Sammanträde, Kommunfullmäktige. Föredragningslista. Kallelse Till ersättare och övriga för kännedom. Tid: , kl.

Transkript

1 Kallelse Sammanträde, Kommunfullmäktige Till ersättare och övriga för kännedom Tid: , kl. 18:00 Plats: Pelarsalen Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Handläggare 1. Jäv 2. Justerande 3. Allmänhetens frågestund 4. Information och meddelanden - Kommunal information - Information, Region Dalarna - Information, bredband - Information, Samhällsbyggnad: miljö&bygg, gata&park, räddningstjänst, bibliotek m.fl. - Protokoll och minnesanteckningar från KS, Jäv, Db, Pb och Vduf 5. Interpellationer, frågor och motioner 6. Strategisk plan KS 2015/293 Catarina Willman 7. Kostpolicy KS 2015/483 Maria Lindqvist 8. Motion avseende maten vid kommunens seniorboenden KS 2014/794 Maria Lindqvist 9. Sammanträdesplan 2016 KS 2015/460 Elisabeth Rooth- Eriksson 10. Handlingsprogram för räddningstjänsten KS 2013/494 Bo Lundberg 11. MittNät AB, delägarskap KS 2015/517 Thomas Carlsson 12. Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL, kvartal 2 år Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL, kvartal 3 år Dalasågen 14:8 och 15:8, godkännande av försäljning KS 2015/408 KS 2015/535 KS 2015/469 Malou Larsson, Agneta Eriksson Malou Larsson, Agneta Eriksson Catarina Willman 15. Val av nämndemän för perioden KS 2015/316 Tobias Rundström

2 Kallelse Sammanträde, Kommunfullmäktige Uwe Weigel Ordförande Tobias Rundström Sekreterare

3 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 228 Ärende KS 2015/293 Strategisk plan Förslag till kommunfullmäktige A. Att fastställa kommunens strategiska mål Medborgare och kunder - Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Framtidstro och utveckling - Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling Medarbetare - Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje Ekonomi - Vansbro kommun har en hållbar ekonomi B. Överskottsmålet sätts till 0,25 % C. Att anslå driftbudget för 2016 enligt följande: - Kommunfullmäktige, 509 tkr - Kommunstyrelsen, tkr - Jävsnämnd, 78 tkr - Överförmyndare, 955 tkr - Revision, 554 tkr - Finansiering enligt fördelning i strategiska planen. D. Att inom kommunstyrelsens budget ska 1000 tkr avsättas för Strategisk utveckling. E. Att fastställa investeringsplan enligt strategiska planen. F. Skattesatsen fastställs till 22:77 för 2016 G. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige för övrigt fastställer strategisk plan enligt utarbetat förslag. H. Kommunstyrelsen beslutar sig för att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra de tekniska justeringar som behövs Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: Tillskriva regeringen, och föreslå region Dalarna tillskriva regeringen, med begäran att statsbidrag till kommunerna i betydligt högre grad tillskjuts i det generella statsbidraget istället för som nu i ökad utsträckning ges som riktade statsbidrag. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, cirkulär 15:24, ökas de riktade statsbidragen med 18 miljarder kronor inför SKL gör Justerande Utdragsbestyrkande

4 Protokollsutdrag Sida 2 (4) Kommunstyrelsen bedömningen att den administration detta medför samt att anpassa verksamheten till kriterier som ska följas upp vida överstiger de intäkter som erhålls. Vansbro kommun delar SKL:s synpunkt och menar att en höjning av de generella statsbidragen samhällsekonomiskt är att föredra framför ökade riktade statsbidrag. Dels på grund av den administration som är förenade med de riktade statsbidragen och dels för att utgångsläget och behoven ser olika ut i olika kommuner varför det inte är rimligt att göra likartade satsningar i alla kommuner. Ärendet Kommunstyrelsen har utarbetat förslag till Strategiska mål och strategier för planperioden enligt den reviderade styrmodellen. Utifrån ekonomiska planeringsförutsättningar har budget och plan samt investeringsplan för perioden utarbetats, Förslag Per-Anders Westheds (C) förslag: A. Att fastställa kommunens strategiska mål Medborgare och kunder - Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Framtidstro och utveckling - Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling Medarbetare - Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje Ekonomi - Vansbro kommun har en hållbar ekonomi B. Överskottsmålet sätts till 0,25 % C. Att anslå driftbudget för 2016 enligt följande: - Kommunfullmäktige, 509 tkr - Kommunstyrelsen, tkr - Jävsnämnd, 78 tkr - Överförmyndare, 955 tkr - Revision, 554 tkr - Finansiering enligt fördelning i strategiska planen. D. Att inom kommunstyrelsens budget ska 1000 tkr avsättas för Strategisk utveckling. E. Att fastställa investeringsplan enligt strategiska planen. F. Skattesatsen fastställs till 22:77 för 2016 Justerande Utdragsbestyrkande

5 Protokollsutdrag Sida 3 (4) Kommunstyrelsen G. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige för övrigt fastställer strategisk plan enligt utarbetat förslag. H. Kommunstyrelsen beslutar sig för att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra de tekniska justeringar som behövs Torsten Larssons (KD) tilläggsförslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: Tillskriva regeringen, och föreslå region Dalarna tillskriva regeringen, med begäran att statsbidrag till kommunerna i betydligt högre grad tillskjuts i det generella statsbidraget istället för som nu i ökad utsträckning ges som riktade statsbidrag. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, cirkulär 15:24, ökas de riktade statsbidragen med 18 miljarder kronor inför SKL gör bedömningen att den administration detta medför samt att anpassa verksamheten till kriterier som ska följas upp vida överstiger de intäkter som erhålls. Vansbro kommun delar SKL:s synpunkt och menar att en höjning av de generella statsbidragen samhällsekonomiskt är att föredra framför ökade riktade statsbidrag. Dels på grund av den administration som är förenade med de riktade statsbidragen och dels för att utgångsläget och behoven ser olika ut i olika kommuner varför det inte är rimligt att göra likartade satsningar i alla kommuner. Nall Lasse Andersson (S) yrkar bifall Torsten Larssons (KD) tilläggsförslag. Wahan Harutun (KP) yrkar bifall till Torsten Larssons (KD) tilläggsförslag. Wahan Harutuns förslag: B. Överskottsmålet sätts till 2,0 % F. Skattesatsen fastställs till 22:50 för 2016 Beslutsgång Ordförande ställer Per-Anders Westheds (C) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförande ställer Torsten Larssons (KD) tilläggsförslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget Ordförande ställer Wahan Harutuns (KP) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Justerande Utdragsbestyrkande

6 Protokollsutdrag Sida 4 (4) Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Strategisk plan ver 3 #11 Tjänsteutlåtande #11 Strategisk plan NY #15 Justerande Utdragsbestyrkande

7 Strategisk plan Budget 2016 Kompletteras vid kommunfullmäktige i december 2015 Dokumentnamn Strategisk plan ver 3 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Version Senast reviderad Giltig till

8 Sida 1 av 10 Planerings- och uppföljningsprocessen Här beskrivs planerings- och uppföljningsprocessen för (kompletteras vid KF i december 2015). Styrmodellen En kortfattad beskrivning av styrmodellen (kompletteras vid KF i december 2015). Omvärldsanalys Här redovisas en övergripande omvärldsanalys. Innehåller även en sammanfattning från verksamhetsplanernas omvärldsanalys. (kompletteras vid KF i december 2015) Uppdraget Uppdraget för Vansbro kommun är att genom samverkan i demokratisk ordning och människor emellan inom kommunens geografiska område tillhandahålla nyttigheter och tjänster i syfte att tillgodose gemensamma behov av fundamentalt slag. I detta uppdrag har Vansbro kommun tre roller, nämligen - Att ge service - Att vara myndighet - Att leda en process som syftar till kommunens långsiktiga utveckling. Rollen som servicegivare är den största uppgiften och kommunen ska av invånarna uppfattas som en professionell serviceorganisation. För att säkerställa tillgången till service krävs att kommunen arbetar med ett helhetsperspektiv och samordning i tillämpliga delar. Rollen som myndighetsutövare innebär att kommunen har uppdrag via lagstiftning att fatta beslut som både kan vara gynnande och tvingande för den enskilde. I all myndighetsutövning krävs att den görs på rätt nivå och på ett för individen tryggt och rättssäkert sätt. Rollen att leda arbetet med kommunens utveckling betyder att tillsammans med andra aktörer ta tillvara kommunens intressen för att säkerställa dess fortlevnad. I den rollen krävs ett aktivt arbete som ska genomsyras av kreativitet och långsiktighet. Genom en långsiktig satsning på ett antal noga utvalda strategiskt viktiga områden kan Vansbro kommun bli en ännu bättre kommun att bo, leva och arbeta i. Som ett stöd i dialogen med medborgare ska Vansbro kommun delta i SKLs nätverk Kommunens Kvalitet i Korthet. Balanskravet och god ekonomisk hushållning I kommunallagen kap 8 regleras kommunernas ekonomiska förvaltning. Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunen senast i bokslutet 2001 skulle ha uppvisat ett positivt resultat. Kravet på balans i ekonomin tillkom för att lagstiftarna ville göra kommunallagen konkret och tydlig när man talar om att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter.

9 Sida 2 av 10 Detta innebär att kommunen inte ska använda sin förmögenhet (eget kapital) till att täcka löpande driftkostnader och således inte heller bör finansiera löpande driftkostnader med lån. Lagregleringen om Mål och riktlinjer för ekonomisk hushållning innebär bl a: Återställningstiden för negativa resultat är from år, from 2000 tom 2004 är återställningstiden 2 år. Godkännande av synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat i budget och årsredovisning. Delårsrapport ska behandlas av fullmäktige. Revisorerna ska granska finansiella mål i årsredovisning och delårsrapport samt uttala sig om dessa är förenligt med fastställda mål och riktlinjer. När underskott kan konstateras ska fullmäktige så snart som möjligt anta en särskild åtgärdsplan. Att enbart uppnå balanskravet kan inte betraktas som god ekonomisk hushållning. Balanskravet är ett minimikrav som dock inte räcker för att stärka det egna kapitalet på sikt. Verksamhetsstyrning Vision Vansbro kommun är en attraktiv kommun, där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet. Strategiska mål Varje mål ses i ett större sammanhang där samtliga mål och strategier vägs samman. Medborgare och kunder Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Strategier för att uppnå målet Vansbro kommun har en god tillgänglighet, god service, gott bemötande och är tydliga med vad kommunen kan erbjuda Vansbro kommun för en öppen och aktiv dialog och ger möjlighet att vara med och påverka Vansbro kommun arbetar för ökad mångfald genom samverkan med föreningar och organisationer Vansbro kommun verkar för en väl fungerande integration genom att ta vara på den resurs som nyanlända utgör

10 Sida 3 av 10 Framtidstro och utveckling Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling Strategier för att uppnå målet Vansbro kommun verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer Vansbro kommun bidrar i samverkan med andra aktörer till ett rikt fritids- och kulturliv samt utveckling av besöksnäringen Vansbro kommun verkar för landsbygdsutveckling Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån Vansbro kommun arbetar med miljö- och energifrågor i enlighet med gällande energi och klimatplan samt utformar lokala miljömål utifrån Dalarnas miljömål Vansbro kommun skapar förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga Vansbro kommun skapar förutsättningar för förändrade attityder till utbildning/bildning Vansbro kommun arbetar för god folkhälsa Vansbro kommun arbetar för ökad samverkan med andra kommuner, särskilt med Malung- Sälens kommun samt med andra myndigheter Medarbetare Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje Strategier för att uppnå målet Vansbro kommuns arbetsplatser kännetecknas av tydliga mål, strukturer och rutiner. Vansbro kommun ger alla medarbetare möjlighet till inflytande och påverkan på verksamhetens utveckling och resultat Vansbro kommun har engagerade och tydliga chefer Vansbro kommun ger kompensutvecklingen utifrån verksamhetens behov Vansbro kommun ger de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet

11 Sida 4 av 10 Ekonomi Vansbro kommun har en hållbar ekonomi. Strategier för att uppnå målet Vansbro kommun för en ansvarsfull politik där ekonomin är i balans Vansbro kommun förbättrar den ekonomiska planeringen genom väl genomarbetade investerings- och underhållsplaner samt ett utvecklat koncerntänkande Vansbro kommun utvecklar arbete med ekonomisk uppföljning, utvärderingar och analyser Verksamhetens nettokostnad inklusive finansnetto överstiger inte 99,5% av skatter, generella statsbidrag och utjämning Investeringar uppgår till max 17 mkr i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod Ambitionen är att investeringsnivån efter 2018 ökar (ingen strategi) Skattesatsen hålls oförändrad (är detta en strategi?) Verksamhetens nettokostnad ökar inte mer än skatteintäkter och generella statsbidrag

12 Sida 5 av 10 Mål (kompletteras vid KF i december 2015) Medborgare och kunder Indikator Enhet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Framtidstro och utveckling Indikator Enhet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Medarbetare Indikator Enhet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

13 Sida 6 av 10 Ekonomi Indikator Enhet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

14 Sida 7 av 10 Driftbudget tkr Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 Exklusive kapitalkostnader KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN JÄVSNÄMND ÖVERFÖRMYNDARE REVISION VALNÄMND Summa FINANSIERING Pensionskostnader Avskrivningar Löneökningar Biobränsleanläggning VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter och statsbidrag inkl generella statsbidrag och utjämning Finansiella kostnader och intäkter Borgensavgift Ränta pensionsskuld ÅRETS RESULTAT Kommunstyrelsens budget reduceras från 2015 och därefter varje år i planen. De ökningar av budget som skett på andra poster justeras i kommunstyrelsens budget. Pensionskostnaderna ökar kommande år då kostnader för stora pensionskullar ska betalas, kommunen har ingen avsättning för pensionskostnader. Avskrivningar ökar de kommande åren då stora investeringar i främst räddningsstation och Myrbacka skola har genomförts. Löneökningar de kommande åren förväntas ligga på 3 % eller mer, det innebär kostnadsökningar på ca 7-8 mkr per år. Intäktsökningen i form av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning förväntas vara ca 2 mkr mellan 2015 och 2016, beroende på att invånarantalet 2015 beräknades högt. Intäktsökningen kommande år beräknas till ca 7 mkr följande år. För att klara finansiering av ökade kostnader i förhållande till intäktsökningen kommer kommunstyrelsen budget minska kommande år. I tabell nedan visas förändringarna.

