5/2006 5/2006. s.4 INNEHÅLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5/2006 5/2006. s.4 INNEHÅLL"

Transkript

1

2 LEDARE Jag tror att du har bitit mig när du var liten utbrister generalsekreterarli till stackars EK-aktiv kille på skolbesök Människor, pojkar och flickor INNEHÅLL Gägä gugu gää! O, vilken stor, stark pojke!. Vilken söt och näpen flicka!. Vi möts av ödesdigra ord när vi för första gången ser ljus i slutet av tunneln. Vi skriker och har oss, beter oss olika oberoende av vem vi är, men se där skillnaden går redan att skåda. En raffinerad detalj mellan våra ben avslöjar allt. Avslöjar om det är blått eller rosa, slöjd eller handarbete, 80 cent eller en euro i lön som gäller. Den stora skillnaden i lönenivå beror mest på den segregerade arbetsmarknaden; mansdominerade branscher är bättre avlönade än kvinnodominerade. I början av augusti rubricerades det i dagspressen igen: kvinnor och män får olika lön. En euro i lön för en man motsvarar i Finland 80 cent för en kvinna. I praktiken blir det här ca 530 euro mera lön per månad för fastanställda män än kvinnor. Och löneskillnaderna mellan könen växer igen. Det som egentligen överskred nyhetströskeln var att man snuddat vid en lösning. I undersökningen, som utfördes av Tekniska högskolan, menade man att en jämlik lönesättning skulle kräva att förmännen [bossarna] definierar likvärdiga arbeten och vad som krävs för att man skall få en viss lön (Hbl 10.8). Alltså skall man besluta vad lönen för ett visst arbete är förrän man ser vem som får det. I ett nötskal föreslog man en del regel- och paragrafändringar, knappt mera. Förslaget i sig var det inte något fel på, bara dess brist på djup. Istället borde man tala klarspråk. Kvinnor uppfostras till låglöntagare. Du som läser det här och är flicka, ansträng dig för att förstå innebörden av det här. Skolan lär dig att du är mindre värd än din kompis som är pojke. Sabotagearbetet börjar redan vid födseln. Forskare efter forskare har påvisat att pojk- och flickbebisar behandlas olika. Till och med då vuxna bara lurats att tro att en blåklädda baby är en pojke har babyn mötts av andra gester än om den hade gått klädd i rosa. Ändå står sig fakta: Ingen har riktigt kunnat förklara hur biologin påverkar oss. De påstådda skillnaderna i kvinnor och mäns egenskaper är hypotetiska, inte bevisade. På dagis fortsätter rumban: Adam lär sig vara hjälte och Eva tyst och söt, alltid vid Adams sida. Pojkarna får stå i centrum, lära sig om makt, lära sig vara Batman och Stålmannen eller varför inte Bamse, medan flickorna får vara prinsessor, dekorativa och underordnade. Det är kulturen som delar in oss i kvinnor och män. Därav skillnaden mellan kön den fysiska kvinnan och mannen och genus den kulturella kvinnan och mannen. För er som läser Ebl konkretiseras det i Liza Marklunds påstående att Skolan är den institution som cementerar vår syn på varandra. I hennes och Lotta Snickares bok Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra nystar de ut de skilda vägar till vuxenhet som utstakas för pojkar och flickor. På den vägen upphör vi vara människor och blir kvinnor och män. Personer med färdigt bestämda egenskaper, som vi omöjligen kan skaka av oss. Hur dåligt de än må passa oss. I skolan avslutas den påbörjade programmeringen till bestämda könsroller. Härefter tar vi själva hand om att strikt klassificera varandra enligt kön, inte enligt verkliga egenskaper. Varför flickor har sämre förutsättningar i arbetslivet är inte svårt att förstå, då Marklund och Snickare gläntar på klassrumsdörren: Pojkarna talar två tredjedelar av tiden och flickor en tredjedel. Om någon flicka talar mer än sin tredjedel uppfattas hon som störande och dominant av alla i rummet: av pojkarna, av läraren och av de andra flickorna. Den som nu blånekar till motsvarande i sin skola, kan må bra av att veta att det gjorde parterna i boken också. Först efter att händelserna i ett motsvarande fall bandats in och sedan spelats upp inför de berördas ögon lade de ner sina vapen och erkände. En ekvation är på plats för att reda ut härvan: gener + miljö = du. Nu vill vissa påstå att det är generna som är rosa och blå. Att det finns prinsess- och batmangener. Fortsättningsvis skall man minnas att kulturen delar upp oss i kvinnor och män. s.4 Visst finns det rent biologiska skillnader mellan könen, men hur de syns i arbetslivet är omöjligt att säga. Hur folk tror att de syns har forskare däremot kunnat påvisa. Män förväntas vara modiga och kvinnor tålmodiga, framkommer det i Marklunds och Snickares bok. Slutprodukten i arbetslivet har ni till hands. Den stora skillnaden i lönenivå s.7 beror mest på den segregerade arbetsmarknaden; mansdominerade branscher är bättre avlönade än kvinnodominerade. s.10 Orsakerna presenterades i dagspressen som den ena mer logisk än den andra. Män söker sig bättre till ledarposter och dessutom är kvinnor anspråkslösare i sina lönekrav. Det man glömde var att kvinnor idag dessutom snuttjobbar mer än män. 19 procent av kvinnorna arbetar deltid, s.13 medan bara 9 procent av männen gör det (Eurostat Yearbook 2005). Orättvisorna går inte att lösa med några finjusteringar på arbetsplatserna. Hela samhället måste ruskas om rejält. Du som nu tycker att allt ovanstående bara är trams, att kvinnor och män föds olika, därmed basta - ta och skumma till början av texten. Tänk på de där första orden, på skillnaden i hur vi välkomnas till världen. Och på hur man vare sig man föds med snopp eller snipp inte är blå eller rosa, utan görs till det. Kan de där första orden vara avgörande? Det tror jag. Chefredaktör s.17 Människor, pojkar och flickor 2 Hej medlem! 5 Förändring i språkundervisningen - omedelbart! 5 Rörlighet i EU och Europa. 6 Osäkerhet är ditt öde. Ebl avslöjar prekariatet. 7 Heidi! Tillhör du prekariatet? 9 Europakarta: Snuttjobbare 10 I nöd och lust 12 Bagateller från det förflutna 12 Skivrecensioner 13 Studiepenningen 14 Hej kära riksdagsgrupp! 14 Heco och PED 15 Ärade ungdomar - Basso till Ebl 16 Hej Odert, Ariel, Mari-Anette och alla ni andra! 16 FSS kräver: Slopa studentexamen! 17 Dags att ta ställning! 18 ELEVBLADET Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS) r.f. har gett ut Elevbladet sedan år 1920 under namnet Nordan, Svensk Ungdom, Ung Makt och Elevbladet Ordförande / ansvarig utgivare Malou Zilliacus, Generalsekreterare Li Andersson,, Medlemssekreterare Tom Sjöberg, Chefredaktör / annonser, Layout & illustrationer Niklas Ekholm, Viceordförande Dan Granqvist, Julius von Wright Förbundsstyrelsen Skribenter i detta nummer, Malou Zilliacus, Li Andersson, Jan Zapasnik, Fabian Göransson, Taika Mannila, Sara Eriksson, Malin Nyqvist, Tiina Niemi, Aaron Wahlstedt, Sara Sundman Adress Stora Robertsgatan 3-5 B Helsingfors tfn fax Upplaga 4300 Tryck Hufvudstadsbladet Presslagt Priser Lösnummer 2 euro Årsprenumeration 10 euro 2 3

