Du blir ju alltid stämplad på nåt sätt

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Du blir ju alltid stämplad på nåt sätt En kvalitativ studie om invandrarungdomars uppfattning om brottslighet bland ungdomar med invandrarbakgrund. Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2014 Zardewa Faizi

2

3 Förord Arbetet med denna uppsats har varit givande och lärorikt ur flera synpunkter och jag hoppas att ni som läser denna studie finner den intressant och spännande. Jag vill ge mina intervjudeltagare ett stor tack för att ni ställde upp och gav mig innehållsrika och intressanta intervjuer. Utan er hade inte denna studie varit genomförbar. Jag vill även tacka Martin Bergqvist, min handledare, som med sin kunskap och positiv anda gett mig hopp om att få ihop min uppsats. Tack alla! Stockholm 14/ Zardewa Faizi Det finns ingen kunskap som inte är värdefull. (Edmund Burke ) 2

4

5 Sammanfattning De två största studierna i Sverige kring invandrares brottslighet har genomförts av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Den första publicerades 1996 och drygt tio år senare utkom en ny rapport. Båda rapporterna visade att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken. Flertal studier visar dock att förklaring till överrepresentation bland invandrarungdomar är den svaga anknytningen till det svenska samhället samt diskriminering. Ju starkare anknytning desto mindre risk för brottslighet, vilket stämmer väl med kriminologiska teorier kring orsakerna till brottslighet. Det finns en risk för invandrarungdomar att diskrimineras av polisen, inom rättsväsendet samt inom andra samhällssektorer. Det finns en utbredd stereotyp föreställning om invandrarungdomar som särskilt kriminella i det svenska samhället. Syftet med uppsatsen är att beskriva invandrarungdomars uppfattning kring brottslighet bland ungdomar med invandrarbakgrund, samt förstå invandrarungdomars överrepresentation i brottsstatistiken. De frågeställningar uppsatsen ska svara på är; Vilka faktorer kan bidra till invandrarungdomars överrepresentation i brottsstatistiken? Vilka uppfattningar har invandrarungdomar om brottslighet bland ungdomar med invandrarbakgrund? Metoden jag använder för att belysa syftet är av en kvalitativ ansats, då den söker djupare förståelse för invandrarungdomars överrepresentation i brottsstatistiken och dess orsak. Det empiriska materialet består av intervjuer med 4 invandrarungdomar och i studiens teoretiska del har två teoretiska ramar använts, stämplingsteori och social desorganisationsteori. Resultatet i denna studie påvisar att diskriminering, segregation och utanförskap är de omständigheter som kan påverkar invandrarungdomar negativt. De genomgår en identitetskris, allteftersom de känner sig utanför det svenska samhället och känner sig diskriminerade. De är varken svenskar eller invandrare. De skapar en stor gemenskap med andra ungdomar i samma situation, denna gemenskap beror till stora delar på segregation. Ungdomarna lär sig att inneha värderingar och normer som i viss mån avskiljs från det svenska samhällets normer och värderingar. Tidigare forskning samt teorier visar att dessa omständigheter kan utveckla ett brottsligt beteende hos ungdomar. 3

6

7 1.Inledning s. 6 Innehållsförteckning 1.1 Syfte och frågeställningar s. 6 2.Tidigare forskning s Brottslighetens omfattning bland invandrare s Invandrares brottsdeltagande s Överrepresentationen s Orsak till överrepresentationen s Diskriminering som orsak till överrepresentationen s Identitetsskapande och sociala villkor s Teoretiska utgångspunkter s Stämplingsteori s Social desorganisationsteori s.14 4.Metod s Vetenskapsteoretiska utgångspunkt s Val av metod s Urval och material s Presentation av intervjupersoner s Definitioner och centrala begrepp s Förberedelse och genomförande s Förberedelse s Genomförande s Analysmetod s Validitet och reliabilitet s Generalisering s Etiska övervägande s Resultat och analys s Avslutande diskussioner s. 27 4

8 7.Litteraturförteckning s Bilagor s Bilaga 1 s Bilaga 2 s Bilaga 3 s.35 5

9 1. Inledning Den svenska debatten om invandrarungdomars brottslighet har fått ett stort utrymme i det svenska samhället och särskilt i media (Sarnecki 1993, s. 16). Kriminalstatistiken visar att invandrare och barn till invandrare är överrepresenterade i brottsligheten bland Sveriges befolkning. Debatten uppkom under slutet av 1970-talet, där pockettidningen R publicerade en artikel som bland annat innehöll statistik som visade att invandrare var överrepresenterade när det gäller lagförda brott (von Hofer, Sarnecki & Tham 1996, s. 76). Tidigare forskning visar att invandrarungdomar på grund av diskriminering, segregation och låg socioekonomisk status, riskerar att utveckla en kriminell karriär (Estrada & Flyghed 2007, s. 37; Pettersson 2007, s. 192). Ungdomstiden är en period i livet där samhället varken ser personerna som barn eller vuxna. De både förväntas och tvingas agera på ett bestämt sätt samtidigt pågår en process som går ut på att slå sig fri från auktoritära makter (Estrada & Flyghed 2007, s. 11). Varje ungdom har förmodligen en bild över vilka mål de har med livet och hur de vill forma sin framtid. Men för invandrarungdomar är möjligheterna för att uppnå målen på ett socialt accepterat sätt färre (von Hofer, Sarnecki & Tham 1996, s. 90). Konsekvensen blir känslan av utanförskap, uppgivenhet och misstro. Utanförskapet leder också till att olika bostadsområden får en symbolisk beteckning för invandrartäthet, fattigdom och ökad brottslighet samt otrygghet (Alinia 2006, s. 65). Det blir lättare för invandrarungdomar att hamna i omväxlande identitetsbildningar, då spänningar mellan de kulturella värderingar och det stora samhället ökar. De brukar ofta ansluta sig till sina egna och skapar en miljö som ställer krav på olika sätt (Ålund 1997, s. 14ff). Ålund anser att svenska ungdomar inte genomgår en sådan process, då deras föräldrar och samhället i övrigt delar liknande normer och värderingar (Ålund 1997, s. 50). Den ökande separationen mellan svenskar och invandare har bidragit till att frågor kring invandrares brottslighet aktualiserats och blivit ett ämne för debatt (Ålund 1997, s. 22). Många i samhället har en negativ bild av invandrarungdomar, denna bild stannar lätt kvar när invandrarungdomar kommer i kontakt med polisen i olika situationer. Det är väldigt lätt att låta sig styras av fördomar och inte förstå problemet. 1.1 Syfte och frågeställningar Syfte med denna uppsats är att förstå varför invandrarungdomar är överrepresenterade i brottsstatistiken och tolka invandrarungdomars uppfattningar om brottsligheten bland invandrarungdomar. Jag vill med denna uppsats försöka nyansera bilden av problemområdet genom att undersöka varför invandrarungdomar hamnar i brottsligheten och vilka omständigheter som kan påverka invandrarungdomar att begå brott. Utifrån detta syfte har jag formulerat följande 6