15 Sida 8 av 10 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 Perioden Pensionskostnader % 115% 124% 168% Avskrivningar % 105% 100% 124% Löneökningar Skatt, bidrag o utj % 102% 102% 104% Kommunstyrelsen % 99% 99% 95%

16 Sida 9 av 10 Investeringsplan KFs investeringsplan ARBETSMATERIAL Nr Behov Infrastruktur, skydd, fsth.underhåll och projekteringar IT-investeringar Akuta vsh.investeringar Räddningsstation Vansbro Myrbacka skola Renovering simhallens duschutrymmen Brandskyddsåtgärder Söderåsen, Bäckaskog och Medborgarhuset Våtutrymmen Rättargården Snöå bruk Invallning Vansbro Bredbandsutbyggnad Projektering Söderåsens äldreboende Söderåsens äldreboende/trygghetsboende 5 Skolgård o bussanslutning Myrbacka skola 9 Lokaler LSS 10 Uppdatering av IT-miljön och utbyggnad av ITinfrastrukturen KFs EJ FÖRDELADE INVESTERINGSMEDEL SUMMA mkr per år from 2015 innebär att budgeten ökas med tkr 2015 och = mkr per år ; 17 mkr per = Kommunfullmäktige har beslutat att investeringar får uppgå till högst 17 mkr per år i genomsnitt över en 5-årsperiod. Med dessa förutsättningar har investeringsplan enligt ovan utarbetas. Kommunen har i avtal med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) förbundit sig att finansiera invallning av Vansbro med 6,7 mkr. Kommunfullmäktige har beslutat att finansiera utbyggnad av bredband med 15 mkr fram till år Förutom dessa investeringar prioriteras renovering av Söderåsens äldreboende och ombyggnad av skolgård och bussanslutning vid Myrbacka skola. Hur mycket dessa investeringar får kosta är utreds under 2015 och Kommunen är i stort behov av boende för brukare inom LSS-lagstiftningen, utredning pågår för dessa boendeformer. Uppdatering av IT-miljön måste genomföras vart 5:e år för att bibehålla och uppdatera miljön. Av de 17 mkr som avsätts i genomsnitt över en 5-årsperiod finns 61,7 mkr för investeringar under Av de 17 mkr per år i genomsnitt som avser har samtliga medel fördelats på investeringar enligt ovan.

17 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2015/293 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Strategisk plan innehållande budget och plan för perioden och investeringsplan Rekommendation till beslut A. Att fastställa kommunens strategiska mål 1. Medborgare och kunder - Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet 2. Framtidstro och utveckling - Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling 3. Medarbetare - Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje 4. Ekonomi - Vansbro kommun har en hållbar ekonomi B. Att anslå driftbudget för 2016 enligt följande: - Kommunfullmäktige 509 tkr - Kommunstyrelsen tkr - Jävsnämnd 78 tkr - Överförmyndare 955 tkr - Revision 554 tkr - Finansiering enligt fördelning i strategiska planen. C. Att inom kommunstyrelsens budget ska tkr avsättas för Strategisk utveckling. D. Att fastställa investeringsplan enligt strategiska planen. E. Skattesatsen fastställs till 22:77 för Strategisk plan F. Ekonomichef får i uppdrag att genomföra de tekniska justeringar som behövs. Sammanfattning Kommunstyrelsen har utarbetat förslag till Strategiska mål och strategier för planperioden enligt den reviderade styrmodellen. Utifrån ekonomiska planeringsförutsättningar Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

18 2(2) har budget och plan samt investeringsplan för perioden utarbetats, redovisas i bilaga. Beslutsunderlag Ekonomiska planeringsförutsättningar Beslutet expedieras till : Ledningsgruppen Ekonom/controller Elenor Andersson och Mattias Hellman Redovisningsekonom Benny Vinghammar Strategisk plan Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

19 Strategisk plan Budget 2016 Kompletteras vid kommunfullmäktige i december 2015 Dokumentnamn Strategisk plan ver 3 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Version Senast reviderad Giltig till

20 Sida 1 av 10 Planerings- och uppföljningsprocessen Här beskrivs planerings- och uppföljningsprocessen för (kompletteras vid KF i december 2015). Styrmodellen En kortfattad beskrivning av styrmodellen (kompletteras vid KF i december 2015). Omvärldsanalys Här redovisas en övergripande omvärldsanalys. Innehåller även en sammanfattning från verksamhetsplanernas omvärldsanalys. (kompletteras vid KF i december 2015) Uppdraget Uppdraget för Vansbro kommun är att genom samverkan i demokratisk ordning och människor emellan inom kommunens geografiska område tillhandahålla nyttigheter och tjänster i syfte att tillgodose gemensamma behov av fundamentalt slag. I detta uppdrag har Vansbro kommun tre roller, nämligen - Att ge service - Att vara myndighet - Att leda en process som syftar till kommunens långsiktiga utveckling. Rollen som servicegivare är den största uppgiften och kommunen ska av invånarna uppfattas som en professionell serviceorganisation. För att säkerställa tillgången till service krävs att kommunen arbetar med ett helhetsperspektiv och samordning i tillämpliga delar. Rollen som myndighetsutövare innebär att kommunen har uppdrag via lagstiftning att fatta beslut som både kan vara gynnande och tvingande för den enskilde. I all myndighetsutövning krävs att den görs på rätt nivå och på ett för individen tryggt och rättssäkert sätt. Rollen att leda arbetet med kommunens utveckling betyder att tillsammans med andra aktörer ta tillvara kommunens intressen för att säkerställa dess fortlevnad. I den rollen krävs ett aktivt arbete som ska genomsyras av kreativitet och långsiktighet. Genom en långsiktig satsning på ett antal noga utvalda strategiskt viktiga områden kan Vansbro kommun bli en ännu bättre kommun att bo, leva och arbeta i. Som ett stöd i dialogen med medborgare ska Vansbro kommun delta i SKLs nätverk Kommunens Kvalitet i Korthet. Balanskravet och god ekonomisk hushållning I kommunallagen kap 8 regleras kommunernas ekonomiska förvaltning. Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunen senast i bokslutet 2001 skulle ha uppvisat ett positivt resultat. Kravet på balans i ekonomin tillkom för att lagstiftarna ville göra kommunallagen konkret och tydlig när man talar om att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter.

21 Sida 2 av 10 Detta innebär att kommunen inte ska använda sin förmögenhet (eget kapital) till att täcka löpande driftkostnader och således inte heller bör finansiera löpande driftkostnader med lån. Lagregleringen om Mål och riktlinjer för ekonomisk hushållning innebär bl a: Återställningstiden för negativa resultat är from år, from 2000 tom 2004 är återställningstiden 2 år. Godkännande av synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat i budget och årsredovisning. Delårsrapport ska behandlas av fullmäktige. Revisorerna ska granska finansiella mål i årsredovisning och delårsrapport samt uttala sig om dessa är förenligt med fastställda mål och riktlinjer. När underskott kan konstateras ska fullmäktige så snart som möjligt anta en särskild åtgärdsplan. Att enbart uppnå balanskravet kan inte betraktas som god ekonomisk hushållning. Balanskravet är ett minimikrav som dock inte räcker för att stärka det egna kapitalet på sikt. Verksamhetsstyrning Vision Vansbro kommun är en attraktiv kommun, där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet. Strategiska mål Varje mål ses i ett större sammanhang där samtliga mål och strategier vägs samman. De strategiska målen mäts med olika indikatorer. Medborgare och kunder Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Strategier för att uppnå målet Vansbro kommun ger en god service, gott bemötande och är tydliga med vad kommunen kan erbjuda Vansbro kommun för en öppen och aktiv dialog och ger möjlighet att vara med och påverka Vansbro kommun tar vara på den resurs som nyanlända utgör

22 Sida 3 av 10 Framtidstro och utveckling Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling Strategier för att uppnå målet Vansbro kommun verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer Vansbro kommun bidrar i samverkan med andra aktörer till ett rikt fritids- och kulturliv samt utveckling av besöksnäringen Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån Vansbro kommun arbetar med miljö- och energifrågor i enlighet med gällande energi och klimatplan Vansbro kommun skapar förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga samt förändrade attityder till utbildning/bildning Vansbro kommun arbetar för god folkhälsa Vansbro kommun arbetar för ökad samverkan med andra kommuner, särskilt med Malung- Sälens kommun samt med andra myndigheter Medarbetare Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje Strategier för att uppnå målet Vansbro kommuns arbetsplatser kännetecknas av tydliga mål, strukturer och rutiner. Vansbro kommun ger alla medarbetare möjlighet till inflytande och påverkan på verksamhetens utveckling och resultat. Vansbro kommun har engagerade och tydliga chefer. Vansbro kommun ger kompetensutvecklingen utifrån verksamhetens behov. Vansbro kommun ger de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet.

23 Sida 4 av 10 Ekonomi Vansbro kommun har en hållbar ekonomi. Strategier för att uppnå målet Vansbro kommun för en ansvarsfull politik där ekonomin är i balans Vansbro kommun förbättrar den ekonomiska planeringen genom väl genomarbetade investerings- och underhållsplaner samt ett utvecklat koncerntänkande Vansbro kommun utvecklar arbetet med ekonomisk uppföljning, utvärderingar och analyser Verksamhetens nettokostnad inklusive finansnetto överstiger inte 99,25 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning 2016 och 99,5 % 2017 och 2018 Investeringar uppgår till max 17 mkr i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod Verksamhetens nettokostnad förändras inte mer än skatteintäkter och generella statsbidrag Indikatorer (Indikatorerna kompletteras vid KF i december 2015 med nivå) Medborgare och kunder Indikator Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Mått 13 KKiK Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Mått 3 KKiK Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Mått 14 KKiK Andelen förvärvsarbetare i kommunen Mått 31 KKiK Framtidstro och utveckling Indikator Antal föreningar som erhåller driftbidrag och bidrag för kulturarrangemang. Hur många nya företag har startats per invånare i kommunen? Mått 33 KKiK Tillförd normalårskorrigerad energi för uppvärmning och tappvarmvatten till lokaler som ägs av den kommunala organisationen ska kontinuerligt minska. Energi och klimatplan mål 11 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Mått 18 KKiK Något mått ur LUPP-undersökningen Försäkringskassans ohälsotal

24 Sida 5 av 10 Medarbetare Indikator Hållbart medarbetarengagemang Sjukfrånvaro Personalomsättning Ekonomi Indikator Resultat i förhållande till skatter, statsbidrag och utjämning Samstämmighet delårsrapport resultat/prognosföljsamhet Ökning verksamhetens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter Investeringar uppgår till maximalt 17 miljoner kronor i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod. Soliditet i kommunen Soliditet i koncernen

25 Sida 6 av 10 Drift- och investeringsbudget Planeringsförutsättningar Kommunfullmäktige har i ärende KS 2013/824, , beslutat om budgetförutsättningar för perioden , dessa är grunden för Strategisk plan Då den ekonomiska situationen för kommunen är ansträngd har justeringar gjorts utifrån planeringsförutsättningarna. Fördelning av ekonomiska resurser Budgeten fördelas från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen, revisorer, valnämnd, överförmyndare och jävsnämnd. Fördelningen av budget inom kommunstyrelsen ansvarar kommunstyrelsen för. Enligt reglemente för kommunstyrelsen är kommunstyrelsen kommunens ledande organ för styrning och ledning på den verkställande nivån. Den ansvarar för samordning, planering och uppföljning av samtlig kommunal verksamhet och har ansvaret för den kommunala verksamhetens utveckling och den kommunala ekonomin oavsett i förvaltnings- eller bolagsform. Driftbudget Med antagen investeringsvolym, skatteintäkter och generella statsbidrag, finansnetto samt avskrivningar och pensionsskuldens förändring mm har resultatbudget/plan upprättats för perioden. Ramarna fördelas exklusive kapitalkostnader.

26 Sida 7 av 10 tkr Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 Exklusive kapitalkostnader KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN JÄVSNÄMND ÖVERFÖRMYNDARE REVISION VALNÄMND Summa FINANSIERING Pensionskostnader Avskrivningar Löneökningar Biobränsleanläggning VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter och statsbidrag inkl generella statsbidrag och utjämning Finansiella kostnader och intäkter Borgensavgift Ränta pensionsskuld ÅRETS RESULTAT Kommentarer till driftbudgeten Kommunstyrelsens budget reduceras från 2015 och därefter varje år i planen. De ökningar av budget som skett på andra poster justeras i kommunstyrelsens budget vilket innebär att kommunstyrelsen måste arbeta med reduceringar i verksamheterna så att kommunens budget i sin helhet kan klaras. Pensionskostnaderna ökar kommande år då kostnader för stora pensionskullar ska betalas, kommunen har ingen avsättning för pensionskostnader. Avskrivningar ökar de kommande åren då stora investeringar i främst räddningsstation och Myrbacka skola har genomförts. Investeringsbidragen som kommunen erhållit har reducerats från avskrivningarna. Löneökningar de kommande åren förväntas ligga på 3 % eller mer, det innebär kostnadsökningar på ca 7-8 mkr per år. Intäktsökningen i form av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning förväntas vara ca 3 mkr mellan 2015 och 2016, beroende på att invånarantalet 2015 beräknades högt. Intäktsökningen kommande år beräknas till ca 8 mkr följande år.