3 ORDFÖRANDE OCH GENERALSEKRETERARE Se on kahdeksan tuntia, seitsemästä neljään - undervisningsminsiter Antti Kalliomäki om heldagsskola Hej medlem! Varför är mumin så fet, Annika Huurrekorpi? Elevkårsordförandekandidaten hejar på kollektivtrafik och har aldrig hört ett brunettskämt. Så här på hösten är elevkårsval aktuella och småfåglarna kvittrar att du ställer upp som kandidat för ordförandeposten. Varför? Jag har redan tidigare varit aktivt med i elevkårsverksamheten som styrelsemedlem och tycker det är trevligt med elevpåverkan. Sen tycker jag också om att få organisera saker. Är du nervös inför valet? Nej det tror jag inte, eller kanske ibland. Nämn tre bra saker med din skola. Hmm den är liten, så kommunikationen fungerar och alla känner varandra. Det finns inga stora grupperingar och eleverna är intresserade av skolpolitik. Vad skulle du hälsa utbildningsminister Antti Kalliomäki? Öh. (Fniss) Det här kommer ju spontant. (Kort funderingspaus) Ja, nå kanske att det borde finnas mera valfria ämnen och kurser. Eleven borde ha en större möjlighet att studera det han själv vill, välja att läsa det han själv tror sig behöva. Hitta på en dikt som innehåller orden elevanarki, fiskpinne och jämställdhet. Det finns lika mycket elevanarki som det finns fiskpinnar. Vi kräver jämställdhet. kan ni hitta på svårare ord? Det kan vi. Vad tänker du på när hör ordet prekariat? Bönor. Studiestöd? Knappa pengar. Ungdomsarbetslöshet? Ännu mindre pengar. Berätta ett brunettskämt. Jag kan ju inga. Usch vad hemskt! Jag tror att jag Namn:Annika Huurrekorpi Ålder:16 Skola: Tölö Gymnasium, Helsingfors Medlem i FSS sedan: läsåret aldrig har hört ett. Alltså otroligt, jag kommer inte på ett enda. Förklara fotosyntesen. Är det inte när växter och blommor producerar syre av koldioxid? Det är vi som frågar du svarar. Vad är ditt favoritord? Mumsigt är ett jag använder rätt ofta. Om du fick välja ett nytt ämne i skolan, vad skulle det vara? Ett där man lärde sig att tala inför publik. Någon slags retorikkurs där man fick lära sig att uppträda. Varför är Mumin så fet? Han äter så mycket pannkakor. Om du vann 50 miljoner vad skulle du göra med pengarna? På riktigt. På riktigt? På riktigt. Jag skulle säkert behålla en del själv, köpa en fin lägenhet och leva bra. Men inget extraextra. Sedan skulle jag nog donera en hel del till välgörenhet. Vad skulle du vilja säga åt dem som läser denna tidning? Om ni är missnöjda med något så säg det! Även vi elever kan påverka om vi på riktigt vill det. Det var fint! Har du kommit på något brunettskämt nu? Haha, nej tyvärr. Då så, tack för intervjun och lycka till i valet! Sara Sundman Taika Mannila Hej medlem! turnerar runt Svenskfinland och spanar efter sitt nästa offer. Är du, eller kanske känner du någon som gjort något spännande, är spännande, medlem i FSS och helt enkelt en just bra typ? Kontakta oss på elevbladet genom att skicka e-post till adressen så kan DU (eller nån cool typ du känner) bli den vi ställer våra kluriga och luriga (och dessutom magnifika och überbriljanta) frågor till. Vi ses i nästa nummer och tills dess, kom ihåg att även träd har öron. foto: Emma Kemppainen Förändring i språkundervisningen - omedelbart! Vi har ett mycket bra utbildningssystem i Finland och undervisningens kvalitet är berömvärd. Finländarna har också generellt sett en bra språkkunnighet, vilket beror särskilt på vår utbildning. Finland är medlem i EU och det kräver fortlöpande kommunikation med andra europeiska länder. För ungdomar finns det aldrig förr skådade möjligheter att studera utomlands eller resa hit och dit. Språkundervisningen är dock långt ifrån perfekt. Vi finländare är ju lysande i grammatik, men i att tala främmande språk ligger vi mil efter! Undervisningen koncentrerar sig på hör- och läsförståelse, rättskrivning och grammatikfel. Det är inget under att vi är så oroliga när det gäller muntliga övningar i klassen. Jag skrev väldigt bra i studentskrivningen vad gäller språk - också i svenska (tro det eller ej!) Att tala svenska känns ändå ibland svårare än integralkalkyl. Jag och många andra finskspråkiga ungdomar skulle vilja snacka svenska, men gör det inte för att undvika möjliga fel. Problemet är att lärare, läroplaner och till exempel studentskrivningarna inte uppmuntrar ungdomar att verkligen använda språket i praktiken. Diskussion och muntliga övningar borde vara en naturlig del av språkundervisningen redan i grundskolan. I stället pluggar vi grammatik, grammatik och grammatik. Situationen med språkundervisningen i gymnasier ska förbättras, tack vare undervisningsministeriet. När man nästa gång reformerar den nationella läroplanen, blir en muntlig språkkunskapskurs obligatorisk för alla studerande (åtminstone i det andra inhemska språket, och i den långa lärokursen i främmande språk). SLL är dock bekymrat, eftersom någon muntlig del inte ska införas i studentskrivningarna. Så länge studentexamen inte kräver muntliga färdigheter, kommer inte heller språkundervisningen att göra det - åtminstone inte tillräckligt mycket. Undervisningsmetoderna är alltför begränsade och tråkiga. Vem vill sitta och stirra på transparanger tre timmar per dag? Är det verkligen så vi ska lära oss tala det andra inhemska språket flytande? Är vårt undervisningsmaterial idealiskt? Jag har några trauman från gymnasiet. Under ett sommarlov i Sverige försökte jag säga någonting på svenska (någonting jag hade lärt mig i skolan). Ingen förstod mig. Varför? Därför att det var ett uttryck som ingen använder i Sverige. Hur kunde det vara möjligt, jag hade ju lärt mig det i skolan! Jag har ofta begrundat varför t.ex. finska och svenska gymnasier inte samarbetar. SLL och FSS vill att finsk- och svenskspråkiga studerande kommunicerar mer för att tillsammans kunna utveckla vår språkundervisning. Seminariet på Åland i oktober är organiserat med tillsyn med tanke på det temat. Vi ungdomar måste föra fram vår åsikt angående hur vi vill utveckla undervisningsmetoderna. Hoppas att FSS och SLL ska ordna det här seminariet årligen! Tiina Niemi Tiina Niemi är ordförande för SLL, Suomen Lukiolaisten Liitto 4 5

4 Alltså det är ingen systemkamera, men det kommer en såndär trut ur den - chefredaktörmicke kan sina kameratermer PREKARIAT Rörlighet i EU och Europa. Eller Europa och EU. Så länge man nu överhuvudtaget förstår att skilja dem åt. Jag har ett väldigt sympatiskt pass. Det tar mig i princip vart jag vill i hela Europa. Exklusive Ryssland. Ska jag åka dit är jag tvungen att gå igenom en visaprocedur, d.v.s. fylla i lite papper och annat tjafs. Riktigt jobbigt, känns det som. Kanske det är därför ingen tycker att ryska är ett språk värt att lära sig i skolan, och kanske det är därför ingen någonsin skulle åka till S: t Petersburg för att shoppa. Trots att avståndet är mycket kortare än till Stockholm, åtminstone från huvudstaden. Dessutom är Petersburgs invånarantal detsamma som hela Finlands, sådär som en liten upplysning. Nog om Ryssland. Poängen var alltså att en Malou Zilliacus, det svårstavade namnet till trots, kan åka ungefär vart hon vill, när hon vill, bara för att hon råkar vara född i Finland. Jag har vänner för vilka begreppet sista-minutenresa knappt existerar, eftersom deras tripp till ett annat land kräver ordentliga, tidsödande förberedelser. Jag har en vän som, trots att Bryssel varit hennes stationerade arbetsplats i snart tre år, med jämna mellanrum måste åka tillbaka till sitt hemland, Makedonien, för att förnya sitt visum. Hon godkänns inte riktigt annars. Det är fan en sån tur att hon orkar göra det, annars skulle OBESSU, organisationen hon jobbar i, inte klara sig. Jag undrar hur många fantastiska ungdomar som bara tappas bort, som bara slösas bort, på grund av EU:s stränga visumkrav. Jag vill klargöra en sak genast: jag är medveten om att EU:s koncept är fenomenalt. Jag vet att Schengenavtalet är en superb grej. Det är alla säkert rörande överens om. Trots detta är det inte alla som överhuvudtaget fått känna av EU:s fenomenalitet. De länder som står utan medlemskap, utan den där mystryggheten och det rätta passet, de är plötsligt ganska osynliga. Och då gäller det ju att get VISAble varthän man ska. Rörlighet, eller mobilitet som det heter lite mer förengelskat, är en av våra grundrättigheter. Att kunna röra sig fritt från land till land och således kunna studera och arbeta utomlands är mycket viktigt för att sprida idéer, få en bredare kunskap om olika kulturer och växa som människa. Tyvärr ser denna rättighet inte lika ut för alla, något som European Youth Forum och dess medlemsorganisationer har velat ta upp till debatt, genom kampanjen get VISAble. Man vill hitta nya möjligheter för ungdomsarbetare, nya lösningar för att förebygga de höga visamurarna och nya chanser till rörlighet speciellt för de unga. En idé är ett ungdomsvisum, som skulle överskrida de typiska visagränserna och ge plats för fler problemfria studier och arbeten utomlands för många unga. Jag är imponerad över mina europeiska systrar och bröder som inte är fly förbannade mest hela tiden. För det skulle jag vara. Jag kan inte förstå deras tålamod när de ska genom passkontrollen för att få stämpel och hela faderullan medan jag lätt traskar förbi kön viftandes med mitt EU-pass. Fusk, känns det som. Som om jag vunnit utan att göra något för det. Och det stämmer ju. Jag kunde lika väl ha fötts någon annanstans. Vi får helt enkelt inte glömma att kämpa bara för att vi råkar serveras resemöjligheter på silverfat. EU får aldrig bli en självgod union, som endast bevakar sina egna rättigheter trots att det vore så mycket lättare det finns otroliga möjligheter till världsförbättring, ens på europeisk nivå. Checka in för nyheter, konkreta lagar och nyheter på detta område! Malou Ziliacus Framtiden är ett begrepp som i sig omfattar osäkerhet. Den är oviss, höljd i dunkel. Morgondagen är idag bara en bild, en sammanfattning av våra farhågor och förhoppningar. hösten TEMADAGAR OCH EVENEMANG Seminarium: Diagnos: Duktig - seminarium SFV-salen Jennie Sjögren & Anna Bergstrand september Diagnos: Duktig behandlar prestationsångest, stress och känslan av att aldrig räcka till bland unga kvinnor. Under seminariet resoneras kring var den destruktiva duktigheten egentligen kommer ifrån, varför den drabbar speciellt unga kvinnor och vad man kan göra för att motverka den. Workshop: Workshop: Serieworkshop Verandan, Luckan Kaisa Leka Smyckesworkshop Luckan Frida Westerback oktober Serie- och smyckesworkshoparna riktas till dig som är mellan år. Under en workshop får du en inblick i vad serieteckning och smyckesdesign är. Temahelg: Introduktion till Ashtanga yoga Verandan, Luckan Monica Schwela-Leinson oktober Under en helg får du bekanta dig med Ashtanga yogans filosofi och tankevärld. Kursen innehåller både teori och praktiska övningar. Kursen är avsedd för dig som är mellan år. Ung Info och De Ungas Akademi (DUA) erbjuder dig många intressanta aktiviteter under hösten Här har vi samlat ett urval av temadagar, workshops och evenemang som du kan ha nytta av. Workshop: Fotoworkshop Verandan, Luckan Marika Turtiainen november Syftet med utbildningen är att ge baskunskaper i fotografering, bildkomposition samt behandling av bilder. Kursen är avsedd för dig som är mellan år. Temakväll: Temakväll: Temakväll: Sydafrikansk kväll SFV-salen DUA & Marthaförbundet Ekologisk mat SFV-salen DUA & Marthaförbundet Kaffe med en schyst böna SFV-salen DUA & Marthaförbundet november Ung Info erbjuder i samarbete med Marthaförbundet ett temablock bestående av tre temakvällar där vi lyfter fram rättvis mat, ekologiska frågor och olika kulturer. Workshop: Kreativ lördag Luckan / Konstkompaniet Crealife & Konstkompaniet december Hur kan du använda dig av kreativitet och konst i din vardag? Crealife och Konstkompaniet hjälper dig skapa och uppnå fungerande målsättningar och hitta din skaparglädje. Workshopen är avsedd för dig som är mellan år. Anmäl dig till: Frida Westerback projektledare / ungdomsinformatör Anmäl dig i tid! ÖVRIGA EVENEMANG Klubbkväll: Arrangör: STÖDGRUPP Stödgrupp: Klubb Heco Meddelas senare Luckan Heco Tema: Ätstörningar Svenska studiecentralen DUA & Ung Info Ung Info och De Ungas Akademi startar en stöd/diskussionsgrupp för unga kvinnor med ätstörningar eller som upplever att de har problem med mat. Vi träffas en gång i veckan, på torsdagar mellan Gruppen passar dig som kämpar med att ta dig ut ur ätstörningen - en plats för diskussion, stöd, gemenskap, tårar och skratt. PROJEKT SommarKompassen 2007 Sommarverksamhet för de svenska ungdomarna i regionen förverkligas i samarbete med de kommunala ungdomsaktörerna i regionen. Projektet finansieras av Undervisningsministeriet. vi stöder verksamheten: Svenska kulturfonden Ungdomscentralen Undervisningssministeriet Osäkerhet är ditt öde Allting är mycket osäkert, och det är just det som lugnar mig Ur Tove Janssons Trollvinter. Skolan erbjuder i många avseenden rutinmässig trygghet. När man väl pysslat ihop sin läseordning har man utstakat ramarna för morgondagen. Visserligen är den ännu osäker och dessutom ger slumpen fantasin oändligt med spelrum på tänk om -planet. Men ändå. Ramarna för vardagen står spikade. Hur man tar ut svängarna på den markerade vägen inger en viss spänning, men så länge man inte ramlar av den är det lätt sjunka in i rutinerna. Det är när ramarna till vardagen blir lösa i fogarna som det blir kinkigt. Plötsligt står du mitt i osäkerhetens disiga träsk. Livet har blivit prekärt. Du har blivit en del av prekariatet. Prekär vardag Prekariatet är ett skrämmande ord. De flesta människor, eller unga människor, har inte en blekblå aning om vad det betyder. Ändå kommer de flesta Ebl-läsares liv i något skede att kunna kallas prekärt. De flesta kommer att tillhöra prekariatet. Kanske bara en del av livet, kanske hela livet. Prekariat-begreppet och dess varierande innebörd härstammar från latinets precario, som betyder osäker. Prekariatet beskriver en osäker tillvaro där inget kan tigt för vem man är. Man tjänar nu bara pengar. Efter skolan får arbetet en central roll. Plötsligt betyder det allt. Människor har en tendens att sätta likhetstecken mellan dig och arbetet du utför. Du är mindre vad du äter än vad du jobbar med. Samtidigt har just arbete blivit mer osäkert. Arbetsavtal sluts allt oftare för viss tid och arbete utförs allt mer på deltid (se faktaruta om olika arbetsförtext: bild: Niklas Ekholm tas för givet. Det handlar om en mycket vardaglig osäkerhet. Det handlar om de där ramarna, som inte är på sin plats. För att avflumma ämnet lite skall vi gå över tillmer konkreta spår. Prekariatet handlar långt om arbete. Redan under skolgången förvärvsarbetar vissa. Man extraknäcker för fickpengar eller kanske arbetar man för att stötta ekonomin hemma. Vad man arbetar med är inte så vik- 7