10 frågeställningar: Vilka faktorer kan bidra till invandrarungdomars överrepresentation i brottsstatistiken? Vilka uppfattningar har ungdomar om brottslighet bland invandrarungdomar? 2. Tidigare forskning 2.1 Brottslighetens omfattning bland invandrare Invandrares brottdeltagande Det har gjorts en hel del svenska studier kring brottsligheten bland invandrare och deras barn. Årligen publiceras kriminal- och domstolsstatistik i Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som sedan 1994 har ansvarat för den officiella rättsstatistiken (BRÅ 2005:17, s. 17). Den tidiga svenska studien om invandrares brottslighet gjordes 1966 (Sveri 1966) därefter fram tills idag har det gjorts flera studier inom ämnet. Den största studien som gjorts om invandrares brottslighet presenterades av Brå 1996, Invandrare och invandrares barns brottslighet. I denna studie, undersöktes 3,5 miljoner personer födda åren och folkbokförda i Sverige. Studien visar den misstänkta brottsligheten bland invandrare och invandrares barn mellan åren (Ahlberg 1996:2, s. 13). Ahlberg analyserar hur stor andel av brotten som begås av invandrare respektive svenskar under denna period. Han delar upp populationen i olika grupper beroende på vilken nationalitet de tillhör. Ahlbergs undersökning visar att invandrare från Asien, USA och vissa delar av Västeuropa har ett lägre brottsregister än invandrare från nordiska länder. Det har även visat att mängden av dem som under perioden har registrerats för brott varierar. Brottsligheten skiljer sig markant beroende på vilken nationalitet man tillhör. Invandrare från Tunisien, Algeriet, Libyen, Marocko och Chile är överrepresenterade. Medan övriga arabländer, Afrika, Östeuropa och Sydamerika ligger på en lägre nivå (Ahlberg 1996:2, s. 50f). Ahlbergs skriver vidare att invandrares barn begår mindre brott jämfört med sina föräldrar, däremot är invandrare överrepresenterade i brottsstatistiken jämfört med svenskar (Ahlberg 1996:2, s. 75). Den visar också att 14 procent av de anmälda brotten i Sverige under perioden begicks av invandrare. Av dessa stod 8 procent för invandrare från nordiska länder och 6 procent för de utomnordiska invandrare (Ahlberg 1996:2, s. 88). Överrepresentationen är störst när det gäller grövre brott. Bland invandrare registreras 30 procent för mord och dråp samt 38 procent för våldtäkt. Överrepresentationen bland invandrare gäller också för misshandelsbrotten, rån och butiksstöld (Ahlberg 1996:2, s.33). Hur kan denna överrepresentation förklaras? Enligt Ahlberg kan faktorer som socioekonomisk 7

11 status, bostadsort samt kön och ålder inte förklara skillnader i brottslighet. Överrepresentationen är dock tydlig och kvarstår bland invandrarpopulationen i brottsstatistiken. Istället hänvisar han till två huvudhypoteser som kan förklara överrepresentationen; anpassningssvårigheter till det nya landet (invandringssituations hypotes) eller (selektions hypotes) att en stor andel människor som utvandrat hade sedan tidigare en brottslig karriär eller att dessa grupper har högre risk att begå brott (Ahlberg 1996:2, s ). Även von Hofer, Sarnecki och Tham (1996) hänvisar till selektionshypotesen i sin forskning. De menar att en liten del av de människor som invandrat till Sverige, hade sedan tidigare personliga problem. De ger ett exempel på en studie (Lenke 1983) om invandrargrupper som kom från Finland till Sverige på 1970-talet, dessa grupper utvisades från Sverige på grund av brottslighet. Det visades sig att dessa grupper hade uppvisat allvarliga problem redan i sitt ursprungsland. De sökte sig till Sverige för att lättare kunna klara sig, på grund av skillnader i den finska och svenska socialrättsliga system (von Hofer, Sarnecki & Tham 1996, s. 89) Överrepresentationen Nästan tio år senare publicerades en ny studie från Brå (2005:17) ur ett mångkulturellt perspektiv, Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Studien omfattar anmälda brott till polisen under åren och den inkluderar även de personer i populationen som var registrerade som skäligen misstänkta för dessa brott. Populationen i studien består av personer folkbokförda i Sverige i åldern år och det rör sig om ca 4,4 miljoner personer. Brå:s studie visar att utlandsfödda tenderar att i större utsträckning registreras för en brottsmisstanke jämfört med personer som är födda i Sverige. Är man född i Sverige men har en eller två utrikesfödda föräldrar tenderar även de att i större utsträckning registreras för en brottsmisstanke. De flesta internationella studier om brottslighet ur ett mångkulturellt perspektiv visar samma resultat som i Sverige. Men i Sverige är invandrares överrepresentation i brottsstatistiken högre än deras barn, vilket så är inte fallet internationellt. I andra länder har andra generationens invandrare högst överrisk att registreras för en brottsmisstanke enligt Brå (Brå 2005:17, s. 7-8). Vidare belyser Brå att det finns stora statistiska skillnader mellan invandrare och svenskfödda personer, med båda föräldrar födda i Sverige, när det gäller misstanke för brott. Enligt Brå är det 2,5 gånger vanligare att invandrare misstänks för brott jämfört med svenskfödda och det är 1,6 gånger vanligare att en person med en eller två utrikesfödda föräldrar registreras för en brottsmisstanke jämfört med personer med svenskfödda föräldrar (Brå 2005:17, s. 8). Skillnaden finns även bland invandrarna som är registrerade för brott. Andelen personer som registreras för brottsmisstanke är större i vissa invandrargrupper, exempelvis personer från Nordafrika och Västasien. Enligt Brå begås de flesta brott i Sverige av personer som ursprungligen kommer från Danmark, Norge och 8

