Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv

Transkript

1 REGERINGSUPPDRAG M2008/3813/H Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv - slutrapport

2

3 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv - slutrapport Boverket december 2010

4 Titel: Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv slutrapport Utgivare: Boverket december 2010 Upplaga: 1 Antal ex: 100 Tryck: Boverket internt/ ISBN tryck: ISBN pdf: Dnr: /2008 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Rapporten finns att ladda ner som pdf på Rapporten kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m. Boverket 2010

5 Förord I uppdraget som genomförts under har ingått att i samverkan med länsstyrelserna stödja ett konkret utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Denna rapport utgör en samlad redovisning av innehållet i och resultatet av hela satsningen. Olika miljöer kan genom sin utformning bidra till känslor av otrygghet, vilket kan begränsa människors och i synnerhet kvinnors och flickors tillgång till det offentliga rummet. Upplevelsen av trygghet är en angelägen fråga i kommunerna. Det har märkts inte minst på det stora intresset som har funnits för att söka stöd till kommunala insatser och andra projekt, men också av att delta i våra konferenser. Detta regeringsuppdrag har involverat många på Boverket och på länsstyrelserna. Genom ett tvärsektoriellt samarbete i uppdraget mellan olika yrkesprofessioner har nya erfarenheter och insikter för framtiden kommit fram. Rapporten är sammanställd av Kerstin Andersson, projektledare för uppdraget; Agata Bar Nilsson, utredare; Jens Karlsson, utredare samt Hanna Tell, utredare. Karlskrona december 2010 Janna Valik generaldirektör

6 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv Regeringsuppdrag till Boverket och länsstyrelserna Uppdrag till Nordregio att göra en fortsatt studie Avstämning miljödepartementet Uppdrag till Nordregio att göra en internationell förstudie Stöd till 64 projekt Kick-off Stöd till tre projekt Två föredragningar för länsråden Programseminairum i Stockholm med länsstyrelsernas kontaktpersoner Tio regionala seminarier, samt en informationsträff runt om i landet Länsstyrelserna skannar av pågående eller genomfört arbete med trygghet/jämställdhet Tre kunskapsuppbyggnadsseminarier med länsstyrelserna Projektprogram redovisas till regeringskansliet Dialogmöte med miljödepartementet och integrations- och jämställdhetsdepartementet 2009 Nordregios förstudie klar Kunskapsuppbyggnad Regionala seminarier Stöd till projekt Metodutveckling Övrigt

7 5 Lägesbeskrivning Slutredovisning 31 december 2010 Stöd till 64 projekt Jämställ.nu Nordregios studie klar Konferensen Trygga och jämställda städer Skriften Plats för trygghet publiceras Rundabordssamtal med forskare och praktiker Slutredovisning av samtliga projekt som fått stöd, 30 november Två trygghetsvandringsmanualer publiceras Samtliga projekt som fått stöd färdigställda 31 oktober Skriften Jämställdhet på dagordningen publiceras Kick-out Skriften Vidga vyerna publiceras Två inspirationsdagar med workshop arrangeras

8 6 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv

9 7 Innehåll Sammanfattning...9 Bakgrund, syfte, mål...11 Syfte Avgränsning Mål Produktmål Effektmål...10 Målgrupp Kunskapsuppbyggnad...13 Internationell jämförelse Fördjupad studie Spridning av resultatet...15 PM om trygghet Bostadsmarknadsenkäten Rundabordssamtal mellan praktiker och forskare Jämställ.nu Ljudbildspel Länsstyrelsernas inventering av projekt Regionala seminarier...19 Kunskapsseminarier för länsstyrelsernas personal Utvärdering av kunskapssemiarierna...19 Regionala seminarier runt om i landet Utvärdering regionala seminarier...20 Inspirationsdagar i Nässjö och Uppsala Upplägg...21 Konferensen Trygga och jämställda städer Genomförda aktiviteter Stöd till kommunala insatser och andra projekt...23 Utgångspunkter för stödet Insatser som varit berättigade till stöd...23 Handläggning av stödet Länsstyrelsernas handläggning Boverkets handläggning...24 Bedömning av inkomna ansökningar...24 Vad stödet har gått till Insamling och spridning av resultat...26

10 8 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv Metodutveckling...27 Metodutvecklingens olika delar Nationella manualer för trygghetsvandring Jämställdhet på dagordningen planera för ett tryggt och jämställt samhälle Vidga vyerna planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet Plats för trygghet inspiration för stadsutveckling Informationsinsatser och externa kontakter...29 Boverkets nyhetsbrev Annonsering Planera Bygga Bo Media Nyhetsbrev om jämställdhet Webben Sociala medier Deltagande i konferenser och övriga aktiviteter Samråd med Program för hållbar jämställdhet Jämi:s uppdragsnätverk SABO Extern utvärdering av uppdraget...33 Organisation för genomförande...45 Effekter...37 Kunskapsspridning Metodutveckling Projekt som har fått stöd Reflektioner...39 Reflektion kring några framgångsfaktorer Reflektion kring några hinder/svårigheter För fortsättningen Bilagor...42

11 9 Sammanfattning I oktober 2008 gav regeringen Boverket i uppdrag att på nationell nivå leda, samordna och i samverkan med länsstyrelserna stödja ett konkret utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtyck samt våld i samkönade relationer ligger till grund för uppdraget. Handlingsplanen fokuserar tydligt på det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet. Boverket och länsstyrelserna har avgränsat uppdraget och fokuserat på kvinnor och mäns upplevelse av trygghet. Totalt har det avsatts 45 miljoner kronor till uppdraget. Uppdraget är indelat i fyra delar: kunskapsuppbyggnad, regionala seminarier, stöd till kommunala insatser och andra projekt samt metodutveckling. För att bygga upp och se över kunskapen i ämnet har bland annat en internationell studie gjorts över hur andra länder arbetar med att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Det har tagits fram PM om vad trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv är och det har ordnats ett rundabordssamtal mellan forskare och praktiker. Genom uppdraget har över 1000 personer medverkat vid olika seminarier och på det viset fått ökad kunskap om ämnet. 131 projekt runt om i landet har fått stöd för sammanlagt drygt 34 miljoner för att arbeta med att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget har engagerat ett flertal personer på Boverket, länsstyrelserna och i kommunerna ute i landet. Uppdraget har gett legitimitet att arbeta med trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv och det finns ett stort intresse av att fortsätta det arbete som nu påbörjats. Metodutvecklingen har bestått i att ta fram fem skrifter som på olika vis beskriver hur det går att arbeta med att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv och vad som är viktigt att tänka på. Det handlar om allt från jämställdhetsarbetet i den egna organisationen till olika planeringsmetoder och direkta fysiska åtgärder. Regeringsuppdraget har utvärderats av Centrum för tillämpad arbetslivsforskning vid Malmö högskola. Utvärderingen lyfter både styrkor och svagheter i hur uppdraget genomförts. Effekterna av uppdraget låter sig inte mätas direkt, utan blir mer intressanta att studera efter en tid. En uppföljning av regeringsuppdraget och de projekt som fått stöd kan ge ett värdefullt underlag för fortsatta insatser.

