskontakter svarar Länsmuseets informationsavdelning Östra takfallet brädlagt. Gamla trärännan hänger kvar Hembygdsföreningen tjärstryker takbräder på Gudmundrå hembygdsgård.

12 En välbesökt Öppet Husdag, som startar med faltaksläggning på Strömnäsgården. Restaureringsarbeten på Örbäck 2:73, Långsele-Graninge hembygdsförening, Sollefteå kommun. Hembygdsföreningen har nyligen tagit över Pahléns gård, vilken ligger intill hembygdsgårdens övriga byggnader. Gården har två manbyggnader som ligger i vinkel med en gårdsplan emellan. Parallellt med vägen ligger det äldsta huset som är en parstuga och kan dateras till 1700-talet. Den yngre, breda manbyggnaden är antagligen från 1840-talet. År 2010 åtgärdades den rötskadade timringen i nedre delen av byggnaden. Grundstenarna justerades och byggnaden höjdes. Den äldre byggnadens veranda hade ett sentida betonggolv som ersattes av ett trädäck. Träräcket och ett par stolpar på verandan har ersatts av nytt virke. Invändigt har brädgolv tagits fram, takbräder målats med limfärg, tapeter har konserverats och spismuren i köket har lagats. Under 2011 fortsatte arbetena, främst med det äldsta huset. På ovanvåningen finns en mindre kammare, där en stock i mellanväggen var rötskadad. Den skadade delen av stocken ersattes av nytt timmer. De äldre tapeterna lagades och konserverades. På

13 13 den ena väggen satt tapeten felvänd, så den sattes i rätt läge igen. Brädtaket limfärgades. I båda gavelröstena fanns de ursprungliga, spröjsade fönsterna bevarade. De gjordes i ordning och målades med ljusgrå linoljefärg. Den yngre manbyggnadens entrédörr mot gårdsplanen var rötskadad i den nedre delen. Både nedre delen av dörrkarmen och dörrbladets bottenstycke med nedre spegeln ersattes av nytt material. Ny tröskel har satts in och nytt dörrfoder. Dörr och karm har målats med vit linoljefärg. Den 22 maj ordnades en byggnadsvårdsdag på hembygdsgården för allmänheten. Ute på gårdsplanen visades timringsteknik och timmerblockning. Här fanns också träsniderier och smide. Inne i det äldre huset pågick tapetrenovering av länsmuseets konservator och demonstrationer av traditionella färger av firman Berglund och Boij. I ett rum visades en mindre utställning om snickeri. Rådgivning om byggnadsvård gavs och Svenska Byggnadsvårdsföreningen informerade. Hembygdsföreningens medlemmar visade omkring i huset. Dagen var välbesökt med ungefär 50 besökare. Arrangemanget var ett samarbetsprojekt mellan hembygdsföreningen, Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Sollefteå kommuns kulturmiljökommitté. Smide och demonstration av timring.

14 14 Träsnideri och rådgivning om byggnadsvård. Restaurering av jaktbod på Vattjom 1:77, Tuna hembygdsförening, Sundsvalls kommun. På Tuna hembygdsgård ligger en fångstbod som enligt uppgift delvis ska vara från 1530-talet. Den sattes upp på nuvarande plats år 1937, men stod tidigare på fäboden Skölesbodarna. Den användes som mjölkbod och jaktstuga. Från början stod boden i byn Sköle. Den största delen av timret är från 1700-talet, men vissa delar kan vara äldre. Boden har flyttats flera gånger och då har antagligen vissa delar fått nytt timmer. Boden är en liten, låg byggnad uppförd av omålat timmer. På ena gavelsidan fanns en enkel dörr som har tillkommit som ersättning för den äldre dörren. På motsatta gavelsidan har tagits upp en öppning. Boden var i stort behov av upprustning för timret var i väldigt dåligt skick. Stockarna var rötskadade och många måste ersättas av nya. Bottenstocken på alla fyra sidor ersattes av en ny, extra kraftig stock. Tidigare fanns ett löst golv, vilket utbyttes mot kraftiga bräder placerade ovanpå

15 15 bottenstocken med utstickande bräder. Den senare upptagna öppningen på gavelsidan sattes igen. Nästa år ska boden få ett nytt vedtak och en dörr av äldre modell. Hembygdsföreningens medlemmar har arbetat med timringen av boden under ledning av firman Gröna fastigheter. Informationsprojektet har inneburit att en grupp medlemmar har lärt sig att timra. Kunskaperna kan sedan användas vid upprustning av andra hus på hembygdsgården. Under kulturveckan i Matfors hade föreningen öppna visningar den 27 augusti för allmänheten. Besökarna kunde följa restaureringsarbetet, där olika moment och tekniker inom timring demonstrerades. Ungefär 200 personer besökte hembygdsgården under dagen som pågick från klockan 10 till 18. Boden före upprustningen.

