FAMILJECENTRUM KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING

Transkript

1 Avsedd för Socialdepartementet Dokumenttyp Rapport Datum November, 2014 FAMILJECENTRUM KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING

2 FAMILJECENTRUM KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 Kartläggning och utvärdering INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Familjecentrumens organisering och arbete Familjecentrumsverksamhet uppvisar organisatorisk variation Vanligt med gemensamma styrdokument Olika förutsättningar i form av vårdval och upptagningsområdenas storlek Familjecentrumen arbetar framför allt med universell prevention och de vanligaste verksamheterna är föräldragrupper och stödsamtal Samverkan sker främst kring MVC:s och BVC:s föräldragrupper Styrkor och utmaningar för familjecentrum när det gäller resultat Ramböll använder sig av en teoridriven ansats Skattar framför allt sin förmåga att underlätta kontakter med rätt profession och andra föräldrar högt Styrkor och utmaningar för familjecentrum när det gäller samverkan Tillit och förståelse för varandras kompetenser är god men ansvar och roller är mindre tydliga Det kan finnas en koppling mellan samlokalisering och samverkan Sammanfattande slutsatser Goda exempel och lärdomar kring samverkan i familjecentrum Samlokalisering i ändamålsenliga lokaler stärker samverkan Förståelse för varandras uppdrag gör att ansvarsfördelning underlättas Tydlig beskrivning av samordnarens uppdrag Uppföljning av den egna organisationen och de arbetssätt och metoder som används Huvudsakliga utmaningar och behov kopplade till uppstart av familjecentrum Ekonomi, samverkan och vårdval ses som utmaningar vid uppstart Det finns behov av att öka kunskapen kring effekter och samverkansvinster Rekommendationer Förslag på fortsatta studier Inspel inför ett eventuellt nationellt stödjande implementeringsarbete 28-10

4 Kartläggning och utvärdering BILAGOR Bilaga 1 Studiens genomförande Bilaga 2 Lärdomar kopplat till nedlagda familjecentrum -10

5 Kartläggning och utvärdering 1 av 26 SAMMANFATTNING Ramböll Management Consulting (Ramböll) har på uppdrag av Socialdepartementet genomfört en utvärdering av familjecentrum i Sverige. I uppdraget har även ingått att ta fram kunskap om det behov av stöd som enskilda kommuner och landsting har som önskar etablera eller utveckla familjecentrum. Rapporten ska enligt uppdraget kunna utgöra en grund för framtagande av ett stödjande material riktat till huvudmännen om hur de kan starta eller vidareutveckla en verksamhet med familjecentrum. Rapporten ska ge ett kunskapsunderlag för hur ett eventuellt nationellt stödjande implementeringsarbete gentemot huvudmännen på området bör se ut. I det följande sammanfattas huvudresultaten från Rambölls studie. Enligt den definition som används i rapporten är ett familjecentrum en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet. Ett familjecentrum bedriver verksamhet som är hälsofrämjande, förebyggande och stödjande med föräldrar och barn som målgrupp. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, vanligen kommun och landsting, samordnar sig för att möjliggöra en tvärprofessionell samverkan. Utifrån bästa tillgängliga kunskap har Ramböll i en förstudie för Socialdepartementet (juni 2014) identifierat ett antal mervärden (resultat) som familjecentrumen antas generera i förhållande till traditionell organisering. Ramböll har i föreliggande uppdrag undersökt familjecentrumens subjektiva upplevelse av i vilken utsträckning de uppnår dessa mervärden, dvs. det är inte en mätning av faktiska effekter. Familjecentrumen själva skattar att de framför allt är bra på att underlätta kontakter med rätt profession respektive mellan föräldrar. De bedömer däremot, i en jämförelse mellan olika mervärden, att de inte i lika hög grad är bra på att nå målgrupper som i regel är svåra att nå. Samverkan antas vara en viktig förutsättning som driver familjecentrumens mervärden. Att samverkan kan bidra till ett förbättrat arbete för målgrupper visar även forskning och erfarenheter inom andra områden, t.ex. samverkan kring barn och unga med antisocialt beteende. Kunskapen kring familjecentrum och även forskning och erfarenheter inom andra områden talar även för att det krävs vissa förutsättningar för att samverkan ska fungera väl. Förutsättningarna som identifierats i denna studie kan sammanfattas i följande punkter: resurser, gemensam målbild, arbetsklimat, roll- och ansvarsfördelning, kontext respektive organisatoriskt lärande. Familjecentrumen har själva fått uppskatta sina förutsättningar. De upplever att de har goda förutsättningar när det gäller arbetsklimat respektive vad gäller tillit och kunskap om varandras kompetens, och de personella relationerna tycks fungera mycket väl. Resultatet talar för att familjecentrum genom samverkan kan bidra till det mervärde som de själva anser att de är starkast på, det vill säga att få personer i kontakt med rätt yrkeskompetens. Familjecentrumen har däremot sämre förutsättningar för samverkan framför allt när det gäller resurser, roll- och ansvarsfördelning respektive organisatoriskt lärande. I många fall saknas till exempel en gemensam bild av roller och ansvar, samtliga parter tar inte heller sitt ansvar i samverkan och det råder därtill brist på tid och resurser samt lämpliga lokaler. Vidare indikerar studien att den operativa ledningen många gånger är bristfällig vad gäller att stimulera samverkan. Rambölls undersökning visar således att det finns aspekter av samverkan som är välfungerande i familjecentrumen. Samtidigt kan Ramböll konstatera att det finns andra aspekter av samverkan som i regel inte upplevs som välfungerande vilket, utifrån antagandet att samverkan är en central bidragande faktor till mervärdena, bör påverka möjligheten att realisera mervärdena i den

6 Kartläggning och utvärdering 2 av 26 praktiska verksamheten negativt. För att mervärdena med familjecentrum ska kunna realiseras fullt ut finns alltså aspekter i samverkan som behöver utvecklas. Sammantaget finns det således en utvecklingspotential hos nuvarande familjecentrum när det gäller samverkan. Därutöver framgår det av studien att det även finns en utvecklingspotential när det gäller uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten då det är en relativt sett begränsad andel familjecentrum som uppger att de utvecklar verksamheten baserat på uppföljning av resultatet för målgruppen. När det gäller stöd för att inrätta familjecentrum har politiker och tjänstemän uttryckt önskemål om stöd i form av statliga stimulansmedel, allmänna råd eller riktlinjer kring hur samverkansavtal bör utformas och önskemål om utbildningsinsatser såsom samverkansutbildningar. När det gäller kunskap anges behov av mer kunskap om samverkan och vad som genererar framgångar, om samhällets vinster med förebyggande arbete, om metoder och arbetssätt för det förebyggande arbetet, om bemötande (hbtq och mångfaldsperspektiv) respektive om barn med särskilda behov. Inför utformningen av ett eventuellt implementeringsstöd ser Ramböll bland annat ett behov av att precisera vilka verksamheter som bör stödjas då det finns många olika organisatoriska varianter av familjecentrumsliknande verksamhet. Det kan även behövas mer kunskap om traditionell organisering och vilket utfall och resultat den genererar jämfört med familjecentrum.