12 10 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv

13 11 Bakgrund, syfte, mål Regeringen gav i beslut M2008/3813/H 1, den 16 oktober 2008, Boverket i uppdrag att på nationell nivå leda, samordna och i samverkan med länsstyrelserna stödja ett konkret utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer 2 aviseras detta uppdrag som åtgärd 28. Regeringen har under 2008 till och med 2010 anvisat sammanlagt kronor till uppdraget. Enligt uppdraget ska Boverket 1. inventera och sammanställa befintlig kunskap om hur tryggheten i stads- och tätortsmiljöer kan stärkas ur ett jämställdhetsperspektiv och i samverkan med länsstyrelserna sprida kunskap om detta, 2. i samverkan med länsstyrelserna utveckla praktiska metoder baserade på erfarenheter från kommuner och projekt, 3. i samverkan med länsstyrelserna anordna regionala seminarier i syfte att sprida kunskap och nå kommuner, förvaltare och andra nyckelaktörer, samt 4. fördela och utbetala medel avsatta till länsstyrelserna för ovan nämnda ändamål samt för att länsstyrelserna ska kunna ge stöd till kommunala insatser och andra projekt för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det operativa arbetet. Slutredovisning av uppdraget ska ske till Regeringskansliet senast den 31 december Boverket har enligt regeringsbeslutet dels den 15 december 2008 redovisat ett projektprogram 3 för genomförandet, dels delredovisat uppdraget i form av en lägesredovisning 4 den 31 december Syfte Syftet med uppdraget är att stödja ett konkret utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. 1 Se bilaga 1. 2 Se bilaga 2, skr. 2007/2008:39 3 Se bilaga 3. 4 Se bilaga 4.

14 12 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv Avgränsning Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till det övergripande målet finns fyra delmål. Regeringens skrivelse 2007/08:39 som ligger till grund för uppdraget fokuserar tydligt på det fjärde delmålet, som är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Boverket och länsstyrelserna har valt att avgränsa uppdraget och fokusera på kvinnor och mäns upplevelse av trygghet när det gäller att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Trygghet som varit i fokus för det här uppdraget är en del av arbetet med jämställdhet i fysisk planering. Mål Målen för projektet är: Produktmål Att fördela och utbetala medel till länsstyrelserna så att länsstyrelserna kan ge stöd till kommunala insatser och andra projekt för att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Att utveckla praktiska metoder baserade på erfarenheter från kommuner och projekt. Att genom seminarier öka kunskapen hos berörda målgrupper om betydelsen av trygga och jämställda stadsmiljöer. Att inventera och sammanställa befintlig kunskap om hur tryggheten i stads- och tätortsmiljöer kan stärkas ur ett jämställdhetsperspektiv. Att genom ovan nämnda produktmål sprida kunskap om hur tryggheten kan stärkas i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Effektmål Att berörda yrkeskategorier får en ökad kunskap om trygga och jämställda stads- och tätortsmiljöer så att detta ger avtryck i det fortsatta arbetet. Att metoder för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv blir kända och tillämpas inom såväl planering, byggande och boende, som förvaltning. Att efter insatser inom uppdraget ska våra stads- och tätortsmiljöer upplevas som mer trygga att vistas i för såväl kvinnor som män. Målgrupp Målgrupp är de yrkeskategorier, politiker och utövare som har möjlighet att påverka utformningen och upplevelsen av stads- och tätortsmiljöer. Främst rör det sig om kommuner, men även andra som till exempel bostadsbolag, huvudmän för kollektivtrafik, konsultföretag inom fysisk planering och föreningar. I förlängningen är det ytterst medborgarna; kvinnor och män, flickor och pojkar, som är målgruppen, eftersom det är vi alla som vistas i det offentliga rummet. Det är upplevelsen av trygghet som är intressant, och om vi känner oss trygga när vi rör oss i stads- och tätortsmiljöer.

15 13 Kunskapsuppbyggnad Enligt uppdraget skulle Boverket inventera och sammanställa befintlig kunskap om hur tryggheten i stads- och tätortsmiljöer kan stärkas ur ett jämställdhetsperspektiv samt sprida kunskap om detta i samverkan med länsstyrelserna. Inom den här delen av uppdraget har vi bland annat tagit fram en studie över hur motsvarande arbete ser ut i andra länder. Dessutom har ett rundabordssamtal med forskare och praktiker genomförts. Boverket har ställt frågor om kommunernas arbete med trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät (BME). Internationell jämförelse I oktober 2008 gav Boverket i uppdrag åt Nordregio att genomföra en förstudie 5 om olika länders arbete med trygghet i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. I förstudien studerades Norden, Tyskland, Kanada, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Av resultatet från förstudien framgick att Kanada och Storbritannien har varit aktiva när det gäller trygghetsfrågor i stadsplaneringen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tendensen idag verkar dock vara att trygghetsfrågan i Kanada skiftar fokus från jämställdhet till andra perspektiv, till exempel ungdomsperspektivet. När det gäller de nordiska länderna visade förstudien att insatserna varierade. Av resultatet framgick att det i stort sett inte drivs några projekt inom området på Island. I Danmark var antalet projekt få. I Finland fanns det goda exempel på trygghetsprojekt, dock inte alltid med fokus på jämställdhet. I Norge har jämställdhetsperspektivet vuxit sig allt starkare i stadsplaneringen. Dock har det varit svårt att identifiera projekt med fokus på trygghet i stadsmiljön. Fördjupad studie Förstudien resulterade i att Boverket under 2009 gav Nordregio uppdraget att göra en fortsatt studie av fyra länders arbete: Finland, Storbritannien, Österrike samt ett baltiskt land. Rapporten Samhällsplanering för jämställd trygghet 6 som Nordregio tagit fram är uppbyggd kring fyra fallstudier utifrån ovan uppräknade länder. Fallstudierna är relativt 5 Se bilaga 5. 6 Se bilaga 6.

