Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar

Transkript

1 Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar 1

2 Det här är tredje upplagan (redigerad mars 2014) av vägledningen Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg. 25 frågor och svar. Vägledningen finns även att tillgå på Intranätet i Göteborgs Stad där du hittar fler detaljerade rutiner kring socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg. Har du frågor eller synpunkter på innehållet är du välkommen att kontakta verksamheten Boende för ensamkommande ungdomar, Social resursförvaltning. 2

3 Förord Sedan 2010 har Göteborgs Stad ett avtal med Migrationsverket kring mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Avtalet gäller både de som söker asyl och de som beviljas permanent uppehållstillstånd. Utöver avtalet kommer det även många barn som har en släkting eller annan närstående i Göteborg. Vi har därför möjlighet att välkomna fler ensamkommande barn och ungdomar till Göteborg än tidigare. För att barnen och ungdomarna ska få det bra i Göteborg är det viktigt att de som möter dem i sitt arbete har kunskap om barnens behov, känner till olika aktörers ansvarsområden och vilka resurser som finns att samverka med i Göteborg för barnens bästa. Socialtjänsten, god man/särskild förordnad vårdnadshavare, familjehem, boenden, hälso- och sjukvården och skolan har tillsammans ett stort ansvar för att barnen får sina behov och rättigheter tillgodosedda i sin nya tillvaro i Sverige. Ensamkommande barn omfattas av samma lagar som andra barn som inte bor tillsammans med sina föräldrar och är placerade av socialtjänsten. De har rätt att gå i skolan och har samma rättigheter till hälso- och sjukvård som alla andra barn i Göteborg. Ensamkommande barn är på många sätt precis som alla andra barn i Göteborg men samtidigt har de många gånger särskilda behov som är viktiga att uppmärksamma. Det finns också områden där det uppstår frågor kring vad som gäller och vem som har ansvar för vad i arbetet kring barnen och ungdomarna. Det är många aktörer inblandade på olika sätt när ett barn kommer till Sverige utan vårdnadshavare. För att svara på de allra vanligaste frågorna som uppstår har den här vägledningen tagits fram inom projektet Kommungemensamma rutiner kring ensamkommande barn och ungdomar. Projektet har pågått under ett år, , och har drivits av Social resursförvaltning, i samarbete med socialtjänsten i de tio stadsdelarna. Jag vill passa på att tacka alla kloka personer från olika myndigheter, organisationer och verksamheter som har bidragit med information och hjälpt till att granska innehållet i vägledningen. Stort TACK till er! Åsa Andersson Projektledare Göteborg, augusti

4 Innehåll 1. Vilka är ensamkommande barn? Varför kommer barn ensamma till Sverige? Hur många barn kommer ensamma till Sverige? Varför kommer ensamkommande barn till Göteborg? Hur många ensamkommande barn finns i Göteborg? Kan barnet vara utsatt för människohandel? Vad händer om barnet försvinner? Vilka myndigheter och verksamheter gör vad kring ensamkommande barn i Göteborg? Vad är det som gäller kring god man? Vad är det som gäller kring särskild förordnad vårdnadshavare? Hur bor ensamkommande barn i Göteborg? Vilka är Göteborgs Stads egna boenden för ensamkommande barn och ungdomar? Hur fungerar det när barnet kommer till ett av Göteborgs Stads egna boenden för ensamkommande barn och ungdomar? Vad händer om barnet kommer till en släkting eller annan närstående? Vad gäller kring ensamkommande barns ekonomi? Hur länge har socialtjänsten ett ansvar för boende och annat stöd och vad händer om barnets förälder kommer? När och var ska barnet börja skolan? Var ska barnet göra sin hälsoundersökning och vem har ansvar för att den görs och att barnets hälsa följs upp? Vem hjälper barnet om det mår dåligt? Vad gäller kring ID-kort, främlingspass och vem ansöker om detta? Hur kan barnet återförenas med sin familj och vem har ansvar för att hjälpa barnet? Vad är ett så kallat Dublinärende? Vad är skillnaden mellan ankomstkommun och anvisningskommun?

5 24. Hur återsöker stadsdelen kostnader för ensamkommande barn? Vad gäller kring att boka tolk? Lagar och förordningar Adresser, webbplatser och telefonnummer som är bra att ha Några tips

