TERTIAL RAPPORT. September December 1997 STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION

Transkript

1 TERTIAL RAPPORT September December 1997 STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION

2 Inledare Innehåll Strax före jul bestämde sig SKI för att upphöra med den särskilda tillsyn som ägnats reaktorerna i Barsebäck. Beslutet var kulmen på en intensiv period i relationerna mellan Barsebäck Kraft AB och SKI där alla kvarstående frågor om verksamheten i Barsebäck kunde avföras från dagordningen. SKIs beslut var en kvittens på att BKAB under några intensiva och krävande år lyckats förändra och förbättra sin säkerhetskultur. I och med beslutet övergick SKI till normal tillsyn med bland annat färre inspektioner. Energipolitiken stod i fokus under hela hösten och den 16 december kom det väntade riksdagsbeslut som gav regeringen rätten att stänga svenska kärnkraftsreaktorer av andra skäl än kärnteknisk säkerhet. Regeringen beslöt sedan den 5 februari 1998 att stänga Barsebäck 1. Det har föranlett SKI att på nytt öka sin närvaro vid Barsebäck med särskild inriktning på organisatoriska frågor. Säkerhetskraven på ägare till kärnkraftverk kvarstår även sedan driften upphört och ända till anläggningen avvecklats men SKI ser det som mycket angeläget att kompetent personal stannar vid den stängda anläggningen. Det är en fördel för avvecklingsprocessen om personer med erfarenhet från driften kan bidra till nedmonteringen av stängda reaktorer. Nedmonteringen av Barsebäck 1 bör dock inte ske förrän också den andra reaktorn i Barsebäck stängts, anser SKI. Kopplat till beslutet att stänga Barsebäck 1 finns en resursförstärkning av SKI. När riksdagen fastställde budgeten för 1998 fick SKI 14 procents anslagsökning, bland annat med hänvisning till de nya uppgifter som uppstår i samband med den inledda avvecklingen av reaktorer och den modernisering som kan aktualiseras av att år 2010 nu inte längre är slutdatum för driften av kärnkraftverk i Sverige. Anslagsförstärkningen kommer väsentligt att öka SKIs kompetens och förmåga att på längre sikt följa den kärntekniska utvecklingen och bättre förutse problem som kan uppstå i samband med avvecklingen av kärntekniska anläggningar. Det kommer dock att ta ett par år att bygga upp den förstärkta kompetens och kapacitet som resurstillskottet medger. Allmänhetens möjligheter till insyn i SKIs verksamhet har också ökat genom att SKI strax före jul öppnade en egen hemsida på Internet. Därmed är det lättare för såväl intresserad allmänhet, massmedier som skolor att snabbt få aktuella fakta om kärnteknisk säkerhet, kärnkraftsfakta och nyheter från SKIs verksamhet. Hemsidan kommer också på sikt att innehålla mer omfattande originaldokument. Inledare... 2 Sammanfattning av händelser... 3 Internationellt... 3 Barsebäck... 4 Forsmark... 6 Oskarshamn... 8 Ringhals SKB ABs avfallsanläggningar ABB Atom AB: Bränslefabriken Studsvik Transporter Kärnämne och utrustning SKIs uppgifter Fel och händelser vid de kärntekniska anläggningarna som rör säkerheten ska rapporteras till SKI. Alla händelser som nämns i rapporten följs upp av SKIs inspektörer Välkommen till SKI via Anders Jörle Ansvarig utgivare: Anders Jörle Redaktör och layout: Karin Augustsson Omslagsbild: Arbete med lyftoket till Oskarshamn 3:s reaktortanklock under revisionen sommaren Foto: Sten Ottosson. 2 Tertialrapport 3/97

3 Sammanfattning av händelser September December På Barsebäck 2 stängde inte en av de inre ångskalventilerna vid prov på grund av att de var felvända i samband med ett montage av en inre backventil i matarvattensystemet. I kylsystemet för avställd reaktor upptäcktes i Forsmark 1 en sprickindikation i en reaktortankstuts och att läckaget från reaktorinneslutningen översteg tillåtet värde. Orsaken till läckaget visade sig vara korrosionsangrepp i toroiden som utgör övergången mellan inneslutningens kupolfläns och tätplåt. När Oskarshamn 1 var avställd upptäcktes att ventilen till systemet för kontrollerad tryckavlastning av inneslutningen till scrubbern stod i felaktigt läge. Den automatiska tryckavlastningen av reaktorinneslutningen skulle ha uteblivit vid ett haveri, men man hade kunnat aktivera systemet manuellt. Händelsen klassades som 1 på INES-skalan. I Ringhals 4 upptäcktes att två motormanövrerade ventiler i reaktorinneslutningens spraysystem som sitter i spraypumparnas sugledningar från borvattentanken var stängda. De stängdes vid driftläggningen inför täthetsprovningen av reaktorinneslutningen och efteråt återställdes de inte till öppet läge. När felet upptäcktes var reaktortemperaturen höjd till 260 C med hjälp av reaktorkylpumparna. Nukleär drift var inte påbörjad. Händelsen klassades som 2 på INES-skalan. Internationellt INES-skalan Den internationella skalan för kärntekniska händelser För snabb information om betydelsen för säkerheten Här beskrivs händelser som inträffat i reaktorer i Sveriges grannländer eller i reaktorer som på annat sätt är intressanta ur svensk synpunkt samt händelser som klassats som 2 eller högre på INES-skalan. Italien Hög stråldos I samband med oförstörande provning på en anläggning för gammaradiografering i närheten av Trevisto fick en operatör på ca 15 minuter en stråldos på 0,89 Sv vilket är långt över gällande gränsvärden på 50 msv/år. Händelsen klassificerades som 3 på INES-skalan med hänsyn till den höga dosen. Av juridiska skäl har få detaljer lämnats om händelsen. Tertialrapport 3/97 3

