Klassisk musik Åk 9. Vi ska läsa och lära oss mer om klassisk musik: Epoker, tonsä+are, klassiska verk och Instrument.

Transkript

1 Vi ska läsa och lära oss mer om klassisk musik: Epoker, tonsä+are, klassiska verk och Instrument. - Musikens Historia - Kor8a9at om musik under An<ken och Medel<den ca. - Renässansen (ca ) - Barocken (ca ) - Wien klassicismen (ca ) - RomanCken (ca ) - Modernism (ca )

2 Inledning: Gammal musik finns ju som du vet i alla världsdelar, men med Klassisk musik menar man idag oiast klassisk västerländsk musik. Kallas konstmusik eller seriös musik och räknas som något med e9 högt kulturellt värde! Det är alltså e9 kulturarv och anses då vara extra värdefullt. E9 klassiskt verk (Opus la<n) kan vara uppdelat i flera delar/teman som man kallar stycke - e9 stycke av e9 klassiskt verk. T.ex Symfoni nr 4 B - dur op.60 Centralt innehåll: Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funkeon för ag markera idenetet och gruppellhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön. Hur musik används i olika medier, Ell exempel i film och datorspel. Instrument och deras funkeon i olika genrer och sammanhang, Ell exempel i en symfoniorkester eller i eg rockband. Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsägare, låtskrivare och musikaliska verk. Kunskapskrav för E i slutet av åk 9 Eleven kan föra enkla och 9ll viss del underbyggda resonemang om musikens olika funkeoner och vilken betydelse den har och historiskt har hao för individer och samhällen. Dessutom kan eleven i viss utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer samt med viss säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funkeon i olika sammanhang.

3 Musikens bakgrund: Klassisk musik Åk 9 - Föremål och saker runt omkring människan i naturen ger ifrån sig ljud - Signaler, varnings- ljud sä9s samman som formler, melodier - Klangerna ger upphov <ll känslor och tolkas som kontakt med det övernaturliga - Musiken blir en del av religiösa riter. An/ken: - Musik = Kons8orm - Musik användes oia vid religiösa riter och den ansågs ha en gudomlig krai - A9 kunna musik ansågs fint men inte a9 spela den... Därför var många underhållare slavar. - Man upptäcker avståndet mellan olika toner sk. Intervall - Man börjar också inse a9 musikens olika toner och skalor <llsammans med instrumentens ljud påverkade oss och var därför vik<ga för människan. - Den sk. Etosläran gick kor8a9at ut på a9 vissa skalor och intervall påverkade människor posicvt eller negacvt. Vissa gjorde människan <ll en god medborgare medan vissa inbjöd <ll e9 sämre leverne. - Ordet Musik kommer främst i från musica (la<n) som i sin tur härstammar från mousikē (grekiska). Det grekiska ordet är e9 mer samlat ord för diktning, tonkonst, bildkonst, dans och kroppsövningar samt andlig bildning i an<k mytologi. Medel/den ( ) Medel<den var kyrkans Cd som hade stor makt både över människorna, vetenskapen och konsten. Kristen kyrkomusik var Cllåten musik som man började skriva ner och utvecklade på så sä9 Cdig notskriq. De9a mycket tack vare påven Gregorius den Store som ge9 namnet åt Gregoriansk munksång som lever kvar eiersom man använde den mer och mer utvecklade notskriien. Den musik som inte var religiös godkändes inte av kyrkan och stämplades som Djävulens musik. Under den Cdiga medelcden var sången oqast enstämmig, d.v.s. alla i kören sjöng samma ton sam<digt. Kallas monofoni. Man började senare sjunga en eller flera stämmor för a9 åstadkomma flerstämmighet, där ljusa och mörka toner sjungs sam<digt av olika körmedlemmar. Kallas Polyfoni. Exempel på sådana tekniker är Kontrapunkt och Kanon. AG sjunga i kanon har vi nog alla provat i skolan någon gång. Icke- kyrkliga musiks<lar hade oia e9 kärlekstema och de framfördes av Trubadurer, som var kringresande berä9are, med musikinstrument i bagaget. Neumer Tidig notskrii - - -

4 Renässansen ( ) Själva ordet renässans betyder pånyaödelse Kyrkans inflytande minskar. Tron på människans förnui blir åter starkare. Makten hamnar nu mer och mer hos furstar och kungahus. Musik kom under denna epok a9 bli en maktsymbol. Alla kunga- och furstehus skulle ha sina egna anställda musiker: det ingav respekt och status. Flerstämmigheten utvecklas nu snabbt. De9a lägger grunden <ll e9 helt ny9 tänkande inom musiken; ackordspel. Det innebär a9 vissa instrument, som t.ex. luta (en slags gitarr) och orgel, allt oiare spelar ackord; något som vi idag tar för självklart. Många kända ackordföljder, däribland bluestolvan, har troligen si9 ursprung i denna epok. Än idag görs hitlåtar på dessa gamla uppfinningar. Instrument som bara kan spela en ton i taget, t.ex. trä- och bleckblåsinstrument, kombinerades istället i grupper (sek<oner) för a9 på så sä9 kunna bilda flerstämmighet; ackord. Det här är föregångaren <ll dagens symfoniorkestrar. Genom a9 man lär sig a9 trycka böcker kan man nu även trycka noter och då sä9 sprida musik på e9 alldeles ny9 sä9. För första gången kan man dela med sig av musik och göra den betydligt mer <llgänglig, hundratals år innan inspelningstekniken skulle uppfinnas. Några framstående tonsä9are under Renessansen var: Josquin des Prez ( ) Thomas Tallis ( ) Palestrina ( ) Barocken ( ) Barock är e+ ord som betyder konscgt och överdrivet. Det beskriver bra hur t.ex. möbler från denna epok ser ut: stora, tunga och oprak<ska. Inom musiken var perioden en protest mot renässansens rena strukturer och ackord. Musiken är full av toner, det händer hela Cden något. Den kan beskrivas med orden liv, rörelse, kraq och u9ryckte starka, mäkcga och dramacska känslor! På denna <den ansågs musiken låta så annorlunda a9 man kallade den barock. Operan och bale+en utvecklades som populära musikformer a9 både skriva och lyssna <ll. Även kyrkomusiken blomstrade under den här <den. Johan Sebas<an Bach var anställd i en kyrka och skrev mycket kyrkomusik. Under den här epoken utvecklades musikinstrumenten genom skickliga instrumentbyggare. Till exempel började den italienska familjen Stradivarius bygga fioler. Fiolerna fick samma namn som familjens eiernamn och anses vara de finaste stråkinstrument som någonsin skapats. Idag kan en Stradivarius som byggdes på eller talet kosta över $3,5 miljoner dollar! GEORG FRIEDRICH HÄNDEL ( ) JOHANN SEBASTIAN BACH ( ) ANTONIO VIVALDI ( ) JOHAN H ROMAN ( ) Roman var en svensk kompositör och brukar oia kallas den svenska musikens fader.