6 1. Vilka är ensamkommande barn? Enligt FN:s Barnkonvention definieras alla personer under 18 år som barn. I den här vägledningen kommer därför först och främst begreppet barn användas vid generella beskrivningar av gruppen ensamkommande barn och ungdomar. Med ensamkommande barn menas att barnet har kommit till Sverige utan föräldrar eller någon annan medföljande legal vårdnadshavare. Även barn som övergivits av sina föräldrar efter att familjen kommit till Sverige räknas som ensamkommande barn. Om ett barn mellan 0 och 18 år har kommit ensam till Göteborg räknas hon eller han som ensamkommande barn upp till 21 år, förutsatt att det finns en pågående placering av socialtjänsten. 2. Varför kommer barn ensamma till Sverige? De flesta barn som kommer ensamma till Sverige söker asyl och har flytt från länder som präglas av omfattande instabilitet. De söker skydd och möjlighet till ett liv i säkerhet. Ensamkommande barn är inte en homogen grupp där alla barn har varit med om samma saker och har samma behov. Nedan följer några exempel på varför barnet kan ha kommit ensamt till Sverige. En del barn har skiljts från sina föräldrar under olika händelser och vet inte var föräldrarna är eller om de lever. En del barn har levt i en familj på flykt under många år, ibland under generationer. Det kan ha inneburit att barnet har bott på olika platser och med andra personer än med sina föräldrar. De flesta barn har förlorat en eller flera närstående. Några barn har varit på flykt själva. Många barn har bevittnat krig, våld och övergrepp av olika slag; och flera barn har själva varit utsatta. Några barn har flytt för att slippa vara barnsoldater. Några barn har flytt från sina familjer för att undkomma tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld eller våld inom familjen. En del ungdomar har tvingats fly på grund av sin sexuella läggning. En del flickor har flytt för att undkomma könsstympning. Förföljelse på grund av religion, etnisk tillhörighet eller kön är andra orsaker till att barnet kan ha tvingats söka asyl i Sverige. Några barn behöver få hjälp med en svår sjukdom. Många barn har inte själva tagit beslutet att fly, ofta har det varit en förälders eller annan släktings beslut att barnet ska fly från en mycket svår levnadssituation. Gemensamt för barnen och ungdomarna är att de befinner sig i en utsatt situation och att de behöver tas emot väl när de kommer till Sverige. 6

7 3. Hur många barn kommer ensamma till Sverige? Under början av 2000-talet kom ca 400 barn per år till Sverige utan vårdnadshavare. Den siffran har ökat markant de senaste åren. Under 2013 tog Sverige emot 3852 ansökningar om asyl från ensamkommande barn och ungdomar. Vilka länder barnen kommer ifrån varierar utifrån vad som händer i världen. De senaste åren har de flesta barnen kommit från Afghanistan och Somalia, tidigare kom många från Irak. Antalet barn från Syrien och Albanien samt länder i Nordafrika ökar vilket även gruppen statslösa gör. På Migrationsverkets webbplats finns aktuell information och statistik. Prognosen är att cirka barn kommer att komma ensamma till Sverige under 2014 och att den trenden kommer att hålla i sig under kommande år. 4. Varför kommer ensamkommande barn till Göteborg? Överenskommelse med Migrationsverket om mottagande Göteborgs Stad har sedan maj 2010 en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar i åldern år. De kan ansöka om fortsatt stöd med placering enligt socialtjänstlagen tills de fyller 21 år. Utifrån överenskommelsen med Migrationsverket har flera boenden för ensamkommande barn öppnats av Göteborgs Stad, Social resursförvaltning. De barn som kommer till Göteborg utifrån överenskommelsen med Migrationsverket fördelas mellan stadsdelarna av socialjouren. Det är bland annat därför fler stadsdelar tar emot fler ensamkommande barn än tidigare. Det är kommunstyrelsen som har fattat beslutet att Göteborgs Stad skulle teckna en överenskommelse och hur fördelningen av ensamkommande barnärenden skulle ske. När barnet har kommit till Göteborg är det socialtjänstens ansvar att utreda vilket behov varje barn har för att se vilken vidare boendeform som passar just det barnet. Från början gällde överenskommelsen 4 platser för barn som söker asyl och 12 platser för barn med permanent uppehållstillstånd (PUT). Den 1 november 2012 utökades avtalet till 7 platser för asylsökande barn och 28 platser för barn med permanent uppehållstillstånd. När ett barn som sökt asyl får uppehållstillstånd blir det en asylplats ledig enligt avtalet och det kommer ett nytt asylsökande barn till Göteborg. Sedan överenskommelsen började gälla i september 2010 fram till mars 2014 har ca 70 barn och ungdomar kommit till Göteborg utifrån avtalet med Migrationsverket. 7

