Omvärldsanalys 2014 Vansbro kommun

Transkript

1 Sid 1(7) Omvärldsanalys 2014 Vansbro kommun?

2 Sid 2(7) Omvärldsanalys 2014 Ärende Kommunkansliet Utmaningen Projektledare Ola Granholm Omvärldsanalys 2014 Vansbro kommun Inledning/Bakgrund I omvärldsanalysen kartläggs skeenden och trender globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Förvaltningen analyserar sen hur dessa trender påverkar Vansbro kommun och dess kommunala verksamheter på kort och lång sikt. Syftet med analysen är att införa ett förhållningssätt där man fortlöpande analyserar hur olika faktorer påverkar kommunen. Detta för att fånga upp hot, möjligheter och goda exempel i omvärlden. Vi kan påverka vår egen utveckling. Vi får ännu bättre möjligheter att göra det, att göra rätt saker/aktiviteter, om vi har koll på omvärlden och vad andra gör. När vi sätter oss själva och vår verksamhet i relation till omvärlden får vi också lättare att prioritera. Analysen talar inte om exakt vart vi ska gå, men den ger oss ett perspektiv på vår egen verksamhet och ger oss bättre förutsättningar att utvecklas positivt. Den ger oss också ett tillfälle att föra en diskussion, utifrån en gemensam plattform. I varje stycke framgår (mer eller mindre uttalat) vad respektive faktor betyder för just Vansbro kommun. I slutet av dokumentet, före sammanfattningen, finns lite statistik som visar vilken utveckling vi har haft i Vansbro kommun jämfört med andra kommuner. Med detta dokument som grund har alla verksamheter i förvaltningen gjort en analys av hur deras verksamhet påverkas av de redovisade trenderna/skeendena och det har sedan förts en diskussion i utskotten om analysen och inspelen från förvaltningen. Detta blir sedan en grund för budgetprocess, fortsatt verksamhetsplanering, utvecklingsplanering och strategisk planering. Nationella och globala trender Förändrade krav och förutsättningar för välfärden (Ökande andel äldre och sjunkande antal barn och ungdomar) Denna trend gäller fullt ut i alla delar av landet utanför storstäderna. De mindre kommunerna har en stigande medelålder och en ökande nettoutflyttning av personer i fertil ålder. Detta förstärks av att en allt mindre andel av de unga människor som flyttar ut, återvänder senare i livet (idag återvänder 25% av de som flyttar ut, jämfört med 50% för trettio år sen). Medelåldern i Vansbro kommun har mellan 1998 och 2013 stigit med 1,8 år. Vi ser att en minskande andel ungdomar söker till det lokala gymnasiet. Trenden beror bland annat på förändrade värderingar och en ökande specialisering på arbets-marknaden. Vansbro kan, om inget oförutsett inträffar, se fram emot en stigande andel äldre människor. Man kan fundera på vilka behov av anpassningar i framtida samhällservice detta leder till? Något som också påverkar är medborgarnas ökade förväntningar på den service som kommunen levererar. Åldersfördelning Vansbro kommun Andel av befolkningen >65 år

3 Sid 3(7) Generationsskifte- rekrytering Vilka vill ha de kommunala jobben i framtiden när rekordgenerationen går i pension? Finns det en risk för att unga människor väljer andra jobb i framtiden? För tidigare generationer har det varit viktigt med status, lön och befordran, medan dagens unga ser det som viktigare att de kan få ett meningsfullt och kreativt jobb. Hur intresserar vi unga för kommunala jobb och hur kan vi underlätta för grupper som idag står utanför arbetsmarknaden att komma in på den? Det här är en mycket aktuell fråga för Vansbro kommun. Vi är här också lite extra utsatta på grund av vårt geografiska läge med långa pendlingsavstånd till andra större orter. Ökad brist på chefer Många kommunala chefer går i pension samtidigt och det finns värderingsförändringar hos yngre människor som gör att de inte är lika intresserade av att bli chefer som tidigare generationer. Hur påverkar det vårt sätt att utforma framtidens organisation och chefstjänsterna i den? Urbanisering och nationella/globala omflyttningar Vi har en kraftig urbanisering. Den beror i första hand inte på att befolkningen i allmänhet flyttar från mindre orter till större, utan främst på att