Plan för uppstart av kompetenspool Miljö och Hälsa
|
|
- Lovisa Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Plan för uppstart av kompetenspool Miljö och Hälsa Ett grupparbete under Försvarsutbildarnas kurs Stöd till samhället 2010 Tylebäck 6 augusti 2010 Erika Johansson Ingrid Nilsson Göran Wiker Observera att planen ej ännu är antagen av Miljö och hälsa förbundets styrelse. En nationell kompetenspool med olika expert undergrupper Bakgrund Genom att skapa kompetenspooler med frivilliga kan arbetet med samhällsskydd och beredskap ges en ökad tillgänglighet av specifika förstärkningsresurser i krissituationer och eventuellt i krishanterings övningar. Avnämare i form av t.ex. kommuner eller länsstyrelser, kan genom kompetenspoolerna nyttja specifikt utbildade frivilliga förstärkningsresurser för att bättre kunna hantera en kris och därmed minska konsekvenserna av en händelse och minimera skadeutfallet. Dessa kompetenspooler blir en del av de förstärkningsresurser som MSB kan ställa till samhällets förfogande. Förbundet Miljö och hälsas förutsättningar Försvarsutbildarna Miljö och Hälsa organiserar i första hand medlemmar som är utbildade till eller arbetar som miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Dessa är i huvudsak arbetstagare i kommuner men arbetar även vid länsstyrelsen, landsting, centrala myndigheter, organisationer och inom privata företag. Miljö och hälsa har som rikstäckande organisation inom Försvarsutbildarna en stor kompetensgrund. Det är dock viktigt att tydliggöra att medlemmarna inte har en enhetlig kompetens, utan det utgörs av olika kompetenser inom miljöskydd, hälsoskydd, djurskydd samt livsmedel- och dricksvattenhantering. Gemensamt för de flesta medlemmar är att de har en stor kännedom om gällande lagstiftning inom områdena. Kompetenspoolen Miljö och hälsa bör därför vara en nationell kompetenspool med olika undergrupper av olika kompetenser. Ytterligare en motivering till att poolen bör vara nationell är att om det inträffar en kris i en region så behövs de flesta medlemmarna i Miljö och hälsa på sina ordinarie arbetsplatser i regionen, och arbetsgivarna kommer inte att ha möjlighet att ge dem tjänstledigt. Mål och syfte Försvarsutbildarna Miljö och hälsa planerar att starta en kompetenspool som gör det möjligt för kommuner, länsstyrelser samt andra myndigheter och organisationer att nyttja medlemmarnas kompetens. Detta vid behov av personalförstärkning vid kris eller annan allvarlig händelse i samhället.
2 Sid 2 (5) Behov Behovet kan uppstå på kommuner, länsstyrelser, landsting eller andra myndigheter och organisationer vid kris eller oväntad större händelse. Situationer som kan bli aktuella: 1. Kompetens och/eller beredskap i kommunen saknas. Exempel på detta kan vara en kommun utan kemikalieindustri där det sker en kemikalieolycka under transport på väg eller järnväg. Ett annat exempel kan vara ett plan med smittade som p.g.a. av vädersituation inte kan landa på karantänsflygplats utan tvingas landa på flygplats utan beredskap för en sådan situation. 2. Tillfälligt tapp i personalen på miljö- och hälsoskyddskontoret. Exempel kan vara att delar av personalen själv har förolyckats i en olycka som leder till en krissituation. Ett annat exempel kan vara en dricksvattenburen smitta där ordinarie personal har smittats. 3. Förstärka uthållighet under längre kris. 4. Analyshjälp som kan stå bakom det handgripliga arbetet och analysera effekter av vidtagna och planerade åtgärder. Kan även fungera som ett bollplank för ordinarie personal. 5. Back to basic kunskaper (ex kunskaper upphämtade vid utlandstjänst, hur man bygger hygienisk mat och avloppshantering för en större grupp frivilliga. Även kontrollerande uppgift så att onödiga hälsorisker inte uppstår). 