12 Finland. Förklaringen till det är att dessa grupper är mycket större än andra invandrargrupper i Sverige (Brå 2005:17, s ). Men även om dessa grupper begår flest brott så löper exempelvis personer från Nordafrika att i större utsträckning registreras misstänkta för brott då deras urvalsgrupp är mindre bland Sveriges befolkning. Sedan förra studien (1996:2) har överrisken att som invandrare registreras för en brottsmisstanke ökat något. Den tidiga studien från Brå (1996:2) visade att det var 1,5 gånger vanligare att personer med en eller två föräldrar födda utomlands var registrerad för brott än de med två svenskfödda föräldrar. Enligt Brå är det i princip oförändrat jämfört med det senaste studie (1,6 ). Men när det gäller överrisken att registreras för en brottsmisstanke hos invandrare har ökat från 2,1 till 2,5 (Brå 2005:17, s. 34). Brå menar att ökningen av överrisken bland invandrare förmodligen kan bero på att antalet utrikesfödda personer ökat sedan förra studien. Sedan Brås:s studie från 1996 (1996:2) har det skett stora ekonomiska förändringar i samhället. Sverige drabbades av en kraftig ekonomisk kris under 1990-talet, vilket ledde till arbetslöshet och stora neddragningar inom den offentliga sektorn. Det var svårare för en invandrare att få ett arbete och anpassa sig till det svenska samhället. Samtidigt ökade den etniska boendesegregationen, där det var många invandrare, särskilt från utomeuropeiska länder, som var överrepresenterade i storstädernas låginkomstområden (Brå 2005:17, s. 14). Vilka bakgrundsfaktorer som enligt Brå kan bidra till att invandrare oftare misstänks för brott beskrivs under tre huvudteman. 1. Det är svårt att bryta upp från sitt hemland och bosätta sig i ett nytt land med en helt annan miljö, språk och kultur. Man är tvungen att separera från vänner och släktingar och man lämnar bakom sig den miljö man är van vid. Det blir svårare att anpassa sig till det nya landets kultur och miljö eftersom anknytning till hemlandet är stark. Den svaga anpassningen till det nya landet leder till utanförskap och man upplever bristande livschanser som enligt Brå kan vara orsak till att ett brottsligt beteende utvecklas (Brå 2005:17, s.12). En punkt som är viktig att framföra är att invandrare som kommer till Sverige under sina första levnadsår har lättare att anpassa sig än de som kommer när de är i skolåldern. De invandrargrupper med högst procentuell risk för att registreras för en brottsmisstanke, är de som kom till Sverige mellan skolåldern och tonåren (4-16 år). Däremot är de invandrargrupper med lägst antal registrerade för misstanke av brott de som kommit till Sverige innan skolåldern (Brå 2005:17, s. 38). 2. Det är vanligare bland invandrare att på grund av sociala faktorer utveckla ett brottsligt beteende. Det finns studier som visar att invandrargrupper har en sämre social situation och sämre sociala förutsättningar. Det gäller exempelvis utbildning, arbete, 9

13 inkomst, boende samt fysisk och psykisk hälsa. 3. Det finns brister i mottagandet av invandrare i Sverige, på grund av utbredda fördomar som finns bland myndigheter och olika institutioner runt om i landet. Fördomarna skapar en ökad etnisk boendesegregation och olika invandrargrupper utsätts för en strukturell negativ särbehandling. Invandrarnas möjligheter till att integreras i det svenska samhället försvåras och skapar ett vi och dom tänkande. På vissa håll har det lett till att de flesta invandrarfamiljer söker sig till sina egna och träffar sällan personer som inte har utländsk bakgrund. Brå menar att dessa faktorer, särskilt för ungdomar, ökar risken för brottsligt beteende (Brå 2005:17, s ). Det bör dock poängteras att när man talar om överrepresentation menar man i förhållanden till omfånget på gruppen, det är sällan fler invandrare än personer med svensk bakgrund som begår brott, utan en större andel i förhållande till gruppen invandrare (Kardell 2011, s. 13). En annan aspekt som också bör framhävas är att problematiken med de flesta studier som belyser problemområdet har svårt att definiera vem som är invandrare. Begreppet invandrare kan ha flera definitioner och att den ibland kan bli missvisande. Vilka är och vilka är inte invandrare? Ska man även inkludera utrikesfödda personer men som har svenskt medborgarskap eller turister eller ungdomar som är födda i Sverige men har en eller två utrikesfödda föräldrar? 2.2 Orsak till överrepresentationen Diskriminering som orsak till överrepresentation Johan Kardell har i en rapport (2011), om registrerad brottslighet bland personer med utländsk bakgrund, redovisat resultaten av svensk forskning om invandrarnas överrepresentation i brottslighet. Kardell skriver att samtliga studier visar att invandrare är överrepresenterade vad det gäller den registrerade brottsligheten. Men trots stora förändringar med en ökad ut- och invandring i Sverige, har överrepresentationen bland invandrare varit ganska oförändrad. Kardell menar att invandrares överrepresentation i den svenska brottsstatistiken troligtvis kan bero på deras situation i Sverige. Invandrare som utsätts för diskriminering och orättvisor på grund av deras etniska tillhörighet blir utsatta för en negativ särbehandling inom det svenska rättsväsendet (Kardell 2011, s ). Det innebär att redan vid misstanke av brott förekommer en viss särbehandling av invandrare (Kardell 2011, s. 96). Enligt Kardell läggs förundersökningen oftast ner med personer med utländsk bakgrund, detta menar Kardell beror på att invandrare oftare bli skäligen misstänkta för brott än personer med svensk bakgrund (Kardell 2011, s. 38). Jerzy Sarnecki belyser problematiken kring diskriminering inom rättsväsendet i Är rättvisan rättvis (2006) och menar att diskriminering bland invandrare växer och påverkas av andra samhällsområde. Vilket innebär att 10