4 Barsebäck Barsebäck 1 Reaktorn ställdes av i början av perioden då man åtgärdade en läckande styrventil till två av reaktortankens säkerhetsventiler. Man bytte också ut ett T-stycke i primärsystemets reningskrets. Avställningen varade i cirka tio dygn. Resten av perioden präglades av lugn drift. Kvartalsprovningen av ångskalventiler och turbinens ventiler tog längre tid än beräknat, vilket medförde att uppgången efter prov fördröjdes på grund av bränslebegränsningar. Barsebäck 2 Revisionen pågick fortfarande vid periodens början. Revisionen blev förlängd med 14 dagar på grund av fukt i huvudtransformatorn och tillkommande underhåll på ventiler i reaktorns avblåsningssystem. Vid uppgång efter revisionen stängde inte en av de inre ångskalventilerna vid prov. Detta visade sig bero på att styrventilerna till den inre ångskalventilen var felvända. Ventilerna var inte återmonterade korrekt i samband med montage av en inre backventil i matarvattensystemet. Felet åtgärdades. I samband med uppgång efter stoppet löstes automatiskt snabbstopp ut när man provade nedblåsningssystemet. Den 7 september fasades reaktorn åter in på elnätet. Den 13 september reducerades effekten kortvarigt på grund av maneter i rensverket. Samma sak inträffade den 20 september, men detta ledde då dessutom till delsnabbstopp. Den 30 september stoppade en huvudcirkulationspump i samband med underhåll på utrustning till ett av de roterande frekvensomformaraggregaten. Detta ledde till att effekten reducerades kortvarigt. Den 26 november snabbstoppades reaktorn manuellt enligt instruktion i samband med att två av de fyra huvudcirkulationspumparna stoppade automatiskt. Pumparna stoppade på grund av avbrott i magnetiseringen till tillhörande roterande frekvensomformaraggregat. Detta berodde i sin tur på ett fel i utrustningen för matning av det avbrottsfria nätet. Vid uppgång efter reparation stängde inte en av de yttre ångskalventilerna egenmediestyrt. Efter två uppgångar med dels prov och dels byte av ventilsats förklarades ventilen driftklar efter godkända prov vid fullt tryck den 5 december. Problemen berodde troligen på kondensat i ventil för egenmediestyrningen. Slutet av perioden präglades av lugn drift. SKI medgav dispens från de säkerhetstekniska föreskrifterna, STF, för alternativ läckagemätning i reaktorinneslutningen då ordinarie system för mätning inte fungerade. Särskild tillsyn Den 16 december beslutade SKI att upphäva den särskilda tillsynen som Barsebäck Kraft AB, BKAB, stått under sedan SKIs beslut grundades på redovisningar av förbättringar inom BKAB, granskning av styrande dokument, resultat från uppföljande inspektioner av processen för säkerhetsgranskning och kontrollrumsarbete samt redovisning av utfallet från sommarens revisioner. De förbättringar som BKAB redovisade grundar sig bland annat på de krav som SKI ställde efter att hösten 1996 ha inspekterat områdena kontrollrumsarbete, kontroll- och provningsverksamhet, chefsutveckling, kompetensutveckling, MTO-verksamhet, kvalitetssäkring, säkerhetsgranskning, organisation och säkerhetskultur samt erfarenhetsåterföring. SKI kommer under 1998 att, inom programmet för normalinspektion, fortsätta att följa upp de områden som ingick i inspektionen hösten Tertialrapport 3/97

5 SKIs aktiviteter SKIs inspektörer besökte anläggningen sammanlagt 18 dagar, vid några tillfällen tillsammans med handläggare från SKIs specialistenheter. Besöken innebar normalinspektion, då SKIs inspektörer observerade produktionsavdelningarnas säkerhetskommittémöten samt hade möte med respektive produktionsavdelningschef. Två inspektioner inom områdena kontrollrumsarbete och säkerhetsgranskning som ingick i särskild tillsyn utfördes tillsammans med SKIs enhet för människa-teknik-organisation. SKI hade också möte med BKABs företagsledning och fackrepresentanter inför en eventuell nedläggning. Dygnsmedeleffekt, brutto A A Barsebäck 1 A T R R Barsebäck 2 Teckenförklaringar R Störning i reaktor- eller reaktorhjälpsystem T Störning i turbin, generator eller andra system N Störning som orsakat eller kunde ha orsakat nedsättning av funktion med betydelse för säkerheten A M Avsiktligt driftstopp eller avsiktlig effektsänkning för provning, underhåll, bränslebyte och dylikt eller på grund av minskat behov av eleffekt Störning orsakad av mänskligt fel Källa till diagram: KSUs ERFNOVA-databas Tertialrapport 3/97 5