8 Utifrån att det kommer fler barn till Sverige och det råder brist på platser att anvisa barnen till kommer överenskommelsen att behöva utökas. 1 januari 2014 kom också en ny lag som ger Migrationsverket möjlighet till så kallad utökad anvisningsmöjlighet. Migrationsverket har i samverkan med Länsstyrelsen tagit fram nyckeltal på antal asylplatser i varje kommun. Man tar då hänsyn till befolkningsmängd och flyktingmottagande generellt. Göteborgs stads nyckeltal är 45 asylplatser. Under 2014 är därför ambitionen att utöka antalet asylplatser i överrenskommelsen för att nå upp i detta nyckeltal. Det utökade antalet asylplatser kommer att ge behov av nya platser för barn och ungdomar med uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverkets statistik ger en asylplats i snitt 2,5 nya barn per år. Enheten boende för ensamkommande har huvudansvaret för att platserna inom överrenskommelsen ska anordnas. Barn som har en släkting i Göteborg Den största gruppen ensamkommande barn i Göteborg är barn som har uppgett att de har en släkting eller annan anknytning till Göteborg. De kommer som tidigare utöver överrenskommelsen med Migrationsverket. Även den här gruppen av ensamkommande barn har ökat i Göteborg. Barn som kommer till släktingar är ofta yngre och andelen flickor är högre än bland de som kommer enligt avtalet. Fördelningen av den här gruppen barn är ojämn mellan stadsdelarna beroende på att det oftast är den stadsdel där släktingen bor som blir ansvarig för barnets ärende om barnet redan har bosatt sig där när han eller hon söker asyl. Mer information om barn som kommer till en släkting hittar du under rubriken Vad händer om barnet kommer till en släkting eller annan närstående? Barn som kommer till Göteborg innan de söker asyl En annan grupp ensamkommande barn som ökar i Göteborg är så kallade ankomstbarn. Det är barn som ger sig till känna i Göteborg innan de söker asyl på Migrationsverket i Kållered som ligger i Mölndals stad. Göteborg blir då så kallad ankomstkommun. Barn kan till exempel ge sig till känna på en polisstation eller hos socialjouren. Socialjouren tillhörighetsutredningar handlägger ärendet tills barnet anvisas vidare till en annan kommun och fattar beslut om placering enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om särskilda bestämmelser kring vård av unga, (LVU). Oftast anvisas barnet vidare till annan kommun inom en vecka. Om barnet blir kvar i Göteborg fördelar socialjouren tillhörighetsutredningar barnets ärende till en stadsdel som blir ansvarig. Se mer under rubriken Vad är skillnaden mellan ankomstkommun och anvisningskommun? 8

9 5. Hur många ensamkommande barn finns i Göteborg? Barn som är aktuella inom socialtjänsten i Göteborg I mars 2014 finns det ca 300 ensamkommande barn och ungdomar mellan 0 och 21 år som har ett ärende aktuellt utifrån placering inom socialtjänsten i någon stadsdel i Göteborg. Här är inte ankomstbarn medräknade som i regel anvisas till annan kommun inom ett par dygn. Med det menas att socialtjänsten i någon stadsdel i Göteborg har ansvar för att erbjuda god vård enligt SoL eller LVU i familjhem, på hem för vård eller boende (HVB) eller i träningsboende/träningslägenhet. Ansvaret är oberoende av om barnet är asylsökande, har uppehållstillstånd eller har fått avslag på sin asylansökan i sista instans. Barn kan bli aktuella inom socialtjänsten i Göteborg utifrån ett ärende för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare även om en annan kommun har placerat barnet. Det är vistelsekommunen som ska ansöka om särskild förordnad vårdnadshavare för barnet när han eller hon har fått permanent uppehållstillstånd. Du hittar mer information under rubriken Vad är det som gäller kring särskild förordnad vårdnadshavare? Barn som placerats i Göteborg av en annan kommun I Göteborg bor även många ensamkommande barn där socialtjänsten i en annan kommun har fattat beslut om placering på ett boende i Göteborg. Socialtjänsten i den andra kommunen är fortsatt ansvarig för placeringen och andra insatser enligt SoL eller LVU. Skolan, hälso- och sjukvården samt gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare har ansvar för barnen utifrån att de bor eller är folkbokförda i Göteborg. Det finns idag ingen siffra över hur många barn det gäller. Papperslösa barn och ungdomar Det finns också så kallade papperslösa ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg. En del har fått avslag på sin asylansökan i sista instans eller får inte sin ansökan om asyl prövad i Sverige utifrån olika skäl. Några av de papperslösa barnen lever som gömda i Göteborg, en del har tidigare varit i en annan kommun. En annan grupp är ensamkommande barn som inte söker asyl men som befinner sig här utan uppehållstillstånd. De kommer sällan till socialtjänstens kännedom om det inte kommer in någon anmälan eller ansökan om stöd. Papperslösa barn och ungdomar är en mycket utsatt grupp i samhället och det finns inga uppgifter om hur många de är i Göteborg. Socialtjänsten kan fortsätta stötta barnet så länge han eller hon är här och inte försvinner. 9

