Samhällsplanering för jämställd trygghet - Fallstudier från Finland, Österrike och Storbritannien. December 2009-april 2010.

Transkript

1 Samhällsplanering för jämställd trygghet - Fallstudier från Finland, Österrike och Storbritannien Uppdragsgivare: Boverket December 2009-april 2010 Christian Dymén

2 Bakgrund Regeringsuppdrag till Boverket att leda ett konkret utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget ingår i regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Uppdragets längd:

3 Delprojekt till Nordregio Öka kunskapen om hur samhällsplanerare tillsammans med andra samhällsaktörer bättre kan arbeta för att öka tryggheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv i stads- och tätortsmiljöer. Praktiska fall från Storbritannien, Österrike, Finland och Baltikum. Förstudie av de Nordiska länderna samt Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Kanada ( ) Boken The Urban Fabric of Crime and Fear publiceras av bokförlaget Springer i juni Vania Ceccato (Ed.)

4 Jämförande analys

5 Grundläggande skillnader Kvinnor på arbetsmarknaden 71,8 % Sverige 69 % Finland 65, 8 % Storbritannien 65,8 % Österrike Löneskillnad kvinnor och män 17% lägre löner i Sverige 20 % lägre i Finland 21% lägre i Storbritannien 26% lägre i Österrike I Wien och London är jämställdhetsperspektivet i trygghetsprojekten tydligt ett kvinnoperspektiv!

6 Tammerfors, Finland Bostadsområde sydvästra Tammerfors Muotiala, började byggas 2002 Nytt bostadsområde. Radhus, villor, service för 2000 personer Försöksområde för trygghetsförort Staden ägde 50% av marken

7 Trygghet och planering i Finland Trygghet har traditionellt relaterats till trafiksäkerhet. Alltså ett ärende för framförallt polisen, då en olycka redan inträffat

8 CPTED - Crime prevention through environmental design

9 Jämställdhet i Finland Jämställdhet nämns inte explicit i Markanvändings- och bygglagen. På nationell nivå är jämställdhet framförallt kopplat till arbetslivet Endast senaste 10 åren har genus och trygghet i planering diskuterats

10 Jämställdhet i Muotiala Jämställdhetsperspektivet inte direkt uttalat. Målgrupp: Kvinnor och män med olika socioekonomiska förutsättningar

11

12

13 Verktyg, metoder I Muotiala har man haft ett bredare perspektiv, inte bara CPTED, baserat på miljöpsykologi och med betoning på subjektiv trygghet och vardagserfarenheter.

14 Platshierarki markeras med olika materialval.foto:ulla-kirsikka Ekman

15 Trygghetsmanual

16 Trygghetsmanual

17 Sammandrag av erfarenheter Planeringsprocessen tog inte mera tid än en traditionell planprocess Kommunerna föregick byggherrarna med tydliga riktlinjer och krav för trygghet Byggherrar: Kostnader mindre än förväntade, resultatet överraskande bra Planeringsprinciper och erfarenheter kommer att användas även senare Trygghet genom platshierarki och belysning, inte genom lås och murar

18 Utvärdering Metoden som användes var en så kallad internetbaserad softgis-förfrågan som riktades till invånarna samt tematiska intervjuer med aktörer som deltagit i planeringen och genomförandet.

19 Trygghet, jämställdhet och Planering i London Redan på 1980-talet med Women s Design Service Slutet på 1990-talet utvecklades en toolbox för att inkludera jämställdhetsfrågor i planering 2007 ny lag: jämställdhet måste ingå i planering. Svår lag att implementera. Få personer arbetar med frågorna

20 Women s Design Service

21 Metod Framförallt Trygghetsvandringar (ursprungligen från organisationen METRAC i Kanada)

22 Projekt: Women s Design groups ( ) Etablera kvinnodesigngrupper i bland annat London och Manchester, för att öka medborgardeltagandet i lokal och regional planering

23 Projekt:Promoting good relations in Finsbury park (2007)

24 Projekt:Promoting good relations in Finsbury park

25

26 Trygghet, jämställdhet och planering i Wien Trygghet och jämställdhet i planering början på 90-talet. Sedan 2001 har många projekt i storstäderna ett jämställdhetsperspektiv

