Regler för avgiftssystem för äldreomsorgen Mullsjö kommun. Godkända av kommunstyrelsen den 26 april 2016, 73

Transkript

1 Regler för avgiftssystem för äldreomsorgen Mullsjö kommun Godkända av kommunstyrelsen den 26 april 2016, 73

2 1(9) Innehåll Tillämpningsanvisningar för avgifter inom äldreomsorg... 2 Lagar och utgångspunkter för avgifter äldreomsorg... 2 Definitioner... 2 Högkostnadsskydd (Maxtaxa)... 3 Minimibelopp... 3 Höjning eller sänkning av minimibelopp... 3 Beräkning av minimibeloppet i Mullsjö kommuns särskilda... 4 boenden med heldygnsomsorg... 4 Beräkning av minimibeloppet i ordinärt boende... 4 Merkostnad för mat vid fastställande av... 4 förbehållsbeloppet... 4 Avgiftsunderlag... 5 Hur beräknas avgiftsunderlag för makar och sambor?... 5 Insamling av uppgifter... 6 Avgift för hemtjänst ordinärt boende, dagverksamhet, korttidsplats, hemsjukvård Hemtjänstavgift... 6 Trygghetslarm... 6 Korttidsplats... 6 Dagverksamhet... 6 Hemsjukvård... 6 Matdistribution ordinärt boende... 6 Regler för beräkning av hjälptillfällen och avgifter... 6 Avgift för särskilt boende... 6 Äldreboende... 6 Avgiftsbefrielse för vårdtagare vid frånvaro... 7 Ordinärt boende... 7 Särskild boendeform... 7 Inträde/utträde under pågående månad... 7 Debitering av avgift... 7 Debitering av avgift när kostnaden ersätts av annan än hjälpmottagaren... 8 Ändring av avgift... 8 Retroaktiv rättelse av avgifter... 8 Överklagande... 8 Uppgifter för beräkning av avgiften... 9 Förbehållsbelopp... 9 Individuella tillägg och avdrag... 9

3 2(9) Tillämpningsanvisningar för avgifter inom äldreomsorg Lagar och utgångspunkter för avgifter äldreomsorg Enligt 8 kap. 2 socialtjänstlagen har kommunen möjlighet att ta ut avgifter för sociala tjänster, till exempel hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende. Avgifterna ska vara skäliga. Avgifterna får differentieras ned med hänsyn till den enskildes ekonomiska förhållanden. Som en allmän regel för avgiftssättningen gäller självkostnadsprincipen. Detta innebär att kommunen inte får ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster kommunen tillhandhåller. Finns det emellertid speciallagstiftning som begränsar avgiftsuttaget skall de reglerna tillämpas istället för självkostnadsprincipen. Vid avgiftssättning måste också hänsyn tas till likställighetsprincipen i Kommunallagen 2 kap. 2. Denna innebär att kommunen skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att avgiften skall beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde. Detta syftar dock på samtliga omsorgstagare, ej enskilda individer, då likställighetsprincipen är grundprincip för all avgiftssättning. För att förenkla förståelsen av tillämpningsanvisningarna bör det noteras att den nya lagstiftningen på området hänvisar till hemtjänstavgift både i ordinärt och särskilt boende. Detta beror på att man inkluderar följande insatser i hemtjänst begreppet: Serviceinsatser Städning inköp (inklusive post och bankärenden) tvätt och klädvård matlagning/matdistribution promenader Omsorgsinsatser (insatser för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov) personlig omsorg tillsyn Definitioner Särskilt boende - Bostad som upplåts efter biståndsbedömning enligt 4 kap. Socialtjänstlagen. Ordinärt boende - Bostad på den öppna bostadsmarknaden är ordinärt boende, det vill säga inga biståndsbeslut styr rätten att flytta till ett ordinärt boende. Minimibelopp - Avser normalkostnader för personer 61 år och äldre enligt konsumentverkets schablon. Förbehållsbelopp - Är det belopp som man erhåller genom att lägga ihop minimibelopp och bostadskostnad samt eventuella individuella tillägg/avdrag. BTP - Bostadstillägg för pensionärer