6. Eventuellt delta i krisövningar. Behövda kompetenser Förbundet har kompetenser inom hela området. Djupare analys behöver göras för att se vilka kompetenser som främst kan bli aktuella. Vad vi främst ser behov av i nuläget är t.ex. Dricksvatten som har blivit biologisk eller kemiskt förorenat. Miljöförorening, ex. oljeutsläpp eller utsläpp av annat farligt ämne. Förbundets styrkor Hög individuell kompetens. Bred kompetens inom förbundet. Förbundet har stort kontaktnät på alla nivåer inom samhället. Rikstäckande både geografiskt och i många olika verksamheter/myndigheter. Stark centralorganisation, kan nyttja mycket av Försvarsutbildarnas system och utbildningskompetens av att hålla centrala kurser etc. Engagemang bland funktionärer, flera kan tänka sig att utbilda andra. Förbundets svagheter Miljö och hälsoexpert kommer inte ha lokalkännedom eller materielkännedom. Spetskompetenta inspektörer är redan uppbundna via MSB eller SMI (de kan dock användas i undervisningssyfte). Inte en enhetlig kompetens, myndigheten som behöver förstärkning måste göra en tydlig beställning vad de behöver förstärkning/hjälp med. System saknas i nuläget för kvalitetssäkring för de som ska ingå i poolen. Få aktiva medlemmar i nuläget. Poolsamordnaren måste ha tid och engagemang. Ingen möjlighet att ha 24/7 (motsvarande TiB) jour inom förbundet. Miljö och hälsa problem kan i vissa fall inte vänta kontorstid. Dessutom kan miljö- och hälsoexperter ha lång restid (pga nationell pool).
3 Sid 3 (5) Krav på poolmedlem Yrkesverksamma inom aktuella områden, ej längre än ca 2-5 år efter yrkesverksamma livet. Ej uppbunden i andra friviligpooler. Har varit yrkesverksam inom kompetensområdet i X år. Personen ska ha social kompetens, vara stresstålig, kunna ta emot och förmedla information. Tydlig avsiktsförklaring gentemot förbundet om att om möjligt ställa upp vid en kris. Utbildning Vi har identifierat behov av minst 3 olika typer av utbildningar. Grundutbildning kris i samhället, 1 vecka Utbildning gemensam med andra kompetenspooler inom Försvarsutbildarna och ev. andra organisationer (för både poolsamordnare och personer som kan tänka sig att bli poolmedlem). Detta ger en gemensam grund för de olika poolerna och även en slags kvalitetssäkring för Försvarsutbildarna. Grundutbildningen ska även vara så tydlig med vad det innebär att vara med i en kompetenspool så att kursdeltagaren kan ta ställning till om den vill gå med i poolen eller inte. Förslag vad som kan ingå i allmän grundkurs för kompetenspool Hur fungerar Sverige i kris, hur styrs Sverige i kris Hur fungerar/styrs en kommun/lst Lagstiftning Stabsarbete Datakunskap Kommunikationsarbete i WIS & Rakel Kriskommunikation, internt och externt Kunna ta emot och förmedla information Praktisk erfarenhet av krisarbete Hantera/möta människor i kris Sekretess säkerhetskunskap Avtalsgenomgång inför ev inryckning Vad innebär att vara med i en kompetenspool, skyldigheter rättigheter Utbildning av poolsamordnare Utbildningen bör ske centralt av Försvarsutbildarna gemensamt med andra förbunds poolsamordnare. Försvarsutbildarna bör även vara ansvariga för årliga träffar för att samordna poolsamordnarna i olika förbund. Det är viktigt att poolsamordnaren möter andra poolsamordnare för att lösa problem och få en energikick. Det vore även bra om poolerna är organiserade liknande även om de innehåller olika kompetenser. Miljö och hälsa vid kris i samhället, 1 vecka Vidareutbildning/ar inom förbundet Miljö och hälsa. Utbildningen riktar sig till poolmedlemmar efter analys av vilka behov/kompetenser som behövs för att kunna fylla upp poolen och kvalitetssäkra den. Rekrytering Vi har tillgång till kompetens om man ser på en nationell nivå. För att långsiktigt säkra detta måste vi rekrytera nya till förbundet och hålla kvar nuvarande medlemmar. Informera studenter och nyexaminerade om förbundet och kompetenspoolen. Efterfrågade kompetenser måste hittas inom arbetsplatserna och inom förbundet. Det behövs en förankring och kunskap om kompetenspoolen hos medlemmarna.
