Att jämföra länder. En egen genre

Transkript

1 En egen genre Att jämföra länder Jämförande politik Kärt barn har många namn Inte bara att beskriva enskilda länder Jämföra flera fall med varandra Empiriskt Gammal tradition Aristoteles Staten som utgångspunkt MÅNGA NAMN! Jämförande politik eller Komparativ politik, Att komparera, etc. Komparativ politik är en egen genre inom Samhällsvetenskape. Huvudpoängen med en jämförande ansats är att man inte skall se till ett enskilt land och beskriva det detaljerat utan att beskriva två eller flera länder med varandra utifrån givna parametrar. Att jämföra anses av många naturlig. När vi uttalar oss om någon fenomen så relaterar vi ofta till något annat, antingen i tid eller rum. Den jämförande politiken studerar hur politiken organiseras runt om i världen. De politiska systemen kan studeras på olika nivåer beroende av forskningsintresse. Huvudaktörerna på den internationella politiska arenan är de självständiga staterna. Utgångsfokus för oss ligger på den nationella nivån där vi fokuserar på aktörer, institutioner och interaktioner inom staten, och dessa staters interaktioner och relationer till omgivande stater. I en lärobok står det att: The goal of comparative politics is to encompass the major political similarities and differences between countries 1 2

2 Varför jämföra? Unik står över alla andra organisationer i samhället Två olika betydelser i vardagsspråket: Territoriell enhet (vid): Territorium Suveränitet: intern och extern Folk Gemensam styrelse Centralt system av myndighetsorgan (snäv) 1. Breddad förståelse 2. Klassificera politiken 3. Hypotesgenererande 4. Att förutsäga En stat definieras här som en politisk enhet som utgörs av en territoriellt avgränsad befolkning som lyder under en statsmakt. Staten är en unik institution i det att den: står över alla andra samhälleliga organisationer; har den legitima rätten att med våld verkställa sin vilja Generellt är staten ett landområde med gemensam styrelse Formellt suveränt i förhållande till andra stater. Suveränitet är en folkrättslig term för en stats självständighet och oavhängighet i förhållande till andra stater. Staten uppfattas som legitim: i andra staters ögon (extern suveränitet) och för dess maktmonopol inom det egna territoriet staten besitter den lagstiftande makten inom ett territorium (intern suveränitet). Statsmakten, som alltså är en del av staten, består av institutioner som har till uppgift att kollektiva beslut för samhället. Ett sätt att förhålla sig till begreppen är att tänka på staten som en helhet utgörandes av: statsmakt befolkning territorium Genom att studera andra länder och flera länder parallellt så breddas och förbättras våra möjligheter till förståelse för politiska system i allmänhet men även vårt eget system i synnerhet. För det andra så ger oss möjligheter att klassificera politiken, dvs skapa klasser för olika länder baserat på deras likheter eller olikheter. Vi kan tex klassificera länder efter om de har en skriven eller oskriven konstitution eller om man har ett proportionellt valsystem eller inte. Genom en sådan klassificering kan vi sedan ställa dessa klasser i relation till mån om stabilitet eller ekonomisk utveckling. Redan Aristoteles gjorde detta genom att skapa en typology baserad på två kriterier: Antalet härskare (one, few, many) den styrande regimes natur (good or corrupt). Därmed kunde han urskilja sex olika system: monarki, aristokrati, and politeja (good types), VS. tyranni, oligarki and demokrati (corrupt types). Utifrån klassificering kan hypoteser genereras och testas. Finns tvåkammarsystem bara i federationer? Börjar man i ett enskilt eller få länder kan en sådan hypotes testas och sedan tolkas som generell och förklarande i det att alla länder med tvåkammarsystem är federationer. Därmed kan det ge oss möjligheten at förutsäga saker. Ov vi bland flera länder finner att proportionella valsystem oftast leder till koalitionsregeringar kan vi anta vilka effekterna skulle vara OM det skulle införas i tex Kanada. 3 4