14 diskriminering inom det svenska rättsväsendet är en följd av mellaninstitutionella effekter. Detta kan enlig Sarnecki ske när man uppmärksammar invandrares brottslighet som ett samhällsproblem via media, vilket i sin tur påverkar polisens arbete och leder till att invandrare döms hårdare i rättegångar (Sarnecki 2006:30, s. 4-5). Selektion i samband med anmälan skulle kunna vara en av orsakerna till överrepresentationen. Sarnecki menar att det inte finns någon forskning som tyder på att allmänheten i större utsträckning polisanmäler personer med invandrarbakgrund än personer med svensk bakgrund. Men det finns psykologiska/socialpsykologisk forskning om stereotyper och fördomar om olika etniska grupper som enligt Sarnecki kan anses vara en förklaring till att invandrare diskrimineras i samband med anmälan av brott. Sannolikheten för att bli anmäld är också större för dem som inte beter sig enligt det etablerade kulturmönstret eller har språkliga kommunikationsproblem. Dessutom har personer med icke-svenskt utseende lättare för att bli utpekad misstänkt för brott i område där majoriteten är personer med svensk bakgrund (Brå 2005:17, s ). En annan förklaring till överrepresentationen kan vara polisens särbehandling. För att polisen ska kunna binda någon till ett brott krävs oftast vittnesutsagor eller att gärningsmannen grips på bar gärning. Det är mindre vanligt att personer knyts till ett brott genom ett spaningsarbete. Det talar därmed för att det inte finns utrymme för negativ särbehandling av invandrare från polisens sida. Men när det gäller de grövre brotten, exempelvis mord, dråp och grov våldtäkt, sätts spaningsinsatser in även om ingen misstänkt finns i ett första skede (Ahlberg 1996, s. 39). Med tanke på det ovanstående är att invandrare är överrepresenterade just i den grövre brottsligheten, innebär detta att resultaten från polisens spaningsarbete kan ifrågasättas? Finns det en dold negativ särbehandling av invandrare från polisens sida? Förklaringen kanske ligger i att polisen prioriterar att klara upp den grövre brottsligheten, vilket leder till att invandrare i statistiken står för en större andel av samtliga anmälda brott än vad de egentligen gör. En annan förklaring kan vara att invandrare oftast associeras till de grövre brotten, vilket i sin tur leder till att polisen vid spaning eller patrullering observerar och kontrollerar invandrare i högre utsträckning än personer med svensk bakgrund. Det finns flera internationella studier från exempelvis USA och England som visar att personer som tillhör en annan etnisk bakgrund kontrolleras av polisen i högre grad än personer med europeiskt utseende (Brå 2005:17, s. 23). Sammanfattningsvis kan man utgå ifrån att risken att bli upptäckt och anmäld för brott är densamma för svenskar som för invandrare. Däremot förekommer troligtvis risk för att invandrare uppmärksammas och selekteras av polis vid anmälan, i rättsväsendet och av omgivningen. Invandrare har alltså lättare att registreras i kriminalstatistiken än svenskar och detta sker redan från 11

15 polisanmälan och brottsutredning till det att påföljden verkställs eller att ärenden läggs ner på grund av brist i förundersökningen (Kardell 2011, s. 40). Enligt Sarnecki är det därför viktigt att definiera begreppet brottsuppklaring, då det är lätt att utifrån uppgifter om skäligen misstänkta eller lagförda personer, dra slutsatsen om brottslighetens omfattning (Sarnecki 2009, s. 77) Identitetsskapande och sociala villkor Begreppet identitet avser individens uppfattningar om vem denne är och vad som är meningsfullt för individen. Kön, nationalitet, samhällsklass och etnicitet är de selektiva egenskaper som symboliserar identitet. Varje individ i samhället är unik och utvecklas via interaktion i den sociala kontext som denne befinner sig i (Giddens 2003, s. 43). Tonårstiden är den period där ungdomar förbereds till att bli vuxna. Som jag nämnde tidigare ställs de flesta ungdomar inför krav som självständighet och skapandet av nya sociala roller. För att nå en positiv identitet krävs en trygg bakgrund och en god förutsättning. Sämre relation till de vuxna och dåligt självförtroende skapar en negativ identitet som leder till att man söker sig till andra kamrater eller gäng i samma situation. I den nya umgängeskretsen bemöts individen av prövningar och krav på att följa gruppens regler för att bli accepterad, vilket ökar dennes identitetsskapande (Ekbom 2006, s. 137). Att forma sin identitet i ett mångkulturellt samhälle är komplext. Ungdomar har genom sina föräldrar tagit del av deras ursprungskultur men också av det svenska samhället som de lever i. Det handlar ofta om ett strävande efter att återskapa och identifiera sig med sin ursprungliga bakgrund och sitt nuvarande sammanhang. Identitetsprocessen innebär att ungdomarna utvecklar en mångkulturell livsstil som betyder att de tar till sig olika delar av olika kulturer. Den nya livsstilen förklaras som att ungdomarna slits mellan den kultur som deras föräldrar representerar och den kultur som finns i det svenska samhället. Dessa ungdomar kallar Aleksandra Ålund för "multikultiungdomar" (Ålund 1997, s.166f ). Aleksandra Ålund som har forskat kring frågor om etnicitet har gjort flera studier om invandrarungdomar. I sin ungdomsforskning koncentrerar hon sig på det mångkulturella samhällets problem. Ålund menar att ungdomar som lever i ett socialt utanförskap, i en segregerad miljö, oftast framställs som de främmande och utestängs från samhället. Invandrarungdomar har i många avseenden enlig Ålund, liknande erfarenheter av segregerade bostadsmiljö, diskriminering samt stigmatisering. Detta kan enlig Ålund skapa subkulturer som i sin tur formar ungdomarnas identitet (Ålund 1997, s ). Ålund konstaterar att brottsligheten bland invandrarungdomar aldrig kan sökas i föräldrarnas ursprungskultur, utan endast i deras sociala villkor i Sverige (Ålund 1997, s ). Vidare skriver hon att invandrarungdomar i hög grad är transkulturella, vilket innebär att ungdomarna tänker och handlar på ett gränsöverskridande sätt i ett ömsesidigt kulturellt utbyte. 12

16 Dock poängterar Ålund att ungdomar som är födda i Sverige men som har utrikesfödda föräldrar, är svenskar snarare än invandrare. Deras gemensamma behov är dock att få känsla av att de hör till det svenska samhället (Ålund 1997, s 5f). Även Ahmadi (2003) tar upp problematiken kring frågan om invandrarungdomars identitet. Han menar att samhället skapar motstånd hos ungdomar, där de väljer att inte bry sig om samhällets normer och lätt bryter mot dem. Ahmadi menar att diskriminering av invandrarungdomar i samhället samt samhällets isoleringar formar ungdomarna till att bli något som inte förespråkas i det konventionella samhället. Diskriminering och segregation kan enligt Ahmadi påverka ungdomar på ett negativ sätt och gör att de kan utveckla ett kriminellt beteende som en motreaktion på det diskriminerande samhället (Ahmadi 2003, s ). 3. Teoretiska utgångspunkter 3.1 Stämplingsteori Enligt teorin om stämpling finns orsaker till brottslighet i det etablerade samhället och dess krav på individen (Sarnecki 2009, s. 201). När man talar om det stämplingsteoretiska perspektivet är Howard Becker den som främst nämns. Enligt Becker utvecklas en individs beteendemönster sekventiellt, alltså avvikandet sker under en process där den brottsliga handlingen definieras som avvikande i förhållande till de rådande normerna (Becker 2006, 31-34). När omgivningen utpekar en individ som avvikare kan det leda till att individen till slut accepterar denna syn på sig själv. Det blir som en självuppfyllande profetia där avvikaren utför handlingar som han eller hon tror omgivningen förväntar sig att han eller hon ska utföra (Becker 2006, s. 41). Stigmatiseringen leder till att individen saknar tillhörighet till samhället och därefter fortsätter att bryta mot samhällets normer i ännu större utsträckning. Enligt Becker betraktas han som Outsiders (Becker 2006, s. 17). Eftersom individer är beroende av att ingå i samhörighet uppstår subkulturer och grupper där de skapar en egen gemenskap, egna normer och regler. I gruppen har avvikelsen i sig ingen negativ klang utan den förses med en god identitet (Becker 2006, s. 44). Detta kan förklara varför invandrarungdomar i utsatta förorter söker sig till sina egna och har så svårt att integrera i det svenska samhället. Enligt Becker är det själva strukturen i samhället som kategoriserar avvikande handlingar och vi människor skapar regler som bestämmer vad vi ska betrakta som avvikande och icke-avvikande (Becker 2006, s 22). Becker tar upp olika typer av avvikelseformer: Rent avvikande: Ett beteende som bryter mot reglerna och uppfattas också av andra i omgivningen som samhällets regelbrytare. 13

