EVAS KONCEPTUALISERING

Transkript

1 EVAS KONCEPTUALISERING Datum: Terapeut: Johan Berg Patient (initialer): E. J. Ålder: 30 Gift/sambo: Nej Barn (ålder): Nej Yrke: Vikarie reklambyrå Högsta utbildningsnivå: Oavslutad eftergymnasial kreatörsutbildning Diagnos/er: Ael I diagnos (DSM el ICD): Aktuell störning på ael I föreligger ej. Tidigare diagnoser ael I sannolikt bulimi samt depression UNS alternativt anpassningsstörning med depressiva drag. KARTLÄGGNING Ael II diagnos (DSM el ICD): Emotionellt instabil personlighetsstörning (F 60.31) A. Scheman enligt YSQ: Mycket höga: Ed, Ab, Ds, Sb, Pu. Höga: Ma, Si, Fa, Et, Is, As, Np B. Modes enligt SMI: Mycket höga: Sårbara barnet, Arga barnet, Impulsiva barnet, Avstängd självtröst, Straffande förälder. Höga: Ursinniga barnet, Odisciplinerade barnet, Följsam resignation, Känsloavstängt skydd. Mycket låga: Glada barnet och Sund vuen C. Hypoteser om behovskränkande/-frustrerande uppväterfarenheter utifrån riktad anamnes, visualisering i kartläggningssyfte: Avsaknad av skydd. Utsatt för hot. a. Person/er som inte tillgodosett behovet: Fadern och modern. b. Eempel: Blev vid upprepade tillfällen under barndom och ungdomstid utsatt för faderns vrede och hatiska blickar, såsom då hon av misstag slagit sönder något. Skyddades inte av modern. Avsaknad av stabilitet och förutsägbarhet. a. Person/er som inte tillgodosett behovet: Fadern. b. Eempel: Hastiga humörsvängningar hos fadern. Har senare kunnat kopplas till hans alkoholmissbruk. Avsaknad av känslomässig värme. a. Person/er som inte tillgodosett behovet: Framförallt modern, men även fadern bidrog till denna behovsbrist. b. Eempel: Fick aldrig någon spontan fysisk närhet. Modern var frånvarande och ville att allt skulle vara tyst och lugnt. Då patienten började missköta sig i skolan reagerade inte modern alls (medan fadern kunde bli anklagande, hotfull och föraktfull). Avsaknad av acceptans för den hon var med fel och förtjänster. a. Person/er som inte tillgodosett behovet: Mest fadern, men även modern. b. Eempel: Fadern förlöjligade henne inför kamrater och nedvärderade henne i förhållande till hennes syskon. Etramaterial till Schematerapi en klinikers handbok och en terapiberättelse BILAGA 1 SIDA 1/7

2 Avsaknad av samhörighet i olika sociala grupper. a. Person/er som inte tillgodosett behovet: Syskonen. Klasskamrater. b. Eempel: Storasyster var den intelligenta och gulliga. Eva fick rollen som det svarta fåret och kände sig utanför familjegemenskapen. I småskolan hade hon svårt att komma in i klassgemenskapen. Ansågs blyg och fick inte någon hjälp av vuenvärlden. Köpte sig vänner genom att springa ärenden åt sina klasskamrater. Hade ingen bästis. I mellanstadiet lierade hon sig med några flickor som mobbade en ensam flicka i klassen, som var nyinflyttad. I högstadiet tillhörde hon en grupp flickor som var utagerande och av vuenvärlden betraktades som problemungdomar och av de jämnåriga som svåra. D. Scheman och modes i terapirelationen: Eva är initialt ivrig till terapin och blir vid några tillfällen impulsiv och krävande (Impulsiva barnet). Oftast är hon dock följsam och försiktig (Följsamt resignerande på basen av bland annat Misstillit och Defekt/skam). Då hon i kontakten med Johan några gånger blottat sig själv och sin sårbarhet blir hon sedan självkritisk och rädd för att ha sagt för mycket (Straffande föräldern på basen av Defekt/skam). Hon stänger då av och förnekar sina behov (Avstängd beskyddare). E. Beskriv översiktligt patientens centrala livsarenor (sunda/osunda): Ursprungsfamilj: Eva har under flera år skyddat sig från de smärtsamma konfrontationer hon tidigare haft med sin familj, genom att undvika att träffa dem. Har dock på sistone tagit upp kontakten med systern, vilket ibland går bra och ibland blir en katastrof. Kärleksrelation: Eva har haft intensiva och destruktiva relationer. Lever för närvarande ensam och tror inte att hon någonsin kan hitta den rätte. Vänner: Eva har vänner som hon festar loss med, men ingen nära vän som hon kan anförtro sig åt om hon känner sig svag och nere. Arbete: Eva tror att hon presterar bra på sitt arbete, men känner sig tveksam om hon ska fortsätta i samma bransch. Känner sig ibland som en bluff. Hon spelar en roll, men tycker att alla andra gör det också, vilket bidrar till att hon känner sig ensam och isolerad även då hon är med sina kollegor. Egen tid: I sin ensamhet uppvisar Eva ett undvikande beteende genom att ligga passiv och se på TV i flera timmar, tröstäta eller dricka alkohol. Etramaterial till Schematerapi en klinikers handbok och en terapiberättelse BILAGA 1 SIDA 2/7