10 Papperslösa barn har rätt till samma hälso- och sjukvård som alla andra barn i Sverige. Från och med den första juli 2013 har vuxna papperslösa migranter laglig rätt till subventionerad hälso- och sjukvård på samma villkor som asylsökande i Sverige. Från och med sommaren 2013 har alla papperslösa barn från 6-18 år i Sverige rätt till skolgång. Det gäller rätt till förskoleklass (sexårsverksamhet), grundskola, gymnasieskola samt särskola och skolskjuts. Om man som papperslös börjar gymnasiet innan man fyllt 18 år, har man rätt att avsluta utbildningen även efter det att man fyllt 18. För mer information se Röda Korsets webbplats 6. Kan barnet vara utsatt för människohandel? Det är viktigt för personer som träffar barn som befinner sig i Sverige utan vårdnadshavare att uppmärksamma om det finns anledning att misstänka att barnet kan vara utsatt för människohandel (trafficking) i olika former. UNICEF Sverige har tillsammans med Socialstyrelsen tagit fram en skrift som heter Kan det vara människohandel? Den syftar till att hjälpa utredare vid myndigheter att upptäcka barn som utsatts för människohandel. I materialet finns bland annat en checklista med frågor och åtgärder som kan behöva vidtas. Skriften hittar du på Unicefs webbplats under Publikationer. På webbplatsen hittar du även en film kring temat. 7. Vad händer om barnet försvinner? Det kan finnas flera orsaker till att barn försvinner eller avviker som också är en term som används. En del barn försvinner frivilligt och andra barn kan vara utsatta för brott. Under 2012 försvann 317 barn som kommit ensamma till Sverige. Det finns inte några säkra uppgifter om vad som hänt med dem. En anledning till att barnet försvinner kan exempelvis vara att barnet på grund av rädsla för att bli avvisad ser det som enda utväg att gömma sig eller att lämna Sverige och åka vidare till ett annat land. Ibland försvinner barnet för att det vill bo i en annan kommun. Andra barn försvinner för att de inte trivs i familjehemmet eller på boendet och inte tror sig kunna påverka sin situation. Det finns barn som försvinner för att de utsatts för brott och därför är det viktigt att god man eller särskild förordnad vårdnadshavare gör en polisanmälan om det finns en misstanke 10

11 om brott mot barnet. Även boende/familjehem eller socialtjänsten kan göra en polisanmälan. I Göteborg har god man kvar sitt uppdrag under tre månader för att försöka skapa kontakt med barnet. Det ska vara möjligt för gode mannen att företräda barnets intressen om något händer. En särskild förordnad vårdnadshavare har också kvar sitt uppdrag. Om barnet inte kommer tillbaka får särskild förordnad vårdnadshavare ansöka hos Tingsrätten om att bli entledigad från sitt uppdrag. Socialtjänsten ska ha kvar barnets ärende under en tid (minst tre månader) då det är viktigt att försöka utreda var barnet har tagit vägen. Det är inte så ovanligt att ett barn som har försvunnit eller avvikit kommer tillbaka. Då är det viktigt att möjligheten till kontakt och insatser finns kvar. 8. Vilka myndigheter och verksamheter gör vad kring ensamkommande barn i Göteborg? Mottagandet av ensamkommande barn i Göteborg berör flera olika myndigheter och verksamheter som tillsammans har ett gemensamt ansvar för att barnen tas emot väl. Det finns en folder som heter just Ett gemensamt ansvar som tar upp olika myndigheters roller och ansvar. Det är Socialstyrelsen, Länsstyrelserna, Migrationsverket, Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting som tillsammans står bakom foldern som finns att hitta bland annat på webbplatserna Migrationsverket och Socialstyrelsen Nedan följer en beskrivning av olika myndigheters och verksamheters ansvar för ensamkommande barn i Göteborg. Migrationsverket Tar emot och prövar ansökan om asyl. Gör i förekommande fall åldersbedömningar. Efterforskar barnets familjemedlemmar under asyltiden. Handlägger frågor som rör ekonomiskt bistånd och betalar ut ersättningar enligt Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) till barnet under asyltiden. God man ansöker om dessa ersättningar för barnet. (Barn över 16 år kan ansöka själva men kan behöva stöd av god man). Anvisar barnet till en kommun för boende. Observera att Migrationsverket inte fattar beslut om boende och att det alltid är socialtjänsten som måste fatta ett beslut även om barnet har anvisats till Göteborg av Migrationsverket. En kommun kan inte överklaga ett beslut om anvisning. 11