7 Kartläggning och utvärdering 3 av INLEDNING Ett familjecentrum bedriver verksamhet som är hälsofrämjande, förebyggande och stödjande med föräldrar och barn som målgrupp. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, vanligen kommun och landsting, samordnar sig för att möjliggöra en tvärprofessionell samverkan. Det förekommer flera olika benämningar för verksamheterna såsom familjecentral och familjens hus samt en variation i fråga om vilka basverksamheter som ingår. Ramböll använder i denna studie begreppet familjecentrum då det är det begrepp som används av regeringen. 1 Ramböll Management Consulting (Ramböll) har på uppdrag av Socialdepartementet genomfört en förstudie respektive en utvärdering av familjecentrumen i Sverige. Syftet med förstudien var dels att beskriva kunskapsläget när det gäller familjecentrum, dels att lämna ett förslag på inriktning m.m. för en utvärdering av familjecentrumen. Förstudien avrapporterades i juni Ramböll har därefter fått i uppdrag att även genomföra utvärderingen. I föreliggande uppdrag har, förutom utvärderingen, även ingått att ta fram kunskap om det behov av stöd som enskilda kommuner och landsting har som önskar etablera eller utveckla familjecentrum. Rapporten ska enligt uppdraget kunna utgöra en grund för framtagande av ett stödjande material riktat till huvudmännen om hur de kan starta eller vidareutveckla en verksamhet med familjecentrum. Rapporten ska ge ett kunskapsunderlag för hur ett eventuellt nationellt stödjande implementeringsarbete gentemot huvudmännen på området bör se ut. Det har funnits två prioriterade frågeställningar. Den första avser hur familjecentrumen är organiserade, finansierade och hur de arbetar. Den andra rör familjecentrumens resultat på kort sikt samt huruvida centrala förutsättningar för samverkan finns på plats i de studerade verksamheterna. Ramböll har valt att lägga upp rapporten på följande sätt: I avsnitt 2 beskriver vi familjecentrumens organisation och arbetssätt. I avsnitt 3 och 4 presenterar vi utvärderingen och värderar familjecentrumens resultat respektive förutsättningar att uppnå resultat på kort och lång sikt. I avsnitt 5 beskrivs ett antal goda exempel på samverkan. I avsnitt 6 redogör vi för de utmaningar som finns vid uppstart samt vilken typ av kunskap och stöd som skulle underlätta för verksamheterna. I avsnitt 7 ges förslag på fortsatta studier samt inspel kring hur ett nationellt implementeringsstöd skulle kunna se ut. Rapporten bygger på ett flertal källor. Två enkätundersökningar har genomförts varav en riktad till familjecentrumen och en riktad till politiker och tjänstemän i kommuner och landsting med familjecentrum. Observera att vi vid tillfället för enkäten använde begreppet familjecentral då det då var det begrepp som i regel användes. Dessa enkätundersökningar har kompletterats med fallstudier i ett antal kommuner med respektive utan familjecentrum. Därutöver har den tidigare förstudien använts. Ramböll har genom att jämföra de olika källorna sökt triangulera vissa resultat. Där resultaten är mer osäkra anges detta. (För en närmare beskrivning av metod och genomförande se bilaga 1.) 1 Se regeringens budgetproposition 2014/15:1, utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

8 Kartläggning och utvärdering 4 av FAMILJECENTRUMENS ORGANISERING OCH ARBETE I detta avsnitt beskriver Ramböll olika typer av familjecentrum eller familjecentrumsliknande verksamheter, deras centrala beståndsdelar, den kontext de verkar inom, metoder och arbetssätt samt hur de samverkar. I redogörelsen utgår Ramböll från de definitioner av familjecentral (som vi kallar familjecentrum) och familjecentralsliknande verksamhet (som vi kallar familjecentrumsliknande verksamhet) som föreslagits av Socialstyrelsen. I Socialstyrelsens kartläggning från 2008 föreslogs att begreppet familjecentral (här familjecentrum) ska vara den fullt samlokaliserade familjecentralen med mödrahälsovård (MVC), barnhälsovård (BVC), öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet. I denna studie har Ramböll i samråd med uppdragsgivaren valt att utgå från Socialstyrelsens definition. Fullt samlokaliserad har dock ytterligare definierats som att verksamheterna ligger i samma byggnad eller i byggnader i direkt anslutning till varandra. Det finns dock ingen vedertagen definition av vad samlokalisering innebär och det är svårt att ställa upp meningsfulla kriterier på en relevant detaljnivå. Ramböll har i kartläggningen valt att även inkludera andra verksamhetsformer som är familjecentrumsliknande. Det har inneburit att Ramböll inkluderat verksamheter som av Socialstyrelsen definierats som familjecentralsliknande verksamheter och att vi lagt till en grupp övriga verksamheter. Familjecentralsliknande verksamhet definieras enligt Socialstyrelsen som barnhälsovård samlokaliserad med en annan kommunal verksamhet (öppen förskola eller socialtjänst). Ramböll kan konstatera att det finns ett stort antal organisatoriska varianter av familjecentrumsverksamheter sett till vilka parter som samverkar och i vilken grad de är samlokaliserade. Vidare är det inte ovanligt att fler aktörer eller kompetenser än de som verkar i de fyra basverksamheterna ingår i samverkan. Vad gäller vilket förebyggande arbete som bedrivs på familjecentrumen finns såväl gemensamma nämnare som variationer. En gemensam sådan är att socialtjänstens myndighetsutövning sällan ingår i familjecentrumen. Variationen är större vad gäller hur många och vilka gruppverksamheter och familjestöd som erbjuds. Att notera är att familjecentrum i förhållande till familjecentrumsliknande verksamheter och övriga i snitt erbjuder fler gruppverksamheter och föräldrastöd. 2.1 Familjecentrumsverksamhet uppvisar organisatorisk variation Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF) använder motsvarande definition av en familjecentral som Socialstyrelsen. En kartläggning som FFFF gjorde 2013 visade att det fanns 112 verksamheter som tycks uppfylla Socialstyrelsens definition av en familjecentral. Denna siffra ska dock enligt FFFF ses som ett uppskattat antal och betraktas med försiktighet. Det framgår inte heller hur begreppet samlokalisering är definierat och det är därför svårt att avgöra om det går att använda denna siffra som referenspunkt. Ramböll har för att nå ut till familjecentrumen i föreliggande kartläggning använt FFFF:s medlemsregister (se vidare bilaga 1). Vår bedömning är att detta gjort att vi troligtvis nått majoriteten av familjecentrum i Sverige. Då totalpopulationen som uppfyller Socialstyrelsens definition av familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet inte är känd är det dock svårt att bedöma svarsfrekvensens betydelse för möjligheterna att dra säkra slutsatser av svaren på Rambölls enkät till familjecentrumen. 2 Se bilaga 1 för en utförligare redogörelse för enkätundersökningens genomförande och svarsfrekvens. 2 Enkäten visar vidare att minst 14 familjecentrum och 6 familjecentrumsliknande verksamheter har tillkommit sedan Socialstyrelsens kartläggning gjordes år Den faktiska siffran är med stor sannolikhet större då flera verksamheter inte besvarat enkäten. Ramböll har dessutom under studiens gång fått information om familjecentrum som är i färd att öppna, som exempelvis Familjecentrumet Angered Centrum i Göteborg eller att familjecentrum har fått lägga ner även om de fortfarande står listade som medlemmar iffff.