4 3(9) Avgiftsutrymme Beräknas genom att minska summa inkomster med förbehållsbeloppet. Den sammanlagda avgiften kan högst uppgå maxtaxa, det vill säga taket för maxtaxan. Högkostnadsskydd (Maxtaxa) Det finns två så kallade avgiftstak: 1. Högsta avgift för insatser inom ramen för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Detta omfattar i princip samtliga omvårdnads- och serviceinsatser som kommunen ger till äldre och funktionshindrade. Den enskildes avgifter för dessa insatser får uppgå till högst till en summa som regleras årligen av socialstyrelsen. 2. Högsta avgift för bostad i särskilt boende omfattas och följer hyreslagen. I Mullsjö kommun finns idag inget särskilt boende som faller under detta avgiftstak, utan hyreslagen är tillämplig i samtliga fall. Minimibelopp Med Minimibelopp avses det belopp som man erhåller genom att lägga ihop minimibeloppet och bostadskostnad. Kommunen skall bestämma den enskildes Minimibelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, med ledning av ett så kallat minimibelopp, det vill säga nettoinkomst minus minimibelopp = Minimibelopp. Boendekostnaden skall beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. Minimibeloppet skall täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Minimibeloppet skall aldrig behovsprövas, utan utgör ett lägsta belopp. Minimibeloppet skall endast minskas om någon av de i lagen angivna förutsättningarna gäller. Höjning eller sänkning av minimibelopp Kommunen skall höja minimibeloppet (individuellt tillägg) i skälig omfattning när den enskilde har ett varaktigt behov av ett högre belopp på grund av särskilda omständigheter. behovet avser ett inte oväsentligt högre belopp än minimibeloppet behovet avser en sådan levnadskostnad som faller in under begreppet normal levnadskostnad Exempel: Det kan finnas skäl att höja minimibeloppet på grund av

5 4(9) fördyrad kost, till exempel på grund av att maten erhålls via hemtjänsten i ordinärt eller särskilt boende eller i dagverksamhet. kostnad till följd av funktionshinder yngre funktionshindrades särskilda behov (till exempel högre matkonsumtion) Kostnad för god man skall medföra att minimibeloppet höjs med ett visst belopp enligt norm. Kommunen måste inte höja minimibeloppet vid tillfälliga extrakostnader eller regelbundet återkommande små extrakostnader. För att föranleda en höjning av minimibeloppet skall extrakostnaden överstiga ett visst belopp per månad och varaktigheten minst större delen av ett år. Kostnaden får inte vara oskäligt hög. Det är kommunens ansvar att utreda om minimibeloppet måste sänkas men en förutsättning är att kommunen får kunskap om att det föreligger en sådan situation (prop. 1997/98:113 sida 122, SFS 1998:855). Kommunen får minska minimibeloppet (individuellt avdrag) i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som minimibeloppet är tänkt att täcka därför att, kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet. kostnaden ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende. posten tillhandahålls kostnadsfritt. Socialtjänstlagen (2001:847) Att den enskilde inte har en kostnad för en post som skall täckas av minimibeloppet utgör ingen förutsättning för minskning av minimibeloppet. Beräkning av minimibeloppet i Mullsjö kommuns särskilda boenden med heldygnsomsorg Minimibeloppet ändra varje år av socialstyrelsen. Från detta belopp skall dras bort de poster som avser sådant som tillhandahålls i vårdavgiften. I Mullsjö kommuns särskilda boenden med heldygnsomsorg tillhandahålls TV-licens, förbrukningsvaror samt till viss del husgeråd och möbler, varför ett avdrag från minimibeloppet görs. För den färdiglagade mat som serveras i våra särskilda boenden debiteras kr/dag. Kommunen kompenserar boende för fördyrade matkostnader. Beräkning av minimibeloppet i ordinärt boende Minimibeloppet utgör kronor per månad för ensamstående och kronor för sammanboende. Yngre personer med funktionsnedsättning har i vissa fall särskilda kostnader till exempel bosättning och familjebildning. Sådana levandskostnader kan ske efter en individuell prövning, beräknas till en viss nivå som överstiger minimibeloppet kronor. Det lägre Minimibeloppet gäller inte sammanboende släktingar. Person som på grund av bristande förmåga att själv tillreda mat beviljats matdistribution eller matbistånd (äter på kommunens matservering för äldre) kompenseras för sina ökade kostnader. Minimibeloppet ökas med den del av kostnaden för lunch som överstiger det belopp för lunch som ingår i Minimibeloppet. Endast den som har ett biståndsbeslut som visar att den inte kan ordna mat på annat sätt får äta till det reducerade pris som gäller vid matbistånd och matdistribution Merkostnad för mat vid fastställande av förbehållsbeloppet