12 Lämnar uppgifter om barnet till Västra Götalandsregionen eller berört Landsting att barnet ska kallas till hälsoundersökning enligt 2 Förordningen (2008:347) om hälsooch sjukvård åt asylsökande m.fl. Fattar beslut om uppehållstillstånd. Arbetar med återvändande för de barn som inte beviljas uppehållstillstånd. Tar emot eventuell ansökan om återförening med barnets föräldrar. Administrerar statliga ersättningar till kommuner som tar emot ensamkommande barn. Utfärdar främlingspass. På Migrationsverkets webbplats hittar du mycket information om Migrationsverkets arbete kring ensamkommande barn och ungdomar. Socialstyrelsen Socialstyrelsen utövar tillsyn över socialtjänstens arbete samt över boenden för ensamkommande barn. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd är i de flesta fall tillämpliga på samma sätt som de gäller för andra barn i vård och omsorg. Inom ramen för regeringsuppdraget Program för trygg och säker vård för barn och unga i familjehem och HVB publicerades den 9 januari 2013 tre olika publikationer för att stärka skyddet för placerade barn och unga. I juni 2013 publicerade Socialstyrelsen en skrift om ensamkommande barn som heter Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar en vägledning Vägledningen beskriver socialtjänstens ansvar att ge alla placerade ensamkommande barn och unga en trygg och säker omvårdnad och boende. De olika skrifterna finns att beställa eller ladda ner på Socialstyrelsens webbplats och kan vara till stor användning i socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. Länsstyrelsen Sedan 2011 har Länsstyrelserna i uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot ensamkommande barn. Det är Länsstyrelserna som förhandlar med kommuner om att upprätta avtal med Migrationsverket avseende platser för asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. På Länsstyrelsens webbplats hittar du mer information. 12

13 Västra Götalandsregionen Alla asylsökande ensamkommande barn ska erbjudas en hälsoundersökning när de anländer till Sverige. Hälsoundersökningen består av tre delar: Individuellt hälsosamtal Provtagning Kroppsundersökning Alla barn, oavsett om de söker asyl eller har uppehållstillstånd eller lever gömda, har rätt till förebyggande hälsovård, sjukvård (fysisk och psykisk) samt tandvård på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Regionens skyldighet att ge vård finns i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Tandvårdslagen (1985:125) och Lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (2008:344). Information om vad som gäller kring de ungdomar som hinner fylla 18 år och fortfarande är asylsökande finns att hitta på: Mer information kring ensamkommande barns hälsa hittar du under rubrikerna Var ska barnet göra sin hälsoundersökning och vem har ansvar för att den görs? Samt Vart kan man vända sig om barnet mår dåligt? Överförmyndarförvaltningen Rekryterar och utser gode män Utövar tillsyn över gode män. Gode män redovisar till Överförmyndarförvaltningen och har möjlighet att begära arvode. En annan del av tillsynen är att handlägga klagomålsärenden. Utövar tillsyn över särskild förordnad vårdnadshavare avseende förmyndarskapet. Särskild förordnad vårdnadshavare redovisar till Överförmyndarförvaltningen och har möjlighet att begära arvode. Socialsekreterare ska skriva under redogörelsen avseende om särskild förordnad vårdnadshavare har uppfyllt sitt ansvar vad gäller vårdnadshavardelen. Beslutar om byte av god man när gode mannen eller barnet ansöker om byte. Beslutar om upphörande när behovet av god man har upphört, exempelvis när särskild förordnad vårdnadshavare har utsetts eller att barnet fyller 18 år. Överförmyndarförvaltningen medverkar vid studieförbundens kurser för utbildning av god man för ensamkommande barn. På hittar du mer information om Överförmyndarförvaltningens arbete kring ensamkommande barn och ungdomar. 13

14 Socialtjänsten Ansvarar för att barnet inte far illa Ansvarar för att barnet får god vård Handlägger barnets ärende utifrån BBIC (Barnets Behov i Centrum se bild nedan) med tillhörande formulär och stöddokument. Utreder barnets behov enligt kap 11 1 Socialtjänstlagen utifrån BBIC Fattar beslut om placering enligt kap 4 1 Socialtjänstlagen (SoL). Ensamkommande barn kan placeras antingen i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Ett beslut ska finnas från den dag barnet är anvisat till Göteborg. Fattar i förekommande fall beslut enligt Lagen om särskilda bestämmelser av unga (LVU). Gäller till exempel barn som har begått brott, eller barn som har behov av vård och skydd av andra orsaker. Fattar i förekommande fall beslut enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Före uppehållstillstånd prövas behov enligt SoL. Upprättar vårdplan Upprättar genomförandeplan (uppdrag kan ges till HVB att ta fram genomförandeplan utifrån vårdplanen) Överväger vården minst var sjätte månad enligt kap 6 8 SoL. (Ungdomar över 18 år ansöker själva om fortsatt bistånd enligt kap 4 1 SoL i form av placering.) Vid vård enligt LVU ska vården omprövas enligt 13 andra stycket LVU Eftersöker barnets anhöriga och stöttar barnets kontakt med föräldrar och andra anhöriga. 14