27 Frauen Werk Stadt I och II ( ) Initiativtagare: Wien Stad Syfte: Skapa boendemiljöer där vardagens behov tillgodoses

28 Social kontroll!!!

29 Frauen Werk Stadt II

30

31 En lägenhet för varje livsfas

32 En lägenhet för varje livsfas

33 Sammanfattning Vardagslivsperspektiv Hur lgheterna ser ut, halvoffentliga ytor för gemenskap Livscykelperspektiv Flyttbara väggar Teoridriven planering Social kontroll, inverterade lägenheter Personlig kontroll, visibilitet för den som rör sig Utvärdering genom intervjuer med boende

34 Jämförande Analys

35

36 Vem ansvarar för problemformulering och implementering (Institutioner vs civilsamhälle) Sverige och Finland präglas av en institutionell ansats. Stat, region, kommun initierar Tryggt och Jämt är ett exempel. Regering initierar Stora resurser, dock begränsad tid. Underifrånprojekt såsom Women s design Service har troligtvis större kontinuitet, dock mer begränsade resurser Intresseorganisationer har en tydlig agenda och en stark drivkraft i Storbritannien

37 Vem ansvarar för problemformulering och implementering (Institutioner vs civilsamhälle) Wien har lyckats förena institutionell ansats med kontinuitet Arbetet pågår inom en och samma enhet med relativt hög position inom kommunen Slutsats: Av vikt att myndigheter skapar tydliga institutioner för ansvarstagande och uppföljning, samt tydligt involverar och stöttar civilsamhällets initiativ för att få kontinuitet

38 Vem ansvarar för problemformulering och implementering (Institutioner vs civilsamhälle) Viktigt också att diskutera offentliga aktörers reella makt. I vissa situationer manipuleras kommuner av starka aktörer En framgångsfaktor i Muotiala var att kommunen hade färdiga manualer, trygghetsprinciper, som byggherrarna fick anpassa sig till

39 Hur ska jämställdhets- och trygghetsmål uppnås (kontroll vs möjliggörande) I den svenska debatten fokuseras det jämställdhetspolitiska målet: Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Det handlar om möjliggörande Man ska känna sig välkommen att utnyttja offentliga miljöer Starkt fokus på möjliggörande i arbete som Women s Design Service gör

40 Hur ska jämställdhets- och trygghetsmål uppnås (kontroll vs möjliggörande) Tammerfors och Wien är mer inriktade på Social kontroll med fokus på platshierarkin och möjlighet till god visibilitet. I Muotiala pratar man tydligt om materialval för att separera offentligt/privat. I Wien fanns från början perspektivet social och funktionell kontroll. Dock har fokus över åren rört sig mer mot möjliggörande att förändra strukturer och att motverka ojämnt könsfördelat ansvarstagande. Med andra ord inte bara fysiska åtgärder. Dock bör poängteras att kamera fortfarande är vanligt precis som i London

41 Hur ska jämställdhets- och trygghetsmål uppnås (kontroll vs möjliggörande) Hur är det då i Sverige? Även om många insatser handlar om konkreta ingrepp i den fysiska miljön såsom rensning av buskage, parker, belysningsåtgärder talar man sällan om kontroll. Staden ska ju utgöra en spännande plats. Kontroll är inte en lockande tanke.

42 Hur formulerar man tillgången till platser och rum? (privat-semi-offentligt) Halvoffentliga/semiprivata ytor förespråkas idag som ett sätt att skapa en levande stad. Ger ökad social kontroll genom att tydligt markera vem som har rätt att röra sig på vissa ytor. Muotiala är ett tydligt exempel, med materialval. Dock inga höga staket. Övergången från privat halvprivat - halvoffentligt offentligt är tydlig. Det handlar om det vakande ögat från grannar och andra.

43 Hur formulerar man tillgången till platser och rum? (privat-semi-offentligt) I Wien arbetade man förutom med utomhusmiljöerna med inomhusmiljöerna. Inverterade lägenheter. Allt för att öka den sociala kontrollen. Visade sig dock att utomhusmiljöerna var mest avgörande för tryggheten Medelstora offentliga ytor förespråkas till skillnad från stora halvoffentliga ytor där ansvarsförhållandena var oklara.

44 Hur formulerar man tillgången till platser och rum? (privat-semi-offentligt) I Islington ser man att tillgången till offentliga ytor också har att göra med maktförhållanden. Det handlar då inte om social kontroll utan om att känna sig välkommen att använda vissa miljöer, möjliggörade. Hur självklart är det att en kvinna kan röra sig i vissa miljöer? På vissa gator är den manliga könskodningen stark. Männen på gatan upplevs som fasta strukturer.

45