27 Sida 8 av 10 Strategisk utveckling Enligt beslutet om Ekonomiska planeringsförutsättningar framgår att kommunstyrelsen ska avsätta medel för Strategisk utveckling varje år. För avsätts tkr per år. Medel för strategisk utveckling syftar till utvecklingsinsatser som ligger utanför ordinarie verksamhet men som har bäring på Vansbro kommuns inriktningsmål. Det kan handla t ex om medfinansiering av egna eller andras projekt, medfinansiering av olika program, t ex Leader men också bidrag till aktiviteter, anordnade av externa aktörer. Medlen skall inte användas för löpande verksamhet. Investeringsplan Tabellen redovisar även åren för att visa fördelningen av de avsatta medlen per år i genomsnitt per 5-årsperiod. Nr Behov Infrastruktur, skydd, fsth.underhåll och projekteringar IT-investeringar Akuta vsh.investeringar Räddningsstation Vansbro Myrbacka skola Renovering simhallens duschutrymmen Brandskyddsåtgärder Söderåsen, Bäckaskog och Medborgarhuset Våtutrymmen Rättargården Snöå bruk Invallning Vansbro Bredbandsutbyggnad Projektering Söderåsens äldreboende Söderåsens äldreboende/trygghetsboende 5 Skolgård o bussanslutning Myrbacka skola 9 Lokaler LSS 10 Uppdatering av IT-miljön och utbyggnad av ITinfrastrukturen KFs EJ FÖRDELADE INVESTERINGSMEDEL SUMMA mkr per år from 2015 innebär att budgeten ökas med tkr 2015 och = mkr per år ; 17 mkr per = Kommunfullmäktige har beslutat att investeringar får uppgå till högst 17 mkr per år i genomsnitt över en 5-årsperiod. Med dessa förutsättningar har investeringsplan enligt ovan utarbetas. Kommunen har i avtal med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) förbundit sig att finansiera invallning av Vansbro med 6,7 mkr. Kommunfullmäktige har beslutat att finansiera utbyggnad av bredband med 15 mkr fram till år Förutom dessa investeringar prioriteras renovering av Söderåsens äldreboende och ombyggnad av skolgård och bussanslutning vid Myrbacka skola. Hur mycket dessa investeringar får kosta är utreds under 2015 och 2016.

28 Sida 9 av 10 Kommunen är i stort behov av boende för brukare inom LSS-lagstiftningen, utredning pågår för dessa boendeformer. Uppdatering av IT-miljön måste genomföras vart 5:e år för att bibehålla och uppdatera miljön. Av de 17 mkr som avsätts i genomsnitt över en 5-årsperiod finns 61,7 mkr för investeringar under Av de 17 mkr per år i genomsnitt som avser har samtliga medel fördelats på investeringar enligt ovan. Skattesats Föreslås oförändrad skattesats. Beräkningarna grundar sig på oförändrad skattesats under hela planperioden. Skattesatsen för 2016 är 22:77.

29 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 207 Ärende KS 2015/483 Kostpolicy Förslag till kommunfullmäktige 1. Anta kostpolicy enligt föreliggande förslag med ändring under Maten och hälsan till att lyda: Maten ska vara näringsrik, god och omväxlande och så långt möjligt anpassad efter matgästens individuella behov. 2. Kött som köps in bör vara producerat och slaktat enligt svensk djurskyddslagstiftning. Ärendet Kostverksamhetens omfattning gör att det är angeläget för kommunen att ha en policy, som ger en vägledning för berörd personal inom kommunens verksamheter. Denna policy kommer att användas inom förskola, skola och äldreomsorg. En kostpolicy för målgruppen barn, ungdomar och vuxna/äldre inom kommunens verksamheter har utarbetats. Dokumentet kommer sedan att ligga till grund för det fortsatta arbetet med riktlinjer. Förslag Utskottet styrning och ekonomis förslag: Anta kostpolicy enligt föreliggande förslag med ändring under Maten och hälsan till att lyda: Maten ska vara näringsrik, god och omväxlande och så långt möjligt anpassad efter matgästens individuella behov. Nall Lasse Andersson (S) yrkar bifall. Stina Munters (C) tilläggsförslag: Kött som köps in bör vara producerat och slaktat enligt svensk djurskyddslagstiftning. Beslutsgång Ordförande ställer utskottets förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförandes ställer Stina Munters (C) tilläggsförslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Wahan Harutun (KP) avstår. Justerande Utdragsbestyrkande

30 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #1 Kostpolicy #2 Justerande Utdragsbestyrkande

31

32

33

34 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 208 Ärende KS 2014/794 Motion avseende maten vid kommunens seniorboenden Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses vara besvarad. Ärendet Det har inkommit en motion från Wahan Ohannes Harutun och Per Rostgaard Ewald, Kommunpartiet. Motionen handlar om mathållningen på kommunens seniorboenden. Eftersom kommunen inte har några seniorboenden utan bara särskilda boenden och hemtjänst för biståndsbedömda enligt Socialtjänstlagen, faller motionen. Förslag Utskottet omsorgs förslag: Motionen anses vara besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #2 Motion #1 Justerande Utdragsbestyrkande

35 0 KOMMUNPARTIET PARTIPOLITISKT OBUNDET Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun Motion avseende maten vid kommunens seniorboenden Vid kommunens seniorboenden kan pensionärerna beställa mat från kommunens skolkök och få maten levererad genom hemtjänsten. För att beställa får varje pensionär en meny där de kan se vad som tillagas. En portion kostar femtio kronor och innehåller då en varmrätt. Det är oftast en till två potatisar och något kött och kanske en halv tomat eller någon kokt morot. Måltidsdryck är vatten och det kan finnas knäckebröd och möjligen margarin. De gånger det är soppa finns det en skiva mjukt bröd med och möjligen en ostskiva. Sedan är den äldre också TVUNGEN att beställa minst tre måltider om personen vill beställa mat under en vecka. Vilket förmynderil För de lärare som inte äter pedagogisk lunch på skolorna finns det möjlighet att köpa skollunch för femtio kronor. Då ingår 8-12 olika grönsaker, sallader och keso. Man får hämta i princip hur många gånger som helst. Man kan dricka så mycket mjölk man vill. Knäckebröd och margarin finns alltid. De gånger det är soppa kan man ta hur många skivor mjukt bröd man vill och ofta finns det tre olika pålägg. Att det ska vara en sådan skillnad på var tallriken finns är rent ut sagt SKAMLIGT. Hur kan kommunens politiska majoritet godkänna en sådan behandling av våra äldre? Det är inte svårt att lägga färska grönsaker och salladsblandningar i en liknande låda som varmrätten ligger i. Att sedan kalla varmrätten för varm rätt är heller inte rätt många gånger. Allt som oftast när de äldre väljer att sitta i matsalen på seniorboendet är det hemtjänstpersonal som ska värma på maten. Detta sker många gånger så dåligt att maten serveras ljummen eller till och med kall. Vem vill äta då? (Retorisk fråga). Bröd och mjölk går också att se till att det finns på seniorboendena. Ingår det när lärare betalar femtio kronor för maten skall det också ingå när våra äldre betalar lika mycket, för det som ska vara likadan mat. Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahanl@telia.com. Tel: ,

36 Det är diskriminering att behandla människor olika utifrån ålder. Det finns en lag som säger det uttryckligen. Vii Kommunpartiet yrkar därför att: + De äldre på kommunens seniorboenden själva ska få bestämma om de vill beställa mat för en dag eller fler. Det är inte kommunens sak att pracka på människor saker, särskilt inte när dessa människor har svårt att tala för sig och göra sin stämma hörd. + Det ska vara möjligt att även välja bland färska grönsaker och sallader. + Det ska finnas tillgång till mjölk som måltidsdryck + Det ska finnas möjlighet att få upp till fem skivor mjukt bröd de gånger det är soppa. Dessutom ska det alltid finnas tillgång till ost. + Den måltiden ska inte kosta mer än den gör idag, d.v.s. femtio kronor. + Maten alltid ska vara ordentligt uppvärmd när den serveras i boendets matsal. Kommunpartiets Fullmäktigegrupp, Vansbro kommun. Wahan Ohaness Harutun Per Rostgaard Ewald Motion NI december2014 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahanl@telia.com. Tel: ,

37

38

39 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 209 Ärende KS 2015/460 Sammanträdesplan 2016 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer sammanträdesplan enligt föreslagen reviderad tidplan för jävsnämnden och kommunfullmäktige Beslut Kommunstyrelsen fastställer sammanträdesplan enligt föreslagen reviderad tidplan för kommunstyrelsen och dess utskott. Ärendet Förslag till sammanträdesplan för kommunstyrelsen och dess utskott, kommunfullmäktige och jävsnämnd föreligger. Planen följer den beredningskedja som praktiseras i den nya organisationen och inleds med ett dagordningsmöte. Därefter följer utskottsmöten i de fyra utskotten; Leva och bo, Utbildning och arbete, Omsorg, Styrning och ekonomi. Detta följs av sammanträde i Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige sammanträder därefter, dock inte lika frekvent som i övriga kedjan. Observera att den kedja som slutar med kommunfullmäktige 15 februari är senarelagd relativt antagen sammanträdesplan för Utskottet styrning och ekonomi beslutade att uppdra till förvaltningen, att utifrån förda diskussioner revidera förslaget till sammanträdesplan 2016 till kommunstyrelsens sammanträde den 6 oktober. Förslag Ordförandes förslag: 1. Kommunfullmäktige fastställer sammanträdesplan enligt föreslagen reviderad tidplan för jävsnämnden och kommunfullmäktige. 2. Kommunstyrelsen fastställer sammanträdesplan enligt föreslagen reviderad tidplan för kommunstyrelsen och dess utskott. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #3 Sammanträdesplan reviderad #3 Justerande Utdragsbestyrkande

40 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS 2015/460 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson Sammanträdesplan 2016 Rekommendation till beslut KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen fastställer sammanträdesplan enligt föreslagen tidplan för kommunstyrelsen och dess utskott Kommunfullmäktige fastställer sammanträdesplan enligt föreslagen tidplan för jävsnämnden och kommunfullmäktige Sammanfattning Förslag till sammanträdesplan för kommunstyrelsen och dess utskott, kommunfullmäktige och jävsnämnd föreligger. Bakgrund Planen följer den beredningskedja som praktiseras i den nya organisationen och inleds med ett dagordningsmöte. Därefter följer utskottsmöten i de fyra utskotten; Leva och bo, Utbildning och arbete, Omsorg, Styrning och ekonomi. Detta följs av sammanträde i Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige sammanträder därefter, dock inte lika frekvent som i övriga kedjan. Observera att den kedja som slutar med kommunfullmäktige 15 februari är senarelagd relativt antagen sammanträdesplan för Kommunstyrelsen och dess utskott, kommunfullmäktige Sista Dagord- Leva och Omsorg Utbildning Styrning och CSAM KS KF Beslutsärenden inlämningningsmötebo och arbete ekonomi 07-jan 08-jan 18-jan 18-jan 19-jan 20-jan 25-jan 02-feb 15-feb Planeringsförutsätt/återrapp v-planer 10-feb 12-feb 22-feb 22-feb 23-feb 24-feb 29 feb 08-mar 21-mar Vägledningsdebatt TJÄNSTEUTLÅTANDE SAMMANTRÄDESPLAN mar 11-mar 22-mar 22-mar 23-mar 24-mar 29-mar 05-apr 18-apr 20-apr 22-apr 02-maj 02-maj 03-maj 04-maj 09-maj 17-maj 30-maj Årsredovisning 18-maj 20-maj 30-maj 30-maj 31-maj 01-jun 07-jun 07-jun 20-jun 08-jun 10-jun 20-jun 20-jun 21-jun 22-jun 27-jun 04-jul 10-aug 12-aug 22-aug 22-aug 23-aug 24-aug 29-aug 06-sep 19-sep 05-okt 07-okt 17-okt 17-okt 18-okt 19-okt 24-okt 01-nov 14-nov Delårsrapp + avst omvärldsanalys 02-nov 04-nov 14-nov 14-nov 15-nov 16-nov 21-nov 06-dec 19-dec Verksamhetsplaner 07-dec 09-dec 19-dec 19-dec 20-dec 21-dec 09-jan 17-jan 30-jan Återrapportering verksamhetsplan Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

41 Den sammanträdesplan som beslutats för innevarande år har visat sig vara otillräcklig och en rad extra sammanträden har tillkommit, framförallt för att behov av tid för överläggningar har funnits. Under 2015, 1 januari till 9 september, var 10 sammanträden inplanerade, 18 genomfördes. Framförallt har dessa haft karaktären av överläggningssammanträden. Behov finns därför av fler överläggningstillfällen för kommunstyrelsen varför sammanträdesplanen föreslås kompletteras enligt nedan. KS överläggning Ärende 09-mar Bokslut 13-apr Verksamheternas budgetbehov 19-apr Strategisk plan 8-jun Strategisk plan 14-sep Verksamhetsplaner 02-nov Omvärldsanalys, delårsrapport 2(2) Jävsnämnden Sista inlämning Dagordningsmöte Nämnd 10-feb 12-feb 29 feb 16-mar 18-mar 04-apr 18-maj 20-maj 07-jun 17-aug 19-aug 05-sep 05-okt 07-okt 24-okt 07-dec 09-dec 15-dec TJÄNSTEUTLÅTANDE SAMMANTRÄDESPLAN2016 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