15 Ansöker om särskild förordnad vårdnadshavare för barnet hos Tingsrätten enligt Kap 6 8a eller Kap 6 9 Föräldrabalken. Följer kontinuerligt upp hur det går för barnet genom kontakter med barnet, god man, särskild förordnad vårdnadshavare, boende/familjehem, skolan, hälso- och sjukvården och andra aktörer kring barnet. Följer upp genomförandeplanen. Samverkar med andra aktörer kring barnet. Skickar remisser vid behov (exempelvis till Flyktingbarnteamet i Gamlestaden) Genomför samtalsstöd vid behov med barnet. Bedömer behov av bistånd med insatser av olika slag. Utöver placering exempelvis kontaktperson, kontaktfamilj, läger, eller samtalsstöd. Bedömer behov av bistånd enligt kap 4 1 SoL med särskilda kostnader eller försörjningsstöd, t ex till kläder, fritidssysselsättning, resor, dator, telefonkort för att ringa anhöriga, simundervisningskurs, fritidsutrustning, främlingspass med mera. Försäkrar att barnet får kunskap om sina rättigheter och får information om samhällets resurser. Stöttar barnets integration. (Till exempel genom att använda materialet Hitta rätt 1 ) Bor barnet i en familj kopplas en familjhemssekretare in som utreder familjen, ger stöd och handledning till familjen, betalar ut omkostnader och arvode till familjen. Erbjuder utbildning för de familjehem som tagit emot ett ensamkommande barn i sitt hem. Även släkting eller nätverksfamiljer ska erbjudas utbildning och handledning. När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, skall socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 föräldrabalken. Bedömer behov av eftervård efter avslutad placering. Du hittar mer information om socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn på Socialstyrelsens webbplats Göteborgs Stads webbplats och Sveriges Kommuner och Landstings webbplats för ensamkommande barn 1 Hitta rätt är ett material och en metod uppbyggd utifrån BBIC (Barns behov i centrum) för att stärka ensamkommande barns och ungdomars kunskap om samhällets resurser, rättigheter och skyldigheter och möjligheter till påverkan i det svenska samhället. 15

16 Socialjouren Tillhörighetsutredningar Socialjouren tar emot anmälningar om anvisningar för ensamkommande barn som kommer enligt avtalet med Migrationsverket och fördelar dem till stadsdelarna. Socialjouren skickar vidare anmälan till aktuell stadsdel. Socialjouren tillhörighetsutredningar fördelar också ärenden gällande de barn som anvisas till Göteborg utifrån att det finns anknytning till en släkting här. Det här gäller de barn som inte redan bor hos släktingen och ärendet fördelas enligt turordning och inte till den stadsdel där släktingen bor. När barnet redan bor hos släktingen anvisas barnet direkt till stadsdelen där släktingen bor. Socialjouren gör även akuta placeringar av de barn som ger sig till känna i Göteborg, så kallade ankomstbarn. Om barnet inte anvisas vidare till en annan kommun fördelas barnets ärende till en stadsdel i Göteborg som blir fortsatt ansvarig. Se mer under rubriken Vad är skillnaden mellan ankomstkommun och anvisningskommun? Socialjouren hanterar anmälningar och ansökningar gällande ett ensamkommande barn om något händer då ordinarie socialkontor är stängt och lämnar sedan över till ansvarig socialtjänst för fortsatt handläggning. Flyktingadministration, Social resursförvaltning För att kompensera kommunerna för kostnader som följer av socialtjänstens ansvar för mottagande av ensamkommande barn ersätter Migrationsverket vissa av kommunens kostnader för de ensamkommande barn som omfattas av Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. eller Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Flertalet ensamkommande barn omfattas av någon av ersättningsförordningarna. I Göteborgs Stad är det Flyktingadministration som administrerar ansökan till Migrationsverket. Stadsdelarna ska skicka in underlag för faktiska kostnader för varje ensamkommande barn till Flyktingadministration som bevakar, ansöker, redovisar och betalar ut ersättning per barn/ungdom till ansvarig stadsdelsförvaltning enligt gällande regelverk och kommunala beslut. Om Migrationsverket avslår ansökt ersättning överväger Flyktingadministration att överklaga beslutet. Flyktingadministration får information om de ensamkommande barn som kommer till Göteborg enligt avtalet med Migrationsverket men inte för de barn som kommer utöver avtalet, till exempel barn som kommer till släktingar. Kontakta därför Flyktingadministration när du aktualiserar ett nytt ensamkommande barn. Flyktingadministration svarar på frågor och lämnar kompletterande information gällande ansvarsfördelning mellan stat och kommun och rätt till ersättning per e-post eller telefon. Se mer under rubriken Hur återsöker stadsdelen kostnader för ensamkommande barn? 16