invandringen är störst till storstadsområden, att storstäderna har fler kvinnor i barnafödande åldrar och att ungdomar flyttar till universitetsorter (och i allt lägre utsträckning flyttar tillbaka). Men just unga människors förändrade värderingar, där de ofta föredrar en livsstil som är mer urban, lockar dem från mindre- till större orter. Gärna nära naturen, men helst också nära till nöjen och många andra människor/ungdomar. Där har små orter en konkurrensnackdel. Vi ser en generell ökning av omflyttningar mellan länder. Förutom problematiken kring allt fler klimat- och krigsflyktingar, så ökar även antalet planerade flyttrörelser. Den amerikanske forskaren Richard Florida skrev för några år sen en bok som heter The flight of the creative class, som beskrev den trenden. I vår del av världen handlar detta främst om inflyttning av medelklass från Tyskland och Nederländerna, s k livsstilsflyttare. Det mesta tyder på att den trenden fortsätter, även i Vansbro. Mycket tyder också på att svensk arbetskraft (främst ungdomar) fortsätter flytta/arbetspendla från Sverige till Norge på grund av arbetslöshet och bättre arbetsvillkor. Både Sverige och Norge försöker underlätta den rörelsen genom att förenkla för de som rör sig mellan länderna. Den här flyttrörelsen är påtaglig i Vansbro och påverkar möjligheten för offentliga- och privata företag att fylla på med kompetens som behövs för att klara framtida välfärd och produktion. Minskad bilism Antal körda mil per bil minskar i genomsnitt. Detta gäller även i inlandskommuner, men uppvägs till viss del av att vi åker allt längre sträckor till arbete (och på landsbygden sker detta inte så mycket via kollektivtrafik). Något som ökar är också att människor i ökad utsträckning går, använder cykel, elcykel eller moped för att förflytta sig. Bra för folkhälsan. Hur kan vi underlätta det? Vansbro kommun har ett stort flöde av fjäll-

4 Sid 4(7) turister, men även det förändras. Till exempel genom att fler väljer att åka kollektivt till fjällen?, väljer andra resvägar och genom att betydligt bränslesnålare bilar gör att tankningsstoppen blir färre (fast det kanske vänder igen, om inte räckvidden för det ökande antalet elbilar ökar dramatiskt). Ny vägsträckning Hulån-Vansbro efter E 16 med planerad byggstart kan påverka både genomfartstrafiken och pendlingsmöjligheter i positiv riktning? Vård och omsorg- ökat teknikstöd och ökat kvarboende De tekniska möjligheterna ökar inom sjukvård samt kommunal vård och omsorg. Diagnoser på distans, hemtjänst- och äldreboenderobotar, mm. Priset sjunker för tekniska hjälpmedel, medan priset på offentliga tjänster stiger. Allt fler äldre vill bo kvar hemma och allt mer avancerad vård sker i hemmet. Yngre äldre får en allt bättre hälsa och livslängden ökar. Ständigt uppkopplade medborgare Som medborgare vänjer vi oss nu snabbt vid att ständigt ha direkt tillgång till information och service. Detta ökar kraven även på kommunens information- och service på nätet, att kunna ansöka om tillstånd och söka svaren på olika frågor när man själv har tid och inte bara under kontorstid. Invånarna blir alltmer mer pålästa, krävande och medvetna om sina rättigheter. Belastning eller möjlighet? Har vi en kommunikations- och informationspolicy som är anpassad till detta? Kan vi kanske dra nytta av medborgare med stora kunskaper- eller till och med spetskunskaper, inom ämnen där vi själva behöver kunskap? Tjänster dyrare o varor billigare Offentligt finansierade tjänster blir allt dyrare, medan varor blir allt billigare. Kan vi ersätta-, rationalisera bort eller handla upp vissa tjänster för att kunna behålla- eller utöka tjänster som ökar invånarnas nöjdhet och kommunens attraktivitet? Eller samverka med andra kommuner? Vi har en ökande internethandel. För konsumenterna är det positivt att via några knapptryckningar få tillgång till hela världens utbud till ett lågt pris. I Vansbro finns ett mycket framgångsrikt näthandelsföretag vilket har lett till ett stort antal nya arbetstillfällen och lägre ungdomsarbetslöshet. Men internethandel innebär också nackdelar i form av