42 Handlingsprogram för skydd mot olyckor För mandatperioden

43 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Innehåll Inledning Lag om skydd mot olyckor Nationella mål Syftet med handlingsprogrammet... 5 Riskanalys Kommunens risker och dess konsekvenser Behov av förmåga... 7 Förebyggande verksamhet Mål med den förebyggande verksamheten Beskrivning av kommunens förebyggande verksamhet Tillsyn Tillsyn 2 kap. 2 LSO Tillsyn 2 kap. 4 LSO Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor Skriftlig redogörelse Systematiskt brandskyddsarbete Rengöring och brandskyddskontroll Avgifter Egensotning Information och rådgivning Internutbildning inom kommunkoncernen Extern utbildning Eldning utomhus Samverkan Samverkan inom och med andra kommuner Stöd till andra myndigheter Operativ räddningstjänst Mål med den operativa räddningstjänstverksamheten... 14

44 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Beskrivning av kommunens operativa verksamhet Kommunens förmåga till räddningsinsats i fred och under höjd beredskap Personella och materiella resurser i fred och under höjd beredskap Minimistyrka vid förstärkning Förmåga till räddningsinsats som kommunen avser skaffa sig Ledning av räddningsinsats Ledningsorganisation Stab Alarmering och kommunikation Insatsplanering Samverkan och avtal Landstinget Bärhjälp/Lyfthjälp Kemskydd Ledning Räddningsdykare Metriaavtal Höjdenhet Försäkringsbranschens restvärderäddning AB Frivillig resursgrupp (FRG) Kommunal och statlig räddningstjänst Rekrytering Uppföljning och egenkontroll Olycksundersökning och insatsutvärdering Uppföljning av målen för den förebyggande och operativa verksamheten Förkortningar och definitioner Bilaga 1: Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningsinsats i Vansbro kommun. 3

45 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Inledning Inom en kommun inträffar många oönskade händelser i form av olyckor. Kommunen har till uppgift att identifiera dessa möjliga händelser och analysera vilket behov av förmåga som föreligger för att både förebygga dessa och hantera dem när de väl inträffar. Handlingsprogrammet är ett kommunalt styrdokument som beskriver detta arbete. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. 1.1 Lag om skydd mot olyckor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller bestämmelser om det ansvar som stat och kommun samt den enskilde har att vidta till skydd mot olyckor. I LSO anges övergripande nationella mål för verksamheten skydd mot olyckor, därutöver ska kommunen själv formulera mål utifrån den lokala riskbilden och de lokala förutsättningarna. Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört skador på människor, egendom och miljö. I LSO är det utpekat att den enskilde har ett tydligt ansvar att i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. LSO tydliggör också att kommunen i högre utsträckning än tidigare lagstiftning ska ta initiativ till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet såväl inom kommunen och inom kommunens områdesansvar. Kommunen ska dock inte ta över ett ansvar från någon annan myndighet, enskild person eller något annat organ. Samsynen ska ligga till grund för kommunens olycksförebyggande verksamhet. I en kommun ska det finnas en räddningschef, räddningschefen är också den som ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare, men kan utse någon annan (3 kap. 16 LSO). 1.2 Nationella mål Bestämmelserna i lagen om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1 kap. 1 LSO). Ytterligare ett nationellt mål anges i 4 kap. 3 LSO: Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Skrivningen ett tillfredställande och likvärdigt skydd innebär att ett betryggande skydd skall finnas oavsett var i landet människor befinner sig. Eftersom riskbilden ser olika ut i olika kommuner och olika delar inom en kommun skall en anpassning ske till de lokala förhållandena och kommunerna kommer därigenom att vidta olika åtgärder för att nå upp till målet. Skydd mot olyckor omfattar förebyggande och skadeavhjälpande åtgärder när det gäller olyckor. 4

46 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Utifrån de nationella målen har Vansbro kommun formulerat säkerhetsmål som beskriver vad som ska uppnås avseende säkerheten i kommunen. Hur säkerhetsmålen ska uppfyllas beskrivs i prestationsmål. Av prestationsmålen framgår tydligt vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i sina förvaltningar och verksamheter, samt de resurser som krävs. 1.3 Syftet med handlingsprogrammet I alla kommuner finns risker som kan uppfattas som osannolika i vardagen. Likväl ska kommunens planläggning utgå från att dessa kan inträffa utan att för den skull vidta specifika åtgärder. Kända risker ska däremot förhindras i möjligaste mån. Sådana kända risker är samhällsstörningar som till exempel sabotage, större el-/tele-/it-störningar, störningar i dricksvattenförsörjning, extremväder, terrorhandlingar, större och mindre bränder i bostäder, industrier, vårdanläggningar, samlingslokaler, hotell, lantbruk och terräng, väg-/tåg-/flygolyckor, kemikalieolycka, drunkning och andra personolyckor. För större oönskade händelser finns en särskild handlingsplan för ledning och information vid extraordinär händelse. Arbetet med skydd mot olyckor inom Vansbro kommun ska leda till ökad trygghet och säkerhet i kommunen. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Samverkan med andra kommuner, myndigheter och aktörer är viktig som en del i detta har handlingsprogrammet tagits fram i nära samverkan med Orsa, Älvdalen, Malung-Sälen, Leksand och Mora kommuner. Handlingsprogrammet utgör ett övergripande dokument som beskriver kommunens mål och verksamhet, både för olycksförebyggande arbete och för hur räddningstjänst skall genomföras och utvecklas. Handlingsprogrammet ska stimulera den politiska debatten och ställningstagandet vad gäller skydd mot olyckor samt kunna utgöra ett instrument för uppföljning och utvärdering, en redovisning till staten om att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad samt underlag vid information till allmänheten. I Vansbro kommun är det kommunstyrelsen som har ansvar för att kommunen fullgör sina uppgifter enligt lagen (3 kap. 11 LSO). Samråd kring handlingsprogrammet har skett med Länsstyrelsen, Landstinget Dalarna och grannkommuner genom remissförfarande. 5

47 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Riskanalys Enligt 3 kap. 3 och 8 ska handlingsprogrammet beskriva de risker för kommunen som kan leda till räddningsinsats. Exempel på sådana risker är brand, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne, drunkning och översvämning. Detta förutsätter att kommunen identifierar risker samt analyserar och bedömer dem. Den sammantagna riskbilden kan sedan användas som grund för hur kommunen prioriterar och sätter upp mål, planerar den förebyggande verksamheten samt bedömer vilken förmåga kommunen bör ha för att genomföra räddningsinsats. I bilaga 1 till detta handlingsprogram redovisas Vansbro kommuns riskanalys. 2.1 Kommunens risker och dess konsekvenser. Vansbro kommun är en glesbygdskommun i Dalarnas län med drygt 6700 invånare. Vansbro kommun är främst känd för sin turism kopplad till olika evenemang, där Vansbrosimningen är den mest kända händelsen. I riskanalysen, se bilaga 1, har Vansbro kommuns olika risker redovisats tillsammans med statistik rörande exempelvis insatser under åren Exempel på områden som identifierats är; Byggnader med stor risk och fara, Hotell och större tillfälliga boenden, Kulturhistoriska byggnader, Vårdanläggningar, Samlingslokaler. Riskutsatta transportleder, Evenemang med förhöjd risk. Övriga risker. Sammanfattningsvis går det att konstatera att riskbilden är divergerande, det vill säga att det inte finns någon specifik risk som sticker ut utan det är det totala spektret av olika risker som måste hanteras. Beträffande åldersstrukturen visar statistiken att befolkningen är åldrande och det finns en stor andel människor som är äldre än 66 år. Denna åldersgrupp är dessutom överrepresenterade i den nationella dödsbrandstatistiken. Av statistiken konstateras att Vansbro kommun har en förhållandevis hög andel trafikolyckor jämfört med både Dalarnas län men även Sverige i stort sett till invånarantalet. Detta tyder på att det olycksförebyggande arbetet borde inriktas mot dessa typer av olyckor, jämförelsen blir dock inte helt objektiv då en stor del av fjällturismen till Sälen passerar genom kommunen. De flesta olyckor sker på statligt ägda vägar. Det genomförs årligen flera publika evenemang i kommunen, ett exempel är Vansbrosimningen som lockar ca personer. Risken för att olyckor ska inträffa ökar markant under evenemangen. Kommunen måste ta hänsyn till detta avseende beredskapsproduktion och förmåga till räddningsinsats. Händelser som kan inträffa till följd av klimatförändringar är exempelvis långa perioder av torka eller perioder med extrem nederbörd. Vansbro kommun har varit förhållandevis förskonade av 6

48 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR olyckor till följd av dessa fenomen, men det blev tydligt i samband med skogsbranden i Västmanland 2014 att det finns synnerliga skäl att planera för stora och komplexa räddningsinsatser, exempelvis skogsbränder och översvämningar. Ett förändrat klimat och en åldrande befolkning är två av flera aspekter som sannolikt kan påverka riskbilden i Vansbro kommun idag och i framtiden. 2.2 Behov av förmåga Vansbro kommun behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor i kommunen, allt från rökdykning till att ingripa vid båtolyckor till sjöss, se riskanalys i bilaga 1. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. I avsnittet förebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst redovisas kommunens samlade förmåga för skydd mot olyckor. Bild 1: Förmåga till livräddning genom rökdykning är viktig eftersom Vansbro kommun har en stor andel äldre, som dessutom är överrepresenterad i den nationella dödsbrandsstatistiken (Riskanalys, bilaga 1). 7

49 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Förebyggande verksamhet Vansbro kommun ska främja den enskildes förmåga att förhindra och hantera olyckor, riskanalysen visar tydligt behovet av insatser mot exempelvis äldre. Kommunen ska se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av brand förebyggs. Kommunen ska också vara verksam för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta ska dock inte innebära någon inskränkning i det ansvar som någon annan har enligt lag om skydd mot olyckor (LSO). Vansbro kommun skall ta tillvara möjligheterna att utnyttja andra kommuners resurser och själv stå till förfogande med de resurser vi kan erbjuda andra kommuner för olycks- och skadeförebyggande verksamhet. Det förebyggande arbetet gällande trafikolyckor sker genom dialog med Trafikverket eftersom de flesta trafikolyckorna sker på statliga vägar. 3.1 Mål med den förebyggande verksamheten Säkerhetsmål: Antalet människor som skadas eller omkommer i olyckor ska minska årligen, genom att kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder kontinuerligt ökar där målet är att den enskilde alltid ska kunna genomföra den första skadebegränsande åtgärden vid en olycka. 3.2 Beskrivning av kommunens förebyggande verksamhet Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för risk- och säkerhetsarbetet inom kommunen och kommunens geografiska område. Varje verksamhet och bolag bär ansvar för risk- och säkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde. De ska, om behov uppstår, samverka med varandra och bistå med lämpliga resurser vid övriga händelser. Samtliga medarbetare ska göras delaktiga i risk- och säkerhetsarbetet. Arbetet ska inriktas på att den enskilde genom ökad riskmedvetenhet och kunskap själva i högre grad kan ta ansvar för sin egen och sin omgivnings säkerhet. Kommunstyrelsen ska fortlöpande följa upp säkerhetsarbetet och se till att antagna dokument följs. 3.3 Tillsyn Genom att genomföra tillsyn kontrollerar kommunen om företag, verksamheter och den enskilde lever upp till de krav som ställs på dem i det olycksförebyggande arbetet. I Vansbro kommun genomför räddningstjänsten tillsyn inom ramen för lag om skydd mot olyckor (LSO) och lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Inför varje år tas en tillsynsplan fram vilken beskriver de objekt och verksamheter som ska tillsynas. Räddningstjänsten deltar även vid kvällstillsyner tillsammans med polisen, miljö- och byggenheten och individ- och familjeomsorgen. Vid dessa tillfällen sker tillsynerna oannonserat i verksamheter där det bedrivs offentlig tillställning, exempelvis nattklubbar och restauranger. Tillsyner kan också komma att genomföras vid enstaka oplanerade tillfällen, för kontroll av att ägare och innehavare tar sitt ansvar enligt lagstiftningen. Sådana tillfällen kan vara att tillsyn utförs i samband med större publika evenemang såsom festivaler, konserter och andra tillfälliga arrangemang. Prestationsmål 1: Räddningstjänsten ska årligen genomföra ca 50 tillsyner enligt tillsynsplanen. 8