5 PREKARIAT PREKARIAT hållanden). På nästa uppslag kan du se hur deltidsarbete är vardag i hela Europa. Men vad är det som är så osäkert med deltidsarbete och arbete för viss tid? Arbete ger dig inkomster. Inkomster är idag en förutsättning för en säker tillvaro. Om dina inkomster är osäkra, blir även din tillvaro osäker finländare är idag korttidsanställda (se Europakartan på nästa uppslag för närmare statistik). Det betyder närmare 11 procent av den arbetsdugliga befolkningen. Prekariatet beskriver inte bara en speciell sorts arbetsförhållanden. Prekariatet omfattar det osäkra livet och dit hör alla vars inkomster är osäkra. Redan andelen finländare som snuttjobbar är hög. Men alla som inte vet om plånboken kanske gapar tom imorgon är fler än dessa snuttjobbare. Och de blir inte färre. Studeranden, vikarier, projektanställda, praktikanter. Alla lever de på en låg inkomstnivå och alla Arbete, va e he? I Förvärvsarbete någorlunda fast arbete som ger inkomst. Begreppet används för att skilja sådant arbete från hushållsarbete eller annat arbete som utförs ideellt och/eller utan att ge utföraren en inkomst. Så gott som allt arbete i Finland som man får lön för är förvärvsarbete. När man blir anställd till förvärvsarbete ingår man ett arbetsavtal. Det finns två former av arbetsavtal och enligt dessa kan arbete i Finland grovt delas upp i: Permanent arbete Arbete som sker under arbetsavtal som ingåtts tillsvidare. Det skrivs alltså inte i arbetsavtalet när det upphör att gälla. Man är fastanställd. Visstidstidsarbete Arbete som sker under arbetsavtal som ingåtts för viss tid. Då skrivs det i arbetsavtalet arbetets början och slut. Man kan anställas för viss tid för ett visst uppdrag och när det är slutfört tar kontraktet slut, eller så kan man anställas för en viss tidsperiod. måste de oroa sig för om inkomsterna är desamma imorgon. Prekariseringen har inte skett av en slump och kommer heller inte att försvinna av slump. Prekariatet har kommit för att stanna. Samhällssystemet måste anpassa sig därefter. Hål i säkerhetsnätet I Finland arbetar man eller så är man arbetslös. Allting mittemellan har myndigheterna svårt att hantera. I det nuvarande välfärdssystemet jobbar de flesta medan de som går arbetslösa stöds med olika bidrag och sysselsättningsprogram. När allt som finns tillgängligt är deltidsarbete och arbete för viss tid, börjar du pussla ihop dina inkomster från ett jobb här och ett jobb där. Under vissa tidsperioder av livet kan det här faktiskt vara riktigt behändigt. Men vad händer om du år ut och år in måste pussla ihop dina inkomster av en smula här och en smula arbetsavtalet ingår det också hurudana tidsperioder man arbetar. Arbetstiderna i Finland kan grovt delas upp i: Heltidsarbete arbetstagaren jobbar hela dagen, oftast 8 timmar om dagen 40 timmar i veckan. Deltidsarbete arbete som upptar en för kort tid för att räknas som heltidsarbete. T.ex. arbete som sker 4 timmar om dagen eller 20 timmar i veckan. à Heltids- och deltidsarbete kan alltså båda ingås tillsvidare eller på viss tid. Prekariatet mer än bara arbetsförhållanden. I arbetssammanhang står prekariatet för alla osäkra arbetsförhållanden: för de flesta arbetsförhållanden som inte ingåtts tills vidare. Också arbetsavtal som ingåtts tillsvidare men upplevs osäkra ingår i prekariatet. T.ex. pappersarbetare i Finland kan efter massuppsägningarna i Voikkaa i vintras uppleva att deras arbete är osäkert. De flesta studerandena i Finland lever prekärt, eftersom studiestödet är så lågt och snuttjobben man utför vid sidan om studierna ofta är dåligt betalda och anställningen osäker. där? De som jobbar deltid hamnar i en gråzon där deras inkomster tidvis är tillräckligt låga för att de skall få lyfta bidrag och tidvis för höga. Men eftersom de flesta bidragen inte börjar klirra in på kontot så fort man inte tjänar tillräckligt, skapas ofta ett tomrum i inkomsterna. Detta betyder att man tidvis tjänar olika mycket, vilket kräver flexibilitet i levnadsstandarden. En månad har man utan problem råd med hyran. Nästa är man inte ens halvvägs. Eftersom man måste ansöka om bidragen i tid hinner de inte med. Livet har blivit osäkert. Vardagens ramar ligger i flisor. Till slut har man inte råd att vara kräsen på arbetsmarknaden. Man tar vad man får. I en tid där man är sitt jobb kan det här vara knäckande för självförtroendet. Även de övriga förmånerna som tillhör fastanställningar tillfaller inte prekariatet. Semestrar, pensioner och andra förmåner är Teorihörna: Arbete har blivit osäkert. I Finland och i Västeuropa har arbetsavtalen blivit allt mer tillfälliga. Men arbetet som utförs har också ändrats i sig. Manuellt och fysiskt arbete, t.ex. fabriksarbete, ger allt oftare vika för servicearbete_ (t.ex. försäljningsjobb) och innovationer (t.ex. jobb som kläddesigner). Samhällsteoretiker talar om en övergång från fordistisk till postfordistisk produktion i västvärlden. Och det är som det låter. Fordism och bilmärket Ford har en koppling. Fordistiskt arbete har nämligen fått sitt namn efter Henry Fords bilfabriker där var och en upprepade samma specialiserade arbete om och om igen. Arbete vid ett löpande band. Postfordistiskt arbete beskriver frammarschen av service och innovationer på det traditionella arbetets bekostnad. Det kreativa arbetet har enligt postfordismen också betytt att arbete inte längre begränsas av tid och rum. Vi skapar hela tiden. Det som idag produceras baserar sig mera på livet överlag än på en viss arbetsprestation. något som korttidsanställda inte åtnjuter. Våra personligheter, våra leenden, våra tokiga frisyrer, våra kurser i ryska på Arbis allt bidrar till service och innovationer. Även därför borde grundinkomst införas. Orsaken till prekariseringen av samhället är alltså att arbetet ändrat karaktär, samt att den globala konkurrensen i sin nuvarande form lett till att företag måste bli allt effektivare. Man vill plocka russinen ur kakan och bara ha enskilda arbetstagares enstaka egenskaper. Hela paketet medför sådant man inte behöver. I uppdelningen i postfordistiskt och fordistiskt arbete ingår en global knorr. Medan man i Europa blir allt mer highfly så utlokaliseras grovjobben till länder med billig arbetskraft, t.ex. Kina. Det uppstår en fördelning i a) de människor främst i Väst men också bland välbärgade i hela världen som utför intellektuellt arbete och b) de människor främst i länder med billig arbetskraft men även i Väst som utför grovjobbet. I Väst ofta snuttjobbare. Grundinkomsten lappar hålen Grundinkomsten är ett svar på osäkerheten. Tanken är att slopa alla (eller de flesta) socialbidrag och införa en och samma basinkomst för alla medborgare. En summa som oberoende av vem du är och vad du tjänar ges åt dig, av den enkla orsaken att du är medborgare. Grundinkomsten, också kalllad medborgarlönen, skulle vara ovillkorlig. Som medborgare är man i sig en värdefull del av samhället. Nivån skulle vara sådan att grundinkomsten åtminstone täcker basbehov, så som mat och boende. Det finns många olika modeller av grundinkomsten. Vissa vill köra med 500 euro, andra är för någon annan summa. Gemensamt för mångas åsikter är att summan genom beskattning skulle utjämnas så att de med de minsta inkomsterna skulle stå kvar med hela slanten i handen, medan höginkomsttagare genom beskattning bara skulle ha kvar en bråkdel. I Finland har ingen speciell modell förespråkats framför andra. Men politiska anhängare finns både i vänster- och högerkretsar. Grundinkomsten har dragit åt sig mycket mothugg. Folk skulle bli lata,heter det. Förespråkarna säger att den tvärtom skulle öka sysselsättningen: riskerna i att starta eget företag skulle minska. Folk skulle stå sig starkare på arbetsmarknaden istället för att behöva ta emot vilket undermåligt betalt jobb som helst. Det mest uppiggande med grundinkomsten är dess optimistiska människosyn. Människan skall ses som en aktiv varelse. Samhällets skall inte spjälkas upp i de positiva, nyttiga medlemmarna som arbetar och de negativa, bördorna, som bara lyfter bidrag. Alla bidrar på sitt sätt. Kommentar Prekariatet har satt punkt på punkbandet Ebba Gröns fråga Vad skall du bli när du blir stor?. De som fortfarande drömmer om en rätlinjig karriär, där livet är uppdelat i olika episoder skola högskola arbete stjärnorna skall förbereda sig för en kalldusch ute i arbetslivet. Arbete är helt enkelt inte vad det var förut. Och det är vår generation som skall prova om isen håller. Men frågan är om någon mera vill kliva längs med samma, rätt uppstående karriärstege. Istället för att skriva vår livshistoria på en tråkig vit AFyra, får vi klippa och klistra ihop något helt annat. Något mer personligt. Något mer färggrant. Den s.k. prekariatrörelsen i Finland (prekariaatti.org) har förespråkat ett positivt snuttliv. Ett där en flexibel arbetsmarknad är rörelsefrihet, inte osäkerhet. Men det nuvarande bidragssystemet hålls inte med. Det är för styvt. Reformer behövs. Kanske grundinkomsten är en förutsättning? Ni som närmar er isen kan lägga det bakom örat. Heidi! Tillhör du prekariatet? Heidi Solman, 21 år, tillhör prekariatet. När jag träffar henne kl efter hennes jobb på Megazone (en slags spelhall i Helsingfors), har hon en nio timmars arbetsdag bakom sig. Plus studier. Visst hör jag till prekariatet jag snuttjobbar ju - men inte till prekariatrörelsen [den som aktivt driver för ovillkorlig grundinkomst för alla. Se prekariaatti. org]. Heidi har haft åtta arbetsföhållanden under sitt liv. Alla har varit på deltid eller för en viss tid. Att livet inte är mycket osäkert beror på ett enkelt faktum: Jag har så många jobb att jag nog alltid kan skrapa ihop det som behövs. Men riktigt så enkelt är det inte, trots att Heidi har fyra arbetsförhållanden på gång. En viss ekonomisk labilitet finns. Inte skulle jag säga att min ekonomi är extremt osäker men aningen instabil är den nog. Jag kan aldrig lita på att jag nästa månad, eller år, har det säkert. Förhållandena till arbetsgivarna har varierat. På hennes viktigaste (nuvarande) arbetsplats Megazone fungerar det bra med cheferna. Men med en gnutta otur kan man bli behandlad på ett sätt som är minst sagt intressant. Under en grundskolning för RetailHouse började man kringgå basvillkor. I princip satt vi där i tre timmar utan att få betalt - och lärde oss pissa folk i linsen. Lärde oss hur man skulle få folk att känna sig otillräckliga utan våra produkter. Sedan i slutet frågade jag om ett skriftligt kontrakt. Hon som drog grejen gav mig en konstig blick, sänkte rösten och sade: Ähum, för oss är nog sådana här muntliga kontrakt alldeles lika värdefulla, berättar Heidi och forsätter: Det slutade med att jag fick vänta på min lön i två månader. Först när jag mailade och hotade vidta kraftåtgärder kom lönen snabbare än kvickt. Innan lönen kom ringde Heidi facket för att rådslå lite. PAM, servicefacket, gnatade om medlemskap. Jag sade nog att hej, jag vill bara be om några råd. Du är inte medlem, knarrade tanten i andra ändan av telefonen. FFC däremot hjälpte gladeligen trots att Heidi inte var medlem. Att snuttjobba är inte direkt någon pina. Men det verkar som om lite fast mark under fötterna inte skulle sitta helt illa. Det är varken automatiskt fel på snuttjobb eller på permanenta jobb. Fördelen med snuttjobb är att man själv får bestämma ganska mycket när och vad man vill göra, minus att det inte alltid finns jobbturer fast man vill eller behöver. Bra med permanent arbete är säkerheten, lönen och semestern. Risken är förstås att man förmultnar på samma arbetsplas fast man inte nödvändigtvis trivs. På Megazone är Heidi fast anställd men bara på deltid. Nu riskerar hon dock att bli av med jobbet eftersom Megazone kommer att vräkas från sin nuvarande lokal grannlokalens Alko expanderar. ELLER BIOBILJETTER Vissa gränser Villkoren för arbetet är noga markerade. Jag tycker inte om att gå och rycka folk i ärmen. Kunden skall komma till mig, behöva något som jag sedan kan hjälpa med. Då arbetsgivaren någon gång vänt sig mot Heidi, har hon svarat med samma mått. Jag jobbade förut på Videofirma Makuuni. Min boss hatade mig, men sade att hon inte kunde sparka mig eftersom jag var en bra arbetare. Dessutom fick vi minimilön. Som protest mot de dåliga arbetsvillkoren bestämde vi i min affär att massuppsäga oss. Och det gjorde vi. När Heidis arbete på Borgbacken tog slut förra september blev hon arbetslös. För första gången. Hon började fylla i ansökningar om arbetslöshetsbidrag. När jag först gick dit insisterade de på att ge mig service på svenska. Så min intervju flyttades framåt. När jag sedan kom dit en tid senare, informerade de mig om att jag borde ha sökt tre studieplatser för att få stöd. Då hade dödlinjerna varit och farit sen föregående gång jag var där. Så jag fick inget annat än bostadsstöd. 280 euro att leva på. Det var ekonomisk katastrof. Fick pengar från sossun[=socialen], ca 600 euro i efterskott. Så levde jag på lån från andra. Och sen bara jobb, jobb, jobb så att man fick allt bortbetalat. Och till slut skatteåterbäringarna i december. Fan vad jag hatar att gå till Sossun. Man känner sig så värdelös. Eller de får en att känna sig VINN TEATERBESÖK FÖR TVÅ VINN TEATERBESÖK FÖR TVÅ GÅR DU I HÖGSTADIET ELLER GYMNASIET? DÅ ÄR DET HÄR NÅGOT FÖR DEJ! Delta i den historiska webbtävlingen 100 år - Nära dig! En gång i månaden dras månadens vinnare bland alla de rätta svaren. Då kan du vinna biobiljetter, bok eller 1 månads prenumeration på HBL. Alla deltagare deltar i dragningen av huvudvinsten värdelös. Tanten som betjänade mig fråga typ om jag tänker leva på deras bekostnad. Enligt de kurvor som man ritar i socialpolitiken är man ju värdelös. Man är på minus- och inte på plussidan av samhället. Och visst är det så att man undrar var man står. Eller kanske man inte alls finns med i bilden. De krav på grundinkomst som jag presenterar lite klumpigt åt Heidi skriver hon inte under. Det där med grundinkomst låter lite som Matti vill få pengar för att ligga i soffan, säger hon. Man måste förtjäna de pengar man får. Ligga på den där kurvan. Huvudvinsterna bla spel, helårsprenumeration på Finlands Natur, teaterbesök för 2 med övernattning i Helsingfors. i HISTORIA TÄVLING Schildts förlag Ab 8 9

