Sammanträde, Kommunfullmäktige. Föredragningslista. Kallelse

Transkript

1 Kallelse Sammanträde, Kommunfullmäktige Till ersättare och övriga för kännedom Tid: , kl. 18:00 Plats: Pelarsalen, Medborgarhuset, Vansbro Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1. Jäv 2. Justerande kl. 10:00 3. Allmänhetens frågestund 4. Information och meddelanden: - Information från VDUF - Information om Träffa Vansbro - Kommunal information - Protokoll och minnesanteckningar från KF, KS, Jäv, Pb, Db och VDUF 5. Interpellationer, frågor och motioner 6. Strategisk plan (budget) KS 2016/484 Catarina Willman 7. Aktieägartillskott, Förenade Småkommuners Försäkrings AB 8. Policy för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt riktlinjer för resultatutjämningsreserv KS 2016/204 KS 2016/ Ripstigen 3, förhyrning av KS 2016/ Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen 11. Region Dalarna, verksamhetsberättelse och årsredovisning Lärcentrum, verksamhetsövergång vuxenutbildningen 13. Motion avseende maten vid kommunens seniorboenden KS 2016/432 KS 2016/419 KS 2016/342 KS 2014/ Motion, läsborgarmärke i Vansbro kommun KS 2016/ Val av ledamot, Hjälpmedelsnämnden 16. Ev. uppsägelser från politiska uppdrag Uwe Weigel Ordförande Sara Beya Brand Sekreterare

2 Vansbro - Kommunfullmäktige - Kommunstyrelsen - Västerdalarnas - Jävsnämnd - Överförmyndare - Revision - Finansiering - Stiftelsen - Vansbro - Dala Vansbro Vansbro. Va n 5 b ro Protokoll Sida 17 (44) kommun Kommunstyrelsen KS 216 Arende KS 20 16/484 Strategisk plan (budget) Förslag till kommunfullmäktige Ä. Att fastställa kommunens strategiska mål Medborgare och kunder - kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet. Framtidstro och utveckling - kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling. Förvaltningsittveckling kommun har en modern och effektiv förvaltning. Medarbetare - Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje. Ekonomi (finansiella niål) - Vansbro kommun har en hållbar ekonomi B. Att anslå driftbudget för 2017 enligt följande: 509 tkr tkr utbildningsförbund tkr 78 tkr 955 tkr 554 tkr enligt fördelning i strategiska planen. c. Att inom kommunstyrelsens budget ska tkr avsättas för Strategisk utveckling. D. Att fastställa investeringsplan enligt strategiska planen. E. Skattesatsen fastställs till 22:77 för 2017 F. Kommunens långfristiga lån under perioden får inte överstiga 200 mkr G. Kommunens checkräkningskredit får uppgå till 10 mkr H. Borgensramar får uppgå till: Vansbrohem 123 mkr Teknik AB 95 mkr Vatten och Avfall AB 30 mkr 1. 1 övrigt fastställa strategisk plan enligt utarbetat förslag Beslut J. Ekonomichef får i uppdrag att genomföra de tekniska justeringar som behövs. Justerande. Utdragsbestyrkande cy

3 : kommun Va n 5b ro Protokoll Sida 1 8 (44) Kommunstyrelsen Ärendet Kommunstyrelsen har utarbetat förslag till Strategisk plan enligt den reviderade styrmodellen. Förslag Ordförandes förslag: Ä. Att fastställa kommunens strategiska mål Medborgare och kunder - Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet. fraintidstro och ittveckling - Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling. Förvaitningsittveckling Vansbro kommun har en modern och effektiv förvaltning. Medarbetare - Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje. Ekonomi (finansiella mål) - Vansbro kommun har en hållbar ekonomi B. Att anslå driftbudget för 2017 enligt följande: - Kommunfullmäktige 509 tkr - Kommunstyrelsen tkr - Västerdalarnas utbildningsförbund tkr - Jävsnämnd 78 tkr - Överförmyndare 955 tkr - Revision 554 tkr - Finansiering enligt fördelning i strategiska planen. c. Att inom kommunstyrelsens budget ska tkr avsättas för Strategisk utveckling. D. Att fastställa investeringspian enligt strategiska planen. E. Skattesatsen fastställs till 22:77 för 2017 F. Kommunens långfristiga lån under perioden får inte överstiga 200 mkr G. Kommunens checkräkningskredit får uppgå till 10 mkr H. Borgensramar får uppgå till: - Stiftelsen Vansbrohem 123 mkr - Vansbro Teknik AB 95 mkr - Dala Vatten och Avfall AB 30 mkr 1. 1 övrigt fastställa strategisk plan enligt utarbetat förslag J. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att ekonomichef får i uppdrag att genomföra de tekniska justeringar som behövs. 4/4

4 . Vansbro Protokoll Sida 19 (44) kom. mun Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Ekonomichef, tj änsteutlåtande Strategisk plan Omvärldsanalys 2016 Vansbro kommun Budget Justerande Utdragsbestyrkande

5 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2016/484 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Strategisk plan innehållande budget och plan för perioden och investeringsplan Rekommendation till beslut A. Att fastställa kommunens strategiska mål 1. Medborgare och kunder - Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet 2. Framtidstro och utveckling - Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling 3. Förvaltningsutveckling Vansbro kommun har en modern och effektiv förvaltning 4. Medarbetare - Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje 5. Ekonomi (finansiella mål) - Vansbro kommun har en hållbar ekonomi B. Att anslå driftbudget för 2017 enligt följande: - Kommunfullmäktige 509 tkr - Kommunstyrelsen tkr - Västerdalarnas utbildningsförbund tkr - Jävsnämnd 78 tkr - Överförmyndare 955 tkr - Revision 554 tkr - Finansiering enligt fördelning i strategiska planen Strategisk plan C. Att inom kommunstyrelsens budget ska tkr avsättas för Strategisk utveckling. D. Att fastställa investeringsplan enligt strategiska planen. E. Skattesatsen fastställs till 22:77 för 2017 F. Kommunens långfristiga lån under perioden får inte överstiga 200 mkr G. Kommunens checkräkningskredit får uppgå till 10 mkr Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