17 Falsk anklagelse: Ett beteende som inte bryter mot samhällets normer men som andra betraktar som normbrytare. Hemlig avvikande: beteende som bryter mot samhällets regler men som andra inte betraktar som samhällets regelbrytare (Becker 2006, s. 31). Vidare skriver Becker att de handlingar som vi betraktar som avvikande kan skilja sig åt beroende vilket samhälle vi befinner oss i. Exempelvis ett beteende som vi här i Sverige tycker är accepterad, kanske inte är det i ett annat land eller vice versa (Becker 2006, s. 35). Becker talar också om att den status som man har i samhället kan påverka hur man blir behandlad och bedömd. Inom stämplingsteorin talar man ofta om en primär avvikelse och en sekundär avvikelse. Med primär avvikelse menas att många ungdomar begår brott under sin ungdomstid och att det kan ses som en naturlig del i individens liv. Men samhällets reaktion på detta beteende, i form av hårda straff eller felaktiga misstankar, kan leda till att individen fortsätter med ett brottsligt beteende, så kallad sekundär avvikelse (Becker. H. i Sarnecki 2009, s. 201). 3.2 Social desorganisationsteori Social desorganisationsteori utgår ifrån att brottsligheten kan förklaras genom ett socioekologiskt perspektiv, genom att undersöka den sociala strukturen i en stadsdel. Man hävdar att brottsligheten uppstår i de ekonomiskt och socialt svaga områdena, som kännetecknas av bostadsområden som ständigt förändras, där det finns fattigdom, sämre levnadsförhållanden och social isolering (Swärd & Ohlsson 1994, s ). Dessa egenskaper i sin tur påverkar invånarnas gemensamma värderingar och utövandet av social kontroll. Enligt teorin minskar en stadsdel sin förmåga att kontrollera beteende hos människor och därmed öka sannolikheten för brott. Fattigdomen gör att det blir ännu svårare att hantera sociala problem och man saknar de sociala resurser som behövs för att ta itu med brottsligheten. Isoleringen från de allmänna institutioner blir en del ungdomar förvirrade om vad som är ett lämpligt beteende (Swärd & Ohlsson 1994, s. 112). Clifford Shaw och Henry McKay är en av de viktigaste social desorganisationsteoretiker som använde sig av den allmänt kända zonindelningen över städer, där en stad är indelad i fem olika zoner: 1. Central business district (affärsdistrikt), är den innersta zonen. 2. Transitional zone består av fabriker, övergivna och nedgångna bostäder som har en hög andel nyanlända immigranter. Brottslighet i denna zon är högre jämfört med de övriga zonerna. Dessutom finns i denna zon även andra problem såsom hög dödlighet, dålig folkhälsa etc. 3. Working class zone, bostadsområden med yrkesutbildade arbetstagare. 14

18 4. Residential zone, ett bättre område med bostäder och villor. 5. Cummuter zone, förstäder (Shaw & McKay i Sarnecki 2009, s. 171). Shaw och McKay menar att i de socialt svaga och fattiga områden finns värderingar och normer som stödjer brottsligt beteende. De tar upp ett exempel på transitional zone, där det bor många fattiga och nyanlända immigranter som väntar på att området ska förändras. Många människor bor där tillfälligt och relationerna mellan invånarna blir kortvariga och opersonliga. Dessa förhållanden orsakar brottsligt beteende som kan överföras mellan generationer (Sarnecki 2009, s ). Enligt Shaw och McKay kan de stora etniska och kulturella skillnader hindra framväxten av starka sociala institutioner och gör kommunikationen svår. Shaw och McKay skriver vidare att när familjer med olika etniska bakgrund flyttar från dessa områden (transitional zone), minskar deras brottlighet kraftig. Detta innebär att etnicitet eller kulturella egenskaper hos dessa grupper har mindre påverkan på brottsligheten än grannskapets struktur (Swärd & Ohlsson 1994, s ). 4.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt 4. Metod Jag valde att utgå ifrån den hermeneutiken, skälet till det är för att mitt syfte utgick från att djupgående förstå invandrarungdomarnas upplevelser och uppfattningar. Hermeneutiken beskrivs som en tolkningslära som eftersträvar att skapa förståelse för en företeelse eller ett skeende (Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 247). Den intresserar sig för att genom tolkningar nå en djupare förståelse av en individs situation snarare än enbart beskriva det, något som gjorde valet av ansats enkelt för min del (Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 95). För en hermeneutiker är förförståelse inget hinder, utan den kan snarare beskrivas som ett hjälpmedel i forskarens förståelse -och utvecklingsprocess (Sohlberg & Sohlberg 2009, s ). Vi som forskare och även som privatpersoner har en del förkunskaper om ett skeende eller en företeelse. Förförståelse finns alltid med i bakhuvudet, eftersom vi ser de tidigare kunskaperna som värdefulla för förståelsen och för tolkningarna. Förförståelse är nödvändigt för att förståelse överhuvudtaget ska vara möjligt (Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 73). Min förförståelse för ämnet anser jag har till stor del formats av mina funderingar kring fenomenet och också debatter som förts i ämnet, till exempel om utanförskap och diskriminering. De erfarenheter jag har haft är att jag har upplevt att de flesta invandrarungdomar och deras föräldrar inte delar liknande normer och värderingar som samhället i övrigt. Därför har invandrarungdomar lättare att hamna i brottslighet då de har en svag anknytning till det konventionella samhället. Men på 15