6 5(9) De schabloniserade kostnaderna för mat som ingår i minimibeloppet är framräknade för personer som är 61 år och äldre. Personer som är under 61 år konsumerar mer livsmedel och har därmed en högre kostnad för mat som kommunen tar hänsyn till. Kommunen gör ett tillägg för fördyrade matkostnader till de som har matbistånd i ordinärt boende. Måltidspriset vid matdistribution debiteras via räkning. Matpriset regleras efter avtal med Tekniska kontorets kostenhet Avgiftsunderlag 4 Lag om ändring i socialtjänstlagen 2001:453: Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad. Inkomsten skall beräknas med tillämpning av 21 första stycket 1-3 och 5 lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Som inkomst skall även räknas särskilt bostadstillägg 20 samma lag och bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag. Förändringen i detta stycke trädde i kraft Avgiftsunderlaget skall beräknas utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen. Inkomsten beräknas med tillämpning av 21 första stycket 1-3 och 5 lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer med flera. Tjänst (pension, lön) och näringsverksamhet efter avdrag från preliminärskatt som avser samma år som avgiftsåret. Kapitalinkomster, till exempel ränteinkomster minus ränteavgifter, avseende året före avgiftsåret. (41 kap. Inkomstskattelagen: Till kapital räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder och i form av kapitalvinster och kapitalförluster. Med kapitalvinst och kapitalförlust avses bland annat vinst och förlust vid avyttring av tillgångar). Annan inkomst, som inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital. Studiemedel i form av studiebidrag. Bostadstillägg och bostadsbidrag som avser samma år som avgiftsåret och som den enskilde är berättigad till. Avgiftsunderlaget kan inte påverkas genom att inte söka bostadstillägg. Handikappersättning räknas EJ som inkomst Samtliga inkomster avser nettoinkomst, det vill säga efter avdrag från preliminärskatt. Förmögenhet och förmögenhetsskatt påverkar inte avgiftsunderlaget. Hur beräknas avgiftsunderlag för makar och sambor? I fråga om makar skall den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster (Socialtjänstlagen 8 kap. 4 ). Detta gäller endast sammanboende som är gifta. Underhållsavtal mellan makar saknar därmed betydelse för avgiftsberäkningen. För sambor beräknas inkomsterna var för sig, då det inte finns någon lagstadgad underhållsskyldighet dem emellan. Både för gifta och sambor beräknas avgift individuellt även om de bor i samma bostad. Om två sammanboende personer och båda har hemtjänst i form av omsorgsinsatser tas alltså två avgifter ut. För serviceinsatser betalar normalt vardera maken/sambon hälften var. Övriga insatser betalas av den som får insatsen.

7 6(9) Insamling av uppgifter För att kommunen ska få kunskap om ändrade förhållanden som kan påverka avgiftens storlek är den enskilde skyldig att lämna information om detta till kommunen. Uppgift om de flesta pensioner samt BTP hämtas från Riksförsäkringsverket. Övriga inkomster hämtas via inkomstförfrågan till vårdtagaren. Uppgifter hämtas även från Riksskatteverket. Detta görs regelbundet. Avgift för hemtjänst ordinärt boende, dagverksamhet, korttidsplats, hemsjukvård. Hemtjänstavgift Hemtjänstavgiften tas ut i kr per timme oavsett vilken insats. Trygghetslarm Trygghetslarm kr per månad. Extra larmknapp till make/maka kr per månad. Om två makar eller sambos är i behov av att kunna använda trygghetslarmet skall ena maken kunna få en egen larmknapp som kopplas till det gemensamma larmet. Korttidsplats Avgiften för korttidsplats är kr per dygn Avgiften kontrolleras mot maxavgiften. Dygnskostnaden består av omvårdnadsavgift kr per dygn samt kost kr per dygn. Avgift tas ut för både in- och utskrivningsdag. Vid avbrott för sjukhusvistelse under korttidsvistelse sänks avgiften med sjukhuskostnaden. Dagverksamhet kr per dag för omvårdnad kr per dag för faktisk matkostnad Hemsjukvård Inskriven i hemsjukvård kr per månad, maxtaxa gäller. Enstaka besök kr per tillfälle. Utskrivning av intyg av arbetsterapeut eller sjukgymnast kr per intyg. Matdistribution ordinärt boende Kr per portion. Regler för beräkning av hjälptillfällen och avgifter Samtliga avgifter summeras men får tillsammans med andra omsorgsavgifter som dagverksamhet och korttidsplats inte överstiga maxtaxa per månad. Det är innehållet i omvårdnaden som skall fastställas vid behovsbedömningen och ligga till grund för avgiftsbestämningen (tidsåtgång). Tidsåtgången kan variera beroende på aktuella behov, personalens utrustning, lagarbete eller andra skäl. Hur behandlas avgift för makar eller sambor? Varje person med biståndsbeslut betalar avgift. Två sammanboende betalar båda avgift som för ensamstående om de har varsitt biståndsbeslut. För serviceinsatser delas istället avgiften på två. Avgift för särskilt boende Äldreboende På Björkgården ingår värme, vatten, el, sophämtning och TV-avgift i hyran.