9 Kartläggning och utvärdering 5 av 26 Resultatet från Rambölls kartläggning överensstämmer med den bild som framkom 2008 i Socialstyrelsens kartläggning av familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. Det finns fortfarande ett stort antal organisatoriska varianter av familjecentrumsverksamheter sett till vilka parter som samverkar och i vilken grad de är samlokaliserade. Fördelningen mellan de tre kategorierna av dem som besvarat enkäten framgår av diagram 1. Diagram 1 Fördelning mellan grupper, antal och procent 21 24% 17 20% 49 56% Familjecentraler Familjecentralslikn ande verksamheter Övriga Av de som svarat på enkäten framgår att det är vanligast att de fyra basverksamheterna ingår, även om alla inte uppfyller definitionen för ett familjecentrum då de inte är samlokaliserade. Hos cirka 80 procent av de svarande ingår samtliga basverksamheter i samverkan. Gruppen övriga utgörs av verksamheter som varken uppfyller definitionen för familjecentrum eller familjecentrumsliknande verksamhet. Inom denna grupp finns en variation vad gäller vilka verksamheter som ingår i samverkan och vilka som är samlokaliserade. I 13 av dessa verksamheter ingår alla fyra basverksamheter i samverkan, men antingen är endast MVC och BVC samlokaliserade eller öppna förskolan och socialtjänsten. Att det finns stora organisatoriska variationer bekräftas av Rambölls kontakter med verksamheterna. Ramböll har exempelvis haft kontakt med en nu nedlagd verksamhet som var förlagd till kyrkans öppna förskoleverksamhet och vars öppettider var begränsade till en dag i veckan i anslutning till att en pedagog och socionom kom till förskolan. I ett annat fall var verksamheten tillgänglig samtliga dagar i veckan och bestod av mödrahälsovården (MVC), barnhälsovården (BVC), öppna förskolan och socialtjänsten som tillsammans brukar anses som de fyra basverksamheterna i ett familjecentrum, men dessa var inte samlokaliserade. I ett tredje exempel var man både samlokaliserad och hade de fyra basverksamheterna. Det är inte ovanligt att fler aktörer eller kompetenser än de som verkar i de fyra basverksamheterna ingår i samverkan i familjecentrumet. Nära en tredjedel av de som svarat på enkäten har uppgett att ytterligare parter ingår i samverkan. 3 Av dessa är 19 verksamheterfamiljecentrum, 9 familjecentrumsliknande verksamheter och 3 övriga verksamheter. Andra parter kan vara aktörer såsom tandhälsovården, kyrkan, ungdomsmottagningen eller elevhälsan. Det kan även handla om att särskilda professioner deltar i samverkan, såsom att det finns tillgång till psykolog eller kurator. När samtliga tre typer av familjecentrumsverksamheter avses anges i det följande alltid de svarande på enkäten. Där så är möjligt görs det jämförelser mellan de tre typerna av verksamheter. 3