4 Sid 4 (5) Avtal 3 olika avtal/avsiktsförklaringar behövs. Försvarsutbildarna och MSB bör utforma ett i fickan avtal för tjänstgöring i kommun/länsstyrelse och andra avnämare. Detta för att det ska vara juridiskt korrekt, försäkringar, ersättningar etc. Detta avtal bör gås igenom vid grundutbildningen för att poolmedlemmen i en akut situation ska veta vad den skriver under. Avsiktsförklaring mellan förbundet och poolmedlemmen att den som är med i poolen är beredda att rycka in. Avsiktsförklaringen uppdateras årligen för att hålla poolen aktuell och uppdaterad. Förbundet är ansvarig att granska att poolmedlemmen har tillräcklig kompetens och är lämpliga. Avsiktsförklaring för arbetsgivaren att den är beredd att i möjligaste mån ge tjänstledigt med mycket kort varsel (i samband med detta kan man informera arbetsgivaren att dennes personal får högre kompetens och att arbetsgivaren därmed förhoppningsvis kan låta poolmedlemmen gå på vissa vidareutbildningar på arbetstid). Kan vara en fråga för Försvarsutbildaren att utforma information om och avsiktsförklarning för ordinarie arbetsgivare. Administration, register och drift av poolerna Drift av poolerna i varje förbund (av poolsamordnaren, men styrelsen är givetvis ansvarig). Varje förbund måste vara ansvarig för kvalitetssäkring och uppdatering av sin del av registret. Förbundet sköter även urval av vilka som kan vara poolmedlemmar. Administration bör så mycket som möjligt ligga på Försvarsutbildarnas kansli, t.ex. kursadministration och ett förbättrad/anpassad kompetensregister. Till att börja med måste kanske ett excelregister upprättas över varje kompetenspool. Tillgänglighet är inte löst. Finns det behov av dygnet runt tillgänglighet för poolsamordnare eller ska det finnas inställelsetid för att vara kontaktbar? Vilka krav kan man ställa på tillgänglighet för poolmedlemmarna, måste de t.ex. kontakta poolsamordnare innan semester eller annan period av längre okontaktbarhet? Marknadsföring Viktigt att marknadsföringen sker centralt av Försvarsutbildarna och MSB för att tydliggöra att kompetenspoolerna kan vara en seriös och kompetent del av krishanteringen. Marknadsföring bör bl.a. vara riktad till beredskapssamordnare på kommun och länsstyrelse, men även mot SKL. Framtagande av gemensamt informationsmaterial för kompetenspoolerna inom Försvarsutbildarna. Utskick bör ske till beredskapssamordnare i varje kommun (ett exempel är VAKAs information). Viktigt att medlemmarna i Miljö och hälsa känner till och kan marknadsföra kompetenspoolen.
5 Sid 5 (5) Handlingsplan Aktivitet Tidsplan Förarbete kompetenspool Miljö och hälsa upprättas på kurs Stöd till samhället Augusti 2010 Kansliet upprättar kontakt med MSB under hösten för att redovisa syn på fortsatt arbete. Styrelsen kontaktar CBRN & Criscom och frågar om intresse finns för en gemensam kompetenspoolskonferens. Kontakt tas med kansli om finansiering av kompetenspoolskonferens, Ev tillsammans med Criscom och CBRN. Äskande av tilläggsbudget. Höst 2010 September 2010 Augusti-oktober 2010 Bildande av arbetsgrupp inom Försvarsutbildarna Miljö och Hälsa September 2010 Planering inför kompetenspoolskonferens februari el. mars Identifiering av frågeställningar som behöver klaras ut inom förbundet (ex. kursplan, kompetensbehov, behov från myndigheter, osv) Arbete med behovsanalys och kravspecifikation påbörjas. Sept-Dec 2010 Informera (och rekrytera) om/till kompetenspool Januari 2011 Kompetenspoolskonferens (helst samordnad med Criscom, CBRN) Konkretisera numerär, kompetens funktioner, utbildningsbehov m.m. Feb-(Mars) 2011 Framtagande av utbildningsplan av arbetsgruppen kompetenspool. Feb-Maj 2011 Inlämnande av budget och förslag på central/a kurs/er 2012 Maj 2011 Grundkurs kompetenspool??? (gemensam med andra specialistförbund, anordnad centralt????) Sommar 2011 Utbildning poolsamordnare av kansliet 2011, efter grundkursen Mer ingående utbildningsplanering för vidareutbildningen/utbildningarna. Juni- dec 2011 Information om utbildningar och rekrytering till kompetenspoolen Januari 2012 Grundutbildning Sommaren 2012 Utbildning/ar Kompetenspool Miljö och hälsa vid kris Sommaren 2012 Driftsättning av kompetenspool Sommaren/hösten 2012 Marknadsföra att kompetenspool finns Hösten 2012