3 1. Vilka är patientens centrala livsproblem? Ge eempel på hur respektive problem präglar tankar och tolkningar, känslomässiga upp levelser, sociala relationer och praktiska livsomständigheter: a) Problem: Litar inte på människor. Eempel: Är i umgänge vaksam både på sig själv och andra. Hamnar ibland i konflikter då hon anklagar andra för något de inte avsett. När hon är ensam grubblar hon på vad andra egentligen menar och tycker om henne. b) Problem: Är övertygad om att hon kommer bli övergiven. Eempel: Blir överdrivet kontrollerande och klängig i kärleksrelationer. Förutspår att en relation kommer ta slut utan att det finns minsta tecken på det och agerar sedan som om detta vore ett faktum genom att t.e. tala om för sina vänner att den andre gjort slut. c) Problem: Blir ofta översköljd av starka känslor, som hon har svårt att kontrollera. Eempel: Kan bli rasande arg på arbetet på en kollega, som inte ger henne uppmärksamhet. Får sedan starka skuldkänslor som driver henne till att fullkomligt utplåna sig själv inför kollegan alternativt att hon sjukskriver sig. Vid andra tillfällen kan hon inte bromsa sin spontanitet och gör dyra impulsköp eller dricker för mycket på en fest. d) Problem: Ger efter för andras önskningar utan att kunna stå upp för det hon vill. Eempel: Följer med sina arbetskamrater på bio, även fast hon redan sett filmen och inte tyckte om den. Är arg under hela filmen, säger ingenting, men är sur och tvär, vilket gör att de andra inte vill prata med henne. Är förtvivlad då hon kommer hem. Dricker alkohol för att kunna somna. e) Problem: Självmordstankar, dödsönskan. Eempel: Varje gång Eva känner sig övergiven, isolerad, missförstådd eller skamfylld så väcks tankarna på att hon inte vill leva. Ett eempel är situationen ovan med biobesöket. Eskalerar ibland till självmordsplaner och enstaka gånger till självmordsförsök. Etramaterial till Schematerapi en klinikers handbok och en terapiberättelse BILAGA 1 SIDA 3/7

4 2. Vilka scheman och modes ligger bakom respektive livsproblem? Ge eempel på problemsituationer kopplade till respektive livsproblem. Specificera trigger samt involverade scheman och modes: A. Litar inte på människor: a. Trigger: Har öppnat sig och berättat om sig själv. Upplever situationen som ojämlik och osäker. b. Schema: Misstillit/utnyttjande och Defekt/skam. c. Eempel: Undvikande coping beträffande Misstillit/utnyttjande schema: Är osäker på om hon kan lita på Johan. Misstänksamheten gör att hon vill sluta terapin. Eempel: Resignerande coping beträffande Defekt/skam: Säger flera gånger under terapisessionerna att hon är dum, anklagar sig själv fastän det är jag som terapeut som gjort fel. Såsom den första sessionen, då jag glömde att ta upp praktiska frågor om ramar i början av sessionen. B. Övertygad om att hon kommer bli övergiven: a. Trigger: Kärleksrelationer, men även då hon tycker att hon gjort ett oförlåtligt fel. b. Schema: Övergivenhet/instabilitet samt Straffande. c. Eempel: Överkompenserande coping beträffande Övergivenhet/instabilitet: Håller på att bryta en relation för att själv slippa bli övergiven. Är även klängig och krävande mot sin partner. Faller in i Kritiskt föräldermode beträffande schemat Straffande: Då Eva kommer en kvart för sent till terapin, är hon inte urskuldrande, utan strängt kritisk och dömande mot sig själv: Så här är jag alltid; jag är hopplös. C. Ofta översköljd av starka känslor hon inte kan kontrollera: a. Trigger: Situationer då hon känner sig ensam, utanför eller blir ignorerad och tagen för given. b. Schema: Övergivenhet/instabilitet, Känslomässig försummelse, Social isolering, Underkastelse. c. Eempel: I ovanstående triggersituationer hamnar Eva lätt i ett Argt barnmode som ställer till problem för henne i relation till andra och hindrar dessutom att hon får sina behov tillgodosedda. D. Ger efter för andras önskningar utan att kunna stå upp för det hon själv vill: a. Trigger: Sociala grupper där Eva inte kan hitta balansen mellan anpassning och självhävdelse. Rädd för att bli övergiven eller isolerad. b. Schema: Underkastelse på basen av Övergivenhet/instabilitet och Social isolering. c. Eempel: Upplever sig annorlunda än sina kollegor. Välar mellan att anpassa sig på gränsen till självutplåning (resignerande coping) och att hävda en åsikt tvärtemot vad alla andra tycker utan att bry sig om att hon gör sig obekväm i arbetsgruppen (överkompenserande coping). Se eemplet ovan med biobesöket. Etramaterial till Schematerapi en klinikers handbok och en terapiberättelse BILAGA 1 SIDA 4/7

