UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik Kurs: Allmänt utbildningsområde III, 30hp Delkurs: Utbildningsvetenskaplig teori och metod HT 2010

Transkript

1 Kurs-PM Problemformulering & forskningsdesign

2 Inledning Samlingen i förskolan är en stark tradition som finns i de flesta förskolor i Sverige. Eftersom vi ska arbeta i förskola i vårt framtida yrke är samlingen av stor relevans för oss. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat på samlingens syfte. Vi är nyfikna på om pedagogerna har ett genomtänkt syfte med samlingen eller om det endast är en tradition som hänger kvar från förr som en ogenomtänkt del av verksamheten. Om pedagogen har ett syfte med samlingen undrar vi också om detta syfte går att återfinna i läroplanen för förskolan (Lpfö98). Hos de pedagoger som har ett genomtänkt syfte är vi intresserade av attom de kan få syftet att synas genom samlingens innehåll och sina egna handlingar. Detta eftersom vi anser att ett syfte inte är till någon nytta om det inte återspeglas i verksamhetens innehåll. Vi vill även titta på om det är någon skillnad på samlingens syfte beroende på hur lång yrkeserfarenhet pedagogen har samt vilken utbildning pedagogen har. Problemformulering Problemformuleringen fokuserar på om pedagogerna har ett syfte med samlingen och vilket/vilka syften det är samt om och hur dessa kan kopplas till läroplanen för förskolan (Lpfö98). Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka pedagogers syfte med samling i förskolan. Vad är pedagogers syfte med samlingar? Kan syftet kopplas till läroplanen? Utifrån vad vi ser, stämmer pedagogens syfte överens med samlingens innehåll? Är det någon skillnad på syftet utifrån pedagogens utbildning och erfarenhet? Litteratur - Björkman, Karin (1995) : Tema: samling, slentrian eller språngbräda. Tidskrift Förskolan, häfte 4. - Ejrevi, Anna & Stenlund, Maria (2009). Samlingen i förskolan för vem och varför? Luleå tekniska universitet. - Nilsson, Lennart (1995) : Samlingen ett åsiktstorg. Tidskrift Förskolan, häfte 4. - Niss, Gunilla & Söderström, Anna-Karin (2006). Små barn i förskolan den viktiga vardagen och läroplanen. Lund: Studentlitteratur. - Persson, Elsie & Campner, Eva (2000). Vardagsperspektiv pedagogens syn på läroplanen för förskolan. Stockholm: Förlagshuset Gothia - Rubinstein Reich, Lena (1993). Samling i förskolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell International - Skolverket (2004). Förskola i brytningstid. Stockholm - Utbildningsdepartementet (1997). SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Stockholm - Utbildningsdepartementet (1998): Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm - Utbildningsdepartementet (2004). Kvalitet i förskolan. Stockholm - Wiklund, Eva & Jancke Harriet (1998). Förskolans läroplan. Analys och tolkning av Lpfö98. Stockholm: Förskolans förlag.