6 2(2) H. Borgensramar får uppgå till - Stiftelsen Vansbrohem 123 mkr - Vansbro Teknik AB 95 mkr - Dala Vatten och Avfall AB 30 mkr I. Ekonomichef får i uppdrag att genomföra de tekniska justeringar som behövs. Sammanfattning Kommunstyrelsen har utarbetat förslag till Strategisk plan enligt den reviderade styrmodellen, redovisas i bilaga. Enligt reglemente för kommunalt partistöd ska partistödets omfattning fastställas av kommunfullmäktige årligen och beslutas i samband med att budgeten fastställs. Partistödet kommer att behandlas som ett separat ärende under hösten 2016 och kommer inte vara en del av Strategisk plan. Det är dock viktigt att för kommande år ska partistödet behandlas vid samma sammanträde som Strategisk plan. Beslutsunderlag Strategisk plan Omvärldsanalys 2016 Vansbro kommun Planeringsförutsättningar Beslutet expedieras till : Ledningsgruppen Ekonom/controller Mattias Wärman och Veronica Enström Redovisningsekonom Elenor Andersson Strategisk plan Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

7 Strategisk plan Budget 2017 Dokumentnamn Strategisk plan Dokumenttyp Plan Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Version Ver 4 Senast reviderad Giltig till

8 1 Vision Vansbro kommun är en attraktiv kommun, där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet. Långsiktig inriktning Beslut finns att översiktsplanen ska uppdateras. Detta är ännu inte genomfört och därför redovisas inte långsiktig inriktning i detta dokument. Strategiska mål Medborgare och kunder Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet - Ger en god service, gott bemötande och är tydliga med vad kommunen kan erbjuda - För en öppen och aktiv dialog och ger möjlighet att vara med och påverka - Tar vara på den resurs som nyanlända utgör Framtidstro och utveckling Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling - Verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer - Bidrar i samverkan med andra aktörer till ett rikt fritids- och kulturliv samt utveckling av besöksnäringen - Arbetar för att skapa ett bra näringslivsklimat - Arbetar för en hållbar miljö - Skapar förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga - Arbetar för god hälsa hos hela befolkningen Förvaltningsutveckling Vansbro kommun har en modern och effektiv förvaltning - Arbetar för ökad samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer - Bedriver ett internt kontrollarbete - Löpande anpassning av förvaltningen efter behov

9 2 Medarbetare Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje - Arbetsplatser kännetecknas av tydliga mål och delaktighet i målarbetet - Ger alla medarbetare möjlighet till inflytande och påverkan på verksamhetens utveckling och resultat - Ger de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet Ekonomi (finansiella mål) Vansbro kommun har en ekonomi i balans - Politiska beslut stödjer en hållbar ekonomi - Har en långsiktig ekonomiska planering - Har ett överskott på 0,5 procent Omvärldsanalys sammanfattning Vansbro kommun har många kvaliteter som framtida livsstilsflyttare kan komma att leta efter i allt större utsträckning, men då måste man paketera erbjudandet bättre och tydligare visa upp sina positiva kvaliteter. Urbaniseringen och större orters ökande dragningskraft på ungdomar är en påtaglig trend som har negativ effekt för Vansbro kommun. Man kan se fram emot en fortsatt ökande andel äldre och en minskande-, eller fortsatt låg andel unga. Det finns en utmaning i att attrahera- och rekrytera arbetskraft både inom näringslivet och offentlig sektor. Man måste anpassa sig till befolkningens snabbt ökande efterfrågan på digitala tjänster och digital information. Vansbro kommun avviker positivt inom ett antal områden, kan man förstärka - och använda det på ett mer offensivt sätt? Hur profilerar man sig? Ökad samverkan är en möjlighet. En utveckling med minskande befolkning har nu, i och med en kraftig ökning av nyanlända, växlats mot en förväntad ökning de närmaste åren. Invandringen ger utmaningar och påfrestningar, men även ökade ekonomiska resurser och möjligheter. I bilaga redovisas Omvärldsanalys 2016 Vansbro kommun i sin helhet. Drift- och investeringsbudget Fördelning av ekonomiska resurser Budgeten fördelas från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen, Västerdalarnas utbildningsförbund, jävsnämnd, överförmyndare, revisorer och valnämnd. Fördelningen av budget inom kommunstyrelsen ansvarar kommunstyrelsen för. Från och med 1 januari 2016 övergick gymnasieverksamheten i Västerdalarnas utbildningsförbund, budget för Västerdalarnas utbildningsförbund ingick 2016 i kommunstyrelsens budgetram, från och med 2017 fördelas medlen från kommunfullmäktige. Enligt reglemente för kommunstyrelsen är kommunstyrelsen kommunens ledande organ för styrning och ledning på den verkställande nivån. Den ansvarar för samordning, planering och uppföljning av samtlig kommunal verksamhet och har ansvaret för den kommunala verksamhetens utveckling och den kommunala ekonomin oavsett i förvaltnings- eller bolagsform.

10 3 Driftbudget I bilaga redovisas ekonomiska planeringsförutsättningar. Med antagen investeringsvolym, skatteintäkter och generella statsbidrag, finansnetto samt avskrivningar och pensionsskuldens förändring mm har resultatbudget/plan upprättats för perioden. Ramarna fördelas exklusive kapitalkostnader. Budget 2016 Budget 2017 Ram 2018 Ram 2019 tkr Exklusive kapitalkostnader KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN VDUF JÄVSNÄMND ÖVERFÖRMYNDARE REVISION VALNÄMND Summa FINANSIERING Pensionskostnader Avskrivningar Löneökningar Biobränsleanläggning VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter och statsbidrag inkl generella statsbidrag och utjämning Extra statsbidrag flyktingmottagnade Finansiella kostnader och intäkter Borgensavgift Ränta pensionsskuld ÅRETS RESULTAT Kommunstyrelsens budget minskar 2017 då budget/ram för Västerdalarnas utbildningsförbund ligger utan för kommunstyrelsens budget/ram. Inom kommunstyrelsens budget/ram finns ett tillskott för extra statsbidrag för flyktingmottagande. För att nå ett resultat på +0,5 % finns även ett reduceringskrav för kommunstyrelsen. Budget/ram har inte uppräknats för inflation eller arvoden då kommunens kostnader för politisk verksamhet är hög jämfört med andra jämförbara kommuner, Dalarnas kommuner och rikets kommuner. Pensionskostnaderna ökar kommande år då kostnader för stora pensionskullar ska betalas, kommunen har ingen avsättning för pensionskostnader. Löneökningar de kommande åren förväntas ligga på 3 % eller mer, det innebär kostnadsökningar på ca 7-8 mkr per år. Intäktsökningen i form av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning (inklusive det extra bidraget för flyktingmottagande) förväntas vara ca 4,6 mkr mellan 2016 och Intäktsökningen kommande år beräknas till ca 10 mkr 2018 och 8 mkr till 2019.