3 Aristoteles jämförde Hur jämför vi? Antal i styrande position Form av styre En Få Många Genuin Monarki Aristokrati Polity (i allas intresse) Perverterad Tyranni Oligarki Demokrati (i egenintresse) 1. Institutionscentrerad 2. Samhällscentrerad 3. Statscentrerad Definition Hur är länders styrelseorganiserad och relationen mellan dessa delar Hur påverkas länders styrelse av den sociala kontexten Hur påverkar statens funktionssätt på samhället Ex Balansen mellan presidenten och den lagstiftande församl. Studier av politiskt kultur, val och sociala rörelser Statens funktioner och hur de utförs, tex välfärdsstatens genomförande Aristoteles utgick ifrån två parametrar. 1) För vem som landet styr; samt 2) Antal i Styrande position. Utifrån dessa två fick han sex kombinationer av dessa två: 1. Monarki 2. Tyranni 3. Aristokrati 4. Oligarki 5. Politeja/Polity 6. Demokrati När man jämför så gör det vvanligen med utgångspunkt i att det finns olika nivåer i samhället som är av intresse för att studera och jämföra länder: Den första nivån, den institutionscentrerade, utgörs av det tydligt politiska regerings- institutionerna och statsstrukturerna. Här granskas och sorteras bl.a. maktdelnings- principerna Den andra nivån är den samhällscentrerade. Här tittar vi på den sociala kontexten och hur sociala faktorer påverkar det individuella politiska beteendet. Här kan man exempelvis undersöka röstningsbeteende i olika länder. 3. Den tredje nivån är den där staten studeras som en helhet. Här undersöks hur olika politiska prioriteter ser ut och hur dessa påverkar samhället i stort. 5 6

4 Hur jämför vi? Mest lika Most Similar System Design Mest olika Most Different System Design Jämförande politik är nära knutet till vissa metoder och strategier. INTE SÄLLAN gör man inom statsvetenskapen en poäng av att det finns först jämförande politik och sedan en viss jämförande metod. I det som ofta benämns som den jämförande metoden är det främst två strategier man avser. 1. Most Similar Systems Design: Exempelvis, vi är intresserade av ett avgränsat fenomen. Genom att jämföra väldigt lika fall (länder) som bara skiljer sig åt vad gäller just detta fenomen som vi är intresserade av undersöka blir det lättare att hitta de faktorer som förklarar och hjälper oss förstå just detta fenomen. Avvikelserna i mycket lika länder kan bidraga till förståelse.. 2. Most Different Systems Design: Vi undersöker fall/länder som är väligt olika förutom i det avgränsade fenomen vi är intresserade av att studera. Det gör att förekomsten av likheter i enskilda faktorer i de olika länderna kan hjälpa oss förstå det avgränsade fenomenet. 7 8

5 Grand Themes 1. Det politiska systemet: struktur och funktion. 2. Den sociala kontexten: politisk kultur, deltagande och kommunikation 3. Politiska regimer: Demokratiska regimer och icke-demokratiska regimer. 4. Stats- och regeringsstrukturer: Federala, unitära och konfederala stater samt parlamentariska, semi- presidentiella och presidentiella system. Det politiska systemet - struktur och funktion Det politiska systemet utgörs av en interaktion mellan en uppsättning institutioner och processer som sysslar med formulering och implementering av ett samhälles, eller en grupps, kollektiva mål 1. Politiska system består av en uppsättning strukturer och funktioner som interagerar och formar den politiska verkligheten i ett samhälle. Något som är noterbart beträffande de politiska systemen är att liknande strukturer kan ha väldigt olika funktion i olika system. Det är denna diskrepans (i kombination med nationell politisk kultur) mellan strukturer och funktioner som formar de nationella politiska särdragen, och som gör att system med en liknande uppsättning strukturer i teorin kan visa sig vara mycket olika varandra i praktiken. Forskare: David Eastons verk om Systemteori, politisk struktur. 2. Människors attityder påverkar deras sätt att agera, på samma sätt påverkar ett samhälles kollektiva attityder, värderingar, känslor, information och förmågor på vilket sätt politiken förs i detta samhälle. Som föregående tema påvisar så existerar inte det politiska systemet i isolation från resten av samhället. Detta tema behandlar den sociala kontexten i vilken olika politiska system fungerar. Forskare: Gabriel Almond och Sidney Verba, The Civic Culture samt samt The Civic Culture Revisited (Sage, l989) där man undersöker den politiska kulturens förändring. Ronald Inglehart diskuterar politiska, ekonomiska och kulturella förändringar i Modernization and Postmodernization. 3. Politiska regimer: att introducera de samtida alternativa formerna av politiska regimer och att visa hur dessa former har kategoriserats och hur de är relaterade till varandra. Forskare: Richard Rose, William Mishler & Christian Haerpfers, Democracy and its alternatives. Juan Linz & Alfred Stepans Problems of Democratic Transition and Consolidation