19 grund av min förförståelse för ämnet har jag under hela processen varit medveten om att det varit extra viktigt för mig att vara öppen och inte påverkas av de fördomar jag har. Därför har det varit viktigt för mig att försöka balansera min förförståelse så att den kommer fram i rätt syfte och läggs från då den kan leda till övertolkningar. 4.2 Val av metod För att uppfylla uppsatsens syfte och frågeställningar, har jag valt att använda den kvalitativa forskningsmetodiken med både deskriptiv (beskrivande) och explorativ (undersökande) ansats (Kvale & Brinkmann 2009, s. 46, 121). Kvalitativa metoder används då man vill undersöka hur människor ser på meningen med sig själva och sin relation till omgivningen inom sin livsvärld. Kunskap om denna mening får vi genom att tolka det vi ser och vad som sägs (Kvale & Brinkmann 2009, s. 43). Anledningen till att jag valt använda den kvalitativa metoden är för att målet med uppsatsen är att förstå och gå på djupet för att utforska problemområdet. Avsikten är inte att enbart bevisa och beskriva något, utan undersöka något på djupet och få så mycket detaljerad information som möjligt. 4.3 Urval och material För att besvara mina frågeställningar har jag valt att intervjua fyra invandrarungdomar. Intervjudeltagarna består av personer som har varit tillgängliga för mig i min omgivning och målgruppen för min studie är invandrarungdomar mellan år som är födda i Sverige eller utomlands. Kön eller vilket land de kommer ifrån har ingen betydelse, dock var kravet att intervjupersonerna skulle vara bosatta eller hade bott på ett invandrartätt område i Sverige. Anledning till kravet var för att förstå intervjudeltagarnas erfarenheter av invandrartäta områden i Sverige, De ungdomar som deltog i undersökningen var alla över 15 år, det innebär att det inte var nödvändigt att inhämta vårdnadshavares samtycke, vilket har underlättat forskningsprocessen (Vetenskapsrådet s. 9) Presentation av intervjupersoner IP 1: En 21 årig invandrartjej som är född i mellanöstern och har bott ca 15 år i Sverige. Hon studerar IMER på Malmö Högskola och bor i Rosengård med sin familj. Mamman är hemmafru och pappa är på grund av sjukdom förtidspensionär. IP 2: En 18 årig kille som är född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Han går sista året på gymnasiet och bor i Malmö. Föräldrarna har bott ca 20 år i Sverige och båda två jobbar. 16

20 IP 3: En 18 årig tjej som är född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Hon går sista året på gymnasiet och bor i Malmö. Pappan har bott i Sverige sedan han var 18 år och mamman har bott ca 22 år i Sverige och de äger ett eget företag. IP 4: En invandrarkille som är 19 år, är född i Asien och har bott ca 12 år i Sverige. Han tog studenten förra året och är arbetssökande. Han bor på ett invandrartätt område i Malmö med sin familj. Mamman är hemmafru och pappan jobbar som taxichaufför. I sitt hemland var mamman lärare och pappa var ingenjör Definitioner och centrala begrepp För att få förståelse kring det jag vill undersöka i denna uppsats, är det viktigt att man klargör några centrala begrepp som jag kommer använda mig utav och resonera kring. Invandrare: Begreppet invandrare kan förklaras på många olika sätt men är samtidigt väldigt diffust. Någon konkret definition om vem som betraktas som invandrare existerar inte. Begreppet används allt ifrån att gälla utrikes-födda till att avse även personer som är födda i Sverige med minst en utrikes-född förälder (Regeringskansliet Ds: 2000:43, s. 20f). Enligt nationalencyklopedin definieras begreppet invandrare som "en person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där under en längre tid". Statistiska centralbyråns (SCB) definition av begreppet invandrare är personer som brutit upp från sitt hemland och inte kan eller vill återvända till sitt hemland, bosätter sig i ett annat land. Man betraktas först som invandrare då man har tillstånd att vistas i landet och tänker göra det mer än ett år (SCB 2001). Invandrarungdomar: Begreppet invandrarungdomar kommer i denna uppsats associeras till ungdomar som är födda i ett annat land men bor i Sverige (första generationens invandrare). Samt ungdomar som är födda och bor i Sverige men har minst en förälder som är född i ett annat land (andra generationens invandrare). 4.4 Förberedelse och Genomförande Förberedelse Studiens forskningsprocess inleddes med att jag började studera och bekanta mig med litteraturen inom mitt aktuella forskningsområde. För att underlätta tillvägagångssättet i själva intervjuandet har jag med hjälp av de sju stadier som beskrivs av Kvale och Brinkmann inlett intervjuprocessen med. 1. Tematisering: Jag har inför intervjun klargjort syfte med studien och skaffat mig kunskap om problemområdet och om de olika intervjuteknikerna. 2. Planering: Redan tidigt i forskningsprocessen har jag planerat studiens upplägg, vilket 17

21 innebär att jag har planerat de sju stadierna samt målsättningen med intervjuandet. 3. Intervju: Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide (bilaga 1). Målet är att eftersträva kunskap och att inneha en god relation till intervjudeltagarna för att intervjun ska lyckas. 4. Utskrift: De ljudinspelade intervjuerna lyssnas noga och överföras till skriftspråk för att underlätta analysprocessen. 5. Analys: Jag har utifrån undersökningens syfte och målsättning valt en kvalitativ analysmetod som jag ansåg var lämpligast. 6. Verifiering: Jag har försökt fastställa intervjuernas validitet och reliabilitet, alltså trovärdigheten i själva intervjuresultatet. Som jag nämnde tidigare har ingen hänsyn till generalisering tagits då studien syftar till att enbart beskriva och exemplifiera. 7. Rapportering: Avslutningsvis ska undersökningens resultat rapporteras till en läsbar text (Kvale & Brinkmann 2009, s. 118ff). Inom den kvalitativa forskningsmetoden finns det olika former av intervjuer, jag valde att genomföra semistrukturerade intervjuer (även kallad halvstrukturerade), vilket innebär att intervjun liknar mer ett samtal än en intervju och fokus under intervjun ligger på att låta intervjupersonerna tala öppet om sina tankar och åsikter. Man skapar en intervjuguide med ett antal teman som ska besvara studiens frågeställningar (Kvale & Brinkmann 2009, s. 43). Min intervjuguide (bilaga 1) bestod av tre huvudteman: Bakgrund, brottslighet bland invandrarungdomar och identitet. Dessa huvudteman täckte in studiens problemområde väl och utifrån dessa teman utvecklades mina intervjufrågor. Kvale och Brinkmann skriver att i en intervjuguide anges de ämnen som är föremål för undersökningen och kan beskriva i stort de ämnen som ska behandlas. I den semistrukturerade intervjun innehåller guiden en översikt över de teman som ska tas upp och förslag till frågor (Kvale & Brinkmann 2009, s ). Det har varit av vikt att formuleringen av intervjufrågorna ska främja ett positiv samspel mellan mig som intervjuare och intervjupersonerna. Eftersom mina intervjupersoner enbart består av ungdomar har jag försökt undvika för långa frågor och försökt formulera frågorna på ett enkelt sätt och just därför är det viktigt att inte använda sig av ett akademiskt språk (Kvale & Brinkmann 2009, s. 182). Enkla och korta frågor gör det lättare för ungdomarna att förstå och det blir även lättare för de att besvara frågorna. Enligt Kvale och Brinkmann finns det olika typer av intervjufrågor när det kommer till den semistrukturerade intervjun. Jag har i denna studie använt mig utav två typer; sonderande frågor och tolkande frågor. Sonderande frågor bland annat går ut på att man som intervjuare försöker få intervjupersonen att berätta utförligt om ett visst ämne genom att fråga Kan du berätta mer om det? - Kan du ge några exempel på det? etc. Tolkande frågor går ut på att man formulerar om 18