11 Ökningen för verksamhetens nettokostnader mellan 2016 och 2017 är ca 1 mkr Strategisk utveckling För avsätts tkr per år. Medel för strategisk utveckling syftar till utvecklingsinsatser som ligger utanför ordinarie verksamhet men som har bäring på Vansbro kommuns strategiska mål. Det kan handla t ex om medfinansiering av egna eller andras projekt och aktiviteter. Medlen ska inte användas för löpande verksamhet. Investeringsplan Ingen ny investeringsplan har utarbetats då avsatta medel är fördelade till och med Ny plan för beslutas i Strategisk plan Tabellen redovisar även åren för att visa fördelningen av de avsatta medlen per år i genomsnitt per 5-årsperiod. Nr Behov Infrastruktur, skydd, fsth.underhåll och projekteringar IT-investeringar Akuta vsh.investeringar Räddningsstation Vansbro Myrbacka skola Renovering simhallens duschutrymmen Brandskyddsåtgärder Söderåsen, Bäckaskog och Medborgarhuset Våtutrymmen Rättargården Snöå bruk Invallning Vansbro Bredbandsutbyggnad Projektering Söderåsens äldreboende Söderåsens äldreboende/trygghetsboende 5 Skolgård o bussanslutning Myrbacka skola 9 Lokaler LSS 10 Uppdatering av IT-miljön och utbyggnad av ITinfrastrukturen KFs EJ FÖRDELADE INVESTERINGSMEDEL SUMMA mkr per år from 2015 innebär att budgeten ökas med tkr 2015 och = mkr per år ; 17 mkr per = Kommunfullmäktige har beslutat att investeringar får uppgå till högst 17 mkr per år i genomsnitt över en 5-årsperiod. Med dessa förutsättningar har investeringsplan enligt ovan utarbetas. Renovering av Söderåsens äldreboende alternativt annan lösning för äldreboende utreds. Uppdatering av IT-miljön måste genomföras vart 5:e år för att bibehålla och uppdatera miljön. Av de 17 mkr som avsätts i genomsnitt över en 5-årsperiod finns 61,7 mkr för investeringar under Av de 17 mkr per år i genomsnitt som avser har samtliga medel fördelats på investeringar enligt ovan. Skattesats Skattesatsen för perioden är 22:77.

12 Borgens- och låneramar Enligt finanspolicyn (KS 2012/339) ska kommunfullmäktige besluta om en årlig borgensram till de kommunägda företagen och en översyn av borgensavgiften ska göras årligen. Borgensramar för kommunägda bolag och Stiftelsen Vansbrohem uppgår 2016 till: Stiftelsen Vansbrohem Vansbro Teknik AB Dala Vatten och Avfall AB 123 mkr 95 mkr 30 mkr Beslut om förändringar av borgensramar lyfts till kommunfullmäktige. Enligt finanspolicyn (KS 2012/339) ska kommunfullmäktige besluta om ramar för den långfristiga upplåningen, omsättning av lån under året samt, föra att säkerställa det kortfristiga likviditetsbehovet, om nivån på kreditlöfte (checkräkningskredit). Vansbro kommun har för egen del ett lån på 25 mkr som förfaller i augusti Kommunfullmäktige har beslutat att lösa finansieringen för bioenergianläggningen av Nordisk Renting och göra en upplåning för att finansiera anläggningen (ca 120 mkr), köpa fastigheten Vansbro Saltvik 23:1 (ca 34 mkr) av Nordisk Renting samt att bygga ett gruppboende (ca 15 mkr). För att klara att finansiera detta krävs en nyupplåning på 170 mkr. Kommunens sammanlagda långfristiga lån under perioden får uppgå till 200 mkr. Vid beslut om ytterligare större investeringar krävs beslut om nyupplåning av kommunfullmäktige. Kommunens checkräkningskredit får uppgå till 10 mkr. Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommunfullmäktige har beslutat om policy för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt riktlinjer för resultatutjämningsreserv (KS 2016/487). Där regleras hur kommunens resultatutjämningsreserv får hanteras. Enligt regelverket ska beslut om resultatutjämningsreserv fattas i samband med budget och vara en del av Strategisk plan. För budget 2017 behandlas resultatutjämningsreserven som separat ärende. 5

13 Sid 1(17) Omvärldsanalys 2016 Vansbro kommun?

14 Sid 2(17) Omvärldsanalys 2016 Vansbro kommun Inledning/Bakgrund I omvärldsanalysen kartläggs nuläge och trender globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Politiker och tjänstemän kan använda analysen för att bedöma hur de trenderna påverkar Vansbro kommun och dess verksamheter på kort och lång sikt. Syftet med analysen är att ha ett förhållningssätt där man regelbundet analyserar hur olika faktorer påverkar kommunen. Detta för att fånga upp hot, möjligheter och goda exempel i omvärlden. Man kan påverka sin egen utveckling. Man får ännu bättre möjligheter att göra det, att göra rätt saker/aktiviteter, om man har koll på omvärlden och vad andra gör. När man sätter sig själv och sin verksamhet i relation till omvärlden får man också lättare att prioritera. Analysen talar inte om exakt vart man ska gå, men den ger ett perspektiv på ens egen verksamhet och ger bättre förutsättningar att göra val. Den ger också ett tillfälle att, utifrån en gemensam plattform, föra en diskussion om var man befinner sig och vart man ska. I varje stycke framgår, mer eller mindre uttalat, vad respektive faktor betyder för just Vansbro kommun. I slutet av dokumentet finns statistik som visar vilken utveckling man har haft i Vansbro kommun jämfört med riket och andra kommuner. Strukturen i analysen är baserad på SKL:s rekommendationer med tillägg för ett resonemang kring sysselsättning, pendling och befolkningsutveckling. Det som mest skiljer en utblick mot framtiden detta år från tidigare år, är det omfattande mottagande av flyktingar som Vansbro och de flesta andra kommuner har genomfört samt vilka utmaningar och möjligheter det innebär. För Vansbro kan det visa sig vara lite extra betydelsefullt på sikt, eftersom man nu snabbt är på väg in i ett läge med arbetskraftsbrist, beroende på pensionsavgångar och en redan i utgångsläget låg arbetslöshet.