6 v Deltidsanställda Ålder i Finland och Andelen arbetstagare i permanent arbete Andelen arbetstagare i visstidsarbete Varaktiga jobb (Andelen arbetstagare i permanent heltidsarbete) Snuttjobb (Andelen arbetstagare i permanent deltidsarbete och visstidsarbete) Europa Alla ,8 44,3 31,7 68, ,5 16,5 74,6 25,4 Män ,4 41, ,1 12,9 81,9 18,1 Kvinnor ,2 46,8 21,6 78, ,9 20,0 67,4 32,6 Deltidsanställda inom EU Män EU-25 8 % 31 % EU-15 8 % 35 % Belgien 8 % 41 % Tjeckien 1 % 9 % Danmark 11 % 32 % Tyskland 8 % 42 % Estland 10 % 5 % Grekland 1 % 9 % Spanien 2 % 19 % Frankrike 5 % 30 % Irlan 5 % 31 % Italien 4 % 25 % Cypern 5 % 13 % Lettland 9 % 13 % Litauen 8 % 10 % Luxemburg 1 % 40 % Ungern 3 % 5 % Malta 3 % 19 % Nederländerna 12 % 75 % Österrike 5 % 41 % Polen 8 % 13 % Portugal 7 % 17 % Slovenien 8 % 11 % Slovakien 1 % 3 % Finland 9 % 19 % Sverige 12 % 38 % Storbritannien 10 % 44 % Kvinnor Icke-EU Bulgarien 2 % 2(aningen över)% Rumanien 9 % 10 % Norge 15 % 46 % Källa: Eurostat Yearbook 2005 Talen är grova uppskattningar. 11