22 intervjupersonens svar för att försöka förtydliga det som sagts exempelvis Du menar alltså att...eller Enligt dig är alltså etc. (Kvale & Brinkmann 2009, s ) Genomförande Den första kontakten jag fick med en av mina intervjupersoner, var genom en bekant till mig. Efter visat intresse tog jag kontakt via E-post och skickade ett missivbrev med information om etiska regler och studiens syfte. Under det första intervjutillfället fick jag ytterligare förslag på flera personer som passade in i min studie. Samtliga intervjuer inleddes med att intervjudeltagarna informerades om intervjuns upplägg och vilka teman som skulle behandlas. Med hjälp av intervjuguiden (bilaga 1) har jag försökt belysa mitt syfte med studien och besvara mina frågeställningar. Det har varit viktigt för mig att under hela processen skapa en trygg och bekväm intervjusituation för de personer som ska delta i intervjun, därför har jag låtit intervjudeltagarna bestämma i vilken miljö intervjun skulle genomföras. Intervjupersonerna för denna studie valde att utföra intervjuerna hemma i sin bostad och intervjuerna varade i ca 60 min. Under varje intervjutillfälle fick jag omformulera vissa frågor och det tillkom även en del följdfrågor som en naturlig del av processen (Kvale & Brinkmann 2009, s ). Intervjuguiden (bilaga 1) gav mig en trygghet under intervjusituationen, som ledde till att jag hade ett bra avslappnat förhållningsätt till intervjupersonerna. Jag kunde i och med detta hålla en bra fokus på samtalet och behövde inte känna mig osäker i situationen, då jag hade frågor att stödja mig på. Samtliga intervjupersoner intervjuades enskilda och för att underlätta analysarbetet använde jag mig utav en ljudinspelare. Kvale och Brinkmann menar att det är en fördel att spela in en intervju, då kan man som intervjuare istället fokusera på intervjusituationen och temat för undersökningen (Kvale & Brinkmann 2009, s. 195). Eftersom jag ville att intervjun skulle bli mer av en berättelse fick intervjupersonerna berätta relativt fritt men då och då uppmanades de att utveckla resonemanget. Målet är att intervjupersonerna skall uppleva intervjusituationen som ett verkligt samtal där jag både ger och tar och där jag visar empatisk förståelse för invandrarungdomars åsikter och uppfattningar vilket förhoppningsvis resulterar i mer realistisk bild av deras uppfattningar om invandrarungdomar som begår brott (Kvale & Brinkmann 2009, s. 182). Det är också viktigt att jag försöker se till att vi uppnår ett klimat i intervjusituationen där intervjupersonen inte ger mig svar som de tror är politiskt korrekta för då kommer jag inte uppnå syftet med undersökningen. Kvale och Brinkmann menar att samtalsklimatet som framkommer under en intervjusituation sker genom ett mellanmänskligt möte mellan olika parter. Där intervjupersonen är med och styr intervjun i och med att den väljer att delge 19

23 det som den vill förmedla. Dock är båda parterna sedan med och formar hur intervjun blir (Kvale & Brinkmann 2009, s. 47f). 4.5 Analysmetod Eftersom jag ovan redogjort för val av ett hermeneutiskt förhållningsätt är det naturliga valet för analysmetod ett kvalitativt sådant. Då texter är mångtydiga och kan tolkas på olika sätt ansåg jag det var lämplig metod då materialet är av kvalitativt slag och beskriver intervjupersonernas uppfattningar och erfarenheter. Det främsta argumentet till att jag valde kvalitativ analysmetod, är för att jag anser den kan medföra en djupare förståelse för problemområdet och genom tolkning kan jag få fram svar på mina frågeställningar. Det eftersträvas inte någon absolut sanning i denna uppsats, eftersom jag inte avser att granska intervjupersonernas svar utifrån sanningshalten utan det handlar snarare om att beskriva och tolka intervjusvaren. För att på ett bästa sätt få ett bra resultat som möjligt, tog jag hjälp av den hermeneutiska cirkeln i analysen. I den hermeneutiska cirkeln är förförståelsen och kunskap en viktig del för att skapa förståelse. Förståelsen sker genom tolkning, där tolkningen växlar mellan datamaterialets delar och helhet (Bergström & Boréus 2005, s ). För att skapa förståelse för vad som egentligen sägs i en skriven text behöver man ta hänsyn till bakgrund och sammanhang som det tolkande har sin förankring i (Kvale & Brinkmann 2009, s ). Efter de genomförda intervjuerna transkriberades varje intervju så nära inpå intervjutillfälle som möjligt för att underlätta analysprocessen. Intervjuerna skrevs i stort sett ordagrant men upprepningar av vissa ord har utelämnats. Det som har utelämnats har inte påverkat innebörden i det som sagts utan syfte har varit att citaten som kommer användas i uppsatsen ska vara lättare att läsa och förstå. Den transkriberande texten lästes flera gånger innan det viktigaste började komma fram. Först markerades meningar i texten som besvarade mina frågeställningar. Dessa kondenserades för att lättare kunna kodas inför tolkning (bilaga 2). Detta innebär att den textuella mängden minskades utan att förlora meningen (Kvale & Brinkmann 2009, s. 221). Dessa lästes sedan flera gånger och justerades. Sedan fördes de ihop under huvudkategorin och skrevs in i en tabell (bilaga 3). 4.6 Validitet och reliabilitet Validitet i en kvalitativ undersökning handlar om att få fram så informationsrika beskrivningar som möjligt från de intervjuade där dessa i detalj fått uttrycka sina uppfattningar och upplevelser. Validiteten har sålunda att göra med huruvida läsaren kan göra sig en tydlig bild av det som studeras via forskarens beskrivningar, kategoriseringar och analyser (Kvale & Brinkmann 2009, s. 267f). För 20