6 Forsmark Forsmark 1 Vid periodens inledning pågick den årliga revisionsavställningen fortfarande. Två frågor dominerade revisionen. I kylsystemet för avställd reaktor upptäcktes en sprickindikation i en reaktortankstuts, samt att läckaget från reaktorinneslutningen översteg tillåtet värde. Sprickindikationen i kylsystemet för avställd reaktor var placerad i svetsen mellan kolstål och nickelbaslegeringen Inconel 600. Materialet som den uppkommit i var Inconel 182, ett svetsmaterial som tidigare har visat sig vara sprickkänsligt i reaktormiljö. Reparation av sprickindikationen krävde kvalificering av sofistikerade reparationsmetoder vilket gjorde att revisionen drog ut på tiden. Reparationen skedde från insidan av reaktortanken, från ett särskilt schakt som sänktes ned i höjd med den aktuella stutsen, och genomfördes från stutsens insida. Orsaken till läckaget från inneslutningen visade sig vara korrosionsangrepp i den så kallade toroiden (se bild), som utgör övergången mellan inneslutningens kupolfläns och tätplåt. På grund av toroidens placering i inneslutningen blev arbetet mer omfattande än förväntat. Då avståndet mellan toroid/kupol och betonghölje inklusive isolering är litet blev kartläggningen av korrosionsangreppen och reparationen av dessa inte helt lätt att genomföra. Efter att ha kartlagt och kapat ur skadade delar återsvetsades toroiden. Man konstaterade då att den var tät. Ett torkluftssystem installerades mellan betong och toroid. Revisionen pågick i 103 dygn. Det var längre än beräknat men gav samtidigt möjligheter att tidigarelägga åtgärder som annars skulle utförts under revisionsavställningen Reaktorn återstartades och fasades in på elnätet den 16 november. Reaktorn gick därefter med full effekt med undantag av ett turbinsnabbstopp den 18 november. Forsmark 2 Perioden dominerades av lugn drift med ett mindre produktionsbortfall orsakat av bland annat temperaturpåverkan på kylvattnet. Vid ett periodiskt prov i oktober då man testade provstavars rörlighet fastnade en styrstav och den förkla-,,, yyy,,, yyy, y, y, y,, yy,, yy, y, y,, yy,, yy, y, y,, yy,, yy, y, y,, yy,, yy, y,,,, yyyy,,,, yyyy, y,, yy,, yy, y, y,, yy,, yy, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y, y rades vara icke driftklar. Styrstaven och dess symmetristav kördes till inneläge i härden. Forsmark 3 Perioden präglades av lugn drift vid full effekt. Den höga havsvattentemperaturen ledde till mycket höga effektförluster under september. Under de två sista dygnen i november reducerades effekten till 75% Den så kallade toroiden, som utgör övergången mellan inneslutningens kupolfläns och tätplåt. 6 Tertialrapport 3/97

7 ASAR (As-operated Safety Analysis Report) Kärnkraftverken är ålagda att med 8-10 års mellanrum lämna en särskild säkerhetsrapportering för varje reaktor till SKI. Syftet är att få en systematisk återkommande granskning av säkerhetsläget, bland annat med hänsyn till reaktorernas ökade ålder. i syfte att möjliggöra bland annat periodiska ventilprov. Dygnsmedeleffekt, brutto SKIs aktiviteter SKIs inspektionsenhet besökte Forsmarksverket under 12 dagar. Besöken innebar normalinspektion då SKIs inspektörer gick igenom anläggningsändringar. SKI observerade också möten med säkerhetskommittén, samt gick igenom driften med respektive driftchef. Under perioden avslutade SKI sin granskning av den ASAR-rapport för Forsmark 3 som lämnats in av Forsmarks Kraftgrupp AB. A Forsmark 1 Forsmark 2 A Forsmark 3 Teckenförklaringar R Störning i reaktor- eller reaktorhjälpsystem T Störning i turbin, generator eller andra system N Störning som orsakat eller kunde ha orsakat nedsättning av funktion med betydelse för säkerheten A M Avsiktligt driftstopp eller avsiktlig effektsänkning för provning, underhåll, bränslebyte och dylikt eller på grund av minskat behov av eleffekt Störning orsakad av mänskligt fel Källa till diagram: KSUs ERFNOVA-databas Tertialrapport 3/97 7