10 Kartläggning och utvärdering 6 av Vanligt med gemensamma styrdokument De flesta, 87 procent, av familjecentrumen i enkätundersökningen har ett samverkansavtal som grund för den samverkan som sker i familjecentrumet. En något mindre andel, 65 procent, har en gemensam verksamhetsplan. Var fjärde familjecentrum anger att de har gemensamma riktlinjer för familjecentrumet, sex familjecentrum anger att de har andra styrdokument och de fem som specificerat sig närmre anger då följande: Lokal styrgrupp Barnkonventionen Verksamheternas egna styrdokument Ännu ej färdigställt samverkansavtal samt verksamhetsplan för FC som helhet Gemensamt mål samt handlingsplaner för att uppnå målet Det ser något annorlunda ut hos de 21 familjecentrumsliknande verksamheterna i studien. Samtliga verkar utifrån ett samverkansavtal och cirka 65 procent har en gemensam verksamhetsplan. Tre familjecentrumsliknande verksamheter, det vill säga 14 procent, har gemensamma riktlinjer. De två verksamheter som anger att de har andra styrdokument har i båda fallen angett ett lokalt avtal. Förutom samverkansavtal och gemensamma riktlinjer styrs basverksamheterna också av den lagstiftning som är tillämplig för respektive part. Vilken lagstiftning som är aktuell har inte berörts i enkäten utan endast i intervjuer. Av intervjuerna framstår det som en okomplicerad fråga. De som intervjuats hänvisar till den lagstiftning som styr respektive part i linjeverksamheterna, framför allt nämns hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, skollagen samt offentlighets- och sekretesslagen. 2.3 Olika förutsättningar i form av vårdval och upptagningsområdenas storlek Familjecentrum vänder sig huvudsakligen till barn mellan 0-6 år och deras föräldrar. Det tycks samtidigt finnas en variation vad gäller hur många invånare som ingår i verksamheternas upptagningsområde och om någon part ingår i ett valfrihetssystem. I det följande beskrivs närmre vilka åldersgrupper av barn verksamheterna riktar sig till, i vilken utsträckning familjecentrumen vänder sig till invånare i närområdet eller ett större område och i vilken utsträckning de ingående parterna vänder sig till samma upptagningsområde Barn mellan 0-6 år utgör den huvudsakliga målgruppen En central beståndsdel hos familjecentrumen är att de bedriver hälsofrämjande, förebyggande och stödjande arbete med föräldrar och barn som målgrupp. Ramböll har i denna studie undersökt närmre vilka mer specifika målgrupper familjecentrumen riktar sig till. Enkäten visar att den åldersgrupp av barn familjecentrumen och de familjecentrumsliknande verksamheterna huvudsakligen vänder sig till är små barn, det vill säga barn mellan 0 till 6 år. Samtliga familjecentrum och familjecentrumsliknande verksamheter anger att de vänder sig till denna åldersgrupp. Knappt en femtedel av familjecentrumen uppger att de vänder sig till barn mellan 7 till 12 år och en mindre andel uppger att de vänder sig till tonåringar mellan 13 till 16 år. Vad gäller de familjecentrumsliknande verksamheterna vänder sig nästintill samtliga till barn yngre än 7 år Upptagningsområdet varierar från 2400 personer till personer Det finns en stor variation i storleken på upptagningsområden 4 från 2400 till personer. Några verksamheter har hela kommunen som upptagningsområde medan andra är avgränsade till tätorter eller stadsdelar/bostadsområden. 4 Drygt 40 procent av de som besvarade enkäten har kunnat ange hur många invånare som bor i deras upptagningsområde.

11 Kartläggning och utvärdering 7 av Vanligast är att BVC ingår i ett valfrihetssystem I drygt hälften av familjecentrumen i studien ingår minst en ingående part i någon form av valfrihetssystem (t.ex. vårdval). I familjecentrumet är det vanligast att BVC ingår i ett valfrihetssystem (37 procent) och därefter MVC (22 procent). Öppna förskolan ingår i ett valfrihetssystem hos drygt tio procent av familjecentrumen. En verksamhet anger att någon del av socialtjänstens verksamhet är del av ett valfrihetssystem. I fem familjecentrum verkar både MVC, BVC och öppna förskolan i någon form av valfrihetssystem. Knappt 70 procent av familjecentrumen uppger att familjecentrumets upptagningsområde är gemensamt för samtliga ingående parter. 2.4 Familjecentrumen arbetar framför allt med universell prevention och de vanligaste verksamheterna är föräldragrupper och stödsamtal Det finns såväl gemensamma nämnare som variationer vad gäller vilket förebyggande arbete som bedrivs på familjecentrumen. I princip samtliga familjecentrum arbetar med universell prevention. De vanligast förekommande gruppverksamheterna är MVC:s och BVC:s föräldragrupper samt socialtjänstens stödsamtal. Socialtjänstens myndighetsutövning ingår dock sällan i familjecentrumen. Variationen är större vad gäller i vilken utsträckning familjecentrumen även arbetar med indikerad och selektiv prevention samt hur många gruppverksamheter och föräldrastöd som erbjuds. I det följande redogörs mer detaljerat för hur familjecentrumen arbetar och vilken service de erbjuder De flesta familjecentrum erbjuder universell prevention Det förebyggande arbetet kan delas in i tre preventionsnivåer: universell, indikerad och selektiv. I princip samtliga familjecentrum bedriver universell prevention, det vill säga ett förebyggande arbete som är till för alla, oavsett konstaterad risk för negativ utveckling. En majoritet, 63 procent, av familjecentrumen i studien anger att de arbetar förebyggande för individer med identifierade problem/riskbeteenden, så kallad indikerad prevention. Något färre, 47 procent, anger att de har ett förebyggande arbete som inriktar sig på grupper i befolkningen med en eller flera riskfaktorer, så kallad selektiv prevention. Två familjecentrum uppger att de inte bedriver universell prevention utan fokuserar det förebyggande arbetet på indikerad och/eller selektiv prevention. Samtliga familjecentrumsliknande verksamheter i studien bedriver också universell prevention. Nära hälften bedriver selektivt preventionsarbete och ungefär lika många bedriver indikerat preventionsarbete. Det bör nämnas att skillnaden mellan familjecentrum och familjecentrumsliknande verksamheter vad gäller i vilken utsträckning arbete på de olika preventionsnivåerna sker inte är statistiskt säkerställd Socialtjänstens myndighetsutövning ingår sällan i familjecentrumen För att vidga förståelsen för vilken service målgruppen kan få i familjecentrumet har socialtjänstens närvaro i familjecentrumen undersökts närmre. De flesta familjecentrum bedriver insatser utan biståndsbeslut, 16 procent bedriver myndighetsutövning och 24 procent erbjuder olika typer av familjerådgivning. Ett fåtal familjecentrum beviljar eller följer upp biståndsbedömda insatser. Några familjecentrum erbjuder också andra verksamheter, till exempel kvinnofridsrådgivning, första linjen -psykiatri för barn och unga i samverkan med landstinget och stödsamtal för brottsoffer för våld i nära relationer. 5 På en 95-procentig signifikansnivå.