8 7(9) På Margaretas Park ingår vatten, sophämtning och TV-avgift i hyran. Elen debiteras av elleverantören. Utöver detta så betalar man för mat kr per dygn. Frukost, lunch, kvällsmål, mellanmål ingår. Omsorgsavgiften storlek beror på den enskildes avgiftsutrymme. Avgiftsbefrielse för vårdtagare vid frånvaro Ordinärt boende Avgiftsbefrielse för omvårdnad och service medges om vårdtagaren en vecka i förväg meddelar, att han/hon avsäger sig hemtjänst under en eller flera perioder om minst 14 kalenderdagar i följd. Kravet på uppsägning gäller inte vid sjukdom. Avgiften minskas med av aktuell månadsavgift efter 5 karensdagar. Vid växelvård görs avdrag på hemtjänstavgift från första dagen eftersom frånvaron är planerad. När avgiften avser larm görs inte något avdrag vid frånvaro. Vid tillfällig frånvaro vid korttidsvistelse och dagvård, sker avdrag för kost. Särskild boendeform Avgiftsbefrielse för särskilt boende på grund av sjukhusvistelse sker genom att endast matavdrag görs den tid man är inlagd på sjukhuset. In- och utskrivningsdag räknas som en dag. Vid annan frånvaro gäller samma som vid inlagd på sjukhus. Vid frånvaro längre än 30 dagar reduceras avgiften för omvårdnad helt. Hyra och hyresavgift i särskild boendeform dras inte av vid frånvaro då det råder ett vanligt hyresförhållande med hyreskontrakt för den som bor i särskilt boende. Inträde/utträde under pågående månad Om en insats påbörjas eller avslutas under pågående månad debiteras avgift från första dagen som hjälpen ges. Vid dödsfall debiteras avgifter till och med dagen före dödsfallet. För hyra tillämpas hyreslagens bestämmelser. Det innebär till exempel att hyra vid dödsfall betalas till och med månaden efter dödsfallet (JB 12 kap. 5 ). Skyldigheten att betala hyra efter dödsfallet kan efter överenskommelse upphöra tidigare om rummet/lägenheten är utrymd och annan boende önskar flytta in eller om rummet/lägenheten skall disponeras för upprustning Debitering av avgift Socialförvaltningen gör sin debitering månaden efter, det vill säga den månad man fått hemtjänst. Räkning skickas till den enskilde eller annan som anmälts som räkningsmottagare. Hyran för det särskilda boendet betalas för innevarande månad sista vardagen i månaden. Hyresavgift i de fall hyreslagen inte är tillämplig debiteras dock enligt samma regler som gäller för hemtjänstavgift. Räkning under ett visst belopp kronor sänds inte ut. Vid avslut av ett ärende återbetalas ej belopp under en viss nivå.