8 Oskarshamn Oskarshamn 1 Perioden präglades till största delen av lugn drift med normal reglering av effekten. Tre händelser som störde driften rapporterades. I september inträffade ett snabbstopp och felsökning gav inget svar på orsaken till varför detta skedde. Troligen var det ett kortvarigt spänningsfall som orsakade att snabbstoppskedjan löstes ut. En utredning av händelsen pågår. I början av oktober sänktes effekten för att man skulle kunna åtgärda ett fel i turbinanläggningen. I slutet av oktober upptäcktes att ventilen till systemet för kontrollerad tryckavlastning av inneslutningen till en yttre avskiljningsutrustning, scrubber, stod i felaktigt läge. Ventilen hade varit felinställd sedan april Detta innebar att den automatiska tryckavlastningen av reaktorinneslutningen skulle ha uteblivit vid ett haveri. Däremot hade man kunnat aktivera systemet manuellt. OKG AB beslutade att stoppa reaktorn för att kontrollera att det inte fanns fler komponenter som stod i felaktigt läge. Verket gör nu en översyn av rutinerna för verifiering av driftklarhet för att undvika att liknande händelser inträffar i framtiden. Händelsen klassades som 1 på INES-skalan. Oskarshamn 2 I början av perioden var temperaturen i Östersjön fortfarande hög, vilket gjorde att reaktorn inte kunde köras med full effekt. Dessutom var man tvungen att sänka effekten på grund av att en mängd maneter hade samlats i kylvattenintaget. I mitten av december ställdes reaktorn av på grund av att ett litet läckage i reaktorinneslutningen behövde åtgärdas. I samband med stoppet undersöktes ett antal komponenter i inneslutningen. I övrigt var driften lugn med normala prov och effektregleringar. Oskarshamn 3 Perioden började med att reaktorn startades efter årets revision. Uppstarten blev några dagar försenad på grund av tillkommande arbete i reaktortanken, samt läckage i turbinanläggningen. Full effekt nåddes inte förrän i slutet av september. Detta berodde dels på att komponenter i reaktortanken hade modifierats och att detta påverkade nivåvisningen. Dels berodde det på att en kortslutning i en transformator till en huvudcirkulationspump inträffade precis innan uppstarten. I övrigt var driften lugn med normala prov och effektregleringar. SKIs aktiviteter SKIs inspektörer besökte Oskarshamnsverket under 25 dagar. Besöken utgjordes av möten där driften diskuterades och anläggningsändringar gicks igenom med ansvariga på blocken. En av SKIs inspektörer var närvarande när Oskarshamn 3 startade efter revisionen samt när Oskarshamn 1 stoppade för genomgång av driftklarhet i slutet av oktober. INES-skalan International Nuclear Event Scale. Se mer information på sidan 3. 8 Tertialrapport 3/97

9 Dygnsmedeleffekt, brutto R T A Oskarhamn 1 A A R Oskarhamn 2 A Oskarhamn 3 Teckenförklaringar R Störning i reaktor- eller reaktorhjälpsystem T Störning i turbin, generator eller andra system N Störning som orsakat eller kunde ha orsakat nedsättning av funktion med betydelse för säkerheten A M Avsiktligt driftstopp eller avsiktlig effektsänkning för provning, underhåll, bränslebyte och dylikt eller på grund av minskat behov av eleffekt Störning orsakad av mänskligt fel Källa till diagram: KSUs ERFNOVA-databas Tertialrapport 3/97 9