50 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Prestationsmål 2: Räddningstjänsten ska årligen följa upp 95 procent av verksamheterna som vid tillsyn förelagts att vidta åtgärder för att uppnå ett skäligt brandskydd Tillsyn 2 kap. 2 LSO I 2 kap. 2 LSO förtydligas den enskildes ansvar; Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Vid tillsyn granskar kommunen arbetet och förmågan att nå en skälig nivå, både vad gäller brandskydd men även andra olyckor såsom säkerhet vid badplatser och lekplatser. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn på efterlevnaden av denna paragraf är i Vansbro kommun satt till tillsyn A eller förebyggande 1. Inom räddningstjänsten finns tre stycken som har tillsyn A utbildning vilket bedöms motsvara behovet för Vansbro kommun Tillsyn 2 kap. 4 LSO Vid anläggningar och verksamheter som innebär fara för att en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö krävs mer arbete av den ansvarige för att förebygga och begränsa konsekvenserna av en olycka. Detta kan vara att själv hålla och bekosta beredskap med personal och eller utrustning. Vilka objekt eller verksamheter som omfattas av denna paragraf beslutas av länsstyrelsen men tillsynen av dess efterlevnad genomförs av kommunen. I Vansbro kommun utförs denna tillsyn av räddningstjänsten. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn på efterlevnaden av denna paragraf är i Vansbro kommun satt till tillsyn B. Inom räddningstjänsten finns idag en kompetens som har tillsyn B utbildning. Räddningstjänsten har som ambition att utbilda ytterligare en kompetens tillsyn B. Prestationsmål 3: Räddningstjänsten ska informera allmänheten minst en gång vart tredje år om de särskilda risker som finns vid dessa verksamheter och vilken förmåga kommunen har för att hantera dessa Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor Brandfarliga och explosiva varor utgör förhöjda risker för olyckor i samband med hantering och förvaring. Hanteras större mängder krävs dessutom tillstånd för detta. Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) reglerar tillsammans med myndighetsföreskrifter hur denna hantering skall genomföras. I Vansbro kommun är det räddningstjänsten som beviljar tillstånd och genomför tillsyn över efterlevnad av gällande regler för brandfarlig och explosiv vara. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn över efterlevnaden av denna lag och tillhörande föreskrifter är i Vansbro kommun satt till tillsyn A eller förebyggande 1. Lägsta kompetens för 9

51 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR beviljande av tillståndsansökningar för brandfarliga och explosiva varor är i Vansbro kommun satt till tillsyn B. 3.4 Skriftlig redogörelse Skriftlig redogörelse innebär att den som äger en byggnad eller annan anläggning, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall redogöra för sitt brandskydd i skriftlig form. Det är ägaren till byggnaden som ansvarar för att upprätta och skicka in redogörelsen till kommunen. Tanken från början, när lagen kom, var dels att betona den enskildes ansvar men också att kommunen skulle använda dessa redogörelser som underlag för sin tillsynsverksamhet. Det har dock visat sig att detta inte fungerar i praktiken och Vansbro kommun ber därför om dessa uppgifter inför varje tillsyn, alternativt hämtar in dessa under själva tillsynsbesöket. På det viset anser kommunen att ägaren uppfyller det krav som ställs enligt lagen och kommunen får in de uppgifter som behövs. 3.5 Systematiskt brandskyddsarbete Att arbeta systematiskt med brandskyddet är viktigt. Detta medför bland annat att risker identifieras, rutiner vid nödläge hålls aktuella och att utrustning och brandtekniska konstruktioner fungerar. Systematiskt brandskyddsarbete är en viktig del i brandskyddet och vid tillsyn kontrolleras bland annat detta arbete. 3.6 Rengöring och brandskyddskontroll Kommunen ansvarar för sotningen enligt 3 kap. 4-6 LSO. Sotningsverksamheten bedrivs i kommunalregi, som hanterar brandskyddskontroll och rengöring i kommunen. Fristerna för brandskyddskontroll och rengöring har kommunfullmäktige fastställt med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter. Brandskyddskontroll får endast utföras av person med skorstensfejarteknikerutbildning och som delgivits delegation att utfärda föreläggande och förbud. Inom kommunen finns idag en med utbildning skorstensfejartekniker. Skorstensfejarteknikern är ansvarig att föra kontrollbok över rengöring och brandskyddskontroll och rapportera arbetet årligen till kommunstyrelsen. Prestationsmål 4: Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll ska utföras på alla fristade objekt enligt de intervall som beslutats. Prestationsmål 5: Eldstadsrelaterade bränder ska minska årligen (dit hör även soteld) Avgifter Avgifterna för sotning och brandskyddskontroll fastställs enligt taxa av kommunfullmäktige, de revideras därefter med ett särskilt sotningsindex varje år. Sotningsindex är en central överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Skorstensfejarmästarnas riksförbund Egensotning Som följer av 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor (LSO) får kommunen, efter ansökan, medge att en fastighetsägare utför eller låter någon annan utföra sotning på den egna fastigheten om sotningen kan ske på ett från brandskyddspunkt betryggande sätt. Prövning av ansökan omfattar 10

52 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningens i dess helhet och i prövningen beaktar kommunen risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt de generella förutsättningarna för uppgiften. Anläggningen får inte vara behäftad med föreläggande eller förbud som kan hänföras till 3 kap. 4 LSO. För de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra sotningen så ska denne ha kompetens motsvarande vad som gäller för de personer som utför sotning för kommunens räkning. Fastighetsägaren ansvarar för att utförda rengöringar dokumenteras i enlighet med kommunens föreskrifter. Kontroll av dokumentation utförs i samband med brandskyddskontroll. Om det vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt kan medgivandet återkallas. 3.7 Information och rådgivning Kommunen ska aktivt arbeta för att öka förmågan hos den enskilde att förebygga olyckor. Ökad insikt leder till förändrade attityder och beteenden, hos såväl allmänhet som verksamheter inom kommunen. För att den enskilde skall kunna ta sitt ansvar och skydda sig själv, sin egendom och miljön är det nödvändigt att denne kan få stöd från kommunen. Sådant stöd kan ges i form av råd och information. I Vansbro kommun erbjuder räddningstjänsten utbildnings- och informationsinsatser i brandskydd till allmänhet, kommunala verksamheter samt kommunexterna verksamhetsutövare. Räddningstjänsten deltar även i evenemang såsom öppet hus, barnaktivitetsdagar med mera för att förmedla råd och information till allmänhet och media hur olyckor förebyggs och hanteras. Prestationsmål 6: Räddningstjänsten ska genom information, rådgivning, möten och en levande dialog (tillsyn) verka för att andelen bostäder med fungerande brandvarnare och tillgång till släckutrustning ökar. Prestationsmål 7: Skolprojektet förebyggande brandskydd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för årskurs 2, 5 och 8 ska genomföras varje år. Prestationsmål 8: Elever i grundskolan ska kunna simma minst 200 meter, varav 50 meter i ryggläge i slutet av årskurs sex Internutbildning inom kommunkoncernen Enligt beslut ska all personal anställd av Vansbro kommun vart tredje år genomgå en grundläggande brand- och säkerhetsutbildning. Räddningstjänsten genomför denna utbildning men det är varje enskild förvaltnings ansvar att tillse att personal genomför utbildning inom detta intervall Extern utbildning Räddningstjänsten skall tillhandahålla brandskyddsutbildning till såväl enskilda medborgare, organisationer, föreningar, offentliga arbetsgivare som privata. Den utbildning som räddningstjänsten är huvudman för skall genomföras till självkostnadspris, det vill säga endast täcka de kostnader som räddningstjänsten har för utbildningen. Viss utbildning kan även 11

53 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR genomföras till reducerat pris eller som gratisutbildning för beställaren där det finns möjlighet till kostnadstäckning via statligt stöd. Utbildningens målsättning är att förebygga olyckor samt att förbättra den enskildes möjligheter att begränsa och förhindra skador till följd av inträffade olyckor. Utbildningar som räddningstjänsten tillhandahåller är; Grundläggande brandskyddsutbildning, Systematiskt brandskydds arbete (SBA) Hjärt- och lungräddning med hjärtstartare för vuxna, Hjärt- och lungräddning för barn, Prestationsmål 9: Räddningstjänsten ska erbjuda den enskilde utbildning inom området skydd mot olyckor, i huvudsak brandskydd och den akutsjukvård som inte omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Utbildningarna ska anpassas så att de speglar den lokala riskbilden Eldning utomhus Kommunen kan vid stor brandrisk förbjuda eldning utomhus. Upplysningar om aktuell brandriskprognos och eventuellt eldningsförbud kan erhållas via SOS Alarms telefonsvarare för brandriskprognos, eller via kommunens och Länsstyrelsens hemsidor. 3.8 Samverkan I samhället har vi att förhålla oss till hela olycksspektret från så kallade vardagsolyckor som är mer frekventa (typ fallolyckor, trafikolyckor och bränder) och som har stor betydelse för individens upplevelse av trygghet och säkerhet, till olyckor som är ovanliga och berör mindre eller större grupper i samhället. För att på bästa sätt förebygga hela olycksspektret krävs att den kommunala förvaltningen, myndigheter och organisationer samverkar. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Kommunen ska därför, i större utsträckning än tidigare, ta initiativet till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet såväl inom kommunen som inom kommunens områdesansvar. Strävan är att uppnå samsyn mellan de olika inblandade aktörerna om vilka åtgärder för säkerheten i kommunen som ska vidtas. Ett exempel på denna typ av samverkan är kommunens POSOM-grupp, som innebär att det i Vansbro kommun finns en väl övad organisation för psykiskt- och socialt omhändertagande i samband med större olyckor och kriser. I gruppen ingår representanter från bl.a. kommunen, polismyndigheten, Svenska kyrkan och Landstinget. 12

54 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Samverkan inom och med andra kommuner Räddningstjänsten skall lämna det brandtekniska biträde som Miljö- och byggenheten behöver vid exempelvis byggsamråd, bygglovshantering, alkoholtillstånd mm. Räddningstjänsten skall svara på remisser från den kommunala förvaltningen vid upprättande av översiktsplaner och detaljplaner, vid tillståndsärenden för alkoholutskänkning samt övriga ärenden då räddningstjänstens kompetens efterfrågas. Räddningstjänsten skall även delta i de samverkansforum som finns på regional och nationell nivå. Inom kommunen ska det finnas en säkerhetsgrupp med representanter från samtliga verksamheter och kommunala bolag som arbetar med säkerhet och skydd mot olyckor. Prestationsmål 10: Kommunen ska systematiskt arbete med andra olyckor än bränder, såsom fallolyckor, olyckor på lekplatser och liknande. Prestationsmål 11: Kommunala badplatser ska vara försedda med livräddningsredskap som regelbundet kontrolleras. Prestationsmål 12: Kommunkoncernen ska minska skadekostnaderna årligen genom att arbeta proaktivt med skadeproblemen samt skapa och anpassa processer för optimal skaderapportering Stöd till andra myndigheter Räddningstjänsten skall genom samverkan med andra myndigheter verka för att förebygga olyckor och bränder. Olycksförebyggande arbete kan till exempel genomföras i form av gemensamma tillsyner med bygg och miljö, Länsstyrelsen, Polisen eller Arbetsmiljöverket. Räddningstjänsten skall på remisser från polismyndigheten lämna yttrande till exempel offentliga tillställningar, hotelltillstånd samt tillstånd för explosiv vara. Räddningschef eller räddningschef i beredskap ska kunna lämna sakkunnigutlåtanden till polismyndigheten när behov finns. 13

55 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Operativ räddningstjänst Trots att det olycksförebyggande arbetet prioriteras inträffar olyckor. Med utgångspunkt i riskanalysen, se bilaga 1, konstateras att kommunen behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor, allt från rökdykning till att ingripa vid båtolyckor till sjöss. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. 4.1 Mål med den operativa räddningstjänstverksamheten Säkerhetsmål: Kommunen ska kunna leda och hantera olyckor på ett effektivt och professionellt sätt i syfte att så snabbt som möjligt bryta skadeutvecklingen när den enskildes förmåga inte längre räcker till, genom egna räddningstjänståtgärder, genom samverkan inom och med andra kommuner samt genom samverkan med andra myndigheter och organisationer. 4.2 Beskrivning av kommunens operativa verksamhet Den operativa verksamheten avser den verksamhet som dygnet runt står till förfogande för att kunna hantera olyckor på ett effektivt och professionellt sätt. Räddningstjänstens insatsstatistik visar att räddningstjänstens uppdrag ökat de senaste åren, 2014 genomfördes ca 202 uppdrag Kommunens förmåga till räddningsinsats i fred och under höjd beredskap Kommunens förmåga till räddningsinsats har sin utgångspunkt i riskanalysen där risker och konsekvenser finns beskrivet, se bilaga 1. I följande tabell redovisas kommunens förmåga till räddningsinsats, observera att beredskapen enbart omfattar en av dessa händelser - inte flera samtidigt Brand i byggnad Typ Brand i byggnad (bostäder) Förmåga Byggnader kan ha olika komplexitet och utformning, vilket gör att en brand kan få olika konsekvenser. Utgångspunkten är en villa eller ett flerfamiljshus, där branden ska hållas inom en brandcell under en föreskriven tid. Räddningstjänsten i Vansbro är dimensionerad att klara av att utföra invändig livräddning/släckning genom rökdykarinsats och samtidig yttre livräddning/släckning med hjälp av stegutrustning. Livräddning med bärbar stegutrustning ska kunna hanteras upp till 3:e våningen (11 meter) medan höjdfordon kan livrädda upp till 8:e våningen (23 meter). Hjälp från annan kommun t.ex. Mora med höjdfordon. Förmågan förutsätter att brandcellens storlek inte är för stor, att brandcellsgränser är intakta och rätt utförda samt att brandbelastningen inte är för hög. Räddningsstyrkan ska ha olika släckmetoder till sitt förfogande, grundade på exempelvis vatten, skum eller pulver. Exempel: Vid en lägenhetsbrand ska branden inte kunna spridas 14