5 Klassicisnemen ( ) I Wien samlades konstnärer, dansare, men främst musiker och kända kompositörer. Wienklassicismens musik skulle vara sparsam, enkel och elegant underhållningsmusik. Instrumental musik var populärt och symfoniorkestern börjar få den form den har ännu idag. Musiken byggde på e9 tema ( = en kort melodislinga ) som sedan varierades på olika sä9. Man utvecklade två nya komposi<onsformer: Sonat: E9 stycke i flera satser för en eller två musiker Symfoni: Stycke i flera satser för stor orkester, (Det är därför det heter symfoniorkester) Stråkkvarte9 blir också populärt a9 skriva för (två fioler, al8iol och cello) Pianot var en ny uppfinning sedan en italienare som he9e Cristofori 1709 byggde om en Cembalo. Cembalo var pianots föregångare med tangenter som var kopplade <ll små sorts plektrum som knäppte på strängarna. Det gav en stark ton, men som all<d lät lika starkt. Cristofori sa9e i små tyg / läderklädda hammare som gav möjlighet a9 spela nyanserat. Starkt & svagt = Piano Forte WOLFGANG AMADEUS MOZART ( ) LUDWIG VAN BEETHOVEN ( ) JOSEPH HAYDN ( ) Roman/ken ( ) Under Roman<ken började man experimentera med nya rytmer och melodier. Man gick i från den äldre sonat och symfoni- formen och började lite storslaget kalla sina verk för Rapsodier och Fantasier. Man började man u+rycka känslor och beskriva platser. Många li9erära verk blev tonsa9a. En ny syn på duk<ga musiker (virtuoser) och kompositörer började växa fram. Nu beundras och respekteras de och sågs som dagens idoler. De kan nu för första gången i historien leva på sin konst. Beethoven som även levde under roman<ken var den förste som kunde leva på musiken han komponerade. I slutet av talet började man bli inspirerad av sina länders folkmusik och man ville stärka sina na<oner musikaliskt. Något som kom a9 kallas Na9onalroman9ken. Bl.a skrevs många av alla na<onalsånger under denna period. FRÉDÉRIC CHOPIN( ) EDVARD GRIEG ( ) PJOTR TJAJKOVSKOJ ( )

6 Modernismen (1910- ) Modernismen blev en epok då musiken fick mycket mer fri form. Musiken utvecklades ständigt, och mot slutet av Roman<ken menade många a9 den så kallade tonala musiken (musik grundad i en tonart) tänjts <ll bristningsgränsen så a9 man behövde hi9a nya sä9 a9 ge komposi<oner form och fason. Man sade adjö <ll de gamla sä9en a9 komponera och skapade nya musikaliska trender. Modernismen handlar just om a9 skiljas från de regler, konven<oner och normer som existerat inom musiken. INSTRUMENT I SYMFONIORKESTERN: Här räknar vi upp 17 grund- instrument som vi ska lära oss och även vilken grupp de <llhör. T.ex kan Slagverksinstrumenten man använder kan vara olika för olika verk, men här listas några av de vanligaste. Det kan även vara flera olika sorters flöjter. 4 grupper + Harpa (Stränginstrument) 17 instrument STRÅKINSTRUMENT: VIOLIN/FIOL VIOLA / ALTFIOL CELLO KONTRABAS TRÄBLÅS: FLÖJT OBOE KLARINETT FAGOTT BLECKBLÅS: TRUMPET VALTHORN TROMBON BASTUBA SLAGVERK: XYLOFON TIMPANI VIRVELTRUMMA TRIANGEL + HARPA (Stränginstrument) Till denna grupp hör även flygel/piano och orgel när de används. (TangenEnstrument) Bonus info Bleckblås = Mässing. Kallas Faxgmansguld Träblås = pga munstycket man blåser i (som en tunga i trä) = instrumentet behöver alltså inte vara byggt i trä Stråk = Stråken gjord av tagel = hår från hästsvans = spelas mot strängen = egentligen i grunden e9 strängsintrument TangenCnstrument = klubba / litet s<i (plektrum) slår mot strängen = kallas också Klaverinstrument = Klaviatur = tangent