17 Verksamheten Boende för ensamkommande ungdomar, Social resursförvaltning Göteborgs stad slöt 2010 ett avtal med Migrationsverket om ett organiserat mottagande av ensamkommande barn. Uppdraget att driva boende utifrån avtalet gavs till Social resursförvaltning. Genom avtalet anvisar Migrationsverket asylsökande mellan femton och arton år till Göteborg. Ungdomarna kan bo kvar som längst till dagen de fyller tjugoett år. Det kommer genom avtalet stadigt fler ensamkommande barn och ungdomar till Göteborg. Får de uppehållstillstånd blir de göteborgare och ska stanna i kommunen och nya ungdomar tas emot på asylplatserna. Social resursförvaltning har därför också fått uppdraget att utveckla boenden så att dessa ungdomar kan tas emot i staden. Boendena ska erbjuda olika grad av omsorg och möjligheter till självständighet. Verksamheten med boende för ensamkommande har vuxit och är nu uppdelad i två enheter med två enhetschefer. Social resursförvaltning fick också uppdraget att tillsammans med stadsdelarna utveckla gemensamma rutiner för mottagandet av ensamkommande så att de behandlas lika i hela staden. Ansvaret för ungdomarna fördelas på alla stadsdelars socialtjänster och det finns ett behov av att hitta ett gemensamt arbetssätt för att stärka stadens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. Skolan Skolan är viktig oavsett om barnet får stanna i Sverige eller inte. Eftersom barn och ungdomar tillbringar stor del av dagen i skolan är den en mycket viktig del av tillvaron. Skolan är viktig för barnens hälsa och välbefinnande. Skolan som träffar barnet varje dag har ofta en god kännedom om barnet och det är viktigt med samverkan och kontinuerliga kontakter med skolan för socialsekreterare, gode män, särskild förordnad vårdnadshavare och boende eller familjehem. Om barnet byter socialsekreterare eller god man eller särskild förordnad vårdnadshavare ska skolan meddelas detta. Asylsökande och papperslösa barn har inte skolplikt men har rätt att gå i skola och bör uppmuntras att göra det. När barnet har fått uppehållstillstånd gäller skolplikten på samma villkor som för andra barn. Gymnasieskolan är en frivillig skolform men där är närvaroplikt. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever är ett stöd för hur skolans författningar bör användas i skolans arbete med nyanlända elever. Du hittar mer information under rubriken När och var ska barnet börja i skolan? 17

18 9. Vad är det som gäller kring god man? Överförmyndarförvaltningen i Göteborg förordnar gode män för ensamkommande barn boende i kommunen och utövar tillsyn över gode män. Om barnet byter kommun genom omplacering kan barnet även behöva byta god man. En god man ska ses som part motsvarande vårdnadshavare och har rätt till samma information som en vårdnadshavare. Vem ansöker om god man för barnet? I de flesta fall ansöker Migrationsverket om god man för barnet. Överförmyndarförvaltningen har uppgift om vem som förordnats som god man om det inte finns uppgifter om det i anmälan/anvisningen från Migrationsverket. Om det inte finns en god man ska socialtjänsten snarast ansöka om detta enligt 3 Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Observera att barn med uppehållstillstånd ska ha en särskild förordnad vårdnadshavare och inte god man. Vad ingår i en god mans uppdrag? Den 1 juli 2006 kom Lagen om god man för ensamkommande barn (2005:429). En god man för ett ensamkommande barn företräder barnet som både vårdnadshavare och förmyndare. Detta betyder att den gode mannen ansvarar för och företräder barnet i både personliga och ekonomiska förhållanden. Den gode mannen ansvarar dock inte för den dagliga omvårdnaden av barnet och har inte heller någon försörjningsplikt. Generellt kan man säga att en god man ska se till att barnet får det stöd som han eller hon behöver och har rätt till under sin första tid i Sverige. En god man ska: Stödja barnet i kontakten med Migrationsverket och närvara vid asylutredningen. Se till att ansökan om uppehållstillstånd görs (barnet har även ett offentligt biträde eller advokat). Ansöka om aktuella ersättningar och bidrag för barnets räkning såsom dagersättning och särkskilda bidrag från Migrationsverket vid ankomsten; studiebidrag och extra tillägg från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) när barnet får uppehållstillstånd, bistånd från socialtjänsten vid behov. Ansöka om ID-kort hos Skattemyndigheten om barnet beviljas permanent uppehållstillstånd. Se till att barnet har ett fungerande boende. Se till att barnet får hälso- och sjukvård efter behov. Observera att god man inte bör närvara under undersökningen då det kan kränka barnets integritet. Se till att barnet får en fungerande skolgång och närvara vid utvecklingssamtal. Se till att barnet om det är möjligt får kontakt med sina föräldrar och syskon eller andra viktiga närstående. Träffa barnet kontinuerligt för att kunna genomföra ovanstående. 18