56 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Brand i byggnad (komplexa objekt) till nästa lägenhet inom 60 minuter. Räddningsstyrkan ska då kunna söka igenom den branddrabbade lägenheten med rökdykare samtidigt som människor i en grannlägenhet kan räddas med räddningstjänstens stegutrustning. Industrier och andra komplexa objekt innebär ofta till ytan stora brandceller vilket kan innebära stora brandgasvolymer och långa inträngningsvägar. Detta kan medföra att den ordinarie rökdykarorganisationen som gäller vid brand i bostad inte räcker till, utan måste förstärkas. Komplexiteten kan också betyda att en invändig insats är omöjlig och istället måste inriktas på att skydda intilliggande bebyggelse. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en komplex byggnad, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska dock arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Brand i byggnad (skolor, samlingslokaler, hotell och tillfälliga boenden, kulturbyggnader m.fl.) Exempel: En brand i en industribyggnad kan medföra en mycket hög effektutveckling och stora brandgasvolymer, räddningsstyrkan ska då exempelvis kunna upprätta begränsningslinjer mot intilliggande bebyggelse för att hindra vidare spridning. Större samlingslokaler innebär att ett stort antal människor med dålig lokalkännedom kan vistas i en byggnad, dessutom innebär det ofta stora brandceller och hög brandbelastning. Dessa lokaler ska vara utformade med höga krav på utrymningssäkerhet, så att alla människor hinner sätta sig i säkerhet innan kritiska förhållanden uppstår. Utgångspunkten är att alla människor ska vara utrymda då räddningstjänsten kommer på plats, men om detta misslyckas kan det komma att krävas en mycket stor räddningsstyrka med flera rökdykargrupper. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en samlingslokal där alla inte har utrymt, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Brand i byggnad Exempel: En brand på Medborgarhusets teater ska innebära att branden tidigt uppmärksammas av det automatiska brand- och utrymningslarmet, under tiden räddningstjänsten kör fram till objektet ska människor hinna sätta sig i säkerhet. När väl räddningstjänsten är framme ska en släckinsats kunna genomföras, sannolikt med förstärkningsbehov, under förutsättning att branden är begränsad i omfattning till en brandcell. Det finns många vårdinrättningar i kommunen där 15

57 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR (vårdanläggningar m.fl.) människorna inte själv förväntas kunna sätta sig i säkerhet. Istället krävs en egen organisation på plats som kan hjälpa människorna i händelse av brand. Utgångspunkten är att räddningstjänsten inte ska behöva hjälpa till med utrymningen utan fokusera på brandsläckning, misslyckas utrymningen kommer det dock att kräva mycket stora räddningsresurser med flera rökdykargrupper. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en vårdinrättning där alla inte har utrymt, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Exempel: En brand på ett äldreboende i kommunen innebär att brand- och utrymningslarmet tidigt ska detektera branden så att personalen hinner sätta människorna som vistas i brandcellen i säkerhet. Därefter kan räddningsstyrkan, under förutsättning att branden är begränsad i storlek och omfattning, genomföra släckinsats Brand ej i byggnad Typ Skogs- och markbrand Förmåga Inom Vansbro kommuns geografiska område finns stora områden skog och skogsmark. Skogsbränder kan bli mycket omfattande om de inte hanteras på ett effektivt sätt i ett tidigt skede. Större skogsbränder kräver förstärkningsresurser i form av helikopter, Frivilliga resursgruppen m.m. Räddningstjänsten i Vansbro ska ha förmåga att hantera en mindre skogs- eller markbrand. För detta krävs relativt stora vattenresurser samt terränggående fordon och pumpar. Skogsoch markbränder kan kräva mycket omfattande förmåga till ledning och samverkan, vilket innebär att högre befäl behöver särskild utbildning i att tolka brandriskdata och förutse brandspridning. Övriga bränder Exempel: Ett hygge börjar brinna en varm sommardag. Räddningstjänsten ska kunna lokalisera branden utifrån given positionsangivelse samt med tankbil, motorspruta och slangsystem släcka branden. Det finns andra typer av mindre bränder som kan inträffa, exempelvis containerbränder, fordonsbränder, papperskorgar, rishögar m.m. Räddningstjänsten i Vansbro ska ha förmåga att hantera en brand som är begränsad till ytan utan komplexa inslag. 16

58 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Trafikolycka Typ Trafikolycka (vägtrafik) Förmåga Vid en trafikolycka är målet att en patient ska vara under vård på sjukhus inom en timme från det att olyckan inträffar. Räddningstjänsten i Vansbro är dimensionerad utifrån att klara en olycka med två inblandade personbilar eller ett tungt fordon. Vid större olyckor krävs förstärkning från angränsande kommuner. Utrustning för tung räddning finns i kommunen. Trafikolycka (järnväg) Exempel: Losstagning av fastklämda personer i två personbilar ska kunna genomföras parallellt. En olycka på kollision mellan ett tåg och en personbil väldigt lik en olycka på väg i hantering. Om ett tåg råkar ut för en större händelse kan det dock innebära ett stort antal skadade människor, vilket kräver helt andra resurser. Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara en olycka på järnvägen mellan ett vägfordon och ett järnvägsfordon utan urspårning. Flygolycka Exempel: Tungräddning ska kunna genomföras om en personbil kolliderar med ett tåg. Vid en flygolycka är det staten som ansvarar för räddningsledningen fram till dess att haveriplatsen blivit känd. Därefter övergår det till kommunal räddningstjänst. En flygolycka kan innebära att ett stort antal människor snabbt behöver hjälp. Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara ett haveri med ett mindre flygplan med maximalt två passagerare. Vid olyckor med större plan kommer förstärkning från andra kommuner att behövas. Insatser vid flygolyckor kan kräva mycket omfattande förmåga till ledning och samverkan. Exempel: Ett enmotorigt flygplan med två piloter rapporterar problem med motorn och är på väg för landning. Räddningstjänsten i Vansbro ska då utan förstärkning svara för släck- och räddningsberedskap i samband med landningen Olyckor med farliga ämnen Typ Förmåga Farligt gods eller Det transporteras mycket farligt gods på vägarna genom kemikalieolycka Vansbro kommun, dessutom är det många företag som hanterar farliga kemikalier. En olycka med farliga ämnen kan innebära stora risker för både människor, egendom och miljön. 17

59 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara av en första livräddande insats vid en olycka med ett farligt ämne. Räddningsstyrkan ska också kunna genomföra livräddande personsanering samt upprätta saneringsplats för både skadade och insatt personal. Vid större olyckor där kravet på uthållighet hos kemdykarorganisationen ökar krävs förstärkning. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt med insatsplanering för objekt med farliga ämnen. Vid brand intill svetsutrustning ska räddningstjänsten kunna beskjuta acetylengasflaskor för att oskadliggöra dem. Exempel: En lastbil med diesel kör av vägen och chauffören sitter kvar i hytten, läckage uppstår. Räddningsstyrkan ska då initialt kunna livrädda chauffören och spärra av området samt genomföra skadebegränsande åtgärder Drunkning Typ Drunkningsolyckor, båtolyckor m.m. Förmåga I kommunen finns älvar, sjöar och mindre vattendrag. Kring dessa sker ett aktivt friluftsliv som exempelvis bad- och fiskeaktiviteter. Räddningstjänsten i Vansbro har förmåga att genomföra ytlivräddning och brandsläckning vid tillbud på vatten, till hjälp finns två räddningsbåtar varav den ena är placerad i Dala-Järna och hämtas av FIP-enheterna. För islivräddning finns hansabräda och överlevnadsdräkter. Vid behov av vattendykning tar kommunen hjälp av räddningsdykare från Rättviks räddningstjänst, Vansbro kommun har ingen egen vattendykarförmåga. Exempel: En person som bär flytväst ombord på en båt slår i huvudet och ramlar överbord. Räddningsstyrkan kan då söka efter personen med hjälp av räddningsbåtar och livrädda densamme. Räddningsdykare från Rättvik larmas alltid med automatik vid dessa typer av olyckor Övrigt Typ Evenemang Förmåga Vansbrosimningen är exempel på ett större evenemang som medför att många människor besöker kommunen. Detta innebär att risken för olyckor ökar samtidigt som konsekvenserna kan bli mer omfattande. I samband med evenemanget försämras periodvis framkomligheten på delar av vägnätet vilket kan fördröja insatstiden. Arrangörerna ska inför varje evenemang ta fram en säkerhetsplan som delges berörda. Räddningstjänsten i Vansbro ska anpassas utifrån rådande 18

60 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR omständigheter så att förmågan till räddningsinsats är god och tillgängligheten hög. En olycka eller flera små kan kräva stor förmåga till ledning och samverkan. Översvämning Exempel: Under Vansbrosimningen gör trafiksituationen att det är svårt att passera genom centrala Vansbro utan fördröjning. Räddningschefen kan då exempelvis besluta att upprätta en fiktiv brandstation mera centralt för att upprätthålla en skälig beredskap. Vansbro kommun har en känd översvämningsproblematik. Kommunen ska därför planera för större översvämningssituationer. Räddningsstyrkan ska ha förmåga att, tillsammans med andra kommunala förvaltningar eller externa aktörer, valla in prioriterade områden eller objekt samt länspumpa byggnader efter behov. Kommunen och räddningstjänsten ska ha förmåga att leda och samverka vid dessa händelser, både inom kommunen och med andra aktörer regionalt och nationellt. Hjärtstopp Exempel: Vid kraftiga skyfall finns risk att ett stort antal byggnader får vatteninträngning samtidigt. Den kommunala räddningsstyrkan kan då inte rimligtvis hantera alla samtidigt, det är då räddningschefen som beslutar om prioritering. Samhällsviktiga funktioner prioriteras alltid högst. Vid inträffat hjärtstopp är tiden från att hjärtat stannat till dess att hjärt- och lungräddning kan påbörjas med defibrillator avgörande. På tre snabba enheter (FIP och räddningschef i beredskap) finns hjärtstartare samt på släckbil, sotarbil och räddningstjänstens servicebil för att ha förmåga att utföra hjärtoch lungräddning med defibrillator i väntan på att ambulans tar över patienten. Stora jordbruk med djurhållning Vid brand i djurstall bygger det mycket på det egna ansvaret hos ägarna att vara räddningstjänsten behjälplig vid utrymning av djur, samövningar med de större lantbruken sker. Vid olycka med förgiftning eller brand i en gödselbrunn skall livräddande insats kunna ske med räddningstjänstens personal. 19

61 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Personella och materiella resurser i fred och under höjd beredskap Räddningstjänsten i kommunen ska utifrån den riskbild och det olycksförebyggande arbete som finns idag bestå av en brandstation som är placerad i Vansbro. För att upprätthålla de förmågor som angivits består den operativa organisationen av; 1 räddningschef i beredskap med 90 sekunders anspänningstid, 1 styrkeledare i beredskap (FIP) med 90 sekunders anspänningstid, 1 brandman i beredskap (FIP) med 90 sekunders anspänningstid, 1 styrkeledare i beredskap med sjuminuters anspänningstid, 4 brandmän i beredskap med sju minuters anspänningstid. Varje grupp består således av 8 stycken och det finns fyra grupper som har beredskap var fjärde vecka. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska den operativa organisationen klara två typolyckor och istället utgöras av; 1 räddningschef i jour med 90 sekunders anspänningstid, 2 styrkeledare i jour med 90 sekunders anspänningstid, 12 brandmän i jour med 90 sekunders anspänningstid. Prestationsmål 13: Första räddningsenhet ska vid normal beredskap, i fordon, kvittera larm så snabbt som möjligt dock längst inom 90 sekunder Prestationsmål 14: Övningar för räddningstjänstpersonalen genomförs enligt för varje år framtagen övnings- och utbildningsplan. Samtliga övningar ska planläggas, dokumenteras och utvärderas med avseende på kvalité Kompetenskrav För att säkerställa en hög nivå på den operativa förmågan ska kommunens befäl och brandpersonal inneha lägst den kompetens som anges nedan i tabell 1; Tabell 1, kompetenskrav för den operativa personalen. Funktion Krav på kompetens (lägstanivå) Räddningschef Räddningsledning B samt tillsyn B Räddningschef i beredskap Räddningsledning B. Styrkeledare (deltid FIP) Räddningsledare A. Styrkeledare (deltid) Räddningsledare A. Arbetsledare Intern arbetsledarutbildning. Brandman (deltid) Räddningsinsats eller motsvarande äldre utbildning. Eventuella undantag från kompetenskraven ovan beslutas av räddningschefen Materiella resurser Vansbro kommun ska ha de materiella resurser som krävs för att upprätthålla de förmågor som redovisats i detta handlingsprogram. Materialet ska vara modernt och kommunen ska kontinuerligt byta äldre teknik mot ny. 20

62 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Tabell 2, Materiella resurser räddningstjänsten har eller avser sig att införskaffa. Kursiv stil i tabellen nedan är resurser räddningstjänsten avser införskaffa. Typ Släck- och räddningsenhet Vattenhet Utrustning 2 släck- och räddningsfordon med vardera 3000 liter vatten. Utbytesintervall: år. Vattenenhet/tankbil med kapacitet på liter vatten. Vattenenhet/tankbil med kapacitet på liter vatten. (disponeras tillsammans med transportlinjen, Vansbro utbildningscenter) Utbytesintervall: år. Ledningsenhet FIP-enheter Räddningsbåt Terrängfordon vinter Terrängfordon sommar Utrustning för tung räddning Värmekamera IVPA-fordon Resursfordon 1 Ledningsenhet/personbil Utbytesintervall 5 år. 2 enheter/fordon utrustade för att klara en första insats. Utbytesintervall: 5-8 år. 2 räddningsbåtar Placering Vansbro, Dala-Järna. Utbytesintervall: Efter behov. 1 snöskoter med transportkälke Utbytesintervall: Efter behov. 1 fyrhjuling med vagn. Utbytesintervall: Efter behov. Stöttor, lyftkuddar, pallningsutrustning. Utbytesintervall: Efter behov. 1 värmekamera i släckbil 1 värmekamera i FIP-enhet Utbytesintervall: Efter behov. 1 fordon avsett för IVPA-larm. Utbytesintervall: Efter behov. 1 fordon för materiel- och personaltransport. Fungerar även som reservfordon vid behov. Utbytesintervall: Efter behov. Motorspruta klass 3 1 motorspruta klass 3 1 motorspruta klass 3 Utbytesintervall: Efter behov. Sambandsutrustning RAKEL Samtliga utryckningsfordon (bör kompletteras) Beredskapsstyrka Vansbro Ledningsplats Restvärdesresurs Utbytesintervall: Efter behov. Vagn med utrustning för restvärdesräddning. Utbytesintervall: Efter behov. Andningspaket av komposit 19 stycken kompletta avser att ha 20 stycken ( 1styck ) 21