15 Sid 3(17) Nationella och globala trender Förändrade krav och förutsättningar för välfärden (Ökande andel äldre och sjunkande antal barn och ungdomar) Trenden med färre unga och fler äldre gäller fullt ut i alla delar av landet utanför storstäderna. De mindre kommunerna har stigande medelålder och ökande nettoutflyttning av personer i fertil ålder. Detta förstärks av att allt färre unga utflyttare återvänder senare i livet (idag återvänder 25% av de unga som flyttar ut, jämfört med 50% för trettio år sen). Medelåldern i Vansbro kommun är 79,5 år för män och 82,5 år för kvinnor. För män är medellivslängden i nivå med rikets, medan kvinnor i Vansbro lever ca ett år kortare än genomsnittet. Trenden med åldrande befolkning kan dock påverkas genom den stora invandring vi har just nu. Vi ser en fortsatt minskning av hur stor andel av Vansbros ungdomar som söker till det lokala gymnasiet. Trenden har tidigare berott bland annat på förändrade värderingar och en ökande specialisering på arbetsmarknaden, men de senaste åren även på en osäkerhet om det lokala gymnasiets framtid och förmåga att leverera bra utbildning? Vansbro kan, om inget oförutsett inträffar, se fram emot en stigande andel äldre människor. Vilka behov av anpassningar i framtida samhällsservice leder detta till? Något som också påverkar är medborgarnas ökade förväntningar på den service som kommunen levererar. Andel av befolkningen >65 år (källa SCB) Åldersfördelning Vansbro kommun (källa SCB)

16 Sid 4(17) Generationsskifte- rekrytering Vilka vill ha de kommunala jobben i framtiden när rekordgenerationen går i pension? Finns det en risk för att unga människor väljer andra jobb i framtiden? För tidigare generationer har det varit viktigt med status, lön och befordran, medan dagens unga ser det som viktigare att de kan få ett meningsfullt och kreativt jobb. Hur intresserar vi unga för kommunala jobb, hur kan vi underlätta för grupper som idag står utanför arbetsmarknaden att komma in på den och hur kan vi göra det möjligt för nyanlända att hitta en väg till den lokala arbetsmarknaden? Det här är en aktuell fråga för Vansbro kommun. Vansbro är lite extra utsatt på grund av sitt geografiska läge, med långa pendlingsavstånd till andra större arbetsmarknader. Ökad brist på chefer Många kommunala chefer går i pension samtidigt och det finns värderingsförändringar hos yngre människor som gör att de inte är lika intresserade av att bli chefer som tidigare generationer. Hur påverkar det sättet att utforma framtidens organisation och chefstjänsterna i den? Nya utmaningar genom stora globala flyttrörelser och deras påverkan på den kommunala ekonomin Vi har en kraftig urbanisering i Sverige. Den beror i första hand inte på att befolkningen flyttar från mindre orter till större, utan främst på att invandringen är störst till storstadsområden, att storstäderna har fler kvinnor i barnafödande åldrar och att ungdomar flyttar till universitetsorter (och i allt mindre utsträckning flyttar tillbaka). Men just unga människors förändrade värderingar, där de ofta föredrar en livsstil som är mer urban, lockar dem till större orter. Gärna nära naturen, men helst också nära till nöjen och många andra ungdomar. Där har små orter en konkurrensnackdel. Vi ser en extremt kraftig ökning av omflyttning mellan länder. Förutom problematiken kring allt fler klimat- och krigsflyktingar, så ökar även antalet planerade flyttrörelser. I vår del av världen handlar detta främst om inflyttning av medelklass från Tyskland och Nederländerna, s k livsstilsflyttare. Det mesta tyder på att den trenden fortsätter, även i Vansbro. Däremot finns det en del som tyder på

17 Sid 5(17) att svensk arbetskrafts (främst ungdomar) arbetspendling till Norge minskar. Norgependlingen har varit påtaglig i Dalarnas västliga kommuner och en minskad arbetspendling till Norge ökar möjligheten för offentliga- och privata företag att fylla på med kompetens som behövs för att klara framtida välfärd och produktion. Det senaste året har flyktingmottagandet ökat mycket kraftigt i hela landet till följd av kriget i Syrien, oroligheter i andra delar av Mellanöstern och en ökande ström av ekonomiska flyktingar från Afrika och Asien. Vansbro tog 2015 emot ca 400 nyanlända. Vansbros tilldelning 2016 är 22 flyktingar. Regeringen föreslog i slutet av en tillfällig lagstiftning för att få fler flyktingar att söka asyl i andra länder. Man inför tillfälliga uppehållstillstånd för alla utom kvotflyktingar. Undantag görs för barn och familjer som registrerats innan de nya reglerna presenterades. Kraven för att beviljas temporära uppehållstillstånd är lägre än för permanenta uppehållstillstånd. Man kan därför anta att asylprocessen snabbas upp betydligt och att utslussningen till kommunerna från tillfälliga boenden då också går snabbare. Man kan dock anta att de flesta fortfarande vill ha ett permanent uppehållstillstånd. Ett av kraven för permanent uppehållstillstånd blir att man har sysselsättning och ordnade bostadsförhållanden. En tänkbar och trolig konsekvens av det är att fler söker sig till orter där de kan hitta boende och jobb. Vansbro är en av de orter som då kan tänkas få ta emot fler nyanlända från andra orter (se även under rubriken Sysselsättning och kompetensförsörjning nedan). De här två faktorerna- den uppsnabbade asylprocessen och ett mer aktivt sökande efter jobb och bostadinnebär att Vansbro kan få ta emot betydligt fler nyanlända än den kvot man har tilldelats för Siffran kan tänkas bli upp emot tre gånger så många. Det här, i kombination med värdskapet för de som redan sökt sig till- eller placerats i- Vansbro kommun, ger förstås fortsatt stora utmaningar för kommunen. Många nyanlända är relativt välutbildade. I de vanligast förekommande invandrarländerna så är andelen med eftergymnasial utbildning i Iran 51%, Irak 37%, Syrien 34%, Afghanistan 25% och Somalia 11%. 2 Det har genomförts studier i andra dalakommuner som visar att det uppstår kommunalekonomiska överskott kopplat till flyktingmottagandet. En slutsats i den studien var att de överskotten bör användas på så sätt att kommuninvånarna inte märker av några negativa konsekvenser i sina vardagliga kontakter med kommunen Källa SCB