16 14 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv fristående från varandra, beroende på att jämställdhets- och planeringssituationen ser olika ut i de olika länderna. Innehållet i rapporten är intressant på flera vis och har något att ge för flera målgrupper, såväl för de som arbetar på teoretisk nivå som för samhällsplanerare ute på fältet. Fallen kan fungera som inspiration för hur det går att arbeta i olika situationer. Rapporten tar även upp att det finns olika synsätt på trygghet, vilket i sin tur påverkar arbetet med trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv. Fallstudie Finland Den första fallstudien handlar om arbetet med den så kallade trygghetsförorten Muotiala i Tammerfors, Finland. Här har ett stadsutvecklingsprojekt bedrivits med aktivt fokus på trygghet. Jämställdhetsperspektivet är inte uttalat men Nordregio menar att fallet är intressant och att erfarenheter från projektet kan användas och tolkas på ett intressant sätt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Fallstudie Storbritannien Den andra fallstudien handlar om det arbete som organisationen Women s Design Service bedrivit sedan 1990-talet i Storbritannien. Organisationen har flera års erfarenhet av att arbeta med trygghet utifrån ett jämställdhetsperspektiv och använder olika intressanta metoder och processer i sitt arbete. De har bland annat arbetat med processen Att göra säkrare platser (Making Safer Places). Syftet med denna process är att identifiera hur förändringar i den fysiska miljön kan förbättra kvinnors möjlighet att känna sig trygga när de vistas i stadsmiljön. Fallstudie Österrike Den tredje fallstudien lyfter fram tre processer där jämställdhet och/eller kön har utgjort ledande principer i planeringsarbetet i Wien. Trygghetsfrågor ingår mer eller mindre tydligt i samtliga fall. Fallstudien handlar framförallt om arbetet i bostadsområdena Frauen- Werk-Stadt I och II. Bostadsområdena är resultatet av ambitionen att ta vara på kvinnors erfarenheter och expertis i den urbana fysiska planeringen, från första pennstreck till färdigt resultat. Arbetet har av UN-habitat benämnts som Best practice. Fallstudie Baltikum Den fjärde fallstudien kommer från Baltikum och är intressant eftersom planeringssystemet i de baltiska länderna har genomgått stora förändringar de senaste 20 åren. Staterna i före detta Sovjetunionen har en tradition av jämställdhet i arbetslivet och kvinnors utbildningsnivåer är höga. Nordregio menar att det är intressant att se om och i så fall hur denna jämställdhetstradition syns i modern stadsplanering och framförallt i arbetet med att öka tryggheten. Spridning av resultatet Rapporten Samhällsplanering för jämställd trygghet finns tillgänglig på Boverkets webbplats och trycktes upp för spridning till deltagarna vid konferensen Trygga och jämställda städer 7. Även förstudien finns tillgänglig på Boverkets webbplats. Resultatet från både 7 Se kapitlet Regionala seminarier för information om konferensen.

17 Kunskapsuppbyggnad 15 förstudien och rapporten har presenterats för länsstyrelsernas kontaktpersoner, samt vid några av de regionala seminarier som ordnats inom uppdraget. PM om trygghet Hösten 2008 gav Boverket i uppdrag till Birgitta Andersson, JämKomp HB, att ta fram två PM kring grundläggande kunskap om trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv. Bland annat tar dessa PM upp att trygghet är ett begrepp som inte är helt enkelt att definiera och att människors personliga upplevelser är viktiga för att förstå vad det handlar om. De presenterar även förklaringar till varför kvinnor i högre utsträckning än män upplever otrygghet i det offentliga rummet, samt vilka konsekvenser detta får. Materialet har sedan det togs fram funnits tillgängligt på Boverkets webbplats. Materialet uppdaterades och vidareutvecklades under december Bostadsmarknadsenkäten I Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) går det att årligen följa om och hur kommunerna arbetar med olika frågor. I BME:en finns sedan 2009 en frågeställning om det pågår trygghetsskapande åtgärder i kommunerna. 9 Frågan om trygghetsskapande åtgärder följs sedan 2009 också upp med en fråga om åtgärden/åtgärderna har skett ur ett jämställdhetsperspektiv. 8 Frågorna ställdes något olika 2009 och 2010, vilket medför att det inte går att jämföra resultatet helt. Men svaren från BME:en 2009 och 2010 visar ändå att antalet kommuner som svarat att de arbetar med trygghetsfrågan ur ett jämställdhetsperspektiv har ökat från 93 kommuner 2009 till 102 kommuner Av svaren framgår att 166 kommuner arbetade med trygghetsskapande åtgärder av något slag, sju kommuner svarade att de tar upp frågorna i boendeprogram eller motsvarande. 22 kommuner menade att de lyfter frågan i sin översiktsplan eller i en fördjupning av översiktsplanen. 65 kommuner angav att de arbetar med frågan i en särskild utredning och 72 kommuner arbetar med frågan i ett annat sammanhang. Flera kommuner angav att de arbetar med frågan i flera sammanhang, exempelvis både i översiktsplanen och i en särskild utredning. 93 kommuner svarade att de arbetar med trygghetsfrågan utifrån ett jämställdhetsperspektiv kommuner uppger att de arbetar med trygghetsskapande åtgärder av något slag. Av dessa uppger 102 kommuner att de arbetar med trygghetsskapande åtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv. Av dem anger 31 kommuner att de arbetar med frågan i sin översiktsplan eller i en fördjupning av översiktsplanen. 61 kommuner anger att de arbetar med frågan i en särskild utredning eller i ett projekt. 32 kommuner anger att de arbetar med frågan i ett annat sammanhang och tre kommuner säger att de arbetar med frågan i ett 8 Se bilaga 7 Fördjupning av bakomliggande problematik och bilaga 8 PM Trygghet i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. 9 Tidigare rymdes den i en gemensam frågeställning för trygghetsskapande eller brottsförebyggande åtgärder, nyheten 2009 var att den frågan delades upp på två frågor, trygghetsskapande som en egen punkt och brottsförebyggande som en punkt.