12 Utrednin g & uppföljni ng av insatser m biståndsbeslut Familjerådgivnin g Familjerä tt Insatser med biståndsbeslut Insatser utan biståndsbeslut Kartläggning och utvärdering 8 av 26 I diagrammet nedan framgår vilken socialtjänstverksamhet som finns på de familjecentrum (FC) och familjecentrumsliknande verksamheter (FCV) som besvarat enkäten. Diagram 2 Socialtjänstens verksamhet i familjecentrum och familjecentrumsliknande verksamheter FC 78% FCV 65% FC FCV 10% 16% FC FCV 2% 0% FC FCV FC FCV 20% 15% 24% 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Kommentar: Insatser utan respektive med biståndsbeslut avser öppenvård. Observera att i redogörelsen inkluderas även familjecentrumsliknande verksamheter där socialtjänsten inte är samlokaliserad med övriga ingående parter. Tio familjecentrum och fyra familjecentrumsliknande verksamheter har inte markerat någon av de socialtjänstverksamheter som anges i diagrammet ovan. Dessa beskriver istället socialtjänstens närvaro i andra ordalag, såsom att de har individ- och familjeomsorg, förebyggande socialtjänst, föräldrarådgivning/stöd, enskilda samtal utifrån önskemål eller kurator. Ett familjecentrum beskriver t.ex. att de har förebyggande och stödjande socialtjänstverksamhet utan biståndsbeslut eller dokumentation De dominerande verksamheterna är föräldragrupper och stödsamtal Ramböll har undersökt vilka gruppverksamheter och föräldrastödsverksamheter som familjecentrumen erbjuder inom det förebyggande arbetet och vilka samverkande parter som deltar i dessa. Den övergripande bilden som gavs i Socialstyrelsens kartläggning från 2008 gäller fortfarande. Även Rambölls enkätundersökning visar att MVC:s och BVC:s föräldragrupper samt socialtjänstens stödsamtal är de dominerande verksamheterna i familjecentrumen. Nära nio av tio familjecentrum erbjuder dessa tre verksamheter. Det är inte förvånande då samtliga familjecentrum per definition innehåller MVC, BVC och minst förebyggande socialtjänst. Därefter är samarbetssamtal vanligast, vilket drygt 40 procent av familjecentrumen erbjuder. Drygt en fjärdedel, 27 procent, av familjecentrumen har språkgrupp för invandrarföräldrar. MVC:s föräldragrupp är inte lika vanligt förekommande hos de familjecentrumsliknande verksamheterna. En trolig förklaring är att MVC inte ingår i samtliga familjecentrumsliknande verksamheter. Ser man till de familjecentrumsliknande verksamheter där MVC ingår har de i regel föräldragrupp (i sex av sju verksamheter). För en utförligare beskrivning över vilka gruppverksamheter som erbjuds, se diagram 1 i separat bilaga ICDP är det program som är vanligast förekommande Av de verksamheter i familjecentrumen som bygger på ett program eller är manualbaserade är ICDP vanligast. Därefter kommer Marte Meo, Cope och Komet. 6 Förutom att ICDP är vanligast 6 ICDP står för Child Development Program och kallas också för vägledande samtal. Det är ett grupprogram för föräldrar med spädbarn men finns också för äldre barn. Syftet är att utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn och kallas också för vägledande samtal. Det är ett grupprogram för föräldrar med spädbarn men finns också för äldre barn. Syftet är att utveckla ett positivt samspel

13 Ö FCV FC Kartläggning och utvärdering 9 av 26 tyder enkäten på att det finns en viss skillnad mellan familjecentrum, familjecentrumsliknande verksamheter och övriga vad gäller hur vanligt förekommande olika program eller manualbaserade verksamheter är, t.ex. erbjuder 24 procent av de övriga verksamheterna föräldrastödsprogrammet ABC (Alla Barn i Centrum) medan motsvarande siffra för familjecentrum är 10 procent. Vidare erbjuder 24 procent av de familjecentrumsliknande verksamheterna kursen Aktivt föräldraskap, vilket kan jämföras med 4 procent av familjecentrumen. För en mer detaljerad beskrivning se diagram 2 i separat bilaga. Drygt 40 procent av de som svarat på enkäten anger att de erbjuder andra verksamheter såsom exempelvis babymassage och spädbarnsmassage. Några jobbar med gruppverksamhet riktad till föräldrar med glest nätverk, psykiskt sköra föräldrar, föräldrar med tidigare missbruk eller mer generellt för vuxna i behov av särskilt föräldrastöd. Det finns även exempel på de som nämner olika former av samtalsgrupper/utbildningar så som Barn i Föräldrars Fokus Familjecentrum har många gruppverksamheter Antalet gruppverksamheter och föräldrastöd som erbjuds varierar. Det varierar från att en s.k. övrig verksamhet enbart erbjuder MVC:s och BVC:s föräldragrupper till en familjecentrumsliknande verksamhet som erbjuder elva olika verksamheter. Detta illustreras i diagrammet nedan. I diagrammet framgår genomsnittligt antal gruppverksamheter och föräldrastöd uppdelade per grupp: familjecentrum (FC), familjecentrumsliknande verksamhet (FCV) och övriga (Ö). Diagram 3 Genomsnittligt antal verksamheter fördelade på grupp Genomsnittligt antal verksamheter Genomsnittligt antal verksamheter utöver de tre vanligast förekommande Genomsnittligt antal verksamheter Genomsnittligt antal verksamheter utöver de tre vanligast förekommande Genomsnittligt antal verksamheter Genomsnittligt antal verksamheter utöver de tre vanligast förekommande Mönstret som indikeras i diagrammet ovan liknar det som framkom i Socialstyrelsens kartläggning från 2008, det vill säga att familjecentrum har flest antal verksamheter i jämförelse med de andra grupperna. mellan vuxna och barn. Marte Meo-metoden bygger på studier av hur föräldrar och barn naturligt samspelar med varandra. Syftet är att stödja och hjälpa föräldrar och andra att se behov och resurser hos barnet, de egna möjligheterna att svara utvecklingsfrämjande på barnets behov samt den egna möjligheten att påverka samspelet mellan sig själv och barnet i positiv riktning. COPE betyder The Community Parent Education Program. Programmet vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar med utåtagerande beteende. betyder The Community Parent Education Program. Programmet vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar med utåtagerande beteende. Komet har sitt ursprung i Parent Management Training och vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar som har olika former av beteendestörningar (Socialstyrelsen, 2008).