3 Design och datainsamling Arbetet kommer att bygga på två olika kvalitativa metoder som komplement till varandra. Dessa metoder är observationer av ett flertal samlingar samt intervjuer med de pedagoger som ansvarat för samlingarna. Observation innebär uppmärksam iakttagelse där man är koncentrerad på att försöka observera något som är av en pedagogisk betydelse (Bjørndal, 2002 s.26). Intervju innebär att man vill komma åt människors uppfattningar och/eller föreställningar om ett fenomen (Esaiasson m.fl s.284) Observationen av samlingen kommer vid varje tillfälle att göras först och sedan efterföljas av en intervju. Kvalitativa metoder har valts till detta arbete för att komma fram till djup förståelse för det som studeras och därför kommer studien att bestå av ett relativt litet urval (Bjørndal, 2002 s.23). Observation Observatörerna har för avsikt att vara icke deltagande under samlingarna (även om man ofrivilligt kan bli deltagande) för att påverka situationen i minsta möjlig mån. Icke deltagande observationer, även kallat observationer av första ordningen innebär att den som observerar har detta som sin primära uppgift och inte är deltagande i aktiviteten (Bjørndal, 2002 s.26). På det sättet säkerställs kvaliteten i observationerna eftersom det ger observatören en tydlig överblick över situationen så att viktiga detaljer och/eller händelser inte löper lika stor risk att förbises som de gör vid en deltagande observation, detta eftersom observatörens uppmärksamhet inte behöver splittras (Bjørndal, 2002 s.26). Observatörerna har för avsikt att placera sig utanför samlingens gemenskap men ändå tillräckligt nära för att kunna se och höra pedagogen. Under observationerna planerar vi att inta rollen som öppna observatörer (Holme & Solvang, 1997 s.113). Öppen observation innebär att observatören öppet visar att denne observerar samt att barn och pedagoger är medvetna om att de blir observerade. Detta ger observatören en möjlighet att ta del av samlingen utan att vara en del av den. Vi är medvetna om att vår närvaro på förskolan kan komma att påverka den situation vi observerar. Något man bör tänka på när man använder observation som metod är att mycket av det man antecknar färgas av observatören, dennes tidigare erfarenheter, kunskaper, uppfattningar och relation till personen som observeras (Bjørndal, 2002 s.35). Under en observation kan det vara svårt att fånga vilka intentioner en människa har med sina handlingar, vilket är viktigt att ha i åtanke när observationernas för detta arbete genomförs eftersom det är pedagogens syfte med samlingen som är i fokus. Einarsson m.fl. (2007 s.345) skriver att det krävs ytterligare ett underlag för att observatörerna ska kunna skaffa sig en korrekt förståelse för en persons intentioner. I detta fall kommer det andra underlaget bestå av pedagogens svar från en intervju. Fokus under observationerna är vilket innehåll samlingen har samt vilka möjliga syften observatörerna kan se med samlingen, genom innehållet i samlingen och pedagogens agerande. Detta ska observatörerna ha med sig under observationstillfället för att registrera sådant som är av värde i detta sammanhang (Bjørndal, 2002 s.47). Eftersom observatörerna har valt att titta efter en svårfångad faktor (Esaiasson m.fl s.345), dvs. vilka möjliga syften som kan ses i den observerade samlingen så kommer båda författarna till detta arbete att vara närvarande vid alla observationer. Båda kommer att göra sin egen observation av samlingen och dessa två kommer sedan att jämföras, diskuteras och analyseras innan de förs in i resultatet. Författarna har valt att arbeta tillsammans på detta sätt för att öka observationernas validitet och för att skärpa argumenten för observatörernas tolkningar (Esaiasson m.fl s.355).

4 Under observationen skrivs fältanteckningar (Holme & Solvang, 1997, s.116) med hjälp av papper och penna. Observatörerna kommer, som ovan beskrivet, placera sig utanför gruppen men ändå tillräckligt nära för att se och höra vad pedagogen gör och säger. Det är inte möjligt att uppfatta och anteckna allt som händer under samlingen, därför bör man inrikta sig på att observera vissa aspekter (Løkken & Søbstad, 1995). I och med detta kommer korta men noggranna anteckningar skrivas utifrån syftet med detta arbete. Fokus kommer alltså att ligga på att försöka se vilket syfte pedagogen har med samlingen och anteckna detta samt att kort och konkret anteckna vilket innehåll samlingen har. Varje observation pågår i minuter. Direkt efter observationen ska anteckningarna gås igenom för möjligheten att lägga till viktiga detaljer som annars kan glömmas bort. Samma dag som observationen gjorts ska de skrivas rent, detta för att minimera den påverkan som vårt minne kan ha på observationerna, att något av värde kan falla bort (Bjørndal, 2002; Løkken & Søbstad, 1995). I samband med renskrivningen planeras även tid för reflektion av vad det som har observerats för att observationerna på så sätt ska uppnå god kvalitet (Esaiasson m.fl s.355). Intervju Intervjuerna i denna undersökning syftar till att få höra pedagogens uppfattning kring samlingen i förskolan samt vilket syfte pedagogen hade med den samling som observerats. Detta kommer att göras i form av en kvalitativ, strukturerad intervju (Jacobsen Krag, 1993 s.19) där vissa frågor är relativt öppna där frågorna är formulerade på förhand och den intervjuade svarar på dessa frågor under en speciell intervjustund. Samtidigt har man möjlighet att ta hänsyn till eventuella nya aspekter som dyker upp och att ställa följdfrågor beroende på pedagogens svar. Förutom möjligheten att registrera oväntade svar har intervju som metod fördelen att båda parter, både den som intervjuar och den som blir intervjuad har möjlighet att direkt tydliggöra och följa upp så väl frågor som svar (Esaiasson m.fl s.283). Metoden intervju har valts för att få veta vilken uppfattning pedagogerna själva har av samling, att få höra pedagogernas beskrivningar (Esaiasson m.fl s.286; Jacobsen Krag 1993 s.11) som sedan kommer att tolkas av författarna tillsammans med resultaten av observationerna. Vid varje intervju kommer båda studenterna att närvara. Den ena kommer att ansvara för genomförandet av intervjun medan den andra ansvarar för att dokumentera pedagogens svar. Svaren skrivs med penna på ett papper där de på förhand bestämda frågorna finns nedskrivna, för att författarna med säkerhet ska veta vilket svar som hör till vilken fråga. Endast en person genomför intervjun för att undvika känslan av två mot en under intervjun. Anledningen till att ytterligare en person närvarar vid intervjun är för att man ska få med så mycket som möjligt av pedagogens svar och inte gå miste om värdefulla detaljer eftersom det kan vara svårt att hinna med att både ställa frågor, ta in svaren och anteckna dem. Efter intervjun kommer anteckningarna att gås igenom gemensamt av de båda studenterna för chansen att lägga till något som eventuellt kan ha missats av den som antecknade men uppfattats av den som höll i intervjun. Intervjusvaren kommer i likhet med observationsanteckningarna reflekteras över och renskrivas samma dag för att viktiga detaljer inte ska glömmas bort (Løkken & Søbstad, 1995) samt för att tillsammans försöka läsa av vad som var viktigt för pedagogen (Jacobsen Krag, 1993 s.129).