18 16 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv boendeprogram eller motsvarande. Flera kommuner anger att de arbetar med frågan i flera sammanhang, exempelvis både i översiktsplanen och i en särskild utredning. Rundabordssamtal mellan praktiker och forskare En del av arbetet med projektet har varit att inventera och sammanställa befintlig kunskap om hur tryggheten i stads- och tätortsmiljöer kan stärkas ur ett jämställdhetsperspektiv. Med anledning av detta bjöd Boverket in elva forskare och praktiker till en dialog kring ämnet. Samtalet ägde rum i september Vid samtalet lyftes det fram att det behöver utvecklas ny forskning med empiriska studier. Forskningen behöver göras läsbar och tillgänglig för praktiker/icke-forskare och den behöver göras praktiskt tillgänglig och spridas. Förutom de mer övergripande forskningsbehoven diskuterades det under dagen mer konkreta forskningsförslag. En annan aspekt som togs upp under dagen var svårigheterna med att skapa konstruktiva möten mellan forskare och praktiker. Även utmaningen att implementera jämställdhetsarbete i kommuner och landsting togs upp, där vikten av att utbilda och få med sig ledningen sågs som framgångsfaktorer. Andra framgångsfaktorer som lyftes fram var samverkan med olika aktörer för att nå hållbarhet över tid. Samtliga deltagare framhöll vikten av att sprida erfarenheterna från de projekt som har fått stöd samt att följa upp effekterna. 10 Jämställ.nu Sveriges kommuner och landsting (SKL), Nationella Sekretariatet för Genusforskning, Temagrupp Likabehandling samt Vinnova har tagit fram en gemensam internetportal Jämställ.nu Allt om jämställdhetsintegrering ( Det är en internetportal som kommer att finnas fram till och med år Portalen syftar till att bistå med verktyg för det dagliga arbetet med jämställdhetsintegrering genom bland annat lärande exempel. Boverket vill genom denna portal sprida kunskap och erfarenheter från de projekt som fått stöd inom ramen för uppdraget. Detta har gjorts genom att en mall, anpassad för portalens syfte, skickades ut till kontaktpersoner från samtliga projekt. Mallen innehöll bland annat frågor om jämställdhetsaspekten inom projektet, tillvägagångssätt samt resultat och erfarenheter. Ljudbildspel Boverket har tagit fram ett ljudbildspel som innehåller presentationer från elva projekt som fått stöd inom regeringsuppdraget. Presentationerna bygger på telefonintervjuer med kontaktpersoner från respektive projekt. Varje kontaktperson berättar om erfarenheter från det aktuella arbetet i form av resultat, framgångsfaktorer och eventuella effekter. Resultatet av intervjuerna presenteras tillsammans med ett bildspel. Ljudbildspelet togs fram till de två inspirationsdagar som arrangerades under hösten Nio av presentationerna kommer även att kopieras till DVD. Detta för att fler ska kunna ta del av erfarenheterna från projekten. DVD:n kommer att spridas och finnas tillgänglig i Boverkets webbokhandel. 10 Se bilaga 9, dokumentation från rundabordssamtalet

19 Kunskapsuppbyggnad 17 Länsstyrelsernas inventering av projekt 2008 Vid årsskiftet 2008/2009 genomförde länsstyrelserna en skanning av aktuella projekt och arbeten med att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta gjordes för att få en bild av hur läget såg ut runt om i landet. Resultat av skanningen, ett 50-tal projekt, tyder på att flera kommuner har arbetat med projekt med fokus på trygghets- och säkerhetsfrågor. Jämställdhetsaspekten i projekten var ofta ganska svår att upptäcka, eftersom den sällan var tydligt uttalad.

20 18 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv Inbjudan från Boverket och länsstyrelserna Alla har rätt att känna sig trygga Regionala seminarier om tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv

21 19 Regionala seminarier En del av uppdraget har varit att Boverket i samverkan med länsstyrelserna skulle ordna regionala seminarier i syfte att sprida kunskap och nå ut till kommuner, förvaltare och andra nyckelaktörer. Inom den här delen av uppdraget har det genomförts en rad aktiviteter som till exempel kunskapsseminarier för länsstyrelsernas personal samt regionala seminarier runt om i landet. Kunskapsseminarier för länsstyrelsernas personal Vid mötet med länsstyrelsernas kontaktpersoner hösten 2008 framfördes önskemål om ytterligare kunskap inom området för att underlätta hanteringen av uppdraget. Därför ordnades vintern 2009 tre seminarier för kunskapsuppbyggnad i Östersund, Stockholm och Malmö. Upplägget var detsamma vid alla tillfällena. Syftet var att öka kunskapen om genus och trygghet hos länsstyrelsernas personal, samt att skapa en gemensam kunskapsbas att arbeta utifrån. En tanke med seminarierna var också att kontaktpersonerna skulle få träffas regionvis för att underlätta hanteringen av stödet i länsstyrelsernas andra beslutsomgång. De skulle då arbeta tillsammans, indelade i tre regioner, och fatta beslut gemensamt. Utvärdering av kunskapssemiarierna Efter kunskapsseminarierna för länsstyrelsernas personal ombads de som deltagit att utvärdera seminariet genom att fylla i en enkät med tre frågeställningar. Majoriteten av deltagarna uppgav att de var mycket nöjda/nöjda med dagen som helhet och de ansåg att den gemensamma informationen gav en god grund för det fortsatta arbetet. Regionala seminarier runt om i landet Under vintern/våren 2009 arrangerade Boverket i samverkan med länsstyrelserna regionala seminarier med syfte att sprida kunskap och nå ut till kommuner, förvaltare och andra nyckelaktörer. Sammanlagt genomfördes tio seminarier samt en informationsträff i länen.