6 Grundläggande funktioner Lagstiftningsfunktionen Verkställande/styrande makten Dömande Legitimering Maktdelning Maktdelning centralt i demokratiska stater Noga reglerad i konstitutionen Tre olika: Parlamentariska system Presidentiella system Semi-presidentiella system Vertikal maktdelning I det politiska systemet är det flera sådana processer, institutioner och aktörer som sammantaget fyller olika funktioner i det politiska systemet. Maktdelning är en central egenskap i länder som är demokratiska. Denna maktdelningsprincip kan praktiseras på olika sätt men oavsett så syftar den till att balansera makten så att inte allt för mycket makt hamnar i händerna på en eller få. SÅ är ofta fallet i icke demokratiska stater. Maktdelningen i dessa system är så att säga horisontella men man kan också tänka sig vertikal maktdelning. Beslutsmakt fördelas då över olika nivåer, central, regional eller lokal

7 Politisk opinionsbildning Medborgerligt deltagande Partier Partisystem Organiserade intressen Medier Politiskt beslutsfattande Valsätt Legitimt Underlätta bildandet av maj.reg. Homogena länder behov av representativitet inte så stort. I splittrade länder behov av representativitet Medborgerligt deltagande: Detta deltagande är avgörande för att ge ett politiskt system dess legitimitet. I demokratiska system tar sig detta vanligast i uttryck som att det handlar om Styrelse AV folket och folket har möjligheter att opponera sig mot de styrande samt i kommande val rösta emot dem. Deltagandet i val ses ofta som ett utryck för denna aspekt och som ett mått på hur demokratiskt något är. Men ett sådant mått kan förvirra och vilseleda. I vissa länder är valdeltagande obligatiriska och ger då mycket höga siffror. I tex Schweiz så är det normalt med ett lågt valdeltagande MEN de har å andra sidan ett starkt inslag av folkomröstningar. PARTIER: Partierna är länken mellan medborgaren och de styrande. Partiernas funktioner är att artikulera folkets krav och önskemål till de styrande (nerifrån och upp) SAMT att förankra partiets politik hos folket (uppifrån och ned). I olika system betonas dessa två delar olika mycket. När man beskriver och jämför partier är det två aspekter man brukar uppmärksamma. Det ena är partiernas ursprung, sociala förankring och ideologi. Det andra är hur partiet är organiserat. Partisystem: I vissa länder finns bara två partier, i andra flera. En vanlig utgångspunkt är att ju fler partier som partisystemet rymmer, desta svårare att finna en majoritet i parlamentet. I partisystem med bara två partier är alltid majoritetet given. Organiserade intressen: Vid sidan om de politiska partierna finns det intressen som har intresse av att påverka politiken. Organiserade intressen KAN ha inflytande på olika sätt. 1) som stora opinionsbildare i och med att de kan företräda stora grupper av medborgarna. 2) De kan också vara nära sammanlänkade med politiska partier, på så sått som LO är knutet till SAP. 3) Den formella politiken påverkas starkt genom lobby-firmor vilket är etablerat och accepterat i USA. Medier: Medierna har kommit att utgöra en allt viktigare länk mellan medborgare och de styrande. 1) först genom att de förmedlar och speglar befintliga opinioner baldn folket. 