5 E. Självmordstankar, dödsönskan: a. Trigger: Ensamhet, osäkerhet på varaktigheten i en relation, kommentarer som på något sätt kan uppfattas som nedlåtande eller kritiska. Upplevelsen av utanförskap eller känslomässig kyla. b. Schema: Känslomässig försummelse, Övergivenhet/instabilitet, Defekt/skam, Social isolering. c. Eempel: I anamnesen framkommer att speciellt kärleksrelationer triggat ovanstående scheman där Eva välar mellan en total övergivenhet i ett Sårbart barnmode och ett skambeläggande och fördömande Kritiskt föräldermode. 3. Vilket defaultmode är patienten i inom respektive livsarena? Vid relationssvårigheter i livet blir Eva oftast självanklagande och följsam, alltså ett resignerande defaultmode. I vissa situationer försöker hon undvika att känna och tänka genom att berusa sig eller bli tvångsmässigt aktiv. På grund av missbruk har hon vid några tillfällen råkat illa ut, såsom slagsmål. De symtom hon uppvisar är hastigt välande och med en hög känslomässig intensitet, utom då hon är avstängd och fungerar, som hon själv säger, som en robot (ett Känsloavstängt skyddsmode). I kärleksrelationer kan hon väla mellan att vara undergiven och tillagsinställd eller att bli överkompenserande arg, sarkastisk och styrande. Är vaksam på dolda blickar och budskap som skulle vara tecken på kritik eller att den andre tänker lämna henne. På arbetet kan hon både vara både överkompenserande och resignerande i förhållande till kollegor och chefer. På grund av relationssvårigheterna på arbetet har hon hoppat från anställning till anställning, men tycks inte ha svårigheter att få nya jobb. Har aldrig behövt hjälp från socialtjänsten, men kan ibland ha svårt att disponera sina utgifter, varför ekonomin tidvis är usel. Då det gäller ursprungsfamiljen så är bägge föräldrarna och systern är i livet, men Eva har mycket begränsad kontakt med dem då dessa kontakter aktiverar både hennes sårbara och arga barnmode. Har en del vänner, men det rör sig mest om kontakter hon går ut och festar med. Hon agerar då ofta utifrån sitt impulsiva barnmode, vilket vid många tillfällen lett till allvarliga och pinsamma konsekvenser som hon ångrat dagen efter då hennes kritiska föräldermode nedvärderar hela hennes person. 4. Terapirelationen Patientens kollaborativa förmåga. Relation med tanke på reparenting. Hur påverkas jag som terapeut av patientens scheman och modesprofil? Vilka utmaningar finns i alliansen (inklusive terapeutens egna scheman och modes)? Initialt i terapin dras jag med av Evas iver och faller in i ett själuppoffrande beteende på basen av min egen känslomässiga försummelse. Eftersom jag tidigare fått stöd genom kollegial handledning känner jag igen då detta schema triggas hos mig och agerar med empatisk gränssättning. Då det gäller Evas kollaborativa förmåga, så kan hennes tillagsinställda och resignerande copingmode missuppfattas som att hon har förmågan till ett genuint och jämlikt samarbete. Jag uppfattar dock att jag kommer att behöva empatiskt konfrontera hennes resignerande coping för att hon mer aktivt ska våga ta ansvar för och uttrycka sina behov i terapin. Etramaterial till Schematerapi en klinikers handbok och en terapiberättelse BILAGA 1 SIDA 5/7