22 20 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv Regionala seminarier Samverkande län Datum Antal deltagare Seminarieort Västra Götalands län 19 februari 190 Göteborg Blekinge, Kronoberg och Kalmar 25 mars 65 Karlskrona Stockholm 2 april 72 Stockholm Gävleborg och Dalarna 8 april 48 Gävle Västernorrland och Jämtland 17 april 36 Sundsvall Värmland och Örebro 23 april 53 Karlstad Uppsala och Västmanland 24 april 50 Västerås Södermanland, Östergötland och Jönköping 29 april 53 Linköping Norrbotten och Västerbotten 13 maj 55 Luleå Halland och Skåne 18 maj 75 Helsingborg Gotland (informationsträff) 28 april 5 Visby Upplägget för dagen togs fram i samarbete mellan länsstyrelserna och Boverket. Seminarierna innehöll obligatoriska inslag såsom: information om uppdraget, information om det jämställdhetspolitiska målet samt vad trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv är. När det gällde övrigt innehåll lade länsstyrelserna själva upp ett program efter det att Boverket lämnat förslag på programpunkter och tänkbara föreläsare. Övriga programpunkter var bland annat belysning, trygga transporter, trygghetsvandringar, Nordregios förstudie kring hur andra länder arbetar med att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Goda exempel redovisades också som en programpunkt. Några exempel på sådana inslag var Nattstopp i Kalmar, Ortsanalyser i Hedemora, BoTryggt 05, Konst som verktyg, Trygga cykelstråk i Örebro en checklista. Boverket ansvarade för att ta fram en inbjudan 11 med program till varje seminarium. Seminariet som hölls i Västra Götaland hade dock ett litet annat upplägg och inriktning. Där ingick uppdragets olika delar som en del i det större temat För vem byggs staden?. Vid varje seminarietillfälle fanns även en fråge- och diskussionshörna med representanter från Boverket. Där var det möjligt att bolla idéer, få feedback på projektförslag, fråga om formalia kring ansökningsförfarandet med mera. Utvärdering regionala seminarier Samtliga regionala seminarier under vintern/våren 2009, förutom det i Göteborg samt informationsträffen i Visby, utvärderades med hjälp av en talande vägg. Varje deltagare fick möjlighet att sätta en klisterlapp på en skala 1-10 vid tre frågeställningar. För att undersöka om det var någon skillnad i uppfattning mellan kvinnor och män delades klisterlapparna ut med olika färger. Medeltal Kvinnor Män Hur väl uppfyllde dagen dina förväntningar? 6,3 6,3 6,15 Har dagen bidragit till nya tankar för att se på trygghetsaspekter ur ett jämställdhetsperspektiv? 6,1 6,1 5,95 Har dagen bidragit till konkreta idéer att överföra till det egna arbetet? 5,9 6 5,8 11 Se bilaga 10.