10 Ringhals Ringhals 1 Den årliga revisionen förlängdes på grund av att verket genomförde en stor genomgång av primärsystemet samt bytte ut tätytor i ventiler. Detta beskrevs i Tertialrapport 2/97. I slutet av perioden upptäckte man ett konstruktionsfel på den nya batterisäkrade kraftförsörjningen, vilket innebar att vissa reläer skulle kunna utsättas för dubbelt så hög spänning som de var avsedda för. Det tog en vecka att åtgärda felet, sedan gick man tillbaka till det som rådde före ombyggnaden. Ännu ett fel i den batterisäkrade kraftförsörjningen, som också ledde till försening, bestod i att utrustningen gav felaktiga signaler. Felet lokaliserades till några kretskort. Den 23 november kunde Ringhals 1 åter börja leverera elkraft efter att ha varit avställd i 212 dygn. Den 3 december snabbstoppades reaktorn på hög effekt efter att en inre skalventil i ångledningen till en turbin stängde obefogat. Efter att ha åtgärdat ventilen kunde reaktorn återstartas den 6 december. För att kunna hålla reaktorns rörsystem rena och därmed hålla dosbelastningen nere inför framtida servicearbeten beslutade man den 11 december att gå till kall avställning av reaktorn för att avlägsna en läckande bränslestav. Svårigheterna med att hitta den läckande bränslestaven sammanföll med jul- och nyårshelgerna vilket gjorde att man inte kunde starta igen förrän efter nyår. Ringhals 2 Den 2 september löstes en turbingenerator ut på grund av lågt flöde i kylvattensystemet för generatorn i samband med en flödesjustering på saltvattensidan. Efter att man återgått till full effekt uppstod vibrationer i en av reaktorkylpumparna. På basis av vibrationsnivån beslutade verket att gå ned till underkritisk reaktor för att åtgärda vibrationerna. Återstart skedde följande dag men effekten begränsades eftersom effektfördelningen var ogynnsam i härden. Detta medförde att full effekt nåddes först den 4 september. Resten av perioden präglades av lugn drift vid full effekt. Ringhals 3 Den 14 och 15 september reducerades effekten kortvarigt med cirka 10% då man rengjorde silarna i huvudkylvattensystemet för turbinkondensorerna. Första stormen efter sommaren medförde att sjögräs samlades i silarna i kylvattenintaget. Den 4 oktober inträffade en explosion i en strömtransformator i ställverket i Horred. Detta medförde att 400 kv-nätet förlorades och reaktorn överfördes i så kallad husturbindrift i cirka 45 minuter. Efter att ställverket reparerats fasades de båda turbingeneratorerna åter in på 400 kv-nätet. En turbingenerator stoppades för åtgärder på turbinens reglersystem den 11 oktober. I samband med detta reducerades effekten kortvarigt till cirka 50%. Den 21 november utlöstes motorskyddet till en reaktorkylpump vilket följdriktigt ledde till reaktorsnabbstopp på lågt kylmedelsflöde i en av tre reaktorkylkretsar. Motorskyddet utlöstes på grund av en kortslutning i en kondensator i elmotorn. Kondensatorer i elmotorn byttes ut och reaktorn återstartades följande dag. Produktionsbortfall den 23 och 24 november berodde dels på en ventil i en ångledning till mellanöverhettaren för den ena turbinen, och dels på ett kondensorläckage till den andra turbinen. I övrigt präglades perioden av lugn drift vid full effekt. Husturbindrift Husturbindrift innebär att generatorn kopplas bort från riksnätet och enbart försörjer blocket eget behov av kraft. Rondering Rundvandring där kontroll av komponentstatus och driftparametrar sker. INES-skalan International Nuclear Event Scale. Se mer information på sidan Tertialrapport 3/97

11 Ringhals 4 Revisionsavställningen förlöpte väl. Ett arbete var att inspektera en reaktorkylpump med hjälp av robotutrustning. Pumphuset består av fyra delar som svetsats ihop. Inte förrän nu har den komplicerade geometrin och det över decimetertjocka godset kunnat undersökas med tillräcklig tillförlitlighet på grund av provningstekniska skäl. Provresultaten visade att pumphuset var i gott skick. Vid ordinarie rondering inför uppstarten den 28 september upptäcktes att två motormanövrerade ventiler i reaktorinneslutningens spraysystem var stängda. Ventilerna sitter i spraypumparnas sugledningar från borvattentanken. Dessa ventiler stängdes vid driftläggningen inför täthetsprovningen av reaktorinneslutningen och efter provet återställdes de inte till öppet läge. Två ordinarie ronderingar genomfördes innan felet upptäcktes. När felet upptäcktes var reaktortemperaturen höjd till 260 C med hjälp av reaktorkylpumparna. Någon nukleär drift var ännu inte påbörjad. Återställningen efter täthetsprovet kontrollerades igen. Dessutom gjordes en oberoende kontroll av alla säkerhetssystem. Därefter återupptogs driften av reaktorn den 1 oktober. Händelsen klassades som 2 på INES-skalan. Den 4 oktober förlorade man 400kV-nätet och blocket fördes över till husturbindrift under cirka 45 minuter (se Ringhals 3). Därefter fortsatte effektuppgången och lugn drift rådde resten av perioden. Dygnsmedeleffekt, brutto A R A Ringhals 1 T Ringhals 2 T T R Ringhals 3 A Ringhals 4 Teckenförklaringar R Störning i reaktor- eller reaktorhjälpsystem T Störning i turbin, generator eller andra system N Störning som orsakat eller kunde ha orsakat nedsättning av funktion med betydelse för säkerheten A M Avsiktligt driftstopp eller avsiktlig effektsänkning för provning, underhåll, bränslebyte och dylikt eller på grund av minskat behov av eleffekt Störning orsakad av mänskligt fel Källa till diagram: KSUs ERFNOVA-databas Tertialrapport 3/97 11