7 SKIVOR I nöd och lust Fabian Göransson, Göteborg Goodness, It s Five o clock: Whatever Turns You On Sara Sundman Dom Andra: Minns du? Sara Sundman Våld: Boycott Your Life [Treason Troops] Jacob Boström Förr i tiden, då våra föräldrar var unga, skulle man vara radikal. Det var uppror mot de äldre som gällde. Också när det gällde kärlek. Om man ville leva tillsammans med någon så skulle man vara sambo. Och måste man nödvändigtvis gifta sig så skulle man åtminstone inte byta namn. Visst var det säkert mången moders våta tylldrömmar som gick i kras men vad gör man inte för att vara radikal. Nu, en generation senare, har det som sig bör svängt om. Det börjar med att man som åring förlovar sig. Ens första lite längre förhållande börjar knaka i fogarna och för att övertyga sig om att man nog älskar varandra så förlovar man sig. Och sedan är det bara att börja traska uppför kyrktrapporna. Veckotidning efter veckotidning har bröllopsnummer och man hör ofta om unga par som gift sig. Helst skall det vara hela baletten med förlovning, bröllop och smekmånad. Och okej, det är kul med lite bröllop då och då. Men måste man verkligen ha en vigsel som förkläde när man åker på semester? Och nuförtiden räcker det inte med att gifta sig. Man måste också byta namn. Gör man inte det finns det risk att stöta på nästan aggressiva reaktioner. För om man inte befäster sin kärlek med en ceremoni så är den ju inte äkta. Samtidigt finns det en annan trend. Skilsmässotrenden. Man gifter sig, håller ihop i ett par år och så kommer fnurran. Shit, ett gräl! Jaha, då var det inte äkta kärlek då. Då gäller det bara att snabbt släpa nästa offer till altaret. Jag blir ganska skrämd av de här trenderna. Unga verkar tro att eftersom det är så många som skiljer sig måste det ju vara omöjligt att få ett förhållande att hålla. Och då måste man ta till extrema åtgärder. Men det är ganska svårt att bestämma resten av sitt liv när man är ung, så man skiljer sig. Mitt råd skulle vara att varva ner med den där kärleken. Man måste väl inte ha hitta sin själsfrände när man är 18? Var inte ungdomen tiden då man fick vara lite vild? Sara Eriksson Bagateller från det förflutna Vi skall lära oss av historien, brukar man säga. Bara genom att känna till och förstå vår bakgrund kan vi förstå var vi är idag och hur vi tagit oss hit. Jep, tanken är fin, den kan vi säkert hålla med om. Men hur går det till egentligen? Kan den svenska stormaktstiden, Operation Barbarossa eller Eugen Schauman hjälpa oss att förstå den värld vi ser idag, med allt det den innefattar av t.ex. globalisering och kommerskultur? Sambandet verkar nästintill omöjligt att förstå och ämnet historia reduceras ofta till att uppfattas som tråkigt, avlägset och svårförståeligt. Ungefär som hissaböckerna. Gammalt och torrt. Som tur finns det människor som kan och vet. Människor som författaren och historikern Peter Englund. Genom sin bok Tystnadens historia och andra essäer har han lyckats skapa en hissabok utan like. En hissabok för alla oss som är intresserade av världen och allt det som försiggår och försiggått omkring oss. Boken är en samling av fjorton essäer, texterna fokuserar på hur olika ting som är självklara företeelser och begrepp i vår vardag egentligen fötts och kommit till. Englund berättar bagatellernas historia för oss. Det fina med bagateller är dock hur dessa till synes obetydliga, vardagliga och oskyldiga ting ändå kan komma att ha en självklar betydelse och plats i kulturhistorien. Englund lyckas även med det som alltid är ämnet historias omöjliga uppdrag: att knyta samman vårt liv med det förflutna. Att få oss att se ett klart samband mellan en vardag tre-, fyra- eller femhundra år gammal och den vi lever i idag. Kroppens historia, tandborstens historia, massagestavens historia, glasögonens historia, gemets historia listan är lång. Förutom föremål tar Englund även upp vardagliga fenomen; såväl döden, tystnaden, ledan som begäret har sin egen historia. Englund språk är elegant och lättbegripligt, som läsare häpnar man framförallt över all kunskap som ryms mellan bokens pärmar. Och hur självklara de historiska sambanden egentligen är. Och det blir så roligt att lära sig. Om varför man skrek så högt i städerna förr och när vi egentligen började uppfatta bullret som något negativt. Och om att ha tråkigt egentligen är en väldigt modern sinnesstämning. Man hade i princip inte tråkigt förrän på 1800-talet (åtminstone hade man inte insett det förrän då). Essän om kroppens historia förklarar varför kvinnokroppen under 20- och 30- talens efterkrigsår helst skulle vara androgynt smal och rak, medan man efter andra världskriget, på 50-talet, skulle vara tvärtom, kvinnligt fyllig med mycket former. Skyltfönstrets historia får oss att förstå hur hela den köpkultur som genomsyrar världen idag kommit till. Man lär sig också att ett av de mest spektakulära nederlagen i den brittiska kolonialismens historia berodde på en akut brist på skruvmejslar. Och att historiens första finansbubbla handlade om tulpaner. Tydligen kan vardagsföremålen lära oss mer om världen och samhällsutvecklingen än alla dessa stormän och mäktiga krig vi känner till. Tur att det finns människor som Peter Englund som kan berätta bagatellernas historia för oss. Li Andersson Peter Englund: Tystnadens historia och andra essäer. Atlantis 2003, 247 s. ***** Det är få saker jag inte tycker om på Goodness, It s Five o clocks debut. Gruppens sound är uppfriskande; på något plan låter det som om de redan hittat sin grej. Den huvudstadsbaserade gruppens medlemmar har spelat på olika håll tidigare, i varierande sammansättningar, tills de bestämde sig för att grunda Goodness, It s Five o clock. Trots det låter gruppen sammansvetsad på ep:n. Låtarna är avslappnade och medlemmarna bemästrar sina respektive instrument. Det finns en slags stilkänsla och hängivenhet för musiken på Whatever Turns You On, som får mig att önska att ep:n vore längre, ett helgjutet album. Nu blir den mer som ett smakprov inför något större. Öppningslåten Mistake är den som starkast fastnar i huvudet på mig, men låtarna är ganska jämna. Viggo Granö står för alla låtar utom den ovannämnda, vilken Johannes Östergård skrivit. Låtarna har ett snyggt groove tack vare jazzinslagen. Det är ganska svårt att sätta musiken i någon genre, för det är en blandning av många. Trumpeten i sammansättningen är snillrik. Det är så bra - som om en pusselbit slunkit på plats. Lyriken är sylvass och ironisk. Således är skivans namn överraskande. Whatever Turns You On? Hej please. Det låter ju som vilket som helst massproducerade popmusikers alster. Man kan hitta mer påhittiga och slagkraftiga låttitlar på OC-soundtracken. Eller kanske har jag bara missat poängen. Det ligger en slags arrogans över Whatever Turns You On. En del av mig anar att skivan gjorts av ett gäng rocksnobbar och musikelitister, som lyssnat på sin Coltrane, Pet Sounds och Clash och som vet vad som anses bra och kan kombinera ingredienser rätt. Jag tror emellertid inte att Rainer Maria Rilke hade skrivit brev till Goodness It s Five o clock, liksom han gjorde åt den unge poeten. Whatever Turns You On låter självsäker och anspråksfull, vilket är ganska uppfriskande. Jag kan föreställa mig att den vittomtalade, vresiga musikjournalisten Lester Bangs skulle ha sågat Goodness It s Five o clock totalt, för vad tror dessa slynglar sig veta om musik - egentligen? Och kanske just därför tycker jag de är så bra. ***** Jag skulle vilja tycka om Dom Andra. Det är beundransvärt att ett finlandssvenskt helsingforsband i musikbranschens säljfeber har kommit så långt som de gjort. Så där rent principiellt borde man väl tycka om unga, finlandssvenska band. Det gör Kulturfonden åtminstone. Jag tar en medveten risk med att skriva följande, för på många håll hyllas de som räddarna i den finlandssvenska rockmusikens nöd. Men de är inte Holden Caufield. Om man unnar mig en liten lapsus av jämförelse, så låter Minns Du? lite som Bob Hund med en aning av Pixies. Det generella soundet är ganska bra. Sångaren får mig att ångra att ett sånt fenomen som evolutionen existerar i och med att den gett oss människor stämband. Kanske är detta meningen, rösten får ta konsekvenserna för volymens skull. Ja, inte sjöng ju John Lyndon heller så bra, men verkan var desto orubbligare. Någonting fattas emellertid på Minns Du?. Rent ackordmässigt är musiken tämligen punk, och exempelvis Samma sak är slagkraftig i sin ångeststämning. Mot slutet blir låtarna aningen homogena. Det låter lite som om Dom andra upptäckt hur slående det kan vara med tonika, subdominant och dominant - och det är det visserligen. Men let s face it; det har vi hört förut. Många. Gånger. Om det inte handlar om musikalisk briljans eller klatschiga melodier så handlar det väl om lyriken, soundet eller budskapet. Men något fattas. Sådan musik som deras kräver ett slags orubblighet, oeftergivenhet, ett slags raseri; framför allt intensitet. Nyskapande. Revolution. Minns du? får mig att tänka vemodigt på Woody Guthries text på sin gitarr, this machine kills fascists. En folkartist på 40- talet kunde vara mer radikal än ett ungt, finlandssvenskt band. Till och med skivomslaget ser ut som om en högstadiekille hade haft tråkigt på en religionstimme. Ofta får jag känslan att Dom Andra har tagit sig lite för mycket vatten över huvudet: de försöker vara ironiska, samhällskritiska, roliga, arga och vägröjande. De är ambitiösa, men lyckas inte riktigt. Tärd rock som denna tycker man ju borde ge uttryck för ilska, upplopp, protest, frihet, jämlikhet och broderskap. Förstå mig inte fel nu, bandet har potential att bli vad som helst. Live är bandet mycket bättre än på skiva, det har en sällsynt närvaro och interaktion med sin publik. Det finns gnista - stoffet för den stora branden är kanhända på väg. ***** Ja, vad skall man nu säga. Man kan alltid börja med att konstatera att många av de bästa skivor jag hört varit under 30 minuter långa och så även denna. Kanske den inte hör till en av de bästa jag hört men bra är den nog. De elva låtar som Vålds andra skiva innehåller är av både varierande stil och klass. Musiken är i stort sett en blandning av hardcore, crust och grind med lite rockiga riff då och då. För människor som inte vet något om den här typens musik så kan jag berätta att namnet säger mycket om hur det låter. Din mamma skulle antagligen kommentera musiken bara med att säga: Varför skriker de så mycket?. Men det är ju inte hela sanningen. Musiken blir faktiskt stundom melodisk och lugn som t.ex. under låtarna Here in the darkness och Waiting for the angels to cry, som är min personliga favorit på skivan. Annars är det mest skrik och hårda gitarrer. Trummorna är också i en klass för sig. Jämfört med många andra liknande band som t.ex. Entombed är trummorna mycket melodiska och uppåt och påminner mig mycket om det italienska bandet Ephel Duaths trummor. Huruvida det har att göra med jazzbakgrunden som båda trummisarna har vet jag inte, men det verkar troligt. Orden till låtarna är enkla och korta men det är aldrig dåligt. Kritik mot mode och gud och allt som är fel innehåller de också, såsom bra musik bör. Det enda som jag inte gillade med skivan var väll ett par låtar t.ex. Min Revolt och Boycott your life. Men nio bra låtar på en skiva är sällsynt. Så om du gillar lite hårdare musik så skaffa, skaffa. Det lönar sig. Lyssna på låtar från skivorna på hemsidan