18 Sid 6(17) I en kommun som är jämförbar med Vansbro, Orsa, har man tagit emot flyktingar sen mitten på 80-talet. Där bedömer man att ca 25% av flyktingarna har valt att stanna i Orsa. Av de som har stannat så har ca 75% kommit i arbete- eller studerarefter tre år. Av dessa har ca 50% jobb som handlar om andra nyanlända, 25% har andra typer av jobb och 25% studerar. Man ska vara medveten om att processen med att på kort tid ta emot stora mängder med flyktingar innebär möjligheter men även utmaningar. Det ger vinster i form av möjligheter för föreningar och ideella aktörer att nyrekrytera, kompetensförsörjning på arbetsmarknaden, åldersfördelningen förbättras och konsumtionen ökar. Det leder dock även till ökade påfrestningar på samhällsservicen, bostadsbrist, påfrestningar i skolmiljön och tar kraft (i form av man måste lägga en stor del av sitt utvecklingsfokus på att lösa utmaningar som är relaterade till mottagandet). Man bör ha en ambition att inte handläggningstider förlängs, att kommunal service ligger på en minst lika hög nivå som förut, att elever får minst lika bra förutsättningar att lyckas i skolan, att nya och gamla invånare snabbt kan hitta en bostad, etc. Just bostäder blir snabbt en trång sektor om man lyckas väl med att matcha nyanlända mot den lokala arbetsmarknaden och de väljer att stanna. Om man har ett behov av ny arbetskraft bör man också använda den statliga ersättningen till att så snabbt som möjligt integrera- välkomna- och matcha- de nyanlända mot den lokala arbetsmarknaden. Detta är kanske extra viktigt i Vansbro och det som på längre sikt kan ge den största vinsten för kommunen. Läs mer om de möjliga sambanden mellan invandringen och kompetensförsörjning under rubriken Sysselsättning och kompetensförsörjning nedan.

19 Sid 7(17) Minskad bilism Antal körda mil per bil minskar i genomsnitt. Detta gäller även i inlandskommuner, men uppvägs till viss del av att vi åker allt längre sträckor till arbete (och på landsbygden sker detta inte så mycket via kollektivtrafik). Något som ökar är också att människor i ökad utsträckning går, använder cykel, elcykel eller moped för att förflytta sig, vilket är bra för folkhälsan. Hur kan man underlätta det? Vansbro kommun har ett stort flöde av fjällturister, men även det förändras. Till exempel genom att fler väljer att åka kollektivt till fjällen?, väljer andra resvägar och genom att betydligt bränslesnålare bilar gör att tankningsstoppen blir färre (fast det kanske vänder igen, om inte räckvidden för det ökande antalet elbilar ökar dramatiskt). Ny vägsträckning Hulån-Vansbro efter E 16 kan påverka både genomfartstrafiken och pendlingsmöjligheter i positiv riktning? Vård och omsorg- ökat teknikstöd och ökat kvarboende De tekniska möjligheterna ökar inom sjukvård samt kommunal vård och omsorg. Diagnoser på distans, hemtjänst- och äldreboenderobotar, mm. Priset sjunker för tekniska hjälpmedel, medan priset på offentliga tjänster stiger. Hur kan man utnyttja det på ett sätt som ger minst lika bra upplevd livskvalitet för kunderna/gästerna som tidigare? Allt fler äldre vill bo kvar hemma och allt mer avancerad vård sker i hemmet. Yngre äldre får en allt bättre hälsa och livslängden ökar. Ständigt uppkopplade medborgare Som medborgare vänjer vi oss nu snabbt vid att ständigt ha direkt tillgång till information och service. Detta ökar kraven även på kommunens information- och service på nätet, att kunna ansöka om tillstånd och söka svaren på olika frågor när man själv har tid och inte bara under kontorstid. Invånarna blir alltmer pålästa och medvetna om sina rättigheter. Det kan ses både som en belastning och en möjlighet? Har man en kommunikationspolicy som är anpassad till detta? Kan man kanske dra nytta av medborgare med stora kunskaper- eller till och med spetskunskaper, inom ämnen där man själv behöver kunskap?