5 Inför intervjun har pedagogen blivit informerad om att intervjun ska handla om samlingen. Pedagogen informeras inte före intervjun om att vi under intervjun kommer att lägga stor vikt vid samlingens syfte och inte heller inte att vi senare kommer att dra paralleller till läroplanen. Detta för att pedagogen inte ska bli manipulerad till att planera och utföra samlingen utifrån läroplanens syfte och mål. Valet att inte informera alltför ingående vad som är fokus i intervjun är medvetet för att undvika att manipulera pedagogernas svar. Det är även viktigt att den som intervjuar och den som blir intervjuad håller fast vid sina roller under intervjun, att den som intervjuar ställer frågorna och att den som blir intervjuad svarar och att man inte byter roller med varandra under tiden (Hansagi & Allebeck, 1994 s.67; Jacobsen Krag, 1993 s.12). Som ansvarig för intervjun måste man kunna ta kommandot och berätta för den som ska bli intervjuad hur man vill ha det men man måste samtidigt kunna få den intervjuade att känna sig bekväm. Eftersom en del av observationerna och intervjuerna kommer att ske på studenternas tidigare VFU-förskolor, alltså där de gjort sin verksamhetsförlagds utbildning så kommer den student som inte känner personalen på förskolan ansvara för intervjun. Detta för att det ska bli lättare för den som intervjuar att upprätthålla vetenskaplig distans när denne inte känner pedagogen sedan innan (Esaiasson m.fl s.292). Om man intervjuar en person som man känner är det lätt att man tar vissa saker förgivet och man riskerar då att inte ställa vissa frågor. För att underlätta för pedagogen kommer intervjun att inledas med några frågor som förhoppningsvis uppfattas som relativ lätta att svara. Detta för att intervjupersonen ska känna sig bekväm innan man övergår till de frågor där att pedagogens egen uppfattning är i fokus (Esaiasson mfl s.298). Frågorna är korta och gjorda för att vara lätta att förstå så att pedagogen känner sig säker vad denne förväntas svara på (Esaiasson m.fl s.298). Varför-frågor kommer att undvikas under intervjuerna för att pedagogen som intervjuas inte ska känna sig pressad och förhörd. Under intervjuns gång kommer intervjuaren utöver de frågor som på förhand är bestämda även ställa följdfrågor och eventuellt ge uppmaningar om att berätta mer i de lägen där det känns nödvändigt. Nedan följer intervjufrågorna: 1. Hur lång erfarenhet inom förskolans verksamhet har du? 2. Vilken utbildning har du? Vilket år avslutades utbildningen? 3. Hur ofta har ni samling på förskolan? 4. Hur ofta skulle du vilja ha samling? 5. Hur definierar du begreppet samling? 6. Har ert arbetslag reflekterat över varför ni har samling? Berätta gärna hur ni resonerat. 7. Vad var syftet med dagens samling? I slutet av intervjun kommer pedagogen ges möjlighet att tillägga något, om denne känner att något är osagt eller att något svar känns fel. Mailadress och telefonnummer till studenterna kommer att lämnas till pedagogen för möjligheten att kunna ta kontakt i efterhand om denne känner ett behov av att tillägga eller ändra något. Intervjuerna kommer att genomföras på förskolorna där observationerna gjorts så studenterna har svårt att bestämma exakt var intervjun ska äga rum men kommer att föreslå ett avskilt rum med lugn och ro (Esaiasson m.fl s.302). Tidsplanen för intervjun är satt till max 30 min, eventuellt kortare beroende på situationen.