24 att resultaten i så hög grad som möjligt ska överensstämma med intervjupersonernas beskrivningar, går det inte att utesluta reliabilitet och validitet i kvalitativa undersökningar (Kvale & Brinkmann 2009, s. 263). Det är därför viktigt att forskaren ska ha en förmåga att ifrågasätta, kontrollera samt teoretiskt tolka sina upptäckter (Kvale & Brinkmann 2009, s ). En annan detalj som kan påverka studiens validitet är förförståelsen. Bergström och Boréus skriver att en god förförståelse kan öka undersökningens validitet, då forskaren tolkar resultaten. Detta har jag haft i åtanke och försökt att eftersträva under analysens gång (Bergström & Boréus 2005, s. 34f). Min förförståelse kan också bli ett hinder, då jag i förväg kan ha bildat mig förutfattade meningar som kan göra att jag tolkar intervjuerna på ett sätt som kanske inte stämmer överens med vad intervjupersonerna egentligen menar. När jag analyserar intervjuerna finns det en risk att jag kategoriserar in svaren efter mina förkunskaper vilket kan påverka reliabiliteten. Jag har under hela forskningsprocessen försökt ifrågasätta, kontrollera och teoretiskt tolka de upptäckter som gjorts. Enligt Bergström och Boréus ska de material som används för att styrka uppgifter i en bevisföring bedömas källkritiskt när det kommer till deras trovärdighet (Bergström & Boréus 2005, s. 36). Delar av det material jag kommer att använda mig av har uppkommit i en viss kontext vilket jag tar hänsyn till, men jag avser inte att bevisa om det som sägs i texterna är sant eller inte. Jag kan inte räkna med att få ett entydigt resultat eftersom verkligheten är flerdimensionell och innehåller tolkningar som ständigt förändras. Genom att visa citat eller att beskriva de teoretiska utgångspunkterna kan validitet säkras (Kvale & Brinkmann 2009, s ). Eftersom jag använt mig av kvalitativ metod med intervjuer gäller inte resonemanget om reliabilitet på samma sätt om undersökningen vore av kvantitativ karaktär, där man räknar och mäter. I denna studie görs ingen direkt mätning, utan studien vill främst upptäcka och beskriva ett visst fenomen. Skulle någon annan utföra samma undersökning på mina intervjupersoner är det inte säkert att dessa ungdomar skulle besvara mina intervjufrågor på samma sätt (Kvale & Brinkmann 2009, s. 263). Det finns många andra faktorer som också kan påverka svaren hos intervjupersonerna, exempelvis intervjuarens ålder, utseende, klädsel, kulturell bakgrund etc. Jag anser att min etniska bakgrund har bidragit till ett bättre och mer avslappnat diskussionsklimat i och med de kunskaper jag har om intervjupersonernas språk, villkor, gester och kulturella koder. Med hänsyn till min etniska bakgrund har jag kunnat distansera mig från min roll som forskare som står för det konventionella i samhället och alltid haft i baktanken att min roll som forskare inte ska påverka intervjupersonerna. Då jag intervjuat ungdomar kan min roll som forskare påverka deras uttalanden genom att de svarar det de tror jag vill få fram och är acceptabelt. 21

25 4.7 Generalisering Enligt Bryman ska man inom kvalitativ forskning generalisera resultaten till snarlika situationer eller kontexter (Bryman 2008, s. 364f). Det kan finnas väldigt många olika beskrivningar av en och samma sociala verklighet. För att underlätta generaliseringen ska man enlig Bryman göra en noggrann och omfattande beskrivning av sin studie där man förser läsaren med en fyllig redogörelse, med vars hjälp läsaren kan bedöma hur pass överförbart resultaten är till en annan miljö (Bryman 2008, s. 363). Eftersom urvalet i denna studie är alldeles för liten, kan resultatet inte generaliseras till en hel population (Kvale & Brinkmann 2009, s. 187). Jag gör inga anspråk på att kunna presentera ett generaliserbart resultat utan fokus har varit i att undersöka och förstå samt presentera en bild av hur det kan se ut och vilka uppfattningar invandrarungdomar har om invandrarungdomars brottslighet. 4.8 Etiska övervägande När man ska använda sig av den kvalitativa forskningsmetoden är det viktigt att man reflekterar över de forskningsetiska frågorna som kan komma i fråga då man som forskare tar del av personlig information från intervjudeltagarna. Forskaren bör fundera över ifall det går att genomföra studien utan att göra intrång på den personliga integriteten. Enligt Kvale och Brinkmann är etiska avgöranden aktuella under hela forskningsprocessen och etiska frågor ska finnas med från undersökningens början till slut (Kvale & Brinkmann 2009, s ). Redan vid planering av en vetenskaplig undersökning kan etiska problem uppstå; svårigheten att erhålla intervjupersonernas samtycke till att delta i undersökningen, att säkra anonymitet samt överväga vilka konsekvenser deltagandet kan medföra för intervjupersonen. Även faktorer som påverkar resultatet i en intervjusituation ska enligt Kvale och Brinkmann beaktas. Ett annat etniskt dilemma som kan uppstå är problemet med utskriften och tolkningen av intervjumaterialet. Enligt Kvale & Brinkmann är det viktigt att inte förvränga sanningen och skriva ned det som faktiskt har sagts i intervjun. Kvale och Brinkmann skriver vidare att själva analysen av intervjumaterialet också kan bli problematiskt i hur djupt intervjun kan analyseras och hur stort inflytande intervjupersonen skall ha över sina uttalanden. Vidare är även verifiering och rapportering av den färdigställda studien ett etiskt problem. Det är av vikt att forskaren inte ställer frågor som kan sätta intervjudeltagaren i svåra moraliska dilemman och redovisar en säker och verifierad kunskap. Inför publiceringen ska man som forskare överväga möjliga negativa konsekvenser för berörda deltagare (Kvale & Brinkmann 2009, s ). Eftersom uppsatsen behandlar ett ämne som är känslig och där de allra flesta har en åsikt, har jag 22