20 Sid 8(17) Tjänster dyrare o varor billigare Offentligt finansierade tjänster blir allt dyrare, medan varor blir allt billigare. Kan man ersätta-, rationalisera bort eller handla upp vissa tjänster för att kunna behållaeller utöka tjänster som ökar invånarnas nöjdhet och kommunens attraktivitet? Eller samverka med andra kommuner? Vi har en ökande internethandel. För konsumenterna är det positivt att via några knapptryckningar få tillgång till hela världens utbud till ett lågt pris. I Vansbro finns ett mycket framgångsrikt näthandelsföretag vilket har lett till ett stort antal nya arbetstillfällen och lägre ungdomsarbetslöshet. Men internethandel innebär också nackdelar i form av att butiker på mindre orter läggs ner på grund av att de inte klarar av att konkurrera prismässigt. Trenden är en fortsatt nedläggning av butiker i mindre orter, till följd av internethandel och köpcentrum i större orter. Identitetsdriven ekonomi Vi bygger mer och mer upp våra personliga varumärken. De handlar inte bara- (utan snarare mindre och mindre-) om statusprylar. Man kan säga att det har blivit mer jag och mindre vi. Ett tecken bland många på det är föreningars ökande svårigheter att hitta styrelsemedlemmar och minskad benägenhet att engagera sig politiskt. Kan vi hitta sätt att hjälpa våra invånare att stärka sina personliga varumärken som sammanfaller med kommunens behov av-/önskan om ökad delaktighet, medborgardialog, utvecklingsaktiviteter eller ideellt arbete? Kan vi skapa ett intresse för lokal politik? Människor med ett visst personligt varumärke söker sig till platser med ett varumärke som passar- eller förstärker deras eget. Vilket varumärke har Vansbro kommun? Vilka grupper av invånare har varumärken som matchar Vansbros och kan stärkas av att de bor- och/eller verkar här? Hur gör man det lätt för invånare som är stolta över att bo här att visa upp det? Vilka är Vansbros positiva egenskaper? Kan man med enkla medel stärka dem? Minskad lokal rådighet Den lokala rådigheten minskar. Orsaker till det är att allt fler beslut fattas inom EU, att den statliga styrningen ökar (skola, äldreomsorg, arbetsmiljö), att medias genomslagskraft har ökats och medborgares ökade valfrihet i skola och vård. En negativ vinkling i media av händelser/beslut kan skapa reaktioner som indirekt tvingar en att välja en annan väg än man hade tänkt. Men en drivande, motiverad och kreativ kommunal organisation med en tydlig vision har faktiskt större möjlighet att positivt påverka sin egen lokala rådighet. Bara döda fiskar flyter med strömmen.

21 Sid 9(17) Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget? Företagen på orten behöver arbetskraft. Om det blir allt svårare för dem att rekrytera rätt medarbetare kanske de i framtiden vill vara med och påverka utvecklingen så att det blir lättare att hitta medarbetare? Alternativet för dem kan vara att stanna i växten, köpa in kompetens utifrån eller flytta från orten. Folkhälsa Vi lever allt längre och yngre äldre blir allt friskare. Samtidigt ökar välfärdssjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, övervikt och diabetes. Nationellt mår allt fler unga allt sämre, till exempel med övervikt och psykisk ohälsa. Folkhälsan i Vansbro är inte bra. Man har låga medelinkomster och låg utbildningsnivå, vilket är vanliga indikatorer på mindre bra folkhälsa. Det blir fler överviktiga unga människor, konsumtionen av lugnande och smärtstillande läkemedel är hög och man har en relativt hög dödlighet i till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Det beror på ett antal olika samverkande saker, till exempel är både medelinkomsten och utbildningsnivån i Vansbro kommun låg och det är vanliga indikatorer på högt ohälsotal. Men ohälsa kan också motverkas genom att invånarna ges möjligheter till att höja sin utbildningsnivå och delta i utvecklingen på olika sätt och att på så sätt (delvis) kunna påverka sin egen framtid. Övrigt FN:s klimatpanel har slagit fast att vi går mot en uppvärmning av jorden. De stora effekterna av det kommer lite längre fram i tiden. Vi har dock alla ett ansvar för att leva så klimatsmart som möjligt och även i det offentliga så långt som möjligt ta tillvara de chanser som finns till att välja klimatsmarta lösningar. Även om effekterna mestadels ligger långt fram så är det genom att göra saker nu som vi kan lindra- eller undvika dem.

22 Sid 10(17) Statistik för Vansbros utveckling Sysselsättning, arbetslöshet och kompetensförsörjning Sysselsättningen var som högst i Vansbro runt 1990 och har sedan dess minskat med ca 15%. Minskningen har dock bromsat upp sen 2010 och antalet sysselsatta har sedan dess varit i stort sett oförändrat. Då sysselsättningen ökar ganska rejält både i riket och Dalarnas län, så har dock Vansbro haft en relativt sett svagare utveckling. Om man tittar lite närmare på statistiken så har den offentliga sysselsättningen i Vansbro minskat medan den privata sysselsättningen har ökat. Källa SCB Med oförändrad sysselsättning, en åldrande befolkning och ökande pensionsavgångar, i kombination med minskande barn- och ungdomskullar, så har arbetslösheten minskat i snabb takt. Speciellt ungdomsarbetslösheten har minskat mycket kraftigt och är nu nere på bland de lägsta nivåerna i landet bland mindre kommuner. I nedanstående diagram ser vi först arbetslösheten i hela arbetskraften år. I nästa diagram ser vi ungdomsarbetslösheten (18-24 år).

23 Sid 11(17) Källa Arbetsförmedlingen Källa Arbetsförmedlingen Näringslivssamverkan i Vansbro har i samverkan med Arbetsförmedlingen gjort en glapprognos, där man har undersökt hur man i Vansbro kommun kommer att klara kompetensförsörjningen, hur man kan ersätta medarbetare som går i pension. Prognosen visar att man fram till år 2025 behöver fylla på med ca 800 personer (ca 25% av de yrkesverksamma). Om man tar hänsyn till utflyttning och ett visst bortfall av ungdomar så är det ganska enkelt att räkna ut att de barn och ungdomar som finns i Vansbro idag inte kommer att räcka till för att fylla glappet. Det är betydligt fler ungdomar i åldern år som flyttar ut än som flyttar in. Vi kan därför räkna med att det behövs ett extra tillskott på ca personer för att ersätta de personer som går i pension de närmaste tio åren.

24 Sid 12(17) För att fylla det här glappet behövs både infödd- och invandrad- arbetskraft. Vansbro har mycket att vinna på att hitta strategier för att fler ungdomar stannar eller flyttar tillbaka. Man har också anledning att verka för att nyanlända kan ges förutsättningar att utvecklas och matchas mot lokala arbetstillfällen. I och med det stora behovet av kompetensförsörjning så har Vansbro också ovanligt goda förutsättningar för att nyanlända ska komma i sysselsättning. Nedanstående diagram visar att man i Vansbro också har lyckats ovanligt väl med att integrera nyanlända i arbetskraften. Man finns bland de 100 kommuner i landet som har lyckats bäst med det. 3 Omsättning till arbete bland nyanlända i Dalarnas kommuner Källa Arbetsförmedlingen 61% 3 Källa Refominstitutet,

