Renovering av södra muren kring kyrkotomten vid Nora kyrka

Transkript

1 Renovering av södra muren kring kyrkotomten vid Nora kyrka Nora, Nora socken och kommun, Västmanland 2015 Charlott Torgén Rapport 2015:01 Engelbrektsgatan 3 Box 314, ÖREBRO Tel

2 Texterna samt bilderna i denna rapport har licensierats med Creative Commons licens. Texterna i denna rapport är skrivna av Charlott Torgén Bilderna i denna rapport är tagna av Charlott Torgén, om inget annat anges. 2

3 INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING... 6 FÖRE ÅTGÄRDER... 7 UTFÖRDA ÅTGÄRDER... 8 FOTOPROTOKOLL

4 4

5 Inledning År 2012 beviljades Nora Bergslagsförsamling tillstånd från Länsstyrelsen att renovera stenmuren kring kyrktomten vid Nora kyrka. Planeringsarbetet påbörjades under hösten 2014 då det skulle samköras med Bergslagens Kommunalteknik. Arbetet påbörjades sedan i januari 2015 och slutfördes under maj Arbetet utfördes av Valegrens Åkeri AB. Arbetet följdes av arkeolog från Arkeologgruppen i Örebro AB samt av antikvarisk medverkande från Örebro läns museum. Slutbesiktning genomfördes 5 maj Arbetena godkändes ur antikvarisk synvinkel. Administrativa uppgifter Diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Entreprenör: Valegrens Åkeri AB Underentreprenör: Brogrund Mark AB Arkeolog: Johnny Rönngren, Arkeologgruppen i Örebro AB Antikvarisk medverkande: Charlott Torgén, Örebro läns museum Utförandeperiod: september 2014 maj 2015 Besiktning: ; ; ; ; Antikvarisk slutbesiktning: Registrerade bilder: OLM_2015_13_1-29, Charlott Torgén Bild på framsidan: OLM_2015_13_28 5

6 Översiktlig beskrivning Nora kyrka är belägen på en höjd vid norra sidan av stadens torg. Kyrkan har en dominerande placering i Nora som är en välbevarad trästad. Staden växte fram som en handelsplats invid Norasjön som en följd av den omfattande bergshanteringen i området. Staden fick sina stadsprivilegier På platsen lär ha funnits en kyrka sedan 1500-talet. Det är även troligt att den hade en föregångare. Kyrkan från 1500-talet om och tillbyggdes ett flertal gånger. Den brann tre gånger vilket krävde reparationer. Även befolkningen växte vilket krävde att kyrkan byggdes till. Den nuvarande kyrkan är uppförd Endast tornmurarna från den äldre kyrkan bibehölls. Troligtvis fick kyrktomten sin nuvarande utformning ungefär samtidigt. På en bild från 1903 har den sin nuvarande utformning och träden ser relativt nyplanterade ut. 1 På bild från talet ser man att det då fanns en klippt häck strax ovanför stödmuren. 2 Kyrkan omges i dag av en kyrktomt, en f. d. kyrkogård. Platsen har inte använts för begravningar sedan 1817 då södra kyrkogården togs i bruk. Då kyrkan med omgivande tomt ligger något högre än omgivningen kantas tomten av en stödmur som är högre på södra sidan än den norra. På den södra sidan finns tre entréer och mot gatan i väster en entré, i axel med kyrkans västra port. Samtliga entréer utgörs av trappor av granit med smidesräcken. På den norra sidan finns ytterligare två entréer, men då nivåskillnaden här inte är så stor finns här inga trappor. Kyrktomten är bevuxen med gräs med en asfalterad gång runt kyrkan. Närmare kyrkan finns även en gång av kalksten. Kyrkan omges även av dubbla trädkransar. Nora kyrka 1903 med muren som omger kyrktomten. Bild: Lindebilder. 1 Lindebilder.se 2 Ibid 6