att butiker på mindre orter läggs ner på grund av att de inte klarar av att konkurrera prismässigt. Trenden är en fortsatt nerläggning av butiker i mindre orter, till följd av internethandel och köpcentrum i större orter. Identitetsdriven ekonomi Vi bygger mer och mer upp våra personliga varumärken och de handlar inte bara- (utan snarare mindre och mindre) om statusprylar. Man kan säga att det har blivit mer jag och mindre vi. Ett tecken bland många på det är föreningars ökande svårigheter att hitta styrelsemedlemmar och minskad benägenhet att engagera sig politiskt. Kan vi hitta sätt att hjälpa våra invånare att stärka sina personliga varumärken som sammanfaller med kommunens behov av-/önskan om ökad delaktighet, medborgardialog, utvecklingsaktiviteter eller ideellt arbete? Kan vi skapa ett intresse för lokal politik? Människor med ett visst personligt varumärke söker sig till platser med ett varumärke som passar- eller förstärker deras eget. Vilket varumärke har Vansbro kommun? Vilka grupper av invånare har varumärken som matchar Vansbros och kan stärkas av att de bor- och/eller verkar här? Hur gör vi det lätt för invånare som är stolta över att bo här att visa upp det? Vilka är våra positiva egenskaper? Kan vi med enkla medel stärka dem?

5 Sid 5(7) Minskad lokal rådighet Den lokala rådigheten minskar. Orsaker till det är att allt fler beslut fattas inom EU, att den statliga styrningen ökar (skola, äldreomsorg, arbetsmiljö), att medias genomslagskraft har ökats och medborgares ökade valfrihet i skola och vård. En negativ vinkling i media av händelser/beslut kan skapa reaktioner som indirekt tvingar oss att välja en annan väg än vi hade tänkt. Men en drivande, motiverad och kreativ kommunal organisation med en tydlig vision har faktiskt större möjlighet att positivt påverka sin egen lokala rådighet. Bara döda fiskar flyter med strömmen. Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget? Företagen på orten behöver arbetskraft och om det blir allt svårare för dem att rekrytera rätt medarbetare kanske de i framtiden vill vara med och påverka utvecklingen? Alternativet för dem kan vara att stanna i växten, köpa in kompetens utifrån eller flytta från orten. Folkhälsa Vi lever allt längre och yngre äldre blir allt friskare. Samtidigt ökar välfärdssjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, övervikt och diabetes. Nationellt mår allt fler unga allt sämre, till exempel med övervikt och psykisk ohälsa. Folkhälsan i Vansbro är inte så bra. Vi har låga medelinkomster och låg utbildningsnivå, vilket är vanliga indikatorer på mindre bra folkhälsa. Vi ser fler överviktiga unga människor, konsumtionen av lugnande och smärtstillande läkemedel är hög och vi har en relativt hög dödlighet i till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Det beror på ett antal olika samverkande saker, till exempel är både medelinkomsten och utbildningsnivån i Vansbro kommun låg och det är vanliga indikatorer på högt ohälsotal. Övrigt FN:s klimatpanel har slagit fast att vi går mot en uppvärmning av jorden. De stora effekterna av det kommer lite längre fram i tiden. Vi har dock alla ett ansvar för att leva så klimatsmart som möjligt och även i det offentliga så långt som möjligt ta tillvara de chanser som finns till att välja klimatsmarta lösningar. Även om effekterna mestadels ligger långt fram så är det genom att göra saker nu som vi kan lindra- eller undvika dem. Statistik över Vansbros utveckling Befolkning, sysselsättning och pendling Befolkningsutveckling Vansbro kommun (2013 minskade befolkningen med 49 invånare) Befolkningen i Vansbro kommun fortsätter att minska, senast med -49 invånare (0,7%). Trenden har varit stabil de senast tio åren och minskningen har i genomsnitt legat på samma nivå som minskningen det senaste året. Vansbro har en något högre andel unga (0-17 år) än jämförbara kommuner, men också en högre andel äldre (65- år). Om inget oförutsett inträffar så kan vi räkna med en fortsatt befolkningsminskning. Enstaka år kan resultera i plussiffror, men trendmässigt så är det troligast att minskningen fortsätter.