Plan för uppstart av kompetenspool Miljö och hälsa
Plan för uppstart av kompetenspool Miljö och hälsa Nationell kompetenspool med undergrupper av olika kompetenser Funktionärskurs Stöd till samhället år 2010 Ingrid Nilsson Erika Johansson Göran Wiker Behov
Läs merFAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016
FAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016 Vilka uppdrag rekryterar ni till nu? Criscom har fått medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att rekrytera och utbilda frivilliga
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merAvtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG)
Bilaga 6. Kommunlogga 2011-12-22 Avtal mellan och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG) Varhelst i landet händelser inträffar, där de ordinarie resurserna behöver förstärkas, behövs FRG. FRG är
Läs merUtveckling av FRG-konceptet
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merVad är FRG? Varför bildas FRG?
Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Varför bildas FRG? För att avlasta och stärka kommunen
Läs merFrivilliga Resursgrupper
FRG-info RIKSVER 060508 / GL 1 Frivilliga Resursgrupper 1 Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merStyrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap
Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som
Läs merVad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare
Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Varför bildas FRG? För att avlasta och stärka kommunen
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merBilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
Läs merS Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner
www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3
Läs merKRISHANTERING - BAKGRUND
Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper Ansvar/roller krisberedskap? KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merÅrlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016
1 (16) Årlig uppföljning av LEH för, 2016 2 (16) 1. Indikator...3 Ledning - Riskhantering...3 Ledning - Planering...4 Samverkan...6 Kommunikation...6 Informationssäkerhet...7 Kompetens - Utbildning...8
Läs merKRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN
KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5
Läs merMotionsyttrande Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg
Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg Centralstyrelsen föreslår Riksstämman att avslå motionen med motivering att: För närvarande har vi inga problem att rekrytera deltagare till grundkurs 1. Syftet
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs mer9 Inrättande av Tjänsteman i Beredskap (TiB) vid Sala kommun jfr Bilaga KS 2014/225/1 Ärendet behandlas på ledningsutskottets sammanträde den 6
9 Inrättande av Tjänsteman i Beredskap (TiB) vid Sala kommun jfr Bilaga KS 2014/225/1 Ärendet behandlas på ledningsutskottets sammanträde den 6 november. laga KS 2014/225/1 l (3) 2014-10-31 KOMMUNSTYRELSENS
Läs merDe frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering
De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi Prioriterade områden Prioriterade områden I arbetet med strategin identifierades ett behov att ta fram områden där det krävs särskilda satsningar. Det resulterade i ett antal
Läs merFrivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB
Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Krisberedskap God beredskap för kriser Fallolyckor Drunkningsolyckor Strömavbrott Pandemier Bränder i byggnader
Läs merVarför öva tillsammans?
Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd
Läs merRiktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25
Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merFörsvarsutbildarna Miljö och hälsa. Verksamhetsplan 2015 2018
Försvarsutbildarna Miljö och hälsa Verksamhetsplan 2015 2018 Verksamhetsplan 2015-2018, beslutad på förbundsstämma den 21 mars 2015 Inledning Verksamhetsplanen är ett underlag som styrelsen för Försvarsutbildarna
Läs merMalung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred.