7 Före åtgärder Muren kalvade på flera ställen. Västra delen av muren, före åtgärder. Bild: Anders Madsen Östra delen av muren, före åtgärder. Bild: Anders Madsen Öster om trappan fanns ett elskåp. Bild: Anders Madsen 7

8 Utförda åtgärder Då arbetena skedde vid en tidigare kyrkogård fanns en arkeolog med vid de inledande arbetena genom schaktövervakning. Det som påträffades i fyllnadsmassorna bakom muren var bland annat ben, skaftet från en nyckel, bitar av keramik och några kisthandtag, se rapport Arkeologgruppen AB, Rapport 2015:17. Murens stenar var av granit, rektangulära till formen samt relativt slätt huggna på framsida, ovansida samt sidor. De hade ungefär samma höjd men var till längd och tjocklek mycket olika. Formen på baksidan samt undersidan på stenarna var mycket oregelbunden. Murens stenar plockades bort och numrerades för att kunna placeras på samma ställe igen. Stenmuren visade sig ha varit placerad på en stengrund i två lager. Det understa av större block samt ovanpå detta något mindre slätare stenblock som bildade ett slätare underlag att placera murens stenar på. Murens stenar var sedan uppstagad med kilar i form av stenskärvor anpassade efter stenarnas form, så att den stod stadigt samt kom i jämn nivå. Under arbetets gång fann arkeologen spår av borrhål för sprängning i berggrunden i den västra delen av det aktuella området. I fyllnadsmassorna bakom muren fanns också mycket sprängd sten. Troligtvis har man sprängt en del i samband med att muren uppfördes och använt överblivet material som fyllnadsmaterial. Se även rapport Arkeologgruppen AB, Rapport 2015:17. Stenarna till muren har plockats bort. På bilden syns hur oregelbundet formade stenarna är på baksidan. Arkeolog är med under arbetets gång. Stenläggningen som återfanns under muren skymtar i bakgrunden. Stenläggningen av slätare sten utgjorde grund för murens stenar. 8

9 Marken från kyrkan och slänten trycker ordentligt på muren, enligt entreprenörer vilket påverkar muren. Bidragande kan även träden och dess rötter vara. Å andra sidan har muren stått i drygt hundra år utan att det funnits behov för åtgärder tidigare, vilket tyder på en stor hantverksskicklighet då muren ursprungligen lades. Vid dessa arbeten gjöts en platta att placera murens stenblock på. Stenarna placerades sedan tillbaka i samma ordning. De lyftes på plats med en grävmaskin försedd med stroppar för att kunna hantera stenblocken. Blocken pallades upp i ursprunglig nivå genom att de kilades underifrån med uttjänta cementplattor från trottoaren framför muren samt plastkilar. Ett nytt fundament för muren gjöts. Stenarna placerades därefter tillbaka och pallrades upp i nivå med hjälp av uttjänta cementplattor från trottoaren samt plastkilar. En undergjutning gjordes sedan för att stenblocken skulle stå stadigt. Det gjöts sedan även bakifrån för att förhindra att marken bakom/ovanifrån ska kunna påverka muren. Stenblocken står i ett L-fundament Till vänster i bild syns undergjutningen, man har ännu inte hunnit gjuta under hela muren. 9 Här har gjutning skett även bakom muren. Armeringsnätet sticker fortfarande upp men klipptes sedan av innan marken bakom muren fylldes igen.