2) men också för att de har en granskande och analyserande roll. I olika politiska system fungerar det här olika bra. I demokratiska system finns det långtgående yttrandeoch tryckfrihet medan det kan finnas klara brister i mindre demokratiska system. Valet av Valsätt hänger samman med två viktiga funktioner: 1. Valsättet bör uppfattas som legitimt, vilket innebär att alla betydelsefulla grupper i samhället uppfatta att de i rimlig grad är representerade i parlamentet. Det här tillgodoses ofta genom många partier. 2. Å andra sidan bör valsättet underlätta bildandet av majoritetsregeringar eller regeringsbildningar. Det här tillgodoses bäst genom få och stora partier. När det gäller fria och demokratiska val så finns det två grundtyper av valsätt hur mandaten fördelas: Pluralitets/majortetsval och proportionella val. Pluralitets-/majoritetsval: Valet hålls i enmansvalkretsar. I varje valkrets står ett mandat på spel och flest röster vinner detta mandat. Dessa valsystem tenderar att sammanfalla med förekomsten av två stora partier. Det innebär också att det bidrar till möjligheter till starka regeringar men med sämre representativitet. Proportionella val: Mandatfördelningen i parlamentet skall vara proportionellt till valresultatet. Dessa system tenderar att sammanfalla med flerpartisystem. Det proprtionella valsystemet tillåter att konfliktmöster slår igenom i partisystemet. Det innebär också att majoritetsregeringar ofta förutsätter koalitioner MEN svarar väl mot behovet av representativitet. De olika system kan sägas vara mer eller mindre lämpade för olika länder. I mer homogena länder så kan ett majoritetsvalsystem fungera bra för det finns inga stora problem med representiativiteten. MEN i mer spittrare länder skulle stt sådant system ständigt missgynna minoriteter

8 Den verkställande makten Regering och President Offentlig förvaltning Kontrollmöjligheter Regering och President: Regeringens makt varierar mellan olika politiska system. Detta beror mycket på hur pass självståndig regeringen är i förhållande till parlamentet. I demokratier är relationen mellan regering och parlament tydligt reglerad, det gäller också regeringens maktutövande. I mindre demokratiska system kan det variera starkt. I somliga fall innehar en president full kontroll över statsmaktens alla delar. I flerpartisystem så är riskerna att regeringen blir svag i relation till oppostionen i parlamentet. Två förhållanden avgör hur pass svaga regeringar i flerpatisystem är: 1. Betydelsen av att ETT parti lyckas bilda regering eller om FLERA partier bildar en koalition. 2. Om regeringen har stöd av en majoritet i parlamentet eller om det är en minoritetsregering. Den offentliga förvaltningen: Förvaltningen har olika stor spelutrymme i olika system och dess frikoppling från politiken ser mycket olika ut. Man kan här skilja mellan två modeller. 1) de som har sk ministerstyre, vilket är den vanligaste formen. Det innebär att förvaltningen leds av en politiker med fullt politiskt ansvar för allt vad förvaltningen gör; eller 2) Organisatoriskt självständiga förvaltningar, fria från politikers inblandning i det dagliga arbetet. Mellan dessa två ytterligheter finns det blandsystem. Kontrollmöjligheter: Det är nödvändigt för att ett politiskt system skall uppfattas som legitimitet att det kan kotrolleras samt at det går att genomföra sanktioner om kontrollen visar på felaktigheter eller brister. Domstolarna har här en central roll för att se att stiftade lagar efterlevs. Även massmedia har en viktig kontrollfunktion. Genom granskning 15