14 Kartläggning och utvärdering 10 av Samverkan sker främst kring MVC:s och BVC:s föräldragrupper Ett centralt antagande för familjecentrumsverksamheten är att de deltagande parterna tillsammans kan åstadkomma mer än vad parterna kan göra var för sig. Det är därför intressant att undersöka i vilken utsträckning parterna samverkar i de konkreta grupp- och föräldrastödsverksamheter de erbjuder. Vi fokuserar framför allt på hur det ser ut i familjecentrumen. Vilka resultat som antas genereras på organisationsnivå som en följd av samverkan utvecklas i avsnitt De verksamheter som flest parter är delaktiga i är även de vanligast förekommande I genomsnitt deltar två parter i de grupp- och föräldrastödsverksamheter som familjecentrumen erbjuder. De verksamheter som flest parter i genomsnitt är delaktiga i är de verksamheter som också är vanligast på familjecentrumen, det vill säga MVC:s och BVC:s föräldragrupper. I BVC:s föräldragrupp deltar exempelvis samtliga parter hos 34 procent av de familjecentrumen som har en sådan grupp och hos 30 procent deltar tre parter Socialtjänsten är den aktör som främst bedriver verksamhet ensam Socialtjänsten är den part som främst bedriver verksamhet ensam. Vanligtvis håller socialtjänsten ensam i stödsamtal. En liten andel, 10 procent, av familjecentrum som erbjuder stödsamtal uppger dock att det även ingår en annan part vid stödsamtal, antingen BVC eller öppna förskolan. I 16 av 21 familjecentrum som erbjuder samarbetssamtal är det endast socialtjänstens verksamhet. När det gäller programmen och de manualbaserade verksamheterna är det vanligast att socialtjänsten driver dessa, inte sällan som ensam aktör. Det är ovanligt att samtliga parter deltar i dessa verksamheter vilket torde kunna förklaras med verksamheternas karaktär ICDP-programmen är den verksamhet där flest parter är involverade När det gäller samverkan i de manualbaserade verksamheterna framkommer att det är i ICDPprogrammen som mest samarbete sker. Såsom tidigare nämnts är också ICDP det vanligast förekommande programmet. I genomsnitt deltar två parter i denna verksamhet och det vanligaste är att dessa utgörs av socialtjänsten och/eller öppna förskolan. Hos tre familjecentrum ingår samtliga parter och hos två familjecentrum ingår tre parter. För en utförligare beskrivning se diagram 2 i separat bilaga Nästan alla har gemensamma personalmöten där samtliga parter ingår Utöver samverkan i specifika gruppverksamheter och liknande möts parterna i gemensamma möten. I nästintill samtliga familjecentrum som ingår i studien sker gemensamma personalmöten med samtliga ingående parter representerade. I två fall sker antingen inga gemensamma möten eller personalmöten där endast några parter deltar. Bilden är liknande för de familjecentrumsliknande verksamheterna där alla utom två verksamheter har gemensamma personalmöten med samtliga parter som deltar i samverkan. Enkäten indikerar att det är vanligare bland gruppen övriga verksamheter att inte ha gemensamma personalmöten. 7 7 Skillnaderna är dock inte så stora att de är statistiskt signifikanta.

15 Kartläggning och utvärdering 11 av STYRKOR OCH UTMANINGAR FÖR FAMILJECENTRUM NÄR DET GÄLLER RESULTAT För att få en uppfattning om de resultat familjecentrum generar i förhållande till traditionell organisering har Ramböll i en förstudie sammanställt bästa tillgängliga kunskap om vilka effekter på kort sikt som familjecentrum genom sin samlokalisering och samverkan antas vara bättre på att generera. Dessa är: Bättre behovsanpassning Större tillgänglighet till rätt profession Mer innovativt arbete Bättre timing Ökad tillgänglighet till andra föräldrar Lägre trösklar Helhetssyn Ramböll har inte själv undersökt om det stämmer att familjecentrum är bättre än traditionell organisering på att generera dessa resultat på kort sikt. Ramböll har i utvärderingen i stället utgått från antagandet om att familjecentrum skapar dessa mervärden men fördjupat kunskapen om vilka mervärden familjecentrum själva anser att de är bäst på att generera. Någon direkt jämförelse med traditionell organisering har alltså inte gjorts i denna utvärdering. Familjecentrumen själva skattar att de framför allt är bra på att underlätta kontakter med rätt profession respektive med andra föräldrar. De bedömer däremot, i en jämförelse mellan de olika mervärdena, att de inte i lika hög grad är bra på att nå målgrupper som i regel är svåra att nå. I det följande redogörs i mer detalj för hur väl familjecentrumen upplever att de uppnår mervärdena och i avsnitt 4 redogörs för deras förutsättningar för samverkan. Det är således deras subjektiva upplevelse och inte en mätning av faktiska resultat. Redovisningen i detta avsnitt fokuserar på de renodlade familjecentrumen, det vill säga verksamheter där de fyra basverksamheterna ingår och som är samlokaliserade genom att de ligger i samma byggnad eller i byggnader i direkt anslutning till varandra. Där det är relevant görs jämförelser med familjecentrumsliknande verksamheter. 3.1 Ramböll använder sig av en teoridriven ansats Familjecentrumets idé är att genom samlokalisering och samverkan skapa en verksamhet som bidrar till en bättre hälsa än vad som skulle åstadkommas genom traditionell organisering. Ramböll har använt sig av en teoridriven utvärderingsansats för att analysera familjecentrumens resultat, vilken gör det möjligt att adressera effektfrågan även i verksamheter där en experimentell design inte är lämplig eller möjlig. Kortfattat innebär den teoribaserade ansatsen att den utgår från en förändringsteori för familjecentrumens verksamhet som beskriver vilka effekter som önskas uppnås på lång sikt avseende exempelvis individernas hälsa. I förändringsteorin beskrivs utifrån bästa tillgängliga kunskap också vilka resultat på kortare sikt som familjecentrumen behöver uppnå för att de långsiktiga effekterna ska kunna genereras. Vidare beskriver förändringsteorin vilka förutsättningar, eller drivers som utifrån bästa tillgängliga kunskap är centrala för att nå önskade resultat på kort sikt. Ramböll har i den förstudie som genomfördes under våren 2014 sammanställt, utifrån bästa tillgängliga kunskap, vilka styrkor eller mervärden (effekter på kort sikt) familjecentrum har jämfört med traditionell organisering. På kort sikt handlar familjecentrumets verksamhet om att ge god service och bedriva en effektiv verksamhet. På längre sikt finns en förväntan att detta ska