10 Antikvarisk medverkande reagerade på den mängd betong som användes. Entreprenören menade dock att det krävdes för att muren skulle bli tillräckligt stadig. Antikvarisk medverkande kontaktade även Länsstyrelsen för att diskutera åtgärderna. Här fann man att det var upplevelsen av muren vid torget som var det viktiga mer än konstruktionen av muren. Utrymmet bakom muren fylldes sedan med macadam, i stoleken16-32, för att få en bra dränering. Dräneringsrör lades även i botten, vid marken. Duk lades för att förhindra att jord letar sig in mellan det dränerande materialet. Till sist lades matjord. Ytan såddes med en grässort som tål torka då slänten ligger åt söder och är utsatt för mycket sol och ofta är torr. I samband med dessa arbeten passade kommunen på att åtgärda/gräva ner en del kablar. Det resulterade bland annat i att elskåpet som stod strax öster om trappan plockades bort. Fundamenten till de nya belysningsstolparna är på plats. Marken bakom muren har fyllts igen och kommunens arbete med att åtgärda trottoaren har tagit vid. Nya fundament har placerats för elpollare och maststolpe. Belysningen som tidigare varit placerad framför muren placerades nu i slänten på samma sätt som man gjort på övriga sidor runt kyrkan. Belysningsstolparna är av märket Hammarby bruk, modell Vanäs. Då det gjutits bakom muren gick det inte att placera fundamenten till belysningsstolparna så djupt som planerat och fundamenten blev synliga. Problemet löstes genom att montera en svartlackerad plåt framför fundamenten som svetsades fast längst ner på stolpen. Belysningsstolparna placerades i slänten, i stället för på trottoaren, lika runt övriga kyrktomten. Längst ner monterades en plåt som svetsades fast för att dölja det gjutna fundamentet. 10

11 Arbetet med muren och slänten är färdigt kvar är trottoaren framför muren. I samband med dessa arbeten passade Bergslagens Kommunal Teknik på att åtgärda trottoaren framför muren och dessa arbeten pågick vid slutbesiktningen av muren. Det visade sig då att de påträffat den äldre stenläggningen av gatan/torget söder om kyrkan. Stenläggningen i form av relativt stora runda stenar fanns kvar under asfalten. I kanten under asfalten skymtar den äldre gatubeläggningen av relativt stor kullersten. 11

12 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2015_13_1-29 Objekt: Stenmuren kring kyrktomten vid Nora kyrka Ort: Nora kyrka Gata/kvarter/fastighet: Stad: Socken: Nora socken Kommun: Nora kommun Län: T År: 2015 Motiv: Renovering av södra stenmuren kring kyrktomten vid Nora kyrka 1-3: Södra muren kalvar på flera ställen. 4-5: Under muren återfanns en slätare stenläggning för att stabilisera upp muren. 6: Murens stenar har blockats bort och numrerats. De är mycket oregelbundet formade på baksidan. 7-8: Ett nytt fundament gjöts som stenarna sedan placerades på. De pallades upp med uttjänta cementplattor från trottoaren samt plastkilar för att komma i rätt nivå. 9: En undergjutning gjordes sedan. 10: Arbete pågår. Undergjutning samt gjutning bakom muren : Arbete pågår. Fundament gjuts och täcks med isolering pga kylan. 14: Arbetet med att ställa tillbaka stenblocken har påbörjats : Ny pollare till belysningsstolparna har placerats ut. 17: Slänten bakom muren har till viss del fyllt igen. Kvar är det översta lagret av matjord. 18: Arbetet med muren är färdigt. Trottoaren åtgärdas. 19: Den äldre gatubeläggningen i form av kullersten påträffades under asfalten. 20: Arbetet med muren är färdigt. Trottoaren åtgärdas. 21: Under muren återfanns en slätare stenläggning för att stabilisera upp muren. 22: Arbete pågår. 23: En ny grund för muren ska gjutas. 24: Arbetet med att gjuta bakom muren pågår. 25: Det gjöts även bakom stenmuren. 26: En av stenarna skavdes i samband med arbetena. 27: Arbetet med att gjuta bakom muren pågår. 28: Arbetet med att placera ut pollare för belysningsstolpar pågår. Här syns tydligt hur olika tjocka stenblocken är. 29: Arbetet är färdigställt. Foto: 1-3: Anders Madsen, Bergslagens kontrakt 4-29: Charlott Torgén, Örebro läns museum Övrigt: Diarienr

13 Bilaga 1 13

14 Bilaga 2 14