23 Illustration: Anna Ödlund. Regionala seminarier 21 Boverket och länsstyrelserna inbjuder till inspirationsdagar med workshop Alla har rätt att känna sig trygga Nu tar vi nästa steg! I regeringens satsning Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv har flera kommuner fått stöd för att utveckla trygghets- och jämställdhetsarbetet i den fysiska planeringen. Nu bjuder Boverket och länsstyrelserna in dig som arbetar med fysisk planering på kommunal nivå och som vill komma igång eller komma vidare i ditt arbete med att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Du får möjlighet att tillsammans med övriga deltagare under kreativa former utbyta erfarenheter och utveckla dina egna idéer. Boverket ger lärande exempel, inspiration och vägleder workshopen. Du som deltagare bidrar med dina erfarenheter kring trygghet och jämställdhet från din egen planeringssituation. Hoppas du tar chansen att tillsammans med oss och andra kollegor delta i dagens workshop allt för att komma vidare i det fortsatta trygghetsarbetet! Vi inleder dagen med ett inspirations- och kunskapspass med lärande exempel samt en kort föreläsning av Birgitta Esplanaden 4 i Nässjö. Andersson, Jämkomp, med fokus på trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppsala, S:t Olofsgatan i Uppsala. Under eftermiddagen arbetar vi i workshopform. Erfarenhetsutbytet sker inom följande teman: Inspirationsdagen med workshop är kostnadsfri. urban grönska, bostadsmiljöer och konst i Anmälan är bindande, men kan vid förhinder planeringen. överlåtas på en kollega. Om avanmälan inte sker senast en vecka före respektive seminarium timmar. debiteras en avgift. den sociala aspekten i planeringen. Sista anmälningsdag är den 21 september om du väljer att gå i Nässjö och den 28 september om du dialog. väljer att gå i Uppsala. det i planeringsprocessen. Anmälan gör du på I gruppen av deltagare ger och får du värdefull input utifrån dina egna kommunala planerings- och projektsituationer. Hur kan man göra för att förbättra tryggheten i den fysiska miljön ur ett jämställdhetsperspektiv? Vilka är svårigheterna och hur övervinner man dem? Hur gör alla andra? Offentliga rummet: Stråk, kommunikationer, Ljussättning: Planering för dygnets mörka Digitala verktyg: Hjälpmedel för att lyfta in Samrådsformer: Olika sätt att mötas i Jämställdhetsperspektivet: Hur säkerställs Tid och plats 7 oktober klockan , Hotell Högland, 14 oktober klockan , Missionskyrkan i Anmälan Inspirationsdagar i Nässjö och Uppsala Under hösten 2010 arrangerades två inspirationsdagar med workshops i Nässjö och Uppsala 12 på temat Alla har rätt att känna sig trygga nu tar vi nästa steg. Syftet med dagarna var att under kreativa former utbyta erfarenheter kring trygghet och jämställdhet utifrån sin egen planeringssituation. Boverket visade samtidigt exempel på pågående arbeten, gav inspiration och vägledde workshopen. Den främsta målgruppen var kommunala planerare. I Nässjö deltog 50 och i Uppsala 68 personer exklusive personal från Boverket och andra som var med och arrangerade dagarna. Upplägg Båda dagarna hade samma upplägg. Förmiddagarna bestod av en föreläsning om trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv, samt erfarenheter från sju projekt i form av ett ljudbildspel. Under eftermiddagarna fick deltagarna arbeta i workshopform. Workshopen bjöd på fem stationer med olika teman: offentliga rummet, ljussättning, digitala verktyg, samrådsformer och planeringsmetoder samt jämställdhetsperspektivet. Deltagarna fick själva röra sig mellan de olika stationerna, stanna, diskutera och lyssna för att sedan röra sig vidare till något annat tema. Vid varje station fanns två till tre bordsvärdar som höll samman diskussionen. För att ytterligare främja utbytet av erfarenheter och möjligheten att knyta kontakter fanns det en kontakthörna. Där kunde deltagarna annonsera efter andra som arbetar med samma frågor eller med något ämne de ville veta mer om. Flera tog chansen att söka nya kontakter. Kontakthörnan reste med från Nässjö till Uppsala vilket gjorde att Uppsaladeltagarna kunde få kontakt med Nässjödeltagarna. Kontakthörnan fanns även med på konferensen Trygga och jämställda städer. Fyra av de fem skrifter som har tagits fram inom uppdraget delades ut till deltagarna. Trygga och jämställda städer! Kom och ta del av våra erfarenheter Du som är med och påverkar närmiljön i våra städer och tätorter kom och ta del av hur jämställdhetsperspektivet ökar tryggheten för både kvinnor och män. Låt dig inspireras, och hjälp till att utveckla ett jämställt och tryggt samhälle! Tid och plats Boverket och länsstyrelserna har regeringens uppdrag att leda ett konkret utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsper- Registrering och kaffe från kl Torsdag den 2 december, kl spektiv. Under uppdraget har flera aktörer samlat värdefull kunskap i bland annat projekt och insatser. Clarion Hotel Sign, Norra Bantorget, Stockholm. Den 2 december summerar vi lärdomarna på en konferens i samverkan med SKL:s Program för Hållbar Jämställdhet och blickar framåt hur kan vi fortsätta stärka Program och anmälan hittar du på tryggheten i närmiljön ur ett jämställdhetsperspektiv? Konferensen öppnas av civil- och bostadsministern Sista anmälningsdag är den 19 november Stefan Attefall. Under dagen deltar även bland andra Konferensen är kostnadsfri. Resor och logi svarar Janna Valik, generaldirektör på Boverket, Lennart du själv för. Gabrielsson, Sveriges Kommuner och Landsting, David Eberhard, psykiatriker och författare, Nour Välkommen med din anmälan! El-Refai, komiker och skådespelerska, Ingela Adamsson, organisationskonsult med lång erfarenhet av jämställdhetsarbete. projektledare Program och anmälan Anmäl dig redan nu Kerstin Andersson Konferensen Trygga och jämställda städer Den 2 december arrangerades konferensen Trygga och jämställda städer. Syftet med konferensen var att summera erfarenheter från regeringsuppdraget och att blicka framåt för att se hur vi kan fortsätta stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Konferensen anordnades av Boverket och länsstyrelserna i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL), med anledning av deras satsning Program för hållbar jämställdhet. Konferensen innehöll inslag både från aktiviteter som genomförts inom båda satsningarna men även annat. Programmet 14 för konferensen togs fram av Boverket och SKL gemensamt. Sammanlagt deltog 165 personer. Konferensen öppnades av civil- och bostadsministern Stefan Attefall och därefter höll Janna Valik, generaldirektör för Boverket och Lennart Gabrielsson, SKL, inledningsanföranden. 12 Planen var att arrangera tre stycken inspirationsdagar (tidigare kallade för uppföljningsseminarier) under hösten 2010, ett i varje region; norr, mitt och syd. Seminariet i region norr ställdes in (dock innan inbjudan gått ut) på grund av det krockade med ett annat större arrangemang med ungefär samma målgrupp som för våra seminarier. 14 Se bilaga 12, inbjudan och program.

24 22 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv Förmiddagen innehöll sedan fyra inslag som på olika vis behandlade dagens tema, trygghet och jämställdhet. Nordregio presenterade resultatet av den studie de tagit fram på uppdrag av Boverket, Samhällsplanering för jämställd trygghet. David Eberhard, psykiatriker och författare pratade om Den vadderade faran hur farligt får det bli i trygghetsnarkomanernas land. Nour El-Refai, komiker, skådespelare och manusförfattare blev intervjuad på temat betraktelser ur vardagslivet. Ingela Adamsson, organisationskonsult föreläste om vinsterna med jämställdhetsarbete. Eftermiddagen inleddes med inspiration och reflektioner från tre 15 projekt som fått stöd av Boverket, länsstyrelserna och SKL. Umeå kommun har länge arbetat aktivt med jämställdhet och i den här satsningen har de jobbat med skisser/program för en tunnel som kommer att byggas under järnvägen i och med Botniabanan. Tunnlar är miljöer som ofta uppfattas som otrygga. I Alingsås kommun har de bland annat arbetat med att ta fram en portfolio med verktyg för samhällsplanerare. Portfolion är tänkt att fungera som ett stöd för de som har ambitionen att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv i samhällsplaneringen. Det tredje projektet som presenterades under eftermiddagen hämtades från Kalmar och har fått stöd från SKL:s Program för hållbar jämställdhet. I Kalmar har de arbetat med en satsning som kallas för Nattstopp. Det innebär att den som åker buss på kvällen/natten kan be chauffören att stanna mellan de ordinarie hållplatserna för att till exempel få kliva av så nära sin bostad som möjligt för att slippa gå längs vägar som upplevs som otrygga. Dagen avrundades med en summering av de båda satsningarna, samt en paneldiskussion om jämställdhet och trygghet i vår närmiljö och hur vi nu kan gå vidare. I paneldiskussionen deltog Fredrik Meurman, Boverket; Lennart Gabrielsson, SKL; Anders Granat, Länsstyrelsen i Gotlands län; Birgitta Andersson, JämKomp HB samt Maria Ulfvarson-Östlund, Miljödepartementet. De fem skrifter som har tagits fram inom uppdraget delades ut till deltagarna. 15 Enligt programmet skulle det ha varit fyra projekt, men en föreläsare avbokade dagen innan på grund av vädret.