16 Kartläggning och utvärdering 12 av 26 leda till ett bättre förebyggande och främjande arbete vars långsiktiga effekt är en bättre hälsa för barn och föräldrar. Logiken innebär att om effekterna på kort sikt uppvisas är det också sannolikt att effekterna på lång sikt kan uppnås. Även det motsatta gäller, det vill säga om ett familjecentrum inte uppnår effekterna på kort sikt (mervärdena) är det inte eller sannolikt att de kan uppnå önskade effekter på längre sikt. Ramböll har utifrån denna logik fokuserat på att undersöka effekterna på kort sikt, vilket i sin tur kan säga någonting om möjligheterna att nå önskade effekter på längre sikt. Vi har dock inte undersökt de långsiktiga effekterna och kan därför inte uttala oss om i vilken utsträckning familjecentrumen faktiskt uppnår dessa. Logiken i familjecentrumens tänkta funktionssätt illustreras i figuren nedan. Figur 1. Förenklad förändringsteori över familjecentrums effekter på kort och lång sikt Familjecentrum bidrar enligt resultatet från förstudien till följande i förhållande till traditionell organisering 8 : Bättre behovsanpassning Större tillgänglighet till rätt profession Mer innovativt arbete Bättre timing Ökad tillgänglighet till andra föräldrar Lägre trösklar Helhetssyn I denna studie har Ramböll byggt vidare på dessa mervärden som identifierades i förstudien om vad familjecentrum förväntas bidra till. Det har skett genom att undersöka i hur hög grad företrädare för familjecentrumen uppskattar att de uppnår dessa mervärden. Resultaten av detta framgår i avsnittet nedan. 3.2 Skattar framför allt sin förmåga att underlätta kontakter med rätt profession och andra föräldrar högt Sammantaget uppfattar familjecentrumen själva att de i hög utsträckning når önskade organisatoriska effekter på kort sikt. Då det är en självskattning finns en betydande sannolikhet att familjecentrumen skattar sitt eget arbete högt. I förstudien framkom att familjecentrums uppföljning främst görs kring kundnöjdhet. Såväl enkäten och intervjustudien i föreliggande rapport pekar på att flera verksamheter inte dokumenterar hur de arbetar eller har mål för sitt arbete som följs upp på ett systematiskt sätt. 9 Då det kunskapsunderlaget i flera verksamheter saknas finns skäl att tolka verksamheternas utsagor om sin prestation med viss försiktighet. Det intressanta blir därför att undersöka eventuella skillnader mellan olika önskade organisatoriska 8 Förstudien baserades på dokumentstudier, vilket inkluderade 14 rapporter, och en intervjustudie med 17 personer med särskild insikt i familjecentrumens verksamhet (forskare, myndighetsrepresentanter, ansvariga politiker och tjänstemän, verksamhetsföreträdare för familjecentrum, intresseorganisationer) procent av familjecentrumen uppger att de utvecklar familjecentrumets verksamhet baserat på uppföljning av resultatet för målgruppen och drygt hälften anger att det förs regelbundna samtal om familjecentrumets resultat för målgruppen.

17 Kartläggning och utvärdering 13 av 26 prestationer och att ställa familjecentrumens självskattning i förhållande till andra uppgifter om hur de arbetar. I diagrammet nedan framgår var de familjecentrum som besvarat enkäten i genomsnitt skattar att de befinner sig vad gäller de mervärden som identifierades i förstudien. Dessa resultat ska ses i ljuset av att vi inte känner till hur traditionell verksamhet skulle ha skattat sin prestation om de fått motsvarande enkätfrågor. Diagram 4 Var tycker du att familjecentrumet befinner sig på en skala mellan 1 till 5? Genomsnitt per fråga för samtliga grupper Vi underlättar för familjer att få kontakt med rätt yrkeskategori utifrån deras behov Föräldrar ges goda möjligheter att skapa kontakter med andra föräldrar Individen uppmärksammas i förhållande till familjen i vårt arbete Stödet till familjer anpassas utifrån deras behov Familjer med behov av extra stöd upptäcks tidigt Vår familjecentral erbjuder stöd, tjänster, insatser och liknande som vanligen inte erbjuds hos de enskilda parterna I mötet med professionella på familjecentralen kommer barn till tals utifrån ålder och mognad I samarbetet på familjecentralen utvecklas nya kunskaper och metoder mellan yrkeskompetenserna Vi arbetar aktivt med att säkerställa barns rättigheter med utgångspunkt i barnkonventionen Vi når målgrupper som i regel är svåra att nå 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Av diagrammet framgår att det finns vissa skillnader mellan olika mervärden även om den övergripande bilden är att familjecentrum genomgående skattar sin prestation högt vad gäller samtliga mervärden. Familjecentrumen uppfattar framför allt att de presterar bra vad gäller att underlätta för familjer att få kontakt med rätt yrkeskategori utifrån behov respektive att underlätta för föräldrar att knyta kontakt med andra föräldrar. I förhållande till andra mervärden så skattar de att de har svårast att uppnå mervärdet att nå ut till målgrupper som i regel är svåra att nå. Resultatet ligger i linje med Socialstyrelsens rapport från 2008 som framhåller att familjecentrum främst når ut till en homogen grupp, resursstarka kvinnor med ett till två barn. Andra studier har samtidigt visat att familjecentrumets besökare i stor utsträckning återspeglar den socioekonomiska profil som finns i upptagningsområdet. 10 Det bör poängteras att vi inte vet hur traditionell verksamhet presterar vad gäller att nå ut till målgrupper som är svåra att nå då de inte har omfattats av enkätstudien. Vid en jämförelse mellan familjecentrumen och de andra två grupperna (familjecentrumsliknande verksamhet och övriga) framgår att familjecentrum inom ett par områden skattar sin prestation högre än vad övriga två grupper gör. Inom övriga områden är det dock vanligt att familjecentrumen skattar sin egen prestation lägre än de andra två grupperna. Skillnaderna är 10 Jmf Socialstyrelsen (2008) Familjecentraler Kartläggning och kunskapsöversikt Artnr , Abrahamsson, Agneta, och Vibeke Bing (2011)"Familjecentralen. Mervärde för alla föräldrar genom samlokalisering?" Socialmedicinsk tidskrift 88.2, Abrahamsson, Agneta, Vibeke Bing, och Mikael Löfström (2009)Familjecentraler i Västra Götaland: en utvärdering. Västra Götalandsregionen, Folkhälsokommittén