12 SKB ABs avfallsanläggningar Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, är ett företag som ägs gemensamt av kärnkraftindustrin. SKB AB ansvarar för hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. CLAB Centralt mellanlager för använt bränsle SKI håller på att granska SKBs ansökan att bygga ut CLAB 2. ABB Atom AB Bränslefabriken Driften var lugn ur säkerhetssynpunkt. Inga händelser av större säkerhetsmässig betydelse inträffade. SKIs inspektionsenhet genomförde fyra inspektioner. Dessa innefattade områden som är av betydelse för den nukleära säkerheten, och SKI inhämtade information om säkerhets- och kvalitetsläget vid anläggningen. SKI följde driften och arbetsrutinerna, tog del av rapporte- SFR slutförvar för radioaktivt driftavfall Anläggningen var stängd för avfallsmottagning i syfte att utföra de årliga underhållsarbetena. Nämnas kan bytet av släckmedel från det numera förbjudna halon, till släckmedel typ vatten och kvävgasblandning. Omfattande arbete utfördes på ventilationsanläggningarna, sedan rostangrepp konstaterats på insidan av tilluftsrören. Den extremt varma sommaren bidrog också till förhöjd luftfuktighet i SFR. Avfallsanläggningarna vid kärnkraftverken Inga händelser av säkerhetsmässig betydelse rapporterades. Ett antal länders myndigheter, däribland SKI, fick i september ett brev från den franska myndigheten Direction de la sûreté des intallations nucléaire (DSIN), angående befarade brister avseende ett antal transportemballage för färskt bränsle. DSIN ifrågasätter i brevet om de fallprov som ett emballage ska kunna klara för att få certifikat, var utförda enligt de krav som IAEAs transportbestämmelser anger. Brevet och åtfölringen till SKI, följde upp tidigare rapporterade händelser samt inhämtade information om aktuella projekt, förändringar i utrustning, analyser och dokumentation. En inspektion ägnades åt att gå igenom en teknisk handbok som samlar de instruktioner som används vid projekt och andra uppdrag med syfte att förändra och förbättra produktions- och kontrollutrustning. Studsvik Kärnavfallsavdelningen genomförde fyra inspektioner vid anläggningen. Huvudinriktningen var kärnavfallsoch anläggningssäkerhet. Studsvik Radwaste AB genomförde och avslutade pyrolys av anjonbytarmassor från Ringhals dekontamineringsprojekt. Försöksverksamheten med pyrolys är från och med årsskiftet avvecklad i Studsvik. Äldre poster med fissilt material omkonditionerades och flyttades från det Aktiva Centrallaboratoriet, som från och med den 1 januari 1998 övergår till AB SVAFO för avveckling av den kärntekniska verksamheten. R2 och R2-0 Driften vid forskningsreaktorerna R2 och R2-0 var lugn med en rapportervärd omständighet under perioden. Efter avslutad bränsletestning den 12 november skedde ett mindre aktivitetsutsläpp i R2-hallen. Man nådde inte upp till utlösningsnivån för automatiklarm i hallen, men man utrymde och ventilerade hallen, och gjorde extra provtagning. Vid det här tillfället hade bränslet ramptestats så att bränslekapslingen tagit skada. Det verktyg som användes vid demontage av de särskilda magasin som innehållit bränslestavarna, visade sig vara felbehäftat och läckte till omgivande vatten.vidtagna åtgärder har innefattat översyn av använt verktyg och aktuella instruktioner. Transporter jande diskussioner medförde att SKI under hösten fann det nödvändigt att kräva noggrannare underlag än tidigare beträffande kriticitetssäkerheten vid transport i berörda emballage. Detta resulterade i sin tur i att fler transporter fått ske enligt s k särskild överenskommelse, varvid SKI krävde åtgärder för att ytterligare höja säkerhetsnivån eller kompensera för tänkbara svaga punkter hos emballagen. Inom kraftindustrin pågår internationellt arbete med att ta fram nya emballage för färskt bänsle. Utvecklingen av ett emballage för tryckvattenreaktorbränsle har kommit längst. Den konstruktionen bedöms kunna bli godkänd inom ett till två år. Under åtminstone det närmaste året kommer transporter i emballage omnämnda i det franska brevet att ske enligt särskild överenskommelse. 12 Tertialrapport 3/97