6 Sid 6(7) Sysselsättningen har en liknande trend, men sjunker betydligt långsammare. Arbetslösheten bland vuxna har sjunkit med 1,3% det senaste året, men är fortfarande relativt hög (den totala arbetslösheten är 7,3%). Arbetslösheten för unga har sjunkit ännu mer det senaste året (-3,3%) och ligger på en för länet och riket acceptabel nivå (12,8%). Förklaringen till den positiva utvecklingen av ungdomsarbetslösheten kan vara Lykos expansion, utpendling till Norge och utflyttning. En positiv avvikelse i Vansbro kommun jämfört med andra kommuner är att företagens omsättning stiger. Inpendlingen till kommunen (de som åker hit för att jobba) har minskat kraftigt under en längre tid i takt med minskande sysselsättning. Inpendlingen minskar fortfarande, men nu i en något lägre takt än tidigare, -0,7%/år. Utpendlingen (de som åker till en annan kommun för att jobba) ökar med drygt 1% per år. Övrig statistik Småhuspriser är en bra värdemätare på kommunens attraktivitet. De ligger i Vansbro fortfarande på en mycket låg nivå, men en positiv omständighet är att priserna har stigit betydligt snabbare i Vansbro jämfört både med riket och jämförbara kommuner. Resultaten för elever i skolan kan variera kraftigt från år till år och de bör därför studeras över en lite längre period. Andelen godkända elever i årskurs 9 har de senaste fem åren legat på en genomsnittlig nivå, men med en uppåtgående trend. Andelen som klarat gymnasiet på fyra år, de senaste fem åren, ligger däremot klart under rikets genomsnitt och trenden där är negativ. Vansbro är regionalt och nationellt känt för sitt starka UF-företagande. Företagsklimatet har utvecklats mycket positivt och Vansbro kommun har klättrat från en bottenplacering till en plats bland de 100 bästa. Det finns också en framtidstro i näringslivet. Flera företag med starka entreprenörer har kraftig tillväxt och anställer. Inom industri har Vansbro kommun en särställning, dels genom att man har en ovanligt stor andel av arbetstillfällena där och dels genom att många av kommunens industriföretag har haft en positiv utveckling. Man har där även en mycket god samverkan med skolan. Inom tillväxtbranschen turism är man dock svagare och handeln har haft en mycket svag utveckling.