18 Kartläggning och utvärdering 14 av 26 dock inte så stora att de är signifikanta och det går därför inte att dra några säkra slutsatser om detta. 4. STYRKOR OCH UTMANINGAR FÖR FAMILJECENTRUM NÄR DET GÄLLER SAMVERKAN I nästa steg i utvärderingen har Ramböll undersökt vad som genererar mervärdena. Med utgångspunkt i förstudien har Ramböll antagit att det är just samlokaliseringen och graden av samverkan som är de centrala komponenterna i familjecentrums idé som driver mervärdena, det vill säga det som skiljer familjecentrum från traditionell organisering. Att samverkan kan bidra till ett förbättrat arbete för målgrupper talar även forskning och erfarenheter inom andra områden för. Studier av myndighetssamverkan kring barn och unga med antisocialt beteende (Brown och White, 2006) visar t.ex. att samverkan kan öka kvalitén på de sociala insatser som sätts in, förbättra kommunikationen och öka informationsflödet mellan myndigheter och minska risken för konflikter mellan aktörerna. 11 Samtidigt framhäver såväl forskare som praktiker att det krävs vissa variabler för att samverkan ska vara framgångsrik och att de positiva effekterna som kan uppstå i teorin inte alltid förekommer i praktiken i alla samverkansprojekt. I enlighet med den teoridrivna utvärderingsansatsen har Ramböll gjort antagandet att (en välfungerande) samverkan är en central faktor för att generera mervärdena och därigenom i förlängningen en central förutsättning för att uppnå de långsiktiga effekterna på individnivå om bättre hälsa. I förstudien sammanställde Ramböll med utgångspunkt i utvärderingar, intervjuer och forskning ett antal faktorer som antas vara viktiga för att samverkan ska vara välfungerande. Förutsättningarna kan sammanfattas i följande punkter: resurser, gemensam målbild, arbetsklimat, roll- och ansvarsfördelning, kontext respektive organisatoriskt lärande. Familjecentrumen har själva fått uppskatta sina förutsättningar. De upplever att de har goda förutsättningar när det gäller arbetsklimat respektive förutsättningar när det gäller arbetsklimat respektive vad gäller tillit och kunskap om varandras kompetens, och de personella relationerna tycks fungera mycket väl. Familjecentrumen har däremot sämre förutsättningar för samverkan framför allt när det gäller resurser, roll- och ansvarsfördelning respektive organisatoriskt lärande. Rambölls undersökning visar således att det finns aspekter av samverkan som är välfungerande i familjecentrumen. Samtidigt kan Ramböll konstatera att det finns andra aspekter av samverkan som i regel inte upplevs som välfungerande vilket, utifrån antagandet att samverkan är en central bidragande faktor till mervärdena, bör påverka möjligheten att realisera mervärdena i den praktiska verksamheten negativt. För att mervärdena med familjecentrum ska kunna realiseras fullt ut finns alltså aspekter i samverkan som behöver utvecklas. Sammantaget finns det således en utvecklingspotential hos nuvarande familjecentrum när det gäller samverkan. Ramböll har även undersökt graden av samlokalisering och dess betydelse närmre. Ramböll uppfattar att tillgänglig kunskap talar för att samlokaliseringen antas ha en indirekt påverkan på mervärdena genom att samlokaliseringen ökar möjligheterna för en nära och välfungerande samverkan. Ramböll har funnit att det finns indikationer på att så också kan vara fallet. I det följande redogörs mer ingående för familjecentrums styrkor och utmaningar när det gäller samverkan. 11 Brown, K. & White, K. (2006). Exploring the evidence base for Integrated Children s Services. Scottish Executive Education Department.

19 Kartläggning och utvärdering 15 av Tillit och förståelse för varandras kompetenser är god men ansvar och roller är mindre tydliga I förstudien identifierades, förutom vilka mervärden som familjecentrum enligt bästa tillgängliga kunskap uppges inneha, även vilka förutsättningar som är centrala för att förverkliga dessa mervärden. Ramböll kompletterade här med relevant forskning om samverkan och Rambölls egen kunskap om vad som driver samverkan utifrån bland annat tidigare studier. Goda förutsättningar för samverkan kan sammanfattas i följande punkter: Resurser Gemensam målbild Arbetsklimat Roll- och ansvarsfördelning Kontext Organisatoriskt lärande I detta avsnitt undersöker vi i vilken utsträckning dessa förutsättningar, enligt familjecentrumens egen uppfattning, är uppfyllda i familjecentrumens praktiska verksamhet och har särskilt tittat närmre på olika aspekter av samverkan. 12 Vi arbetar här utifrån antagandet om att där förutsättningar inte finns på plats är det utifrån den teoretiska modellen om familjecentrumens funktionssätt inte heller sannolikt att mervärdena uppstår. Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna del av studien att förutsättningarna för samverkan i familjecentrumen är välfungerande vad gäller tillit till varandras kompetenser, förståelse för hur de kan utnyttja varandras kompetenser och att relationerna mellan personalen är goda. Detta talar för att samverkan i familjecentrumet i praktiken underlättar för familjer att få kontakt med rätt yrkeskategori utifrån behov. Andra förutsättningar för samverkan finns dock inte i lika hög grad på plats. Det handlar delvis om styrningen och ledningen av arbetet men även om förutsättningar som organisatoriskt lärande och respektive olika parters ansvar och roller. De begränsningar i förutsättningar för samverkan som upplevs som störst är framför allt kopplade till resurser för att nå sina mål, tid att ägna åt samverkan och lämpliga lokaler. Nedan redogör Ramböll för de centrala fynd kopplat till förutsättningar som framkommit av enkätstudien och intervjustudien Resurser Resurser i form av tid, personal, medel m.m. är viktiga för samverkan. I de intervjuer som Ramböll har genomfört med fem familjecentrum som skattat att de i hög grad uppnår mervärdena framkommer att de också upplever att tillräckligt med tid och resurser samt att lokalerna är ändamålsenliga, som centrala förutsättningar för att samverkan ska fungera. I enkäten har vi ställt frågor om resurser i form av påståenden. I diagrammet nedan redovisas hur stor andel av familjecentrumen som instämmer i påståendena Antalet familjecentrum i studien är inte tillräckligt stort för att kunna göra analyser som visar signifikanta skillnader i samband mellan olika förutsättningar/faktorer och hur högt de skattar sina prestationer. Det går därför inte att kvantitativt testa hypoteser om vilka förutsättningar som driver olika mervärden. 13 Vi har definierat "instämmer" som att man antingen har angett svarsalternativ 4 eller 5 på en femgradig skala.