13 Kärnämne och utrustning Kontroll av kärnämne SKI genomförde två rutininspektioner vid Studsvik, samt en gång vardera vid Oskarshamn och Ringhals. Totalt använde SKI nio mandagar för inspektionerna. IAEA genomförde tre rutininspektioner vid vardera Forsmark och Ringhals, två gånger vardera vid Studsvik och Oskarshamn samt en gång vardera vid ABB Atom AB, Barsebäck och CLAB. Totalt använde IAEA 27 mandagar för inspektionerna. Euratom genomförde nio rutininspektioner vid ABB Atom AB, tre gånger vardera vid Forsmark och Ringhals, två gånger vardera vid Barsebäck och Oskarshamn samt en gång vardera vid Studsvik och CLAB. Totalt använde Euratom 58 mandagar för inspektionerna. Utförsel av kärnämne I nedanstående sammanställning finns inte ansökningar som rör utförsel av uran som understiger 1 kg eller plutonium som understiger 15 g medtagna. ABB Atom AB ansökte i september om tillstånd att till Stern Laboratories, Kanada få utföra 35 kg uran i form av teststavar avsedda för termohydrauliska tester. Studsvik AB ansökte i oktober om tillstånd att till US DOE, USA få utföra 8,5 kg uran i form av bestrålade MTR-patroner avsedda för slutförvaring i USA. ABB Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Belgonucleaire, Belgien få utföra kg uran i form av UO 2 -pulver avsedda att användas för tillverkning av bränsle till en av TEPCOs reaktorer i Japan. Retur av konverterad UF 6. ABB Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Belgonucleaire, Belgien få utföra kg uran i form av UO 2 -pulver avsedd att användas för tillverkning av bränsle till reaktorn Brokdorf, Förbundsrepubliken Tyskland. Retur av konverterad UF 6. ABB Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Institutt for Energiteknikk, Norge få utföra 10 kg uran i form av UO 2 - prover avsedda för analys och anrikningsbestämning. ABB Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till IAEA, Österrike få utföra 1,5 kg uran i form av UO 2 -prover avsedda för analys och anrikningsbestämning. ABB Atom AB ansökte i november om tillstånd att till Cogema, Frankrike få utföra kg uran i form av UO 2 -pulver avsedda att användas för tillverkning av bränsle till reaktorerna Unterweser & Obrigheim, Förbundsrepubliken Tyskland. Retur av konverterad UF 6. Ansökningarna är under handläggning eller har beslutats av SKI eller regeringen med stöd av lag och förordning om strategiska produkter. Utförsel av kärnteknisk utrustning ABB Atom AB ansökte i september om tillstånd att till kärnkraftverket Central Nucleare de Cofrentes i Spanien få utföra 129,2 kg zirkonium i form av bränsleboxar. ABB Atom AB ansökte i september om tillstånd att till Japan få utföra 5 st. styrstavar avsedda för kärnkraftverket Tsuruga Nuclear Power Plant i Japan. ABB Atom AB ansökte i september om tillstånd att till Amerikas Förenta Stater få utföra 41 st. styrstavar avsedda för kärnkraftverket Dresden and Quad Cities Power Stations. ABB Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Japan få utföra 8 st. styrstavar avsedda för kärnkraftverket Fukushima Daini i Japan. ABB Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Japan få utföra 4 st. styrstavar avsedda för Tertialrapport 3/97 13

14 kärnkraftverket Kashiwazaki Nuclear Power Plant i Japan. ABB Atom AB ansökte i november om tillstånd att till Amerikas Förenta Stater få utföra 8 st. styrstavar avsedda för kärnkraftverket Fukushima Daini i Japan. ABB Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Japan få utföra 4 st. styrstavar avsedda för kärnkraftverket Kashiwazaki Nuclear Power Plant i Japan. ABB Atom AB ansökte i november om tillstånd att till Amerikas Förenta Stater få utföra 8 st. styrstavar avsedda för kärnkraftverket Brunswick Power Stations. ABB Atom AB ansökte i september om tillstånd att till Stern Laboratories Inc., Canada få utföra 9 kg zirkoniumrör avsedda för Kernkraftwerk Isar 1 GmbH. AB Sandvik Steel ansökte i november om tillstånd att till England få utföra 250 kg zirkoniumrör att användas vid bränsletillverkning till kärnkraftverket Loviisa. Ansökningarna är under handläggning eller har beslutats av SKI eller regeringen med stöd av lag och förordning om strategiska produkter. Införsel av kärnämne Under perioden infördes naturligt och läganrikat uran och plutonium till landet enligt nedanstående tabell: (Införslar som under stiger 1 kg uran eller 15 g plutonium är inte medtagna i sammanställningen). Införsel av kärnämne Avsändare Mottagare Kvantitet (kg) Planerad användning Frankrike Eurodif ABB Atom AB Konvertering av utarmat UF 6 till UO 2 -pulver åt Belgonucleaire och Cogema samt tillverkning av ersättningsbränsle till reaktorerna Forsmark 2 och 3 samt Tihange, Belgien. Ryssland Techsnabexport ABB Atom AB Tillverkning av ersättningsbränsle till reaktorerna Barsebäck 2, Forsmark 3 och Oskarshamn 3. Spanien Central Nuclear Studsvik AB 13 Efterbestrålningsundersökningar. Vandellos II (143 g Pu) Tyskland Siemens ABB Atom AB 4 Uranåtervinning. Urenco ABB Atom AB OKG lager. USA ABB Combustion ABB Atom AB Tillverkning av bränslestavar åt Combustion Engineering för montering av bränsle åt reaktorn WNP2, USA. McGuire 2 Studsvik AB 12 Efterbestrålningsundersökningar. (119 g Pu) 14 Tertialrapport 3/97