25 23 Stöd till kommunala insatser och andra projekt Som en del i regeringsuppdraget har Boverket haft i uppgift att betala ut medel till länsstyrelserna för att de skulle ge stöd till kommunala insatser och andra projekt för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Det kom in totalt 269 ansökningar om stöd motsvarande drygt 176 miljoner kronor. Det anslogs drygt 34,3 miljoner för medel till stöd under regeringsuppdraget. Totalt har 131 projekt beviljats medel. Utgångspunkter för stödet Eftersom regeringsuppdraget om stöd till åtgärder inte kom med en förordning tog Boverket fram en juridisk promemoria 16 som handledning till länsstyrelserna i hanteringen av stödet. Den juridiska promemorian anger bland annat fördelningsnyckel till länen, beskrivning av stödberättigade åtgärder, vilka som anses vara stödberättigade samt ansöknings- och beslutstider. Den anger även att länsstyrelserna ska fördela 80 procent av medlen och Boverket 20 procent av medlen. Boverkets del kallas i den juridiska promemorian för principiellt viktiga projekt. Syftet med Boverkets del har varit att välja ut sådana projekt som kan ha ett särskilt intresse utifrån ett nationellt perspektiv och främja en mångfald och variation av projekt. Stöd har kunnat sökas av kommuner, landsting, huvudmän för kollektivtrafik, fastighetsbolag, föreningar, kommunala samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan. Insatser som varit berättigade till stöd Stöd har kunnat ges till strategiska och metodutvecklande åtgärder, fysiska åtgärder eller en kombination av dessa. De strategiska och metodutvecklande åtgärderna syftar till att sökanden bättre ska kunna integrera ett trygghets- och jämställdhetsperspektiv i den fysiska planeringen. Strategiska åtgärder innefattar till exempel att ta fram olika policydokument, anordna föreläsningar i ämnet eller att bygga upp kunskap på andra sätt. Det kan också handla om att anställa processledare eller motsvarande. Metodutvecklande åtgärder är till exempel att ta fram metoder för att hantera trygghets- och jämställdhetsfrågor i översiktsplan, detaljplan eller i riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det kan även vara att ta fram plane- 16 Se bilaga 13.

26 24 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv ringsunderlag i form av analyser med särskild inriktning på temat trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv. När det gäller fysiska åtgärder har stöd delats ut till sådana faktiska åtgärder inom ramen för den fysiska planeringen som leder till att tryggheten i stads- och tätortsmiljöer stärks ur ett jämställdhetsperspektiv. Stöd för fysiska åtgärder har kunnat beviljas för den kvalitetshöjande åtgärd som projektet medför i ett trygghets- och jämställdhetsperspektiv. Handläggning av stödet Regeringen har för regeringsuppdraget anslagit medel för 2008, 2009 respektive För stöd till åtgärder har Boverket haft tre beslutomgångar för sin del av stöden. Länsstyrelsernas medel för stöd för 2008 och 2009 slogs ihop till en pott, vilket innebar att länsstyrelserna fördelade medel i två beslutsomgångar. För handläggning och utbetalning av stöd har det datoriserade systemet Bofinc använts. Projekten har först fått ett preliminärt beslut om stöd. När åtgärden/åtgärderna sedan genomförts och de lämnat in underlag till länsstyrelsen, har länsstyrelsen fattat beslut om att betala ut medel till projektet. Boverket har sedan verkställt utbetalningen. Samtliga ansökningar om utbetalning har hanterats av länsstyrelserna. Länsstyrelsernas handläggning I den första beslutsomgången för 2008 och 2009 års medel, fördelade länsstyrelserna sina medel länsvis. Eftersom hela regeringsuppdraget handlar om kunskaps- och metodutveckling har det varit viktigt att även länsstyrelsernas personal fått möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte. I beslutsomgången för 2010 års medel samverkade därför länsstyrelserna i tre regioner; norr, mitt och syd och tog gemensamma beslut om regionens medel. Detta skapade tillfällen till och mötesplatser för utbyte av kunskap och länsstyrelsernas handläggare fick möjlighet att gemensamt fatta beslut. Boverkets handläggning Boverket genomförde den första beslutsomgången i mars 2009 avseende 2008 års medel. Detta för att Boverket när regeringsuppdraget kom, snabbt ville fördela medel för att exemplifiera till vad stöd kunde ges. Utifrån de ansökningar som börjat komma in beredde Boverket ett antal ärenden. Tillsammans med Arbetsgruppen togs det fram ett beslutsunderlag, som föredrogs för Boverkets divisionschefer. När det gäller beslutsomgångarna för 2009 och 2010 års medel har länsstyrelserna, efter att de tagit sina beslut om stöd, meddelat Boverket vilka ärenden som beviljats medel samt vilka som inte beviljats medel. De som inte beviljats medel lämnades till Boverket i en prioritetsordning utifrån länsstyrelsernas uppfattning. Utifrån de ansökningar som inte fått stöd, samt de som inte fått fullt stöd av länsstyrelsen, har Boverket berett ett antal ärenden som ansetts vara intressanta ur ett nationellt perspektiv. Boverket har därefter tillsammans med Arbetsgruppen tagit fram ett förslag. Samtliga Boverkets beslut har fattats av divisionschef på Boverket efter samråd med Rådsgruppen. Bedömning av inkomna ansökningar I den juridiska promemorian finns även en lista med övergripande kriterier till grund för bedömningen. För att en åtgärd skulle vara berättigad stöd skulle det tydligt framgå att den förbättrar tryggheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