Bilaga 1 Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred. Bilaga till plan för extraordinära händelser. Innehållsförteckning Inledning Sid 3 Krisinformationsenhet
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merEn del av våra SVK-fartyg. 2012-11-21 (JF) Försvarsutbildarna Krissem. Höllviken 1
En del av våra SVK-fartyg 2012-11-21 (JF) Försvarsutbildarna Krissem. Höllviken 1 GENOMFÖRD VERKSAMHET Vid 2008 års ordförandekonferens genomfördes en utbildning för att få igång intresset och öka kunskaperna
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr 2014-2865 2014-09-30 SOGO-möte 8-9 oktober Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt Representanter från kommuner och landsting 1. Inledning Arbetet i samverkansområdet
Läs merErsättningar vid utbildning inom Svenska Brukshundklubbens tjänstehundsverksamhet (Baserade på H FRIV Kap. 7 Förmåner)
Ersättningar vid utbildning inom Svenska Brukshundklubbens tjänstehundsverksamhet (Baserade på H FRIV Kap. 7 Förmåner) Inför kurs Kurschef ansvarar för att skicka kursplan och kursbudget till tjanstehund@brukshundklubben.se.
Läs merVårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merBengt Källberg Projekt Ledning och samverkan
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett
Läs merKrisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden , 141. Reviderad (endast befattningsbenämningar)
2014-08-14 Dnr 2010.031 163 Omsorgsförvaltningen Ann Lindqvist Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden 2010-09-22, 141. Reviderad 2014-08-04 (endast befattningsbenämningar)
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merKRIS- OCH KATASTROFPLAN
KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap
Läs merLagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merBeredskapsplan för Miljönämndens verksamhet. Antagen av Miljönämnden 2011-01-31, 26. Dnr 11/8
Beredskapsplan för Miljönämndens verksamhet Antagen av Miljönämnden 2011-01-31, 26 Dnr 11/8 Omfattning: -talar om vad och vilka rutinen omfattar. Beredskapsplan för Miljönämndens verksamhet beskriver beredskapen
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merPROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle
PROPOSITIONER Riksstämma 2015 Gävle Centralstyrelsen Proposition 1 Centralstyrelsens proposition 1 till 2015 års Riksstämma Ändring av Svenska Blå Stjärnans stadgar antagna 2013 1A) Stadgar Blå Stjärnan
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merInbjudan till dialog avseende drift och kundstöd
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merVerksamhetsplan 2011
Civilförsvarsförbundet Dalarna Verksamhetsplan 2011 Vision Säkerhetsmedvetna människor som genom sitt agerande tryggar såväl individen som samhället. 1 Utbildning och information MÅL Minst 2% av Dalarnas
Läs merÅtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan
s- och övningsplan för mandatperioden 2015-2018 : 2016-07-13 Dnr: 2016 00553/168 RAPPORT Sida 2(5) Innehåll Inledning... 3 Syfte och målbeskrivning... 3 s- och övningsplan... 3 Kostnader och ansvarsfördelning...
Läs merFinansieringsprinciper
Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras
Läs mer1 (12) Avtal. Datum: Dnr: Avtal
Avtal 1 (12) Datum: 2011-11-18 Dnr: 453-5459-2011 Avtal Mellan Sveriges krisstödsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län om att tillhandahålla personal för frivillig tjänstgöring inom Länsstyrelsen organisation
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merLÄNSSTYRELSENS BROTTSFÖREBYGGANDE UPPDRAG Länsstyrelsen Skåne Malin Martelius Annika Wågsäter
LÄNSSTYRELSENS BROTTSFÖREBYGGANDE UPPDRAG Länsstyrelsen Skåne Malin Martelius Annika Wågsäter Andra länsstyrelseuppdrag med bäring på det brottsförebyggande arbetet Alkohol, narkotika, doping, tobak, spel
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merÖverenskommelser med kommuner och landsting. Anna Nöjd
Överenskommelser med kommuner och landsting Anna Nöjd 2018-11-31 Överenskommelser kommuner Krisberedskap Krisberedskap Civilt försvar 2018-2020 Krisberedskap 2019-2022 Civilt försvar 2004 2013 2018 2019
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merUtbildnings- och övningsplan
1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-
Läs merREGEL FÖR KRISHANTERING
Sid 1 (8) REGEL FÖR KRISHANTERING Typ av dokument: Datum: 2018-09-11 Dnr: FS 1.1-1630-18 Beslutad av: Rektor Giltighetstid: Tills vidare Område: Säkerhet Ansvarig förvaltningsenhet: Lokalförsörjningsenheten
Läs merRegional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Läs merBaspresentation
Baspresentation 151028 37 Aktörer i samverkan Länsstyrelsen Stockholm Kommuner i Stockholms län (26 st.) Stockholms läns landsting Polisen Region Stockholm Försvarsmakten Militärregion Mitt Kustbevakningen,
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merPlan för extraordinära händelser i Värmdö kommun
Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
Läs merKommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014
Läs merAnslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016
Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga
Läs merSamordnad kommunikation
Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning
Läs merOFFICERSFÖRBUNDET KURSER 2014 SID 1/7 Diarienr: 2013-OF-00362
OFFICERSFÖRBUNDET KURSER 2014 SID 1/7 OFFICERSFÖRBUNDETS KURSER 2014 OFFICERSFÖRBUNDET KURSER 2014 SID 2/7 Officersförbundets kurser 2014 Innehåll Officersförbundets kurser 2014... 2 Lokala kurser... 3
Läs merUppgift 1. Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning
Uppgift 1 Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning Uppgift 1 Svar och reflektioner Samlad lägesbild Beslutsunderlag
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merFråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?