63 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Slang Skogsbrandresurs/Container Klippverktyg/losstagning Rökgasfläktar Kemskyddsdräkter Stegutrustning Utrustning för övningsverksamhet 7 stycken tuber i reserv avser att ha 10 stycken (3 styck) Utbytesintervall: Efter behov meter 76 mm slang avser att ha 4000 meter (1300 meter) 575 meter 42 mm slang 1525 meter 38 mm slang avser att ha 2000 meter (475 meter) 250 meter 25 mm slang avser att ha 500 meter (250 meter) Utbytesintervall: Efter behov. Släpvagn innehållande armaturer, pumpar och slang. Samköps i samverkan med andra kommuner. Utbytesintervall: Efter behov. Hydraul verktyg komplett i Vansbro Hydraul verktyg mindre i FIP bil Utrustning för tungräddning/säkring/lyft Olyckstält för värme mm Utbytesintervall: Efter behov. 1 stycken eldriven PPV fläkt 1 stycken motor driven PPV fläkt Utbytesintervall: Efter behov. 6 stycken finns idag 3 avser att ha 6 stycken 1 stycken 14 meters utskjutsstege 1 stycken 12 meters utskjutsstege 10 stycken skarvstegar Utbytesintervall: Efter behov. 3 stycken 40 fots containrar 3 stycken 20 fots containrar Gasolpanna för varm rökövning Gasol ramp för övning av släckteknik Rökalstrare Uttjänad fullstor buss för övning Insatstid Tiden från att en olycka inträffar till dess att den första skadebegränsande åtgärden kan sättas in är oftast avgörande. Om en skadebegränsande åtgärd kan genomföras av den enskilde ökar förutsättningarna för att konsekvensen av en olycka ska bli så liten som möjligt. På bild 1 nedan redovisas insatstiden för räddningsstyrkan som är placerad på räddningsstationen i Vansbro och på bild 2 visas insatstiden för FIP-fordon under förutsättning att de är i Dala-Järna. 22

64 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Bild 1. Insatstid för räddningsstyrkan i Vansbro förutsätter anspänningstid på 7minuter. 23

65 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Bild 2. Insatstid för FIP fordon förutsätter anspänningstid på 90 sekunder 24

66 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Med nuvarande räddningsstyrka i Vansbro och vid normal beredskap nås 30 procent av befolkningen inom 10 minuter, 45 procent inom 20 minuter och 97 procent inom 30 minuter. Med FIP enheterna och att minst en enhet finns i Dala-Järna nås 40 procent av befolkningen inom 10 minuter, 83 procent inom 20 minuter och 98 procent inom 30 minuter Brandvattenförsörjning I Vansbro och Dala-Järna tätorter, liksom i vissa av kommunens byar, ska det finnas ett ändamålsenligt antal brandposter anslutna till kommunens vattenledningsnät. Räddningschefen avgör vad som är ändamålsenligt och ska därför ges tillfälle till yttrande i samband med framtagande av nya detaljplaner och markexploatering. Brandpostnätet skall uppfylla minst kraven i gällande VAV-norm och ansvarig för årlig kontroll är Räddningstjänsten vilka ska kunna uppvisa protokoll på genomförda kontroller. En översyn i syfte att reducera antalet brandposter i brandpostnätet kan genomföras under förutsättning att räddningstjänsten förfogar över två tankbilar på vardera minst 10 m Minimistyrka vid förstärkning Om räddningsstyrkan i Vansbro tas i anspråk för förstärkning till andra kommuner under en längre tid, ska räddningschefen säkerställa att en styrka om 1 styrkeledare och 4 brandmän finns i beredskap med en anspänningstid om sju minuter. Räddningsstyrkan kan utgå från brandstationen i Vansbro eller utgöras av en taktisk resurs från angränsande kommun Förmåga till räddningsinsats som kommunen avser skaffa sig Vansbro räddningstjänst har idag förmåga att leda stora och komplexa räddningsinsatser, då utrymmen för ledning och stab finns på nuvarande brandstation. Riskanalysen visar tydligt att kommunen behöver stor ledningsförmåga. Vansbro kommun har idag färre antal bränder i byggnader än många andra kommuner både i Dalarna och riket som helhet, men kombinationen med en relativt ålderstigen befolkning, som är överrepresenterad i dödsbrandsstatistiken, gör att förmågan till livräddning vid brand i bostäder måste vara hög. Skogsbranden i Västmanland 2014 visade att naturens krafter kan vara mycket stora. Risken finns, vilket tydliggjorts i riskanalysen, att klimatet i framtiden kommer innebära än torrare somrar. För att öka kommunens förmåga till skogsbrandsläckning bör Vansbro kommun tillsammans med angränsande kommuner anskaffa en gemensam skogsbrandsdepå med pumpar och släckutrustning under perioden Regeringen har beslutat att riket åter ska planera för höjd beredskap, under perioden bör därför räddningstjänsten skapa kunskap om räddningstjänst vid höjd beredskap. 25

67 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Ledning av räddningsinsats Räddningschefen i kommunen ansvarar enligt 3 kap. 16 lag om skydd mot olyckor (LSO) för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare, men kan utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av regeringen. Beroende på olyckans komplexitet ställs olika krav på räddningsledningen. En räddningsinsats leds alltid av en räddningsledare och är avslutad när räddningsledaren fattar beslut om detta. Beslutet ska redovisas i skriftlig form och räddningsledaren ska även, om det är möjligt, informera den drabbade om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning. Räddningsledaren kan under pågående räddningsinsats besluta om tjänsteplikt enligt 6 kap. 1 LSO, det innebär att var och en som under kalenderåret fyller lägst 18 och högst 65 år är skyldig att medverka i räddningstjänst. Räddningsledaren kan också besluta om ingrepp i annans rätt enligt 6 kap. 2 LSO, vilket innebär att räddningsledaren vid en räddningsinsats får bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt i mån det är försvarligt. Det finns flera olika ledningssystem för kommunal räddningstjänst, Vansbro kommuns grundläggande principer utgår från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rekommendationer. Ledningssystemet består av tre nivåer; Systemledning: Normativ ledning genom att tolka, definiera och besluta organisationens roll. Strategisk ledning genom beslut om beredskapsproduktion, resurstilldelning och räddningsinsatsernas ram. Insatsledning: Utöva den samlade ledningen av den löpande insatsen inom ram, beslut om mål med insats (MMI), besluta om och fördela uppgifter till olika delar samt samordna insatsens genomförande. Uppgiftsledning: Leda enskild styrka i utförande av tilldelad uppgift. Systemledning utövas kontinuerligt och beslutas av räddningschef eller räddningschef i beredskap. Insats- och uppgiftledning utövas enbart under pågående räddningsinsats Ledningsorganisation I Vansbro kommun är det enligt lag om skydd mot olyckor räddningschefen, eller den som denne utsett, som är räddningsledare. Förteckning över utsedda räddningsledare finns hos räddningschefen. Vid en mindre komplex olycka, exempelvis en containerbrand, singelolycka eller liknande utövas ledningen på olycksplats av en styrkeledare som tillika är räddningsledare. Principen är att ledningen primärt handlar om uppgiftsledning över enskild räddningsstyrka. Vid mer omfattande händelser, då behov av ledning och samordning av flera räddningsstyrkor föreligger, byggs ledningsorganisationen ut och det är räddningschef i beredskap som är räddningsledare på olycksplats. När organisationen är maximalt utbyggd, se figur 1, ska räddningschef eller stf räddningschef svara för systemledning medan räddningschef i beredskap 26

68 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR är räddningsledare ute på olycksplatsen. Kommunens krisledning kan kopplas ihop med räddningstjänstens ledningsorganisation. Räddningschef Räddningsledare STAB Skadeplatschef Sektorchef Sektorchef Sektorchef Figur 1, räddningstjänstens ledningsorganisation vid större händelse. För att skapa en uthålligare ledningsorganisation samverkar Vansbro kommun med angränsande kommuner om gemensamma befälsfunktioner. Räddningschef i beredskap är ett exempel medan samverkan om exempelvis skadeplatschef kan ske under pågående räddningsinsats Räddningschef i beredskap Räddningschef i beredskap (RCB) är ett befäl med övergripande ansvar för normativ och strategisk ledning vilken ska vara ständigt anträffbar via kommunikationsmedel och alltid kunna svara och träda i tjänst med disponibelt fordon inom angiven tid. RCB fungerar som räddningsledare vid alla insatser och är även kommunens tjänsteman i beredskap (TIB) Stab För att kunna utöva effektiv ledning har räddningschefen och räddningschef i beredskap (RCB) möjlighet att öka ledningskapaciteten med hjälp av en stab. Inom Dalarnas län finns ett regionalt ledningsstöd där följande allmängiltiga beredskapsnivåer för ledning gäller, se tabell 3: Tabell 3, beredskapsnivåer för ledning inom Dalarnas län. Nivå Benämning Innebörd 1 Grön Grundberedskap. 2 Gul Förstärkt lokal ledningsorganisation. 3 Röd Förstärkt lokal ledningsorganisation samt regionalt ledningsstöd. 4 Svart Lokal krisledningsberedskap samt regionalt ledningsstöd (i samband med höjd beredskap eller annan svår påfrestning på samhället som kräver mycket stora räddningsresurser). 27

69 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Begäran om ledningsstöd görs till SOS Alarm som larmar ut enligt särskild rutin innehållande bland annat ringlistor med speciellt uttagna resurspersoner till respektive befattning i staben. Stabens uppgift är att utgöra stöd och komplement till den lokala räddningsledningen och utförs i första hand som ledningsstöd vid skadeplats. Stabens normala arbetsplats utgörs av en mobil sambands- och ledningscentral, Mobisol 800 ( ). Vansbro kommun samverkar om de resurser som finns inom kommunen, exempelvis kan upplysningscentral eller kommunsekreterare kallas till bakre stab för att öka ledningskapaciteten ytterligare. Idag finns en fungerande räddningscentral på brandstationen. 4.4 Alarmering och kommunikation Genom avtal med SOS Alarm ska inkomna larm förmedlas till respektive räddningsstyrka. Så snabbt det är möjligt ska SOS Alarm dessutom skicka medlyssning av inkommande 112-samtal till räddningschef i beredskap. Anordningar för utalarmering av räddningsstyrkorna via minst två av varandra oberoende larmvägar ska finnas, varav den ena är RAKEL-systemet. Rutiner för inkommande alarmering i samband med avbrott i teletrafiken ska finnas. Räddningstjänsten ska från fasta och mobila ledningsplatser ha möjlighet till radiosamband med egna och samverkande kommunala och statliga räddningsenheter i RAKEL-systemet Telebortfall Om störningar i alarmeringsfunktionen förekommer, exempelvis på grund av ett teleavbrott, ska SOS Alarm informera räddningschef i beredskap (RCB). För Vansbro kommun gäller att minst tre mobiloperatörer alternativt fem procent av den fasta telefonin har störningar för att SOS Alarm ska informera RCB. Beroende på störningens art och omfattning beslutar RCB om nödvändiga åtgärder, exempelvis utplacering av fordon med kommunikationsradio på strategiska platser och informationsmeddelande (VMA) till allmänheten Viktigt meddelande till allmänheten - VMA Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningssystemet innefattar information i radio och TV. Det finns två nivåer på meddelande, varnings- och informationsmeddelande. Varningsmeddelande sänds om det finns en omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller miljön. Varningsmeddelande kan exempelvis användas vid utsläpp av giftig gas eller vid spridning av giftiga gaser från bränder. Ett varningsmeddelande bryter ordinarie radio- och TV-sändningar omedelbart. Informationsmeddelande kan sändas ut för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller miljön. Ett informationsmeddelande sänds i radio och TV så snart det är möjligt. Möjligheten till varnings- och informationsmeddelande bygger på en överenskommelse mellan Sveriges Radio/Sveriges Television och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För att 28