9 8(9) Debitering av avgift när kostnaden ersätts av annan än hjälpmottagaren När annan än hjälpmottagaren skall svara för kostnaden för hemtjänst, dagverksamhet eller korttidsplats, till exempel ett försäkringsbolag i skadeärende, skall avgiften motsvara kommunens självkostnad, beräknad enligt kommunallagens bestämmelser. Pålägg för overheadkostnader, ej direktförda administrativa kostnader, kan göras antingen med 7 % pålägg som i kommunala sammanhang anses vara en adekvat siffra eller enligt samma regler som kommunen tillämpar i räkenskapssammandraget Ändring av avgift Kommunen skall ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet. Ändring av avgift kan ske på grund av Ändrade inkomstförhållanden Ändrat beslut om bostadsstöd Ändrade familjeförhållanden Behov av högre (eller lägre) Minimibelopp Ändrade insatser Om större förändringar, som kan medföra ändrad avgift, inträffar under året skall omräkning ske. Detta gäller dock inte ändrad kapitalinkomst eftersom den baseras på föregående års inkomst. Omräkning på grund av förändringar görs från och med månaden efter den då förändringen inträffade. Om förändringen avser hela månaden görs den istället från och med den månad då förändringen inträffade. Avgiften omräknas alltid en gång per år. Omräkningen tillämpas vid debiteringen i mars och gäller retroaktivt från januari. Debiteringen i februari som avser januari görs preliminärt enligt föregående års avgiftsbeslut. Justering enligt det nya årets avgiftsbeslut för januari görs vid debiteringen i mars. Retroaktiv rättelse av avgifter När försäkringskassan utbetalar retroaktivt bostadstillägg eller retroaktiv pension rättas avgiften retroaktivt för samma tidsperiod. Rättelse avseende för låg avgift debiteras för tre månader tillbaka om den felaktiga avgiften beror på att den enskilde lämnat felaktiga uppgifter eller inte lämnat uppgifter alls. Om för hög avgift debiterats och felet beror på kommunen återbetalas avgiften för tid upp till 10 år. Överklagande Avgiftssättning är ett beslut som avgiftshandläggaren fattar på delegation. Avgiftsbeslutet innefattar delbeslut om bl.a. avgiftsunderlag och individuellt Minimibelopp. Alla delbeslut sammanfattas i avgiftsbeslutet. Avgiftsbeslutet skall delges och förses med besvärshänvisning enligt Förvaltningslagens bestämmelser. Förvaltningslagens bestämmelser om kommunikation skall också tillämpas. Det individuella avgiftsbeslutet kan överklagas genom förvaltningsbesvär enligt socialtjänstlagen om beslutet rör avgift för hemtjänst, dagverksamhet, korttidsplats samt hyresavgift där hyreslagen inte är tillämplig. Prövningen gäller både beslutets laglighet och lämplighet. Den enskilde kan överklaga ett individuellt beslut om avgiftens storlek, avgiftsändringar,

10 9(9) beräkning av avgiftsunderlag, boendekostnad samt Minimibelopp Avgiftssättning för mat samt hyra där hyreslagen är tillämplig kan inte överklagas med förvaltningsbesvär. Hyra kan prövas av hyresnämnd. Kommunfullmäktiges taxebeslut kan överklagas genom kommunalbesvär enligt Kommunallagen. Prövningen gäller beslutets laglighet Uppgifter för beräkning av avgiften Inkomstanmälan av avgifter inom äldreomsorgen. Brukaren lämnar en inkomstanmälan. I denna ingår inkomstuppgifter, boendekostnad samt uppgifter om eventuell individuell del till kommunens avgiftshandläggare. Individuell del blir aktuell vid stadigvarande återkommande fördyrad utgift som exempel kan nämnas laktosintolerans (socialstyrelsens rekommendationer) och omkostnader för god man. Kostnad under en viss nivå per månad prövas ej. Ersättning från annat håll får ej utgå om prövning ska ske. Särskilda skäl skall föreligga. Den enskilde är skyldig att styrka sina uppgifter. Förbehållsbelopp Riksdagen har fattat beslut om ett minimibelopp. Detta belopp består dels av ett schablonbelopp och dels av en individuell del för de som har varaktigt fördyrande levnadskostnader. Schablonbeloppet beräknas per månad till en tolftedel av 1,3546 x prisbasbeloppet för ensamstående och en tolftedel av 1,1446 x prisbasbeloppet För var och en av sammanlevande makar och sambor. Schablonbeloppet + en eventuell individuell del = minimibeloppet. Minimibeloppet + boendekostnad = den enskildes förbehållsbelopp. Ovanstående innebär att varje enskild person som betalar för service- och omvårdnadsinsatser har rätt att behålla minst det belopp som utgör personens förbehållsbelopp innan avgift kan debiteras. Individuella tillägg och avdrag Särskilt boende: Tillägg, för fördyrade matkostnader mellanskillnaden mellan livsmedelskostnaden enligt konsumentverket och faktisk kostnad. Avdrag, El endast Björkgården Avdrag, sker av diverse förbrukningsvaror såsom toalett- och hushållspapper, rengöringsmedel, tvätt- och diskmedel, disk- och dammtrasor, soppåsar, glödlampor och luktförbättrare, tv licensmöbler totalt en summa per månad. Avgiftsbeslut Makar och registrerade partners: Inkomsterna läggs samman och utgör hälften av summan för var och en av dem. För makar med separata boende läggs inkomsterna samman och utgör hälften för var och en. Förbehållsbelopp var för sig. Sambor: Inkomsterna beräknas var för sig, då det inte finns någon lagstadgad underhållsskyldighet dem emellan.