12:1 Dnr KS/2017:569-035 2017-11-15 1/3 Svar på interpellation ställd av Eva-Lotta Ekelund (MFP) om information till allmänheten om vilket stöd och vilka insatser kommunen avser att ge och göra i olika
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merBildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...
Läs merFinansieringsprinciper
x samhällsskydd och beredskap 1 (7) Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Sofia Elfstrand Sara Zamore Asada och Camilla Odenberg Charlott Thyrén Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merErsättningar vid utbildning inom Svenska Brukshundklubbens tjänstehundsverksamhet (H FRIV Förmåner)
Ersättningar vid utbildning inom Svenska Brukshundklubbens tjänstehundsverksamhet (H FRIV Förmåner) Veckokurs Veckokurs pågår minst 3 dygn och minst 6 timmar per dygn. Instruktörer Instruktörer har rätt
Läs merVästra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22
Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför
Läs merVerksamhetsplan 2011
Civilförsvarsförbundet Gävleborg Verksamhetsplan 2011 Vision Säkerhetsmedvetna människor som genom sitt agerande tryggar såväl individen som samhället. 1 Utbildning och information MÅL Minst 2% av Gävleborgs
Läs merÖkad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20
samhallsskydd och beredskap Avdelningen för Utbildning, övning och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Monica Rhodiner 0x0 240 53 72 Monica.rhodiner@msb.se 20091215 Ert
Läs merArbetsmiljöavtal Infranord 2012
AVTAL Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 1 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de enheter inom Infranord som utgör Infranord Sverige. 2 Inledning Arbetsmiljöarbetet ska utgå från en helhetssyn där fysiska,
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Läs merÖVERSTYRELSENS ANVISNINGAR 2013 & Försvarsutbildarna det naturliga valet för stöd till samhällets förmåga att möta kris och krig
ÖVERSTYRELSENS ANVISNINGAR 2013 & 2014 Försvarsutbildarna det naturliga valet för stöd till samhällets förmåga att möta kris och krig 1 Innehåll vår NYA Verksamhetsidé... 3 Planeringsinriktning för åren
Läs merPlan för kriskommunikation
Plan för kriskommunikation Maj 2017 Plan för kriskommunikation Syfte Linnéuniversitets plan för kriskommunikation är kopplad till de planer som styr arbetet vid en kris respektive kommunikationsarbetet
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merKrisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006
Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i
Läs merFöredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.
PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd
Läs merFörvaltningsberättelse för år 2015
SVENSKA BLÅ STJÄRNAN ÅRSREDOVISNING 2015 Svenska Blå Stjärnan Org nr 802005-7967 Förvaltningsberättelse för år 2015 Svenska Blå Stjärnans verksamhetsidé är: Lär dig mer om djur! Svenska Blå Stjärnan verkar
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden
2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar
Läs merBilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith.
Kurskatalog 2013 1 Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith. 2 Kurser Grundläggande ledningsmetodik Datum: 11 april
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Läs merBilaga 1. Frivillig Regional Resursgrupp i Halland. Projektplan
Bilaga 1 Frivillig Regional Resursgrupp i Halland Arbetar för en god beredskap för invånarna i länet, i händelse av krissituation. Projektplan 2013-03-11 453- Regional Resursgrupp i Halland (RRG Halland)
Läs mer