15 I Sverige är det kärnkraftföretagen som ansvarar för att kärnkraftverken drivs på ett säkert sätt. De ansvarar också för en säker hantering och slutförvaring av det använda kärnbränslet. SKI är den myndighet som kontrollerar att kärnkraftföretagen tar sitt ansvar. SKI är tillsynsmyndighet enligt kärnteknik- och finansieringslagen. SKI övervakar kärnteknisk verksamhet SKI övervakar att all kärnteknisk verksamhet bedrivs på ett säkert sätt. Kraftföretagen rapporterar dagligen till SKI om driften vid kärnkraftverken. SKI inspekterar anläggningarna, analyserar kraftföretagens rapporter och ställer krav på att olika prov utförs. Om något inträffar som kan äventyra säkerheten vidtar kraftföretaget lämpliga åtgärder eller stoppar driften. SKI behöver oftast inte ingripa. Misslyckas ägaren med att upprätthålla säkerheten kan SKI direkt beordra att en reaktor skall stängas av. Det är inte bara kärnkraftsreaktorer som övervakas utan också övriga kärntekniska anläggningar. SKI utvecklar säkerheten Kraven på säkerheten förändras, bland annat därför att erfarenheter från olika kärnkraftverk ökar. Anläggningarnas tekniska utformning, personalens utbildning och kraftverkens organisation är exempel på faktorer som påverkar säkerheten och som analyseras och utvärderas av SKI. SKI kan sedan ta initiativ till åtgärder som höjer säkerheten. Även om riksdagen har beslutat att kärnkraften ska avvecklas går kärnkraftstekniken ständigt framåt och säkerheten kan förbättras. SKI ser till att kraftföretagen utvecklar och moderniserar kärnkraftverken enligt senaste forskningsrön och erfarenheter. Minst tre gånger under en kärnreaktors livstid skall en omfattande genomgång av säkerhetsläget göras. Tillståndsinnehavaren lämnar en säkerhetsrapport som bland annat innehåller en grundlig analys av tillförlitligheten hos säkerhetssystemen. SKI granskar rapporten och redovisar resultatet för regeringen. SKI kontrollerar ickespridning av kärnvapen Sverige har skrivit under FNs icke-spridningsavtal och har ansvar för att inte bidra till spridning av kärnvapen. SKI kontrollerar att kärnämne och kärnteknisk utrustning i Sverige eller härrörande från Sverige inte används till att framställa kärnladdningar. Internationell kontroll av kärnämne sker av FNs kärnenergiorgan IAEA. I EUländerna kontrolleras sådana ämnen dessutom av Euratom. Den som vill föra ut kärnämne eller kärnteknisk utrustning ur landet måste ha tillstånd av SKI eller regeringen. SKI kontrollerar också att kärnämne och kärntekniska anläggningar har ett tillräckligt skydd mot stöld, sabotage och terroristangrepp. SKI övervakar transporter SKI bevakar de hundratals transporter av kärnämne som går genom Sverige varje år och kontrollerar att nationella och internationella säkerhetsbestämmelser följs. SKI övervakar också säkerheten vid kärnavfallstransporter. SKI granskar kärnavfallsfrågor SKI har tillsyn över behandling och lagring av kärnavfall vid kärnkraftverken. SKI granskar också lagringen av använt kärnbränsle i CLAB och slutförvaringen av kärnavfall i SFR. SKI granskar kärnkraftföretagens forskningsprogram kring hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och rivning av kärnkraftverken. SKI har också ansvar för den löpande tillsynen av forskningsprogrammet. När kärnkraftföretagen ansöker om att få bygga ett slutförvar för det använda kärnbränslet är det SKIs uppgift att granska ansökan och ge regeringen rekommendationer inför beslut om tillstånd. SKI bygger upp kompetens för en kvalificerad säkerhetsbedömning av slutförvaringen. SKI granskar och kontrollerar dessutom det statliga finansieringssystem som ska täcka kostnaderna för att hantera och slutförvara använt kärnbränsle och för att riva kärnkraftverken. SKI finansierar forskning SKI finansierar en omfattande forskning om kärnsäkerhet. Forskningen syftar framför allt till att ge underlag för SKIs tillsynsarbete, hålla kvar en hög kompetens inom kärnsäkerhetsområdet både inom och utanför SKI och bidra till det svenska kärnsäkerhetsarbetet. SKI är också huvudansvarig för fissionsforskningen inom EU (exklusive strålskyddsfrågor). Vår uppgift är att svara för att EU-deltagandet harmoniseras väl med övrig, nationellt finansierad, forskning inom området och att se till att Sverige får bästa möjliga nytta av programmet. SKI informerar SKI informerar allmänhet och beslutsfattare om SKIs säkerhetsarbete. SKI informerar också om vad som sker i arbetet med att finna ett säkert sätt att slutförvara det använda kärnbränslet. SKI strävar efter att ge öppen, allsidig och saklig information och arbetar för att kraftföretagen skall informera i samma anda. SKI har ständig beredskap SKI har en beredskapsorganisation som är beredd att ställa upp dygnet runt om en kärnkraftsolycka skulle inträffa. SKIs uppgift är då att fungera som oberoende teknisk bedömare och att ge råd om den tekniska hotbilden till de myndigheter som sköter räddningstjänsten. SKIs organisation SKI sorterar under Miljödepartementet. Regeringen utser SKIs styrelse som består av politiker och experter med SKIs generaldirektör som ordförande. SKIs verksamhet finansieras med avgifter från kärnkraftindustrin. Som andra myndigheter får dock även SKI begära medel från regering och riksdag. Beviljade medel tillförs sedan SKI på vanligt sätt genom statsbudgeten. SKI har ca 110 anställda. Tertialrapport 3/97 15

16 STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION Swedish Nuclear Power Inspectorate POSTADRESS Stockholm TELEFON TELEFAX E-POST WEBBPLATS