25 Sid 13(17) Befolkning, pendling Befolkningen i Vansbro kommun har minskat ända sedan femtiotalet, men de senaste fem åren har den faktiskt ökat under två enskilda år. Det senaste året beror detta på mest på ett positivt utrikes flyttnetto (nyanlända som fått uppehållstillstånd). Vansbro har en något högre andel unga (0-17 år) än jämförbara kommuner, men också en högre andel äldre (65- år). Ett annat särdrag för Vansbro är att unga kvinnor flyttar ut i betydligt större utsträckning än unga män. Källa SCB Källa SCB Nedan finns en färsk befolkningsprognos för Vansbro från SCB. I den kan man se att framtidsscenariot har förändrats, från en tydlig befolkningsminskning de närmaste åren till att invånarantalet nu förutspås bli i stort sett oförändrat. På längre sikt, från år 2023 och framåt, förutspår dock SCB att invånarantalet åter börjar sjunka. Men scenariot är ändå betydligt mer positivt än förut, med en fortsatt lägre befolkningsminskning. Den osäkra punkten i SCB:s prognos är att de räknar

26 Sid 14(17) med en fortsatt hög utrikes inflyttning även efter år 2020, vilket ju beror på om oroligheterna i omvärlden fortsätter även framåt. SCB Befolkningsprognos 2016 Inpendlingen till kommunen (de som bor i någon annan kommun och åker till Vansbro för att jobba) har minskat kraftigt under en längre tid i takt med minskande sysselsättning. Den minskar fortfarande, men nu i en något lägre takt än tidigare. Utpendlingen (de som bor i Vansbro och åker till en annan kommun för att jobba) minskar också, men mycket svagt. Källa Telemarksforsking I figuren till vänster kan man se att Vansbro har den lägsta arbetsmarknadsintegrationen (total pendling) i Dalarna. Det beror mest på att det är långt från Vansbro till andra större arbetsmarknader. Det är bara Malung som ligger på någorlunda bekvämt pendlingsavstånd från centralorten, men då Malung är en ganska liten arbetsmarknad så är möjligheterna begränsade. Det är bara ca 100 personer som arbetspendlar från Vansbro till Malung. Dåliga möjligheter till pendling är en nackdel. Det blir viktigt när man behöver byta jobb, eller när nr 1 i en familj får jobb i Vansbro och nr 2 också behöver hitta ett jobb i närheten för att familjen ska kunna flytta dit

27 Sid 15(17) Det stora avståndet till andra arbetsmarknader gör att det är extra viktigt för Vansbro att nya arbetstillfällen skapas i den egna kommunen. Övrig statistik Småhuspriser är en bra värdemätare på kommunens attraktivitet. De ligger i Vansbro fortfarande på en mycket låg nivå (klart lägst i Dalarnas län), men priserna har stigit betydligt snabbare i Vansbro jämfört både med riket och jämförbara kommuner. Företagsklimatet har utvecklats mycket positivt och Vansbro kommun har klättrat från en bottenplacering till en plats bland de 100 bästa. Det finns också en framtidstro i näringslivet. Flera företag med starka entreprenörer har kraftig tillväxt och anställer. Inom industri har Vansbro kommun en särställning, dels genom att man har en ovanligt stor andel av arbetstillfällena där och dels genom att många av kommunens industriföretag har gått emot strömmen och haft en positiv utveckling. Det är faktiskt bara ett tjugotal kommuner i Sverige som har haft en mer positiv utveckling inom industri de senaste fem åren, se diagrammet 4. Man har där även en mycket god samverkan med skolan. Inom tillväxtbranschen turism är utvecklingen svagare. Handeln har haft en mycket svag utveckling, men sällanköpshandeln har de senaste åren hämtat sig lite och ökat igen. Vansbro har dock ett nyföretagande som ligger lägre än genomsnittet i riket och liknande kommuner. Man har också en något svagare lönsamhet 5 och en betydligt svagare ökning av omsättningen 6 än genomsnittet för riket. 4 Källa Telemarksforsking Källa; UC och Företagarna, uthållig företagstillväxt

28 Sid 16(17) Sammanfattning och reflektioner Fram till alldeles nyss så påverkade de globala trenderna inte Vansbro så mycket, men läget har förändrats som en följd av de globala flyktingströmmarna. Vansbro har många kvaliteter som framtida livsstilsflyttare kan komma att leta efter i allt större utsträckning, men då måste man paketera erbjudandet bättre och tydligare visa upp sina positiva kvaliteter. Urbaniseringen och större orters ökade dragningskraft på ungdomar är redan nu en högst påtaglig trend, som har negativa effekter för Vansbro kommun Man kan se fram emot en fortsatt ökande andel äldre och en minskande-, eller fortsatt låg andel unga. Man har en utmaning i att attrahera- och rekrytera arbetskraft, såväl till stora personalgrupper som pedagoger och vårdpersonal som till specialist- och chefstjänster i näringslivet och den offentliga sektorn. Man måste anpassa sig till befolkningens snabbt ökande efterfrågan på digitala tjänster och digital information. Det är en viktig fråga för att vara attraktiv även som arbetsgivare och bostadsort. Vansbro kommun avviker positivt jämfört med andra kommuner inom ett antal områden (till exempel företagsklimat, kända namn och varumärken, by- och boendemiljöer nära älven, medborgarinflytande, exponering mot fjälltrafiken, Vansbrosimningen och andra evenemang). Kan man förstärka- och använda det- på ett mer offensivt sätt? Hur profilerar man sig? Ökad samverkan är en möjlighet. Hur kan man genom samverkan med andra kommuner och aktörer minska kostnader, undvika försämringar, förbättra service och öka attraktiviteten? Måste kommunal samverkan alltid ske med den kommun som ligger närmast? Vilka kommuner har lyckats och hur gjorde de? Nästan alla de problem man ställs inför finns även i många andra kommuner. Ofta har någon annan tänkt längre än man själv har gjort i en enskild fråga och man kan imitera- eller anpassa (sällan bra att bara kopiera). Ibland har man själv tänkt långt och kanske kan söka offentlig finansiering för att gå vidare med idén. Man bör, innan man sätter igång ett stort internt arbete, undersöka om man kan få draghjälptips- eller lösningar- från någon annan. Man kan mobilisera extra finansiering genom att utnyttja de program för innovation och utveckling som finns på regionaloch nationell- nivå. Men för det krävs att man har en omvärldsbevakning även på det området. Var kan man hitta information om vad andra har gjort som man kan dra nytta av? Hur skaffar man sig information om var man kan hitta/söka extra stöd för olika typer av utvecklingsprocesser? Hur kan man hjälpa andra aktörer i kommunen att söka medel och stöd för sin (kommunens) utveckling? 6 Källa; Arena för tillväxt, omsättningsutveckling