6 Lite om efterarbetet När de empiriska studierna är genomförda och allt material är insamlat kommer författarna att sammanfatta och sammanställa detta. Observationen och intervjun som är gjorda med en och samma pedagog kommer att kopplas samman, jämföras och analyseras för att få fram ett resultat och att kunna dra mer allmängiltiga slutsatser utifrån det (Esaiasson m.fl s.309). Forskningsetiska reflektioner Pedagogerna kommer, som beskrivet ovan, att få sanningsenlig information (Vetenskapliga rådet) om att studenterna syfte med observationen är att titta på samlingen med pedagogen i fokus. Information som även kommer att ges till pedagogen är att förutom en observation kommer en intervju att göras efter samlingen, som främst kommer att handla om samlingen i förskolan. Pedagogen får därefter en chans att ge sitt informerade samtycke till att medverka (Vetenskapliga rådet) i både observation och intervju och har även chans att ställa frågor om det finns frågetecken. Beslutet att inte informera om att arbetets fokus kommer att ligga främst på syftet motiveras av att studenterna inte vill låta detta manipulera pedagogernas handlingar och svar. Detta för att resultatet av undersökningarna ska bli så verklighetstroget som möjligt och på så sätt ge arbetet en god kvalitet (Vetenskapliga rådet). Det är viktigt för författarna att pedagogerna känner sig bekväma i att medverka. En pedagog kände sig bekväm i att medverka i en observation men osäker inför att bli intervjuad. Pedagogen själv bad att få frågorna på förhand för att känna sig bekväm med intervjun. Författarna övervägande detta och beslutade att gå pedagogen till mötes och ge ut frågorna på förhand till denna pedagog eftersom hon berättade, att de på avdelningen diskuterat syftet med samlingen och det utan att veta att det är syftet som är i fokus för detta arbete. När studenterna är på plats på de olika förskolorna kommer var och en av pedagogerna påminnas om att de när som helst får tack nej till att delta i undersökningarna (Vetenskapliga rådet). Om så blir fallet kommer observationen eller intervjun omedelbart att avbrytas och materialet kommer inte att användas. Pedagogen kommer även att informeras om att materialet endast kommer att användas i forskningssyfte, och inte till något annat (Vetenskapliga rådet). Barnen som medverkar under samlingen kommer inte att vara i fokus för observationen men efter mycket diskuterande fram och tillbaka har studenterna på inrådan av läraren på (Gustafson, ) valt att skicka ut ett brev till varje barns vårdnadshavare för att informera och be om samtycke (Vetenskapliga rådet). I detta brev informeras om vilka studenterna är, vad de ska göra på förskolan sam en talong där föräldrarna ombes att svara på om deras barn får medverka i observationerna. Här beskrivs även att om de väljer att tacka nej kommer vi inte anteckna något av det som barnet säger eller gör. Studenterna kommer genom fingering av uppgifter se till att alla medverkande i detta arbete kan vara anonyma (Vetenskapliga rådet). Detta kommer att göras genom att inte uppge namn på orter, förskolor, avdelningar och personer. Det kommer inte heller att avslöjas vilket material som är insamlat på lansbygden och i staden. Ungefärligt antal år som pedagogen har varit aktiv kommer att anges, men ålder pedagogerna kommer inte att avslöjas.

7 Referenslista Tryckta Bjørndal, Cato R.P. (2002). Det värderande ögat. Stockholm: Liber Esaiasson Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson och Lena Wängnerud (2007). Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts Juridik. Hansagi, Helen & Allebeck, Peter (1994). Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård. Handledning för forskning och utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur. Jacobsen Krag, Jan (1993). Intervju. Konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur. Løkken, Gunvor och Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Solvang Krohn, Bernt & Holme, Idar Magne (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitterattur. Utbildningsdepartementet (1998): Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm Elektroniska Vetenskapliga rådet, (besökt: ) Vetenskapliga rådet, (besökt: ) Muntliga Gustafson, Katarina ( ). Workshop: Introduktion till observation. Uppsala Universitet