70 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR säkerställa snabba och säkra kommunikationsvägar mellan räddningstjänsten och Sveriges Radio/Sveriges Television finns nationellt framtagna rutiner. 4.5 Insatsplanering Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt där det bedöms nödvändigt. Syftet med insatsplanerna är att räddningsstyrkans insats ska ske snabbare och med högre effektivitet. Revidering av dessa görs i samband med tillsyner. 4.6 Samverkan och avtal En kommun kan inte ensamt bedriva arbetet till skydd mot olyckor, utan arbetet bygger på samverkan inom kommunen, mellan kommuner och med andra organisationer och myndigheter. Nedan redovisas exempel på samverkan och avtal Landstinget Avtal finns med landstinget om att räddningsstyrkorna i kommunen larmas ut vid IVPA(i väntan på ambulans). Det finns också avtal om att räddningsstyrkorna ska vara behjälplig med transport av skadade i terrängen till farbar väg Bärhjälp/Lyfthjälp Samverkan sker vid behov av bär- och lyfthjälp på begäran av personal från Vård- och omsorgsverksamheten. Avtal bör upprättas för att tydligöra samverkansform och ansvar Kemskydd Vid större insatser som kräver kemskydd samverkar länets samtliga räddningstjänster. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har också ett antal nationella kemskyddsdepåer, de närmsta i Köping och Kramfors. Mora kommuns kemdykare ska via uppgörelse vid normal beredskap kunna agera i Vansbro kommun Ledning I länet finns en gemensam ledningsresurs i form av en mobil lednings- och sambandscentral (Mobisol). Ledningsresursen bemannas initialt av personal från räddningstjänsten i Rättvik och förstärks utifrån olyckans art och omfattning av andra särskilt utsedda brandbefäl från länet. Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Malung-Sälens kommuner kan bistå varandra med högre befäl i samband med större insatser, exempelvis skadeplatschefer. Mora kommun kan i vissa fall bistå övriga kommuner med brandingenjör Räddningsdykare Kommunen har avtal med räddningstjänsten i Rättvik om räddningsdykare. Räddningsdykarna larmas med automatik vid förmodade drunknings- och båtolyckor Metria avtal I länet finns ett kartmaterial framtaget som fastslår vilken räddningsstyrka som är snabbast på plats, oavsett organisationstillhörighet. Vansbro kommun ingår i detta avtal. 29

71 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Höjdenhet Mora kommun bistår Vansbro kommun med höjdenhet efter beslut av räddningschef i beredskap Försäkringsbranschens restvärderäddning AB Vansbro kommun har avtal med Försäkringsbranschens restvärderäddning AB (RVR AB) om restvärderäddning i samband med bränder samt sanering av vägbana och järnväg i samband med trafikolyckor. Kommunen ska också, enligt samma avtal, kunna bistå vid sanering av tåg Frivillig resursgrupp (FRG) Civilförsvarsförbundet har frivilliga resursgrupper i många kommuner, vilka består av frivilliga personer som kan hjälpa till vid olika typer av samhällsstörningar. Vansbro kommun har avtal med Westerdala civilförsvarförning om frivilliga resursgrupper. 4.7 Kommunal och statlig räddningstjänst Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap. 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunen skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljön, och där det är påkallat att samhället träder in. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av; ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och, omständigheterna i övrigt. Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst, all annan räddningstjänst är ett kommunalt ansvar. Flygräddningstjänst. Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp. Sjöräddningstjänst. Miljöräddningstjänst till, sjöss. Fjällräddningstjänst. Efterforskning av försvunna personer i andra fall. 30

72 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Rekrytering Räddningstjänsten ska ha en säker återväxt av lämpliga medarbetare och kännetecknas som en stimulerande och intressant arbetsplats. Vid nyanställning av brandmän ska dessa ha en personlig mentor under de sex första månaderna. Samtlig räddningstjänstpersonal i beredskap skall ha genomgått grundutbildning inom ett år samt kompetensutbildning, MSB:s kurs i räddningsinsats, inom tre år från anställningens början. Vid kommande rekryteringar ska det medvetet satsas på rekrytering av underrepresenterat kön och minoritetsgrupper med annan etnisk-kulturell bakgrund. 31

73 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Uppföljning och egenkontroll Att följa upp arbetet till skydd mot olyckor syftar till att kunna utföra effektivare olycksförebyggande åtgärder samt effektivare räddningsinsatser. För att lyckas med detta krävs att kommunen följer upp och utvärderar arbetet kontinuerligt. Säkerhetsmål: Erfarenhetsåterföring ska höja kvaliteten och effektiviteten på kommunen avseende både olycksförebyggande och olyckshanterande arbete samt ligga till grund för externa aktörers åtgärder och handlande efter en olycka. 5.1 Olycksundersökning och insatsutvärdering Enligt 3 kap. 10 lag om skydd mot olyckor ska olycksundersökningar genomföras i skälig omfattning för att klarlägga orsakerna till olyckan och olycksförloppet. Syftet är därefter att kunna identifiera åtgärder för att minska konsekvenser av framtida olyckor och ge förslag till förebyggande åtgärder. Vansbro kommun har tre nivåer på olycksundersökning; Nivå 1: Datainsamling och ifyllnad av insatsrapporten. Nivå 2: Insatsrapport med tilläggsdel. Nivå 3: Insatsrapport samt fördjupad utredning, exempelvis brandorsaksutredning. Nivå 1 omfattar samtliga insatser medan nivå 2 innebär samtliga brand i byggnad, skogsbrand, trafikolyckor, drunkningstillbud samt utsläpp farligt ämne. Nivå 3 omfattar alla olyckor med dödlig utgång. Räddningschef eller stf räddningschef kan därutöver initiera undersökningar efter behov. Insatsutvärderingar, som kan finnas med i samtliga tre nivåer, syftar till att utreda hur insatsen genomförts och resultatet av utvärderingarna är en viktig del i arbetet med att öva och utbilda den operativa personalen. Insatsutvärderingarna letar inte efter personer som gjort fel, utan ska vara objektiva och genomföras med inställningen hur räddningsinsatser kan förbättras och effektiviseras i framtiden. Insatsutvärderingar ska alltid genomföras i nivå 3. Räddningschef eller stf räddningschef kan initiera insatsutvärderingar efter behov. Vansbro kommun samverkar med närliggande kommuner, externa experter, organisationer och myndigheter vid olycksundersökningar och insatsutvärderingar. Prestationsmål 16: Räddningstjänsten ska genom information, möten och en levande dialog kommunicera erfarenheter, lärdomar och åtgärdsförslag från olycksundersökningar med de drabbade och berörda myndigheter och organisationer. 5.2 Uppföljning av målen för den förebyggande och operativa verksamheten Kommunstyrelsen ansvarar för att målen i handlingsprogrammet följs upp och utvärderas årligen, arbetet ska vara en naturlig del av kommunens övriga egenkontroll. Det är dock varje verksamhetschefs uppdrag att ta sitt ansvar inom sitt ansvarsområde för att tillsammans nå målen i handlingsprogrammet. Räddningschefen ska rapportera till kommunstyrelsen halvårsvis hur arbetet fortskrider. 32

74 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR I tabell 5 nedan redovisas vilka förvaltningar som har ansvar för vilka prestationsmål. Tabell 5, redovisning av ansvariga för respektive prestationsmål i handlingsprogrammet. Ansvarig förvaltning/nämnd Prestationsmål Vansbro räddningstjänst 1, 2, 3, 9, 13, 14 Vansbro räddningstjänst tillsammans med skorstenstekniker 4, 5 Vansbro räddningstjänst tillsammans med skorstenstekniker och 6 Vansbro hem Räddningstjänsten tillsammans med Barn- och 7 utbildningsverksamheten Barn- och utbildningsverksamheten 8 Vansbro räddningstjänst tillsammans med Ifo, vård och omsorg, gata och park avdelningen samt kommunledningen. 10 Vansbro räddningstjänst tillsammans med samhällsbyggnadschefen 11 Alla verksamhetschefer och kommunala bolag. 12 Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor ska uppdateras minst en gång per mandatperiod. 33

75 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Förkortningar och definitioner Anspänningstid LBE LSO MSB POSOM RCB RAKEL RSA Räddningsledare Räddningsledare A Räddningsledning B Räddningsinsats SMO TIB Tillsyn A Tillsyn B FIP Restvärde Tid från larm till att fordon lämnar brandstationen. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Psykiskt- och socialt omhändertagande. Räddningschef i beredskap, befäl med övergripande ansvar för kommunens brandkår. Radiosystem för effektiv ledning inom hela krishanteringsområdet. Risk- och sårbarhetsanalys. Befäl som leder räddningsinsats. Grundutbildning för brandbefäl som ger kompetens att leda enskild styrka. Vidareutbildning för brandbefäl som ger kompetens att leda flera räddningsstyrkor. Grundutbildning för deltidsbrandmän. Skydd mot olyckor, tvåårig grundutbildning för heltidsbrandmän. Tjänsteman i beredskap. Grundutbildning för tillsyn enligt LSO och LBE. Högre utbildning för tillsyn enligt LSO och LBE. Första insats person Åtgärder för att reducera och förebygga sekundärskador i samband med räddningsinsatser. 34

76 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 213 Ärende KS 2013/494 Handlingsprogram för räddningstjänsten Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige rekommenderas besluta om ett nytt handlingsprogram för räddningstjänsten för innevarande mandatperiod. Ärendet Enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) 3 kap 8 skall en kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. Kap 1 2 Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kap 3 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Kap 3 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. Remissvar med synpunkter från Länsstyrelsen och Landstinget har Justerande Utdragsbestyrkande

77 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen inkommit. I Handlingsprogrammet har det gjorts ändringar utifrån de synpunkter som Länsstyrelsen haft och de är markerade med rött. Förslag Ordförandes förslag: Kommunfullmäktige rekommenderas besluta om ett nytt handlingsprogram för räddningstjänsten för innevarande mandatperiod. Nils-Erik Edlund (S) yrkar bifall till ordförandes förslag. Beslutsunderlag Handlingsprogram LSO 2015 #42 Tjänsteutlåtande handlingsprogram #44 Justerande Utdragsbestyrkande

78 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ange avdelning KS 2013/494 Räddningschef Bo Lundberg Kommunfullmäktige Handlingsprogram för räddningstjänsten Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige rekommenderas besluta om ett nytt handlingsprogram för räddningstjänsten för kommande mandatperiod. Sammanfattning Enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) 3 kap 8 skall en kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. Kap 1 2 Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kap 3 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. TJUT handlingsprogram 2015 Kap 3 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

79 Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. 2(2) Remissvar med synpunkter från Länsstyrelsen och Landstinget har inkommit. I Handlingsprogrammet har det gjorts ändringar utifrån de synpunkter som Länsstyrelsen haft och de är markerade med rött. Bo Lundberg Räddningschef Beslut expedieras till Bo Lundberg TJUT handlingsprogram 2015 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

80 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 218 Ärende KS 2015/517 MittNät AB, delägarskap Förslag till kommunfullmäktige Föreslå kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att snarast ansöka om förvärv av aktier i MittNät AB för högst 150tkr. Ärendet Vansbro kommun har påbörjat utbyggnad av fiberinfrastruktur inom kommunens gränser. Utbyggnaden sker i första hand utanför tätorterna med start i Skamhed. För att erbjuda olika tjänster i nätet kan flera alternativ väljas. Värmlandskommunerna Arvika, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Munkfors och Åmål har bildat ett gemensamt bolat, MittNät AB, i syfte att samverka kring drift och utveckling av fibernäten samt att erbjuda ett flertal tjänster från flera leverantörer i de lokala stadsnäten. Det finns möjligheter för fler kommuner att ansluta sig till MittNät genom förvärv av 25 aktier i bolaget. Förslag Utskottet styrning och ekonomis förslag: Ge kommunstyrelsen i uppdrag att snarast ansöka om förvärv av aktier i MittNät AB. Wahan Harutun (KP) yrkar bifall till utskottets förslag. Torsten Larssons (KD) förslag: Föreslå kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att snarast ansöka om förvärv av aktier i MittNät AB för högst 150tkr. Beslutsgång Ordförande ställer utskottet leva och bos förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Ordförandes ställer Torsten Larssons (KD) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #3 Justerande Utdragsbestyrkande

81 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2015/517 Bredbandskoordinator Pär Wikström Kommunfullmäktige Anslutning till MittNät AB Rekommendation till beslut - Kommunfullmäktige i Vansbro kommun beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att snarast ansöka om förvärv av aktier i MittNät AB. - Förvärvet av aktier finansieras inom ramen för tilldelad investeringsbudget för fiberutbyggnaden. Sammanfattning Vansbro kommun har påbörjat utbyggnad av fiberinfrastruktur inom kommunens gränser. Utbyggnaden sker i första hand utanför tätorterna med start i Skamhed. För att erbjuda olika tjänster i nätet kan flera alternativ väljas. Värmlandskommunerna Arvika, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Munkfors och Åmål har bildat ett gemensamt bolat, MittNät AB, i syfte att samverka kring drift och utveckling av fibernäten samt att erbjuda ett flertal tjänster från flera leverantörer i de lokala stadsnäten. Det finns möjligheter för fler kommuner att ansluta sig till MittNät genom förvärv av 25 aktier i bolaget. Tjut MittNät Bakgrund Vansbro kommun har påbörjat utbyggnad av fiberinfrastruktur inom kommunens gränser. Utbyggnaden sker i första hand utanför tätorterna med start i Skamhed. Fibernätet är i grunden passivt och behöver förses med aktiv utrustning och därefter fyllas med olika tjänster såsom internetanslutning, TV och IP-telefoni. För att erbjuda olika tjänster i nätet kan flera alternativ väljas. 1. Ett alternativ är att teckna avtal direkt med en eller flera tjänsteleverantörer som sedan erbjuder sina tjänster i Vansbro kommuns fibernät. 2. Ett annat alternativ är att söka samarbete med redan etablerade organisationer som erbjuder en mix av tjänster. Värmlandskommunerna Arvika, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Munkfors och Åmål har bildat ett gemensamt bolag, MittNät AB, i syfte att erbjuda denna mix av tjänster i de lokala stadsnäten. Bolaget ska verka för öppna och neutrala fibernät (Stadsnät) i respektive kommun. MittNät ansvarar för central utrustning, stödsystem samt för att ett konkurrensmässigt tjänsteinnehåll kan erbjudas i respektive kommuns fibernät. Bolagets VD heter Hafsteinn Jonsson och är också stadsnätschef i Karlstads Eloch Stadsnät. Ägarandelen för resp. kommun är 25 aktier som utgör 5% av röstetalet i bolaget utom för Karlstad El och Stadsnät (KES) som initialt innehar Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se