29 Sid 17(17) Vansbros situation kan ju fortfarande tyckas vara lite besvärlig, med en långsiktigt minskande befolkning, svag sysselsättningsutveckling och låg pendling. Vansbro kommun har dock kvaliteter- och förutsättningar- som många andra mindre kommuner i inlandet drömmer om i form av Vansbrosimningen, Lyko, livskraftig industri och genomfartstrafiken. Man måste förstås arbeta med att förbättra det som fungerar mindre bra idag. Man måste dock troligen, om man varaktigt vill vända negativa trender, också satsa på att förstärka det som är friskt, starkt och ger attraktionskraft! Det finns statliga och regionala medel att söka för att utveckla verksamheter och idéer, men det kräver att man avsätter tid och energi för att aktivt söka- och driva- utvecklingsprojekt. Samtidigt är det så att Vansbro fortfarande har knappare ekonomiska resurser än många andra kommuner och om man vill skapa utrymme för satsningar på utveckling inom skola, vård, service och tillväxt så måste man våga bryta mönster, göra tuffa prioriteringar, hitta okonventionella lösningar och öka samverkan med andra. Det finns fortfarande en lång rad med utmaningar, men utvecklingen har de senaste åren blivit mer positiv i Vansbro kommun med en större framtidstro, ökande delaktighet och tillit 7 och där kommunens mest kända varumärken har stärkts. En utveckling med minskande befolkning har nu, i och med en kraftig ökning av nyanlända, växlats mot en förväntad ökning de närmaste åren. Invandringen ger utmaningar och påfrestningar, men även ökade ekonomiska resurser och möjligheter. Den viktigaste faktorn för Vansbros framtid är den privata sysselsättningen. Den ger ungdomar möjlighet att stanna i kommunen, nyanlända möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och förutsättningar för att producera välfärd i den offentliga sektorn. För Vansbro är den privata sysselsättningen i den egna kommunen extra viktig då man har så långa avstånd till andra kommuner. Kommuner har goda möjligheter att, även med begränsade ekonomiska resurser och utan att ge avkall på lagar, regler och kontroll, ge goda förutsättningar för företagare att starta- och utveckla växande företag. Vansbro har påbörjat en mental vändning. Den plattformen kan man använda för att öka samverkan och dialogen ännu mer och ge ungdomar, nyanlända och hemvändare förutsättningar för att bo, leva och verka i Vansbro kommun. Ola Granholm, Vansbro 10 maj Källa SCB:s medborgarundersökning 2014

30 Budget 2016 Budget 2017 Ram 2018 Ram 2019 tkr Exklusive kapitalkostnader KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen Utbildning och arbete Vård och omsorg Samhällsbyggnad Övergripande inkl kommunkansli Allmän kollektivtrafik VDUF Verksamheter Strategisk utveckling KS förfogande Extra bidrag flyktingmottagnade Reducering KOMMUNSTYRELSEN VDUF JÄVSNÄMND ÖVERFÖRMYNDARE REVISION VALNÄMND Summa FINANSIERING Pensionskostnader Avskrivningar Löneökningar Biobränsleanläggning VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter och statsbidrag inkl generella statsbidrag och utjämning Extra statsbidrag flyktingmottagnade Finansiella kostnader och intäkter Borgensavgift Ränta pensionsskuld ÅRETS RESULTAT

31 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd ekonomi KS 2016/204 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Aktieägartillskott, Förenades småkommuners försäkrings AB (FSFAB) Rekommendation till beslut 1. Vansbro kommun inbetalar under 2016 ett villkorat aktieägartillskott om kronor till Förenade småkommuners försäkrings AB. 2. Återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet kommer att påbörjas när bolagets fria kapital uppgår till minst 6 miljoner kronor, detta enligt reviderad årsredovisning och i övrigt god finansiell ställning. 3. Aktieägartillskottet finansieras via kommunens likvida medel. Sammanfattning FSFAB har under sina åtta verksamhetsår varit en konkurrenskraftig försäkringsgivare för sina delägare. Idag är 24 kommuner delägare i FSFAB. Premierna som delägarna har betalat har varit stabila i relation till försäkrad volym. Inga generella ökningar har gjorts vilket gör att delägarna har i princip samma premie som vid bolagets start. Betalda skador till delägarna har varit avsevärt högre än vad som förutsågs vid bolagets bildande. Under de åtta verksamhetsåren har det inträffat tre enskilt stora skador men även frekvensen av skador är högre än vad delägarna redovisade vid bolagets etablering. Det har bland annat inneburit att återförsäkringen blivit avsevärt dyrare än vid starten aktieägartillskott FSFAB Regelverket för försäkringsbolag ändras 2016 genom det sk Solvens II direktivet, det nya regelverket ställer högre krav på försäkringsbolagens riskkontroll, regelefterlevnad och rapporteringssystem. Kravet stärk även för kapitalisering av försäkringbolagen, för FSFABs del innebär det att minsta tillåtna kapital för att driva verksamheten vidare är 34 mkr. Vid utgången av 2015 är kapitalet (solvenskapital) 41,4 mkr. Marginalen ned till 34 mkr bedömer bolaget vara så liten att en plan för att stärka kapitalbasen måste antas av ägarna. För att stärka kapitalbasen rekommenderar styrelsen för FSFAB att bolagets kapitalbas stärks genom aktieägartillskott med 300 tkr per ägare vilket ger ett tillskott på 7,2 mkr. Återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet kommer att påbörjas när bolagets fria kapital uppgår till minst 6 mkr. Aktieägartillskottet finansieras via kommunens likvida medel. Bakgrund Sedan 2007 har Vansbro kommun varit delägare i Förenades småkommuners försäkrings AB (FSFAB) och har nästan sedan dess haft FSFAB som försäkringsgivare. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se