27 Stöd till kommunala insatser och andra projekt 25 Vad stödet har gått till Totalt har 131 projekt beviljats stöd. 17 Boverket har beviljat 19 av dessa projekt och länsstyrelserna har beviljat stöd till de övriga. Geografiskt var det en spridning på projekten från Kiruna i norr till Malmö i söder. Det finns projekt i samtliga län. Ansökningar beviljades i storstäderna, i mellanstora städer och på småorter. Ansökningar om stöd kom in från alla kategorier förutom kommunala samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan. Den största delen av stödet har gått till kommuner. Dessa stod också för en majoritet av ansökningarna. Bland kommunerna var det olika förvaltningar som fick stöd, bland andra stadsbyggnadskontor, parkförvaltningar, gatukontor, tekniska kontor, utbildningsförvaltningar och kommunala brottsförebyggande råd. Förutom kommuner har även fastighetsbolag, bostadsbolag, ideella föreningar och landsting fått stöd. Kartan visar i vilka kommuner som det finns aktörer, kommunen eller någon annan aktör, som beviljats medel. Den visar också kommuner varifrån det kommit ansökningar, från kommun eller annan aktör, men som inte beviljats. I flera av de kommuner där det finns beviljade ansökningar finns det också ansökningar som fått avslag, detta syns dock inte i kartan. Cirka hälften av projekten har fått stöd för strategiska och metodutvecklande åtgärder. Exempel på aktiviteter i dessa projekt är att ta fram planeringsunderlag, genomföra trygghetsvandringar och trygghetsinventeringar, utbilda egen personal i kunskap om jämställdhet, genomföra medborgardialoger samt sammanställa kunskap. Den andra hälften av projekten har fått stöd för antingen rent fysiska åtgärder eller strategiska och metodutvecklande åtgärder i kombination med fysiska åtgärder. Exempel på insatser med rent fysisk karaktär kan vara ny ljussättning, gallring och omplantering i grönområden samt åtgärder för att göra tunnlar mer tilltalande. Insatser som kombinerar strategiska, metodutvecklande och fysiska åtgärder har bland annat tagit fram belysningsplaner för att sedan genomföra förändringar enligt dem. Som ytterligare exempel har förändringar genomförts utifrån resultat av trygghetsvandringar eller medborgardialoger. Kartan visar i vilka kommuner som det finns aktörer, kommunen eller någon annan aktör, som beviljats medel. Den visar också kommuner varifrån det kommit ansökningar, från kommun eller annan aktör, men som inte beviljats. I flera av de kommuner där det finns beviljade ansökningar finns det också ansökningar som fått avslag, detta syns dock inte i kartan. 17 För mer information om projekten se bilaga 14 som innehåller en kortare sammanfattning av varje projekt.

28 26 Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv Insamling och spridning av resultat Boverket och länsstyrelserna har följt insatserna som fått stöd. Det har skett genom en kontinuerlig dialog med vissa och avstämning vid några tillfällen med andra. Projekten har uppmanats att komma in med material från projektrapporter eller liknande till Boverket. I ansökningshandlingen som skulle fyllas i för stödet fanns bland annat krav på redovisning av hur sökanden själv planerat att följa upp sina insatser. Resultat av projekten som har fått stöd presenteras i form av rapporter och annat material, bland annat bilder, film, presentationer, som tagits fram inom enskilda projekt. Information och material presenteras också på många av de berörda aktörernas webbplatser. Utbildningsinsatser har genomförts för tjänstemän och politiker i olika former, allt från föreläsningar och workshops, till studieresor för att kunna ta del av och inspireras av andras goda exempel. Bland några av de projekt som har bedrivit medborgardialog har det gått att se att deltagarnas kunskap om trygghet och jämställdhet har stärkts. Vanligtvis så har medborgarnas deltagande varit viktigt för att öka förståelsen för den lokala situationen. Det har också varit värdefullt att samla in förslag till förbättringar som sedan använts som grund i genomförandet. Några projekt engagerade barn och ungdomar i upprustningsarbetet av den fysiska miljön. I de projekt som handlat om metodutveckling har det bland annat tagits fram verktyg för att underlätta arbetet med trygghets- och jämställdhetsfrågor i planeringen både inom verksamheten men även i dialog med allmänheten. I några fall har metoder som varit nya för verksamheten använts, ofta med positiv effekt. I andra fall har sedan tidigare beprövade metoder utvecklats för att inkludera jämställdhetsperspektivet. Många av de projekt som har fått stöd för strategiska åtgärder har arbetat med att ta fram förslag på åtgärder som sedan kunde genomföras. Detta mynnade ut i bland annat belysningsplaner, förslag på upprustning av särskilt otrygga platser som tunnlar, stråk, parker, med mera. Projekt som har fått stöd för fysiska åtgärder har ofta fokuserat på ny eller utvecklad ljussättning, öppnare ytor med bättre sikt skapade genom röjning och omplantering eller annan omformning av platser som upplevts som otrygga. Offentlig konst har även varit ett viktigt verktyg för några av dessa projekt.

29 27 Metodutveckling I regeringsuppdraget framgår det att Boverket i samverkan med länsstyrelserna ska utveckla praktiska metoder baserade på erfarenheter från kommuner och projekt. Metodutvecklingen har varit en viktig del av uppdraget att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Den största insatsen inom metodutvecklingsarbetet har skett under Totalt har det tagits fram fem skrifter inom metodutvecklingen. Tillsammans speglar dessa skrifter den bredd som funnits inom regeringsuppdraget. Metodutvecklingens olika delar Metodutvecklingen är indelad i olika områden men de olika delarna hör ändå ihop på många sätt. Eftersom stödet har delats ut till insatser av strategisk, metodutvecklande och fysisk karaktär har det varit viktigt att i metodutvecklingsarbetet uppmärksamma dessa olika inriktningar. Metodutvecklingens olika delar ingår i en serie, men de kan också läsas som fristående skrifter. De olika delarna är de nationella trygghetsvandringsmanualerna, en skrift om jämställdhetsintegrering, en skrift om planeringsmetoder och en skrift med fokus på fysiska åtgärder. Nationella manualer för trygghetsvandring Boverket har tillsammans med Tryggare och Mänskligare Göteborg och Brå tagit fram nationella manualer för trygghetsvandring. Det rör sig om två manualer 18. Trygghetsvandring - en vägledning som riktar sig till arrangören av en trygghetsvandring och Trygghetsvandring - tankar på vägen som riktar sig till den som ska gå en vandring. Tryggare och Mänskligare Göteborg har länge arbetat med trygghetsvandringen som metod. Manualerna beskriver trygghetsvandringen som metod och själva upplägget för en trygghetsvandring. Läsaren får också tips och idéer om vad som kan vara bra att tänka på för att arrangera en vandring och för att delta som vandrare. I manualerna finns också checklistor med frågeställningar som kan vara nyttiga att ha med sig vid en trygghetsvandring. Skrifterna sprids kostnadsfritt. Båda trygghetsvandringsmanualerna finns tillgängliga på Tryggare och Mänskligare Göteborgs, Brå:s och Boverkets webbplatser för nedladdning. Trygghetsvandringsmanualerna har dessutom översatts till engelska. 18 Se bilaga 15 och 16