8 Let me talk until I speak Finnish - dansk gymnasist får nog vänta länge om han ska få sådana språkkunskaper... klipp ut - skicka - påverka P.S. Ni får gärna höja stödet med mer än 15 %, eftersom det skulle behövas en 16 % höjning för att återgå till 1994 års reella penningvärdenivå. D.S. Tack på förhand Jag känner mig lite orolig för alla oss som är studerande i Finland. Vi har det lite svårt, nämligen, och många av oss mår inte så bra psykiskt. Förutom att vi har bråttom med våra studier så har vi inga pengar att leva på. Det kan ni ändra på, kära riksdagsgrupp. Ni har nämligen glömt att höja studiestödet i 12 års tid nu. Vilken tur att jag påminner er medan ni ännu hinner förbättra min situation! Jag vet ju att ni bryr er, jag har hört er på TV. Dessutom är jag trött på att behöva oroa mig. Hej kära riksdagsgrupp! Hej du! Var inte orolig om du inte hunnit med på något av våra evenemang ännu, there s still time! I år händer det nämligen en massa roliga saker, du kan pröva på allt från att dansa runt på STUDIEPENNINGEN Studiepenningens närhistoria saknar solsken. Studiepenningen för andra stadiets studerande har inte höjts på 12 år. På tredje stadiet har inget hänt på 14 år. Det här betyder att det reella köpvärdet i genomsnitt har sjunkit med 1/5, alltså med 20 %. Absurt och fel, tyckte skolungdomarna, och startade en kampanj, Upp med den, som går ut på att höja studiepenningen med 15 % i statsbudgeten för år På adressen fi inleddes en stor namninsamling. I kampanjen medverkade alla elev- och studentorganisationer på andra och tredje stadiet samt alla partiers ungdomsorganisationer. Regeringen (som i början av Kulturkarnevalen till att lära dig skriva stadgar eller ha kuddkrig utanför Vasa! sitt mandat var rörande eniga om att detta måste göras något åt) lyckades ändå inte prioritera in de 67 miljoner euro som höjningen kräver i budgetförslaget. Den 12 september överlämnades adressen, som hade nästan underskrifter (hoppas att just din var en av dem!), till riksdagsgruppen. Nu är det upp till riksdagen, som godkänner budgeten i december, att förändra elevernas och studenternas välfärd, FSS är ditt förbund. Därför vill vi att just du ska komma med och ha det roligt på våra evenemang. Vi ordnar allt från seminarier till elevkårshelger och Kulturkarnevalen, på olika håll i Finland. Så det enda du behöver göra är att välja och vraka. Du behöver varken vara ek-aktiv eller deltagare på tidigare evenemang, det räcker med att du är intresserad. FSS är också ett superbt sätt att få nya vänner på. På våra evenemang möts människor från hela Svenskfinland, från Malax och Larsmo till Kimito och Virkby. I höst händer det allt möjligt på FSS-fronten. Den oktober kan du hänga med oss på tvåspråkighetsseminarium till Mariehamn, Åland. Där kommer vi att snacka språk och språkgrupper på två språk, upptäcka Åland och knyta kontakter över språkgränserna. Ifall du är intresserad av elevkårsarbete ska du absolut inte missa våra elevkårsutbildningar, som i år ordnas på Åland, i Åbo, Helsingfors och Vasa. Under en eftermiddag går vi igenom allt från ekonomi och stadgar till hur mycket makt en elevkårsstyrelse egentligen har och vilka roliga evenemang man kan ordna. I Vasa finns vi måndagen den i Övis gymnasium, I Åbo den i Katedralskolan och i Helsingfors den i Norsens gymnasium. Den november blir det sedan Elevkårshelg på Kronvik lägergård i Sundom utanför Vasa. Elevkårshelgen är ett gemensamt evenemang för aktiva ungdomar från hela Svenskfinland, då vi att höja studiestödet. Det är också upp till er. ALLA kan göra något, vare sig ni är högstadieelever, gymnasister, yrkesläroanstaltselever eller folkhögskoliter. Lärare, syskon eller föräldrar. Den 9 oktober kommer nämligen en landsomfattande demonstration att genomföras se till att ni är med! Mera information om den nationella demonstrationen kommer att finnas på och på FSS hemsida, fi. Ta gärna kontakt med FSS om ni vill veta mer om vad ni konkret kan göra! P.S. Det sjukaste av allt är att studiepenningen för andra stadiets elever borde höjas med 16 % för att ha samma köpvärde som Detta är hur orättvist som helst hjälp oss att agera! D.S. Malou Zilliacus prövar olika roller i skolan, funderar kring skolan och livet och har det allmänt trevligt tillsammans. En helg full av skratt, vänner och nya idéer helt enkelt! Den blir det sedan Kulturkarneval. Detta mastodontevenemang är lika lyckat varje år, med en massa fina labbuppvisningar och roliga typer. På KK finns något för var och en, allt från capoeira, parkour och smyckesdesign till låtskrivning, manus och poesi. Så ser hösten ut. Dags att börja boka veckosluten i din fina kalender. Om du har frågor eller vill anmäla dig till något evenemang är det bara att maila, eller ringa Glöm dessutom inte vår hemsida, www. skolungdom.fi. Där hittar du allt du behöver veta om FSS och vad som är på gång, Malous blogg, låtar från skivor vi recenserat och vårt roliga diskussionsforum. Kolla in! Världens bästa organisation vill kalla er till aktion! HECO (Helsingfors Elevers Centralorganisation) en samarbetsorganisation är och för huvudstadsregionens elevkårer vi detta nu lär: Ni i Mattliden, Tölö, Brändö och Helsinge, även lärkor, norsar och steinerbarn skall hänga me Vi som en underorganisation till FSS fungerar och alla elevkårer aktiverar Styrelsen av representanter från alla skolor består, vår uppgift är att se till att alla bra mår Därför ordnar vi evenemang that s nice Klubb HECO och Kåkkaren tillför dagen extra spice! Ett forum för idéutbyte och tankar, för skolan vi högt i samhället rankar Klubb HECO är stället för dans och musik - politikerträffar för tankeakrobatik Studenter får tack vare oss gå på bal och festa gränslöst tills tuppen gal På cocktailpartyt festar vi loss HECO bjuder på allt, förstås Kamrater i alla skolor förenen eder, så ni skolan klarar av med stor heder Når oss gör du på detta sätt: mejla rätt och slätt HECO är tuffast i stan nånting att hänga upp i varje julegran Tschüß säger presidiet. heco, heco inget skämt. Malin Nyqvist Yo bro! Glöm inte Pampas elevdistrikt (PED). De lever än! Ordförande Aron Wahlstedt talar ut: Jag tänkte ja skulle passa på att påminna er om något kul. Det handlar om PED som är ett distriktförbund för österbottniska skolelever, förbundet har FSS som paraplyorganisation och är relativt nystartat i dess nuvarande form. PED har nämligen funnits under annat namn och under andra stadgor vid tidigare tillfällen. Den första avsatsen lyckades inte riktigt och därför bestämde sig några österbottningar för att på nytt försöka starta ett fungerande förbund. Detta resulterade i en liten reklamkampanj på KK Under våren fortsatte arbetet med att få föreningen registrerad och att skicka ut ansökningar om stöd. Före sommarlovet hölls även PED:s första årsmöte där den första styrelsen valdes. Till ordförande valdes Aron jag Wahlstedt och som vice ordförande Julius von Wright. Kolla om någon från din skola finns med i styrelsen: Lisa Kallvik, Alexandra Back, Malin Påhls, Johanna Norrgård, Victor Penttinen, Victor Nylund, Jim Gäddnäs, Camilla Lundell, Emma Hovi, Sissel Ray, Linda Sundell, Martin Norrgård, Johanna Nyman, Tobias Sjöberg och Hanna Backman. I kalendern är vårt första möte inprickat den Av den enkla orsaken att förbundet är så nytt och att styrelsen inte har hunnit sammanträda ännu har inte så mycket blivit bestämt om vad som skall göras, men på årsmötet diskuterades olika idéer om vad PED skulle kunna göra. PED:s huvudmål är att stärka banden mellan de olika skolorna i österbotten och ordna evenemang där elever från de olika delarna av området skall kunna mötas. PED skall även fungera som en kontaktlänk mellan elevkårsstyrelserna och FSS. Förslag som togs upp på evenemang var allt från bandkvällar till mera invecklade tävlingar/program mellan elever från österbotten. Just nu jobbar PED fortsättningsvis med att få ansökningarna godkända så att vi kunde bli ett registrerat förbund. Vissa hinder har uppstått men det får vi väl bara hoppas på att skall lösas snabbast möjligt. Min personliga förhoppning med detta år som ordförande är att kunna skapa en grund för kommande styrelser och få ett fungerande förbund med klarare idéer om vad som bör göras inom österbotten och vad förbundet skall erbjuda. Att helt enkelt göra det lättare att från och med nästa år sätta igång med verksamheten, att ha en säker grund att stå på. Om vi kommer igång med våra planer kommer ni förhoppningsvis ni att se mer av oss under detta år, och även i framtiden. Jag hoppas skolstarten har gått bra och att ni kommit igång ordentligt. Jag sitter också med i FSS styrelse i form av just ordförande i PED. Därför kommer jag troligtvis att se mycket av er som brukar vara på olika evenemang eller EK-helger. Ni som anmält er till KK kommer jag att se rätt snart! Aron Wahlstedt 14 15