6 5. Reflektera kring biologisk sårbarhet (temperament), ev. somatisk sjukdom, funktionsnedsättning etc. Om läkemedel: sort, styrka, hur länge etc.: Somatiskt frisk. Tar inga mediciner. Möjliga temperaments faktorer: labil dystym blyg tvångsmässig passiv ängslig irritabel stabil optimistisk utåtriktad okoncentrerad,»fladdrig«aggressiv lugn glad, positiv Bilden visar att Eva uppfattar att hon har motsägelsefulla temperamentsdrag vilket kan förklara en del svårigheter hon har att förstå sig själv och sina reaktioner. 6. Sunt vuenmode a. Positiva värderingar, resurser, styrkor och förmågor: Eva är kreativ och förändringsbenägen. Hon söker sin plats i livet och i relation till andra. Hon värdesätter nära stabila relationer och vill i sitt arbete vara en del av en större gemenskap. b. Hur hanterar patientens Sunda vuna andra modes? Då Eva får positiva förebilder, såsom i terapin, kan hon lättare hantera sin impulsivitet och sårbarhet. I ensamhet eller i en kritisk eller känslokall omgivning förmår dock inte hennes Sunda vuna hantera de maladaptiva schemamodes som triggas. c. Ge ett aktuellt eempel: En bit in i kartläggnings- och konceptualiseringsfasen så hör Eva av sig till mig via sms då hon känner sig osäker. Detta innebär att hon vägleds av sin Sunda vuna att uttrycka ett behov till en annan människa istället för att ignorera sitt behov och stänga av genom något självtröstande beteende, vilket tidigare hade varit mest troligt. 7. Reflektera kring en realistisk behandlingsplan utifrån ovanstående punkter Beakta patientens svårigheter (individ) och yttre omständigheter (sammanhang) inom olika livsarenor, samt dina egna scheman och modes och din arbetsorganisation. Eva har en svag Sund vuen funktion, vilket gör att hon är instabil och lätt välar mellan olika dysfunktionella modes. Hon har svårt att beskriva något egentligt mål eller någon riktning i sitt liv. Vill må bra. Bland de olika scheman Eva uppvisar, så är det särskilt viktigt för mig att redan tidigt i terapin beakta när schemana Misstillit/utnyttjande och Övergivenhet/ instabilitet triggas och omedelbart hantera detta. Dessa kan annars allvarligt försvåra etablerandet av vår terapiallians. Samtidigt som kartläggning och konceptualisering genomförs så är det av yttersta vikt att jag försöker vara äkta, genuin och stabil så att Eva känner sådan tillit att terapin upplevs som en trygg bas. Min avsikt är att använda empatisk konfrontation Etramaterial till Schematerapi en klinikers handbok och en terapiberättelse BILAGA 1 SIDA 6/7

7 för att hantera och komma bakom Evas olika copingmodes. Syftet är att få kontakt med Evas sårbara barnmode för att kunna ge reparenting. Vilken typ av reparenting Eva kommer behöva beror av det/de schema/n som är aktiverade. Jag kommer även behöva bekämpa Evas kritiska föräldermode och stärka hennes sunda vuenmode, samt även utforska hur hennes glada barnmode ska få större utrymme i livet. Förutom att arbeta med att läka Evas inre sår kommer vi tillsammans formulera en personlig livsvision som bättre kommer tillgodose hennes grundläggande känslomässiga behov. Vi kommer då analysera hennes olika livsarenor för att se inom vilka områden hon behöver göra en förändring för att varaktigt leva i samklang med sina behov. T.e. kommer hon behöva kritiskt granska både sina kärleks- och vänskapsrelationer för att se vilka av dessa som verkligen ger henne vad hon behöver och vilka som utgör ett självnedbrytande livsmönster. Jag bedömer att jag kommer att ha tillräckligt med utrymme i min almanacka för att kunna ta mig an en terapi med Eva. Det känns tryggt att jag sedan tidigare har ett etablerat samarbete med en kollega för kollegial handledning. Denna kontakt har ju redan kommit till användning vid ett tillfälle under de inledande samtalen med Eva och jag förstår att den kommer vara viktig även i fortsättningen. Etramaterial till Schematerapi en klinikers handbok och en terapiberättelse BILAGA 1 SIDA 7/7