19 Kan barnet byta god man? Om en god man inte utför sitt uppdrag eller om barnet vill byta god man är det viktigt att Överförmyndarförvaltningen får reda på det för att kunna vidta eventuella åtgärder. Barnet kan själv ansöka om att få byta god man. Om till exempel socialsekreterare, boende eller skola anser att gode mannen brister i sitt uppdrag ska det meddelas skriftligen till Överförmyndarförvaltningen som tar emot klagomålet. God man får tillfälle att yttra sig över klagomålet. Det är viktigt att barnet har förtroende för sin gode man! 10. Vad är det som gäller kring särskild förordnad vårdnadshavare? Vem är ansvarig för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet? Socialnämnden i kommunen där barnet är folkbokfört är ansvarig för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare när barnet får permanent uppehållstillstånd. I Göteborgs kommun ligger ansvaret hos socialtjänsten. Inom Göteborg flyttas inte ansvaret mellan stadsdelar och det är stadsdelen med placeringsansvar som även ansöker om särskild förordnad vårdnadshavare. Oftast är det Överförmyndarförvaltningen som skriftligen begär att socialnämnden vidtar åtgärder för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet enligt 10 Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Ibland innebär det att socialtjänsten i två olika kommuner måste samverka kring barnet; en socialnämnd som har ansvar för vården och en socialnämnd som har ansvar för att ansöka om särskild förordnad vårdnadshavare. Den stadsdel där barnet är folkbokfört blir då ansvarig för att öppna ett ärende för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. De stadsdelar där det finns boenden för ensamkommande barn där andra kommuner placerar barn får öppna flertalet av dessa ärenden. Aktuell stadsdel i Göteborg öppnar ett ärende på barnet och samverkar med placerande kommuns socialtjänst. Det är viktigt att samarbeta kring utredningen för att inte i utsätta barnet för att till exempel delta i två BBIC utredningar samtidigt och träffa två olika socialsekreterare som frågar samma saker. Det viktiga är att se om personen som ska föreslås bli särskild förordnad vårdnadshavare kan tänkas möta upp barnets behov. Vem kan föreslås bli särskild förordnad vårdnadshavare? Ibland kan det vara lämpligt att god man tillfrågas om att fortsätta med ett uppdrag som särskild förordnad vårdnadshavare men det är inte något som ska ske per automatik och det är viktigt att ta hänsyn till hur kontakten mellan barnet och gode mannen har sett ut tidigare och att barnet samtycker. Är det något som inte fungerar bra ska en annan lämplig person 19

20 föreslås. En särskild utredning av socialtjänsten ska genomföras för att bli föreslagen som särskild förordnad vårdnadshavare för ett barn. Ibland ligger det nära till hands att föreslå en släktig till barnet som särskild förordnad vårdnadshavare, särskilt om barnet är placerat i familjehem hos släktingen. För att familjehemmet ska bli särskild förordnad vårdnadshavare bör barnet ha varit placerat där tillräckligt länge för att en bedömning ska kunna göras om det är lämpligt eller inte. Det är viktigt att tänka på att barnets ärende inom socialtjänsten upphör om vårdnaden överflyttas till familjehemmet. Därmed upphör även insynen och uppföljningen av barnets behov. Därför rekommenderas att en utomstående person, utan lojalitet mot andra än barnet, förordnas som särskild förordnad vårdnadshavare. Socialtjänsten är skyldig att senast tre år efter att en placering har inletts överväga om vårdnaden ska överflyttas till familjehemmet. Hur ansöker socialtjänsten om en särskild förordnad vårdnadshavare? Det finns två olika förutsättningar för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för ett ensamkommande barn: Föräldern/föräldrarna är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden - Kapitel 6 8a Föräldrabalken Båda föräldrarna är avlidna - Kapitel 6 9 Föräldrabalken En utredning som ligger till grund för att kunna ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för ett barn består i huvudsak av en beskrivning av följande tre delar: Barnets situation Föräldrarnas situation Tilltänkt särskild förordnad vårdnadshavares lämplighet När utredningen är klar skriver socialsekreteraren ett tjänsteutlåtande till stadsdelsnämnden som efter beslut skickar ansökan till Tingsrätten som avgör målet. Det finns en skriftlig rutin över hur man ansöker om särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn i Göteborg. Den finns att hitta på Göteborgs Stads Intranät, Sök på Rutin för att ansöka om särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn, Alla stadsdelar. I rutinen finns mer detaljerad information om hur utredningen går till, vilka handlingar som ska bifogas tjänsteutlåtandet och hur arvoderingen till särskild förordnad vårdnadshavare går till. Vad ingår i en särskild förordnad vårdnadshavares uppdrag? Till skillnad från en god man har en särskild förordnad vårdnadshavare ett längre uppdrag och ska se till barnets långsiktiga behov medan en god mans uppdrag främst fokuserar på asylperioden. En särskild förordnad vårdnadshavare har samma rättsliga ställning som en 20