9 FSS kräver: Slopa studentexamen! Ärade Ordförande Malou Zilliacus drämde ihop med Lärarförbundets ordförande Dan Johansson. ungdomar Fast jag själv redan i rask takt charmigt börjat gråna, räknar jag mig ännu som ung vuxen. Vid mina 27 år står jag liksom i kulmen av två världars gränsland, varifrån jag har en utmärkt utsikt åt bägge hållen. Jag ser de ungas värld, och de gamlas värld. Det finns orsak att betrakta dessa båda världar och se vart ni, ärade ungdomar, riktigt är på väg. På gränsens yngre sida lever ni unga just nu den så kallade bästa tiden av era liv. Den består av mat, sömn, musik, kompisar, snoppar och snippor, skolan, snuttjobb, angst, trender, och om den överdrivna bekvämligheten blir obehaglig, så ibland till och med av etiska gärningar och tankar. Era stora gudar, televisionen och internet, skapar ett kollektivt och kulturellt tanke- och tillvägagångssätt som spikar de orubbliga ramarna till era liv. Eftersom ni nu tar era första steg mot självständighet, känner ni er ändå fria och oberoende av alla utomstående faktorer. Ni lever i ungdomens förtrollning. Och även om framtiden emellanåt är ångestframkallande, känner ni er fria från till exempel era föräldrars levnadsvanor, som bara är så passé. På gränsens äldre sida ser jag människor som just stigit in i arbets- och vuxenlivet men ännu är ungdomliga. De har tagit sitt första bostadslån och funderat på äktenskap. De har skaffat sig en hundvalp istället för den bebis som kunde bli ett hinder för karriären. De snuttjobbar för tre olika arbetsgivare och har börjat jogga bort de allt mer påtagliga bilringarna. Till den tunga arbetsveckans få höjdpunkter hör vardagskvällarna, då TV:n erbjuder tröst med tio digikanalers styrka, som glatt sprudlar av reality, soffpotatisfilosofi och uppenbart viktiga händelser ute i världen. Veckan kröns naturligtvis av fredagen, eller alternativt lördagen, då restauranger och barer lockar folk till att supa, spy, hamna i slagsmål och bryta äktenskapslöften. Bara för att sedan lida av två dagars fysisk och psykisk baksmälla. På måndagen sluts cirkeln och ett nytt varv kan börja. Ärade ungdomar. Mången människa har stigit in i det kända ekorrhjulet som efter ungefär trettio år av gråa dagar spottar ur sig förhärdade, utslitna åldringar utan själ. De har levt för yttre ting. De har levt i ett system för systemet. Era unga sinnen och era unga hjärtan är ännu rena, även om ni gör dumheter typiska för unga. Så när ni nalkas gränsen, kom ihåg en sak: lev genom era hjärtan, så kommer ni att klara er som de stora vinnarna i era liv. Då kommer ni att leva i samklang i systemet - utan att själva härstamma ur det. Hej Odert, Ariel, Mari-Anette och alla ni andra! Se hit! Har du alltid lidit av att datorns rättskrivningsprogram inte känner igen ditt namn? Har du traumatiska minnen från lågstadiet då alla hittade på elaka limericker om ditt namn? Lider du av att du aldrig någonsin kommer att få njuta av en namnsdagstårta, bara för att Finlands almanacksbyrå är konservativ och regressiv? Tycker du det vore kul att ditt unika och fina namn Balou, Aramis, Benneth, Lenin, Tricia, Rainbow, Melchior med flera - firades på en utnämnd dag? FSS har en lösning! I nästa års ungdomskalender kommer en ny, enastående, oförliknelig namnlängd, nämligen FSS version, att användas! Alla medlemmar kommer att ha en namnsdag, oavsett om de har en officiell namnsdag eller ej. FSS skall alltså ta i tu med detta i år. För att göra vårt arbete lättare kan ni hjälpa till; skicka e-post till om ni vill ha ert namn med i kalendern! Detta gäller också övriga än era tilltalsnamn, hurra. Sara Sundman Malin Nyqvist Abba, Citronella, And, Dana, Taika, Leonna, Pol, Peace, Flower, Beau, Jolie, Nokia, Ford, Sigmund, Norita, Ariel, Belle, Simba, Naz, Brett, Bertold, Milan, Pele, Paris, Xantippa, Didem, Wentworth, Zinedine, Ronaldo, Baby, Honey, Darling, Lolita, Hunaja, Yok, Haidi, Timotei, Odert, Mowgli, Ka, Kao, Platon, Sokrates, Cherry, Cherie, Laban, Florens, Florian, Konstantinus, Cindy, Mereca, Mireille, Cami, Dixie, Auri, Viggo... Malou: FSS arbetar för att slopa studentexamen(se), efter en motion som omfattades på vår Elevriksdag Vi är nyfikna på var lärarna egentligen står i frågan. Mycket av det vi talat om berör också lärarna - vi anser ju att undervisningen fokuserar idag så mycket på SE att lärarna inte har rätt möjligheter att göra sin undervisning mångsidig. De har inte utrymme för olika experiment och mera nyfikenhet i klassen, utan verkar inom spikade ramar. Dan: Lärarna har nog friheten att göra vad de vill, bara de följer läroplanen. Och läroplanen är uppbyggd på ett lite annat sätt än SE. I praktiken har det visat sig att SE är väldigt normerande. Men man måste ha något som upprätthåller gymnasiet som skolform, ger den ett berättigande. För annars är den ute på sjufamnars vatten och kan slukas upp av gud vet vad eller helt försvinna. Så vår inställning till SE är att den kanske tål att förändras, men inte slopas ögonaböj. Malou: Som du säger är läroplanen inte SE. Men läroplanen ser idag hemskt mycket ut som SE. Om det i SE sku finnas test på muntliga färdigheter, sku det också tvinga in en efterlängtad kurs i muntliga prov i läroplanen. Vi vill inte slopa SE bara för att göra det lättare för oss. Vi vill faktiskt ha ett nationellt slutprov. Men vi vill ha ett slutprov som bättre förbereder oss för det verkliga livet. Vi vill inte lära för SE, utan lära för livet. Därför vill vi ha mera diskussioner, fler muntliga prov, fler långa inlämningsuppgifter för att slippa den sjuka stressen med sex timmars prov per dag. Har du sen huvudverk, så dit for det. Dan: Nå, du har säkert rätt när det gäller stressen. På lärarförbundet har vi tyckt att det är synd att man inte diskuterar SE i en vidare omfattning. Under de senaste åren har man gjort många små ändringar, bl.a. infört det nya realprovet.. Man har bara plockat ut små bitar som man diskuterat. En bred diskussion om SE skulle behövas. Gymnasiet behöver något slags slutprov i.o.m. att det är en utbildning på andra stadiet. Malou: Vi håller med om att ett slutprov behövs för att man rättvist ska kunna jämföra olika elevers resultat. Gällande det du säger om förändringar, anser vi att man måste ändra SE i grunden. Till exempel ämnesrealen är en liten förändring som fört bort gymnasiet från, som du säger, sin allmänbildande form. Många som har sett gymnasiet som en möjlighet att utvecklas på en massa olika håll, och sedan kanske fundera lite mer på vad man vill bli, fick inte alls säga sitt om ämnesrealen. Den har bara på något sätt ploppat dit. Trots att det står i skollagen att eleverna skall höras när beslut som rör dem fattas. Jag fick inte säga någonting om ämnesrealen. Och det var jag som satt där och svettades med den. Dan: Du har ju förstås rätt i det du säger, men vi säger ju inte heller att vi är nöjda med de förändringar som gjorts. Att t.ex. de muntliga färdigheterna läggs åt sidan i för hög utsträckning har också med själva skolsystemet att göra. Jag är åtminstone personligen inte särskilt övertygad om att ett sex eller fem perioders system är det absolut bästa. De har många nackdelar. Jag kan tänka mig till exempel att det i språkundervisningen inte är särskilt bra att du läser en korv med språk en tid på året och en annan korv en annan tid på året och gör inget åt det där emellan. Malou: Jag är inte heller säker på att förslaget om en muntlig språkkurs är det absolut bästa, eftersom jag är rädd att allt det muntliga skulle korvas ihop till en liten kurs. Sedan i de andra kurserna sku man kunna skriva ännu mera, läsa ännu mera för att det ju finns den där ena kursen. Vi verkar nog vara helt överens om att SE måste förändras. Jag tror bara att eleverna har tagit en lite mer radikal syn på det här och vill slopa hela SE för att kunna bygga upp ett nytt och välfungerande nationellt slutprov. Vi anser att eleverna och lärarna måste få vara med redan när besluten fattas. Dan: I Finland har ändringar i SE gått till på högsta politiska nivå, vilket är lite som att ha bocken som trädgårdsmästare. För i grund och botten handlar det om pedagogiska avgöranden. Jag kan hålla med om att den dagen då SE ska förändras, borde det också ske via en pedagogisk process, där bland annat utbildningsstyrelsen borde ha en central roll. Och lärarna och andra inblandade. I sammanhanget är elevens perspektiv relativt kort. Det som är verklighet åt eleven idag inte kanske är det om tio år, medan det fortsättningsvis är det för lärarna. Felet har varit det att det rätt och slätt varit en politisk process. Besluten borde i huvudsak bygga på en pedagogisk grund och vila på de åsikter som de inblandade har. Så gjorde man inte t.ex. nu med realprovet. Malou: Du kanske har rätt när du säger att eleverna lever i ett kortare perspektiv. Men när det gäller hur man lär sig, är det just nu och just idag som gäller för eleven. All undervisning fokuserar på SE. Jag har fått höra i många kurser att Det här skulle du kanske inte behöva kunna - men det kan komma i SE. Eftersom SE bestämmer undervisningen finns det inte plats för de mångsidiga inlärningsmetoder som lärarna och eleverna borde utforska tillsammans. För jag tror på det där att alla kan lära sig vad som helst, men inte hur som helst. Men det går inte att tillämpa idag, p.g.a. SE:s utformning. Dan: Nå, du har säkert rätt på många punkter när det gäller att SE styr undervisningen så att fokus hela tiden är inställt där. Det finns en annan stor fråga som gäller SE också som man borde lyfta fram: valfrihet kontra styrning. Hur långt skall det gå i valfrihet och hur långt skall det gå i styrning. Ska SE vara om vi har den kvar - vara en väldigt bred tratt där man kommer igenom precis var som helst, eller skall alla genom samma smala rör? Det här gäller att överväga väldigt noga. Alltför bred valfrihet leder eventuellt till kaos och alltför begränsad valfrihet tvingar in alla i precis samma rör. Jan Zapasnik (Jan Zapasnik är musiker och chefredaktör för tidningen Basso) 16 17