7 Sid 7(7) Sammanfattning De globala trenderna påverkar på kort sikt inte Vansbro så mycket, men vi bör fundera på hur vi kan öka Vansbros dragningskraft som en attraktiv plats för att bo-, jobba- och starta företag. Vi har många kvaliteter som livsstilsflyttare kan komma att leta efter i allt större utsträckning, men då måste vi paketera erbjudandet bättre och tydligare visa upp våra positiva kvaliteter. För klimathot och klimatflyktingar så är det (alltför?) lätt att säga att det ligger så långt fram att vi inte behöver fundera på det. Fast det är ju lätt att man fortsätter tycka det ända fram tills att det blir en realitet...? Urbaniseringen och större orters ökade dragningskraft på ungdomar är däremot redan nu en högst påtaglig trend, som har en del negativa effekter för Vansbro kommun Vi kan se fram emot en fortsatt ökande andel äldre och en minskande-, eller fortsatt låg andel unga. Vi har en utmaning i att attrahera- och rekrytera arbetskraft, såväl till stora personalgrupper som pedagoger och vårdpersonal som till specialist- och chefstjänster. Vi måste anpassa oss till befolkningens snabbt ökande efterfrågan på digitala tjänster och digital information. En viktig fråga för att vara attraktiv som arbetsgivare och bostadsort. I vilka delar avviker Vansbro kommun positivt jämfört med andra kommuner (till exempel företagsklimat, Ung Företagsamhet, by- och boendemiljöer nära älven, exponering mot fjälltrafiken, Vansbrosimningen och andra evenemang)? Kan vi förstärka och använda det på ett mer offensivt sätt? Hur profilerar vi oss?? Samverkan är en stor möjlighet. Hur kan vi genom samverkan med andra kommuner och aktörer minska kostnader, undvika försämringar, förbättra service och öka attraktiviteten? Måste kommunal samverkan alltid ske med den kommun som ligger närmast? Vilka har lyckats och hur gjorde de? Vad kan man göra? Kan man göra något? Nästan alla de problem vi ställs inför finns i ett stort antal andra kommuner. Ofta har någon annan tänkt längre än vi själva har gjort i en enskild fråga och vi kan imitera- eller anpassa (sällan bra att bara kopiera). Ibland har vi själva har tänkt långt och kanske kan söka offentlig finansiering för att gå vidare med idén. Det leder till att vi, innan vi sätter igång ett stort internt arbete, bör undersöka om vi kan få draghjälp, tips, lösningar från någon annan. Vi kan också ibland skaffa oss extra finansiering genom att utnyttja de program för innovation och utveckling som finns på regional och nationell nivå. Men för det krävs att vi har en omvärldsbevakning även på det här området. Var kan vi hitta information om vad andra har gjort som vi kan dra nytta av? Hur skaffar vi oss information om var man kan hitta/söka extra stöd för olika typer av utvecklingsprocesser? Hur kan vi hjälpa andra aktörer i kommunen att söka medel och stöd för sin (vår) utveckling? Vansbros situation kan ju tyckas vara lite dyster, med minskande befolkning, svag sysselsättningsutveckling och ökande utpendling. Det är dock inte en naturlag att alla trender fortsätter på samma sätt som tidigare. Det är också så att dagens trender är en effekt av nationella, regionala och lokala beslut, trender och händelser de senaste årtiondena och att utvecklingen framåt bestäms av vad vi beslutar, startar, driver och påverkas av nu. Vansbro kommun har kvaliteter som många andra mindre kommuner i inlandet drömmer om. Vi kan förbättra det som inte fungerar så bra idag men vi måste troligen, om vi vill vända negativa trender, också satsa på det som är friskt, starkt och ger attraktionskraft! Det finns statliga och regionala medel att söka för att utveckla verksamheten, men även det kräver tid och utrymme för aktivt och strategiskt arbete/resurser med att söka/driva projekt. Samtidigt är det så att Vansbro har knappare ekonomiska resurser än många andra kommuner och om man vill skapa utrymme för mer offensiva satsningar inom skola, vård, service och tillväxt så måste man våga bryta mönster, göra tuffa prioriteringar, hitta okonventionella lösningar och öka samverkan med andra. Utvecklingen pekar nu åt fel håll och om vi vill skapa trygghet, framtidstro och välfärd för kommande generationer så måste vi kanske ändra beteenden och tankesätt. Eller på ett medvetet sätt anpassa verksamheten för en förväntad fortsatt befolkningsminskning Ola Granholm, Vansbro 17 april 2014