16 16 Boden i upprustat skick, men taket återstår till nästa säsong. Upprustning av härbre på Lucksta 2:1 på Attmars hembygdsgård, Sundsvalls kommun. Härbret eller boden är centralt placerad på hembygdsgårdens tun. Byggnaden är uppförd omkring 1810 av bonden Jan-Knuts. Härbret är timrat och står på stolpar som vilar på en timrad ram. Väggarna är klädda med stående, faluröd lockpanel. På östra sidan finns ett högt stenfundament till en trappa. Under tidigare år har nytt spåntak lagts på ladugården och stallet. Under 2011 upprustades härbret. Grundstenarna justerades, den rötskadade ramen ersattes av nytt timmer på alla fyra sidor och en stolpe nytillverkades. Fasaderna har målats med falu rödfärg. Bidragsmedlen räckte endast till härbret, så upprustningen av Sörängsstugan och spånhyveln återstår. Under sommaren hade hembygdsföreningen en öppet husdag, där besökarna kunde följa arbetet med upprustningen av härbret.

17 17 Härbret har fått ny timrad ram. Nymålade stolpar och ram.

18 18 Fönsterrenovering på manbyggnad på Njurunda hembygdsgård, Sundsvalls kommun. På hembygdsgården ligger den större manbyggnaden från 1800-talet. Den uppfördes av timmer i två våningar. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vitmålade detaljer som hörn, vindskivor, dörr- och fönsterfoder. Mot gårdsplanen finns entrén centralt placerad med en äldre, vitmålad dörr som har överljus. Övriga byggnader ligger samlade kring gårdstunet. Manbyggnaden är i gott skick, men fönsterna med foder var i behov av ommålning. Byggnaden har många fönster, inte mindre än 23 fönsteröppningar med två fönsterlufter i varje. Den gamla färgen och kittet togs bort på bågarna. Kittning med linoljekitt utfördes och bågarna målades med tre strykningar vit linoljefärg. Fönsterfoderna skrapades och målades med vit linoljefärg. Demonstration av fönsterrenovering.

19 19 Innan arbetena startade hölls en kurs i fönsterrenovering av firman Berglund och Boij. En grupp av hembygdsföreningens medlemmar gick utbildningen. Sedan kunde arbetet med fönstren börja och det utfördes av medlemmarna. Den 30 juli hade föreningen anordnat en hemvändardag för allmänheten. Arrangemanget innebar olika aktiviteter som exempelvis kulturhistorisk vandring, folkmusik, tvätta på gammalt sätt, försäljning av böcker och tunnbröd. Vid detta tillfälle visades också fönsterrenovering. Medlemmarna lade fram några fönsterbågar, där man visade färgborttagning, kittning och inoljning av träet i bågarna. Under hela dagen fanns många besökare som gick omkring på de olika stationerna. Målning av fönster pågår.

20 20 Att tänka på för framtiden Nyckeln till en lyckad upprustning kan vara en bra organisation. Schemaläggning av de som arbetar med upprustningen underlättar för alla medverkande, när det gäller ett arbete som utförs av frivilliga. Hänsyn ska tas till semestrar eller älgjaktsperioder, så att inte samma personer måste arbeta hela tiden. Det finns också en annan och viktig aspekt på att man bör sträva efter att dela upp arbetet på flera. På detta sätt får man en större spridning på kunskaperna om traditionella material och metoder. Också själva byggnadsvårdsarbetet och processen kring den har ett stort kulturhistoriskt värde. Hembygdsföreningarna har haft stora ambitioner överlag när det gällt de olika upprustningsprojekten. Ibland har man dock haft alltför lite tid för genomförandet. Orsaken till tidsbristen kan vara att man även har sina gängse programverksamheter under sommaren. Man måste räkna med att ett byggnadsvårdsprojekt tar generellt längre tid än ett vanligt byggprojekt och kräver många antikvariska hänsyn. När en förening, som inte är knuten till byggbranschen, driver ett byggprojekt kan det krävas tätare kontakter med en antikvarie än i en vanlig byggentreprenad, där kontakter är inbyggda i byggprocessen. Ibland kan mer formella byggmöten med protokoll behövas för olika klargöranden, så behöver inga diskussioner uppstå efteråt. Eftersom Hus med Historia också är ett informationsprojekt, är det slutligen av största vikt att de hantverkare som anlitas även är intresserade av pedagogiskt arbete och att förmedla kunskap till allmänheten. Det är inte bara fråga om att ett arbete ska utföras. Ett gott exempel har varit samarbetet i Björna Sockens Hembygdsförening, där man under timmermannens ledning arbetade i grupper med olika personer varje dag. Hela restaureringsarbetet fungerade samtidigt som en timringskurs, vilket ställde stora krav på arbetsledaren.