10 Dags att ta ställning! På tjejtoaletten har någon klottrat Anna är en hora. Det byts blickar i korridoren. Man känner sig obekväm utan att riktigt veta varför. På timmen är det bara den tuffaste killen som talar och tar plats. Sexualundervisningen är pinsamt begränsad och eleverna anpassar sig omedvetet till diskriminerande normer. Sara Eriksson och Taika Mannila Det snackas så mycket om jämställdhet att det är lätt att börja ta det för givet. Politiska partier skryter med att ha det som en punkt på sin agenda och undervisningen i skolan påstås behandla alla lika. Man glömmer att ifrågasätta vardagliga mönster och blir blind för uppenbara orättvisor. För att krossa myter om könsroller och för att väcka diskussion startade Emma Kemppainen ett jämställdhetsutskott i sin skola. Hon fick idén då hon deltog i Feministiskt Forum i Stockholm. I Sverige har man redan länge jobbat kring jämställdhetsfrågor i skolan. Eleverna har bildat arbetsgrupper som åstadskommit konkreta förändringar. Det finns ett tydligt intresse och behov av diksussion på elevplan även i Finland. Många känner sig orättvist behandlade men att ensam säga ifrån kan verka tungt, säger Emma. Utskottet skulle fungera som ett språkrör för eleverna. Det första steget är att väcka debatt, t.ex. genom öppna diskussionstillfällen. Vi har planerat att ordna bl.a. temakvällar och undervisning i feministiskt självförsvar. Det är viktigt att utrota vardagsrädslor och sporra tjejer att stå på sig. Nu handlar det om att ändra på inlärda fördomar och uppmuntra elever till att agera! Tillsammans är vi starkare Verksamheten riktar sig inte enbart till flickor, idén är att alla skall få vara med och påverka oberoende av kön. Tvärtemot vad många tror är det inte bara tjejer som blir orättvist behandlade, säger Emma, Också killar förväntas passa in i en viss roll. För att garantera en trygg skolmiljö är det viktigt att eleverna får sin röst hörd och känner till sina rättigheter Alla får ha en åsikt och man skall inte känna sig rädd för att ta plats. Tjejer borde lära sig att stötta varandra istället för att tävla. Utskottet är ännu i startgroparna men tanken är att dess verksamhet skall integreras i hela skolan. Så småningom kunde samarbete flera skolor emellan startas och ett slags nätverk för jämställdhetsfrågor byggas upp. Jag hoppas att andra skolor blir inspirerade och engagerar sig. Det snackas så mycket men görs så lite. Nu är det dags för action! Feministiskt självförsvar (FSF) FSF handlar om att ta tillbaka rätten över sin kropp. Att vända tänkandet i en hotfull situation, att slå tillbaka, göra motstånd och träna på att få kontroll över sina reaktioner och sin kropp. FSF består av tre delar 1. Mentalt självförsvar Den mentala delen handlar främst om självkänsla och självbild, att vi är värdefulla och värda att försvara. Det handlar om att lära känna var våra gränser går och att inse att gränserna är under ständig förändring. Vi har rätt att markera gränser, uttrycka känslor och sätta våra egna behov i centrum. 2. Verbalt självförsvar Den verbala delen handlar mest om kroppsspråk och röst, inte om själva orden som uttalas. Att varsebli hur vi med vårt kroppsspråk tar oss ur en hotfull eller kränkande situation. Det är viktigt att tala lugnt, tydligt och med bestämd röst. Att stå stadigt och ta plats. Att vi inte behöver le, inte behöver be om ursäkt för att vi sätter gränser, inte behöver vara vänliga och tillgängliga jämt. 3. Fysiskt självförsvar Är en sista utväg. Det är att med enkla och effektiva slag och sparkar ta sig ur en hotfull situation. Alla kroppar duger för att försvara sig med. Det handlar om att se sin kropp som ett vapen. Poängen med FSF är att skapa en handlingsberedskap för att kunna agera när olika situationer uppstår. Att försvara sig med FSF handlar inte om muskelstyrka eller teknik, utan om vilja. Kärnan är att man känner sig värdefull. Källa: Hur starta ett jämnställdhetsutskott i din skola: snacka med dina kompisar, reflektera tankar be att få läsa igenom skolans jämställdhetsplan (alla skolor borde ha en!) skriv en motion till elevkårens årsmöte ordna diskussionstillfällen snacka med lärarna ge konkreta exempel på vad som är fel och vad som kunde göras uppmuntra andra att agera våga kämpa för en bra grej och ha roligt! Litteraturtips: Moa Elf Karlén & Johanna Palmström: Slå tillbaka. Om vardagsrädsla och systerskap Nina Björk: Under det rosa täcket. Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier Liza Marklund & Lotta Snickare: Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra 18

11

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter Bakgrund Även om man som musikproducent arbetar tillsammans med musiker, arrangörer, tekniker och artister är det inte så ofta man ingår några djupare samarbeten med andra producenter. I samband med den

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING Premiär måndagen den 14 oktober klockan 16.00 - Höstens nya must- see serie VIOLETTA Violetta är en smart och levnadsglad tjej. Hon har en fantastisk sångröst som hon ärvt

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

#Negativa kommentarer om jobbet

#Negativa kommentarer om jobbet Rapport om HR-utmaningar, inriktning Sociala Medier #Negativa kommentarer om jobbet Bakgrund Hela 85 procent av Sveriges befolkning över 16 år har tillgång till Internet i hemmet. Sverige hamnar därmed

Läs mer

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande.

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande. Arbetsmaterial till Tröjan Skriven av: Per Alexandersson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Tröjan. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Ungefär hur många gånger har du haft någon form av kontakt med UM under de senaste 12 månaderna? Räkna även med telefonkontakt, brev, mail?

Ungefär hur många gånger har du haft någon form av kontakt med UM under de senaste 12 månaderna? Räkna även med telefonkontakt, brev, mail? FSUM Sammanställning av enkät för Västernorrland 2011-10-25 Jag är kön Antal Procent Tjej 172 91.5 Kille 16 8.5 Annat 0 0.0 Vet ej 0 0.0 Summa 188 100% 6 observationer saknar värde i variabel kön Hur fick

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Jag har aldrig haft nån plan B

Jag har aldrig haft nån plan B Jag har aldrig haft nån plan B En intervju med Nicke Andersson Som (grundande) medlem av flera välkända band spelar låtskrivaren, sångaren, gitarristen och trummisen Nicke Andersson sedan flera decennier

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer