Effekt av ökat närsaltstillskott via fiskodling i Malgomajsjön

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekt av ökat närsaltstillskott via fiskodling i Malgomajsjön"

Transkript

1 Effekt av ökat närsaltstillskott via fiskodling i Malgomajsjön Anders Alanärä, Vattenbruksinstitutionen, SLU, Umeå Datakvalitet Beskrivningar av närsaltskoncentrationer i en sjö bör utgöra säsongsmedelvärden (maj oktober) under minst ett år baserat på månatliga mätningar i epilimnion 1. Vid låga fosforkoncentrationer är det normalt liten säsongsvariation och bedömningen kan göras för t ex halter uppmätta i augusti månad, men då som medelvärde för minst 3 år. Problemet med bedömningar av ökat närsaltstillskott orsakad av fiskodling i Malgomajsjön är att det finns väldigt få mätvärden på fosforkoncentration. Vid tre tillfällen under 1980-talet mättes totalfosforhalten i sjön. Samtliga värden anger mindre än 10 μg /l. Den analysmetod som användes kunde ej detektera halter under detta värde. Utöver detta så finns det två prover mätta med nödvändig precision, den 29 mars 2001 och den 31 oktober Detta gör att våra beräkningar på absolutnivåer endast kan ses som vägledande och saknar nödvändig precision. Data på Malgomajsjön Bakgrunds- eller jämförvärdet skall representera ett naturligt tillstånd utan mänsklig påverkan, d v s ett ursprungsläge. Jämförvärden kan beräknas eller uppskattas på flera sätt. De kan uppskattas med ledning av äldre undersökningar i det aktuella området eller andra likartade områden. I brist på data kan jämförvärden också beräknas med hjälp av avrinningsområdets egenskaper och vattnets beskaffenhet i övrigt 1. En sådan är sjöns halt av färgad organisk substans (absorbans f 420/5 ): TP jfr (ug/l) = * absorbans f 420/5 Där TP jfr representerar jämförvärdet. Detta värde ger ett lågt fosforvärde vid en given absorbans, speciellt i klara fjällvatten. Absorbansen kan också beräknas genom att multiplicera vattenfärg (mg Pt/l) med Vattenfärgen har i Malgomajsjön uppmätts till 20 mg Pt/l, vilket ger en absorbans av 0.04 nm. Med hjälp av ekvationen ovan ger beräkningen ett jämförvärde för fosforkoncentration om 6.9 μg /l (tabell 1). Detta är den fosforkoncentration sjön teoretiskt hade innan mänsklig påverkan. Med tanke på ovanstående försiktighetsprincip är detta värde sannolikt lågt skattat. Fosforhalten i Malgomajsjön uppmättes den 29 mars 2001 till 9.7 μg /l och den 31 oktober 2006 till 3 μg per liter (tabell 1). Vid låga halter av fosfor i sjöar rekommenderas prover tagna under augusti (eller hösten). Under sommaren är halterna av fosfor vanligen mycket låg i näringsfattiga system beroende på att den binds upp i primärproduktionen. Mot hösten avstannar primärproduktionen och halterna ökar. Under vintern fortsätter halterna att öka och är som högst efter islossning vid vårcirkulationen när vattentemperaturen når 4 C. 1 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket rapport

2 Bedömningen här är att höstvärdet på 3 μg per liter bör användas i beräkningen, eftersom värdet då är mer stabilt och troligen bättre representerar sjöns trofiska status. Om den uppmätta fosforhalten är lägre än jämförvärdet indikerar detta en oligotrofieringseffekt, d v s att en förändring mot mer näringsfattigt tillstånd har skett. Vid byggandet av dammar i älvar eller utlopp av sjöar ökar vanligen vattnets omsättningstid och som en följd ökar sedimentationen av partikulärt organiskt material 2. Ett regleringsmagasin fungerar alltså som en slags fosforfälla. Under de första 4-5 åren efter reglering ökar dock fosforhalten kraftigt som en effekt av att landområden svämmas över och näring läcker ut från marken. Efter den inledande fasen sjunker fosforhalten gradvis och efter år är halten klart lägre än den ursprungliga. En annan effekt är förlusten av vegetation (kolproduktion) längs stränderna i magasinen. De stora och oregelbundna svängningarna i amplitud leder till att is och vågor förstör möjligheten för vegetation att etablera sig längs stränderna. Vegetation kan därför inte längre binda fosfor, utan organiskt material transporteras från stranden och sedimenterar i djupare områden. I dag är alla våra utbyggda älvar starkt påverkade av denna oligotrofieringeffekt, där den tydligaste effekten är försämrad fiskproduktion. Tabell 1. Sjö- och odlingsdata för Malgomaj Sjödata Värde Sjöyta (km 2 ) 101 Medeldjup (m) 40,3 Vattenvolym (m 3 ) Vattenföring (m 3 /år) Vattenomsättning (år) 1,41 Jämförvärde fosfor (μg tot-p/l) 6,9 Uppmätt P-halt i sjön (μg tot-p/l) 3,0 Odlingsdata Foderkoefficient 1,20 Fosforinnehåll foder (%) 0,90 Fosforinnehåll fisk (%) 0,40 Vid beräkning av odlingens tillskott av fosfor har en foderkoefficient om 1.2 använts (tabell 1). Med foderkoefficient avses den mängd foder (kg) som krävs för att fisken skall växa ett kg. För 10 år sedan var foderkoefficienten i svenska regnbågsodlingar i genomsnitt ca 1.1. Odlingar i Norge (lax och regnbåge) ligger i snitt på den nivån idag. Uppgifter på uppnått foderkoefficient i rödingodling saknas. Den teoretiskt minsta foderkoefficienten, odling utan foderspill, ligger för röding mellan 0.7 och 1.0 beroende på fiskens storlek. Fodrets fosforinnehåll varierar något mellan olika typer av foder, men ligger vanligen runt %. För beräkningen har 0.9% fosfor använts. Vid beräkning av närsaltsbelastning från 2 Stockner, J.G., Rydin, E. & Hyenstrand, P Cultural oligotrophication: causes and consequences for fisheries resources. Fisheries, 25(5):

3 fiskodling anges ett schablonvärde på 0.4% av kroppsvikten för fiskens upptag/innehåll av fosfor. Fiskodlingens effekt på närsaltskoncentrationen Beräkningsmodell För att beräkna den koncentrationshöjande effekten av fosfortillskott i en sjö eller regleringsmagasinen, behöver man använda teoretiska modeller. Den vanligaste och mest använda är den så kallade Vollenweider-modellen (Vollenweider, 1975). Det är en massbalansmodell som uppskattar långtidsmedelvärden av totalfosforkoncentrationen i en sjö när den är i jämvikt, d v s efter en längre tid med samma fosfortillskott. Modellen beskriver nettosedimentationen av fosfor i sjön som en funktion av vattnets uppehållstid. Längre uppehållstid innebär att en större andel av utsläppt fosfor hinner sedimentera i sjön. Matematiskt kan modellen uttryckas som: TP(Vollenweider) = TPin / (1+ T) TP = Totalkoncentration av fosfor i sjön vid jämnvikt (μg / l) TPin = Inflöde av totalfosfor till sjön från vattendrag eller utsläpp från fiskodling (μg / l) T = Vattnets omsättningstid (år) För beräkning av fosforbelastning från odling har en massbalansekvation använts där man beräknar mängden tillfört fosfor med fodret minus de mängder som anrikas i fisken 3. Modellen beskrivs som: L = P (FK C I - C R ) * 10 där L står för fosforförlusten (kg), P för fiskproduktion (netto, ton), FK för Foderkoefficient, C I för koncentration av fosfor i foder (%) och C R för koncentration av fosfor i fisk (%). Den flödeskorrigerade förlusten av fosfor från fiskodling (TPin) beräknas på följande sätt: TPin = L* /Q Där L är fosforförlusten från odlingen (kg/år) och Q är vattenföringen (m3/år) Vollenweider-modellen är en allmän belastningsmodell och är inte preciserad för någon speciell typ av sjö. Det har därför gjorts en rad olika kalibreringar på modellen för att öka precisionen för sjöar med varierande egenskaper. De olika kalibreringarna skiljer sig från Vollenweiders ursprungsformel vanligtvis med två konstanter: K1 och K2. Dessa sätts in i ursprungsmodellen på följande sätt: TP = K1* (TPin / (1+ T)) K2 I tabell 2 redovisas tre olika kalibreringar som är användbara för att beräkna den koncentrationsökning som en fiskodling teoretiskt ger upphov till. 3 Naturvårdsverket, Fiskodling - planering, tillstånd, tillsyn. SNV Allmänna råd 93:10. 3

4 Tabell 2. Koefficienter för kalibrering av Vollenweider-modellen. Kalibrering Konstanter K 1 K 2 OECD (1982) Hela databasen 1,55 0,82 OECD (1982) Nordisk kalibrering 1,12 0,92 Johansson & Nordvarg (2002) 0,78 0,82 OECD (1982) 4 Hela databasen OECD har samanställt data från 87 stycken olika sjöar med i sig olika egenskaper (OECD, 1982). Kalibreringen är inte inriktad på en speciell typ av sjö, utan kan användas för alla typer av sjöar. Den kalibreringen är mycket allmän eftersom den baseras på ett stort antal sjöar i olika länder med olika morfometri och vattenkemi. Det är den här kalibreringen som Naturvårdsverket i allmänna råd för fiskodling rekommenderar för bedömning av fosforpåverkan 3. OECD (1982) 4 Nordisk kalibrering För att anpassa modellen till sjöar som är påverkade av inlandsisen och de förhållanden som råder i Norden, har OECD tagit fram en kalibrering med hjälp av mätdata från 10 stycken sjöar under 1-7 års tid i Sverige, Norge och Finland. I Sverige är det mätvärden från Mälaren och Vätten som ingått i kalibreringen (OECD, 1982). Denna kalibrering motsvarar sannolikt bättre den typ av sjö som Malgomaj representerar, d v s relativt stor, djup och näringsfattig. Johansson & Nordvarg (2002) 5 Torbjörn Johansson och Lennart Nordvarg har presenterat en kalibriering av Vollenweidermodellen som är specifikt anpassad för fiskodling. De har gjort egna mätningar och sammanställt data från 7 olika sjöar i framförallt Sverige. Ett problem med Vollenweidermodellen är skillnader i sedimentationshastighet av organiskt material från olika källor. Det är sannolikt en stor skillnad mellan fosfor som tillförs sjön via rinnande vatten och fosfor som kommer från en fiskodling. Andelen partikulärt fosfor i förhållande till löst fosfor är troligen större från en fiskodling än t ex en älv. Detta skulle innebära att en relativt större andel fosfor från odling sedimenterar till botten och undantas primärproduktionen. Modellen enligt Johansson & Nordvarg tar bättre hänsyn till denna effekt än de två OECD kalibreringarna därför att den inkluderar sedimentation av organiskt material som kommer av odling. Resultat I en första analys beräknas den teoretiska fiskproduktionen i Malgomaj via skillnaden mellan jämförvärdet och nuvarande fosforhalt. Med detta menas hur mycket fiskodling som behövs 4 OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development). (1982). Eutrophication of waters, monitoring, assessment and control. OECD. Paris, France. 5 Johansson, T & Nordvarg, L Empirical mass balance models calibrated for freshwater fish farm emissions. Aquaculture 212:

5 för att höja dagens fosforhalt till den teoretiskt ursprungliga och normala halten. I tabell 3 visas resultaten från tre olika beräkningar baserat på olika kalibreringar av Vollenweidermodellen. OECD (1982) hela databasen är den mest restriktiva och ger en årlig fiskproduktion inom ramen för återställande till ursprungstillståndet av ca 2200 ton, medan OECD med enbart Nordiska sjöar ger en något högre produktion, 2700 ton per år. Kalibreringen av Johansson & Nordvarg ger det klart största utrymmet för odling, hela 5000 ton per år. Vilken av modellerna som är bäst lämpad i detta avseende är svårt att uttala sig om. Eftersom sedimentationen av partikulärt organiskt material förväntas vara högre än normalt i regleringsmagasin så är egentligen ingen av de kalibreringar som använts lämpliga för denna typ analys. Tyvärr saknas en kalibrering för reglerade vatten. Sett ur ett försiktighetsperspektiv är OECD hela databasen sannolikt ett relativt säkert val, med liten risk för oönskade effekter. Modellen enligt Johansson & Nordvarg indikerar dock att produktionen kan vara väsentligt högre utan att man höjer fosforhalten över bakgrundsvärdet. Tabell 3. Beräknad teoretisk fiskproduktion i Malgomajsjön via tre olika kalibreringar av Vollenweider-modellen (avrundat till närmaste hundratal). Beräkningen har baserats på att höja dagens fosforhalten till det teoretiskt ursprungliga bakgrundsvärdet. Teoretisk produktion Kalibrering (ton) OECD (1982) Hela databasen 2200 OECD (1982) Nordisk kalibrering 2700 Johansson & Nordvarg (2002) 5000 Ett annorlunda sätt att ge underlag för tillståndsavvägningar är att beräkna ökningen av fosforhalten i sjön som ett resultat av olika produktionsnivåer inom fiskodling (tabell 4). Beräknat via OECD (1982) hela databasen så ger en fiskproduktion om 5000 ton per år en ökning av fosforhalten med 6.8 μg / l (tabell 4). Om den nuvarande halten ligger på 3.0 μg / l så blir halten med odling 9.8 μg / l. Om Malgomajsjön inte var reglerad är det inte otänkbart att fosforhalten skulle ligga runt 10 μg / l som ett resultat av mänsklig påverkan (jordbruk, skogsbruk, avloppsreningsverk, industri, etc). Tabell 4. Teoretisk ökning av fosforhalten i Malgomajsjön vid olika nivåer på fiskproduktion i odling. Beräkningen bygger på OECD (1982) hela databasen. Genom att addera höjningen från odling med uppmätt halt erhålls teoretiska fosforkoncentration. Fiskproduktion (ton) Teoretisk ökning av fosforhalten i sjön (μg / l) , , , , ,8 Ökat fiskproduktion Som tidigare nämnts så är en av de tydligaste negativa effekterna av oligotrofiering (minskning av näringsämnen) en minskande produktion av vild fisk i regleringsmagasin. I en 5

6 stor studie med sjöar från hela världen finns ett tydligt samband mellan halten av fosfor och produktionen av fisk 6. Sambandet kan matematiskt beskrivas som: Log 10 FP = log 10 TP där FP är fiskproduktion (kg/ha) och TP är totalfosfor (μg / l). Med hjälp av denna formel kan man beräkna den teoretiska fiskproduktionen i Malgomajsjön. Vid nuvarande fosforhalt om 3 μg / l blir fiskproduktionen 3.8 kg per hektar. Om fosforhalten tillåts öka till 5.9 via en fiskodling om 2200 ton produktion per år så ökar fiskproduktionen i sjön till 6 kg per hektar. De sjöar som ingår i studien är dock förhållandevis näringsrika vilket gör att modellen möjligen ej passar för lågproduktiva sjöar. I en opubliserad modell framtagen vid institutionen för Vattenbruk har data modellerats för mer näringsfattiga fjällsjöar. Modellen uttrycks matematiskt som: log 10 FP = ,996(log 10 TP) -0,509 Motsvarande resultat med denna modell ger ett nuvärde på 1.4 kg fiskproduktion per hektar, medan en ökning av fosforhalten till 5.9 μg / l ger en produktion av vild fisk på 7.2 kg per hektar. Det är således inte orimligt med en ökad produktion av vild fisk med 1.5 till 5 ggr dagens nivå vid etablering av en fiskodling med 2200 tons årsproduktion. 6 Downing, J. A., Plante, C. and Lalonde, S Fish production correlated with primary productivity, not the morphoedaphic index. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 47:

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Var placeras en fiskodling? Fiskens krav Lämplig vattentemperatur God syresättning Vattenomsättning i kassen (strömmar, djup) Fiskodlarens krav Elförsörjning

Läs mer

Förslag till modeller för tillståndsbedömning av fiskodling, kontrollprogram och analys av miljöpåverkan

Förslag till modeller för tillståndsbedömning av fiskodling, kontrollprogram och analys av miljöpåverkan Förslag till modeller för tillståndsbedömning av fiskodling, kontrollprogram och analys av miljöpåverkan Anders Alanärä Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 9 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Näringspåverkan av fiskodling i regleringsmagasin

Näringspåverkan av fiskodling i regleringsmagasin Näringspåverkan av fiskodling i regleringsmagasin Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2012:20 Näringspåverkan av fiskodling i regleringsmagasin Hampus Markensten, Jens

Läs mer

Vattenkraft och Miljö

Vattenkraft och Miljö Vattenkraft och Miljö Resultat av sex års samarbete mellan Kraftföretag, Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Energimyndigheten Cristian Andersson, Elforsk AB "Vattenkraft - miljöeffekter, åtgärder och

Läs mer

Påverkan övergödning Storsjön

Påverkan övergödning Storsjön Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,

Läs mer

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Bright Water Fish Sweden AB ansöker nu om tillstånd från Länsstyrelsen att få föda upp ca 5 700 ton regnbåge

Läs mer

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens

Läs mer

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Mälarens grumlighet och vattenfärg Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken

Läs mer

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 3 NÄRINGSTILLFÖRSEL TILL SJÖREGLERINGSMAGASIN 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SKADOR

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Gässens som omflyttare av näringsämnen. Lisa Dessborn

Gässens som omflyttare av näringsämnen. Lisa Dessborn Gässens som omflyttare av näringsämnen Lisa Dessborn Varför kan näringsförflyttning vara ett problem? Övergödning (näringstillförsel av främst kväve (N) och fosfor (P)). Varför är just gäss så intressanta?

Läs mer

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN 2015-04-20 LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: 537-9859-2014 YTTRANDE

TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN 2015-04-20 LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: 537-9859-2014 YTTRANDE TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN 2015-04-20 LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: 537-9859-2014 YTTRANDE Efter genomgång av samrådshandling Förslag på åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt 2015-2021

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Fruset dagvatten = Snö!

Fruset dagvatten = Snö! Fruset dagvatten = Snö! Snöhanteringsstrategier Hur uppkommer en snöhanteringsstrategi? Vem är ansvarig? Snökvalitet Föroreningar i snö - hur skiljer de sig från dagvatten? Vad påverkar föroreningsinnehållet

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

Länsstyrelsens syn på vattenbruk

Länsstyrelsens syn på vattenbruk Länsstyrelsens syn på vattenbruk Kassodling i kustvatten, sjöar och kraftverksmagasin! Snårigheter och möjligheter vid tillståndsprövning och tillsyn av fiskodlingar! Thomas Rydström Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05 Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett

Läs mer

Kriterier för lokalisering av vatten lämpliga för fiskodling. Anders Alanärä och Tord Andersson

Kriterier för lokalisering av vatten lämpliga för fiskodling. Anders Alanärä och Tord Andersson Kriterier för lokalisering av vatten lämpliga för fiskodling Anders Alanärä och Tord Andersson Vattenbruksinstitutionen Rapport 26 Umeå 2000 Kriterier för lokalisering av vatten lämpliga för fiskodling

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 2005 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet

Nyhetsbrev nr 2 2005 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet Nyhetsbrev nr 2 25 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet Hej! I årets andra brev kommer nu de första bearbetade resultaten från växtnäringsprovtagningen i projektets demonstrationsvåtmark i Södra Stene.

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Många bäckar små. Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak. Rapport 2005:49

Många bäckar små.  Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak. Rapport 2005:49 Rapport :9 Många bäckar små Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak www.o.lst.se PRODUKTION Länsstyrelsen Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten PROJEKTLEDARE Hans Oscarsson,

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt SLU Institutionen för mark och miljö Torbjörn Nilsson 1 Syftet och nyttan av projektet

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Case fiskodling Malmön

Case fiskodling Malmön Case fiskodling Malmön Närsalter, utveckling, etablering Mari5ma klustret Förhindrar miljökvalitetsnormer marin näringsutveckling? Frega?en Stenungsund, 20160825 Carl Dahlberg Synopsis E? fik5vt företag

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi

Läs mer

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 24 oktober 2001 1 Inledning I dagens

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box

Läs mer

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten När är kostnaderna för att genomföra åtgärder

Läs mer

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan Göran Lindström 2016-04-14 Vattenförvaltningsdag vid SMHI Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan (Allt är preliminära beräkningar!) NET - ett mångsidigt

Läs mer

MILJÖTILLSTÅND. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25127, Fax.nr.(018) 16595 Hemsida. www.mpn.aland.fi.

MILJÖTILLSTÅND. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25127, Fax.nr.(018) 16595 Hemsida. www.mpn.aland.fi. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25127, Fax.nr.(018) 16595 Hemsida. www.mpn.aland.fi MILJÖTILLSTÅND Datum 01.10.2002 Ärendenummer MPN-00-100 Sökanden Ärende Djurholms

Läs mer

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Tillsammans för världens mest hållbara stad Tillsammans för världens mest hållbara stad Bräddning i Stockholm från kombinerat ledningsnät BERÄKNINGAR, PROPORTIONER OCH ÅTGÄRDSNIVÅ MATHIAS VON SCHERLING, PROJEKT UTREDNING OCH UTVECKLING Nödbrädd

Läs mer

Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Underlag och förslag till reviderade bedömningsgrunder för siktdjup

Underlag och förslag till reviderade bedömningsgrunder för siktdjup Underlag och förslag till reviderade bedömningsgrunder för siktdjup Anders Wilander och Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU Naturvårdsverkets programområde Levande sjöar och vattendrag Avtal

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har

Läs mer

Bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag

Bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag Bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag En sammanfattning av kunskapsläget med rekommendationer för statusklassningar. Jens Fölster SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:9 Referera gärna

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning. Utökat tillstånd till fiskodling för Svensk Fjällröding AB i Landösjön

Miljökonsekvensbeskrivning. Utökat tillstånd till fiskodling för Svensk Fjällröding AB i Landösjön 2013-04-05 Version 2.0 Länsstyrelsen Västernorrland Miljöprövningsdelegationen 871 86 Härnösand Hushållningssällskapet Västernorrland Kenneth Ottosson Gränsgatan 33 852 38 Sundsvall Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

Åtgärder inom lantbruket kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB

Åtgärder inom lantbruket kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB Åtgärder inom lantbruket kalkfilterbäddar och fosfordammar Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB Bakgrund Forskning & Utveckling Utvärdering av kalkmaterial 2011-2014 Samarbete mellan IVL och

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Dnr 501-6810-2011 Innehåll Innehåll... 1 Bakgrund... 1 Utredning och val av åtgärd... 2 Teknisk beskrivning... 3 Resultat... 4 Skötsel... 4 Deltagande...

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) Kunskap färdig att använda Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) En grupp forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Produktionsvåtmark för framställning av biogas

Produktionsvåtmark för framställning av biogas Produktionsvåtmark för framställning av biogas Trelleborgs kommun 2011-03-03 Administrativa uppgifter Beställare Beställarens namn: Trelleborgs kommun, Miljöförvaltningen Adress: Rådhuset 231 83 Trelleborg

Läs mer

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 8 november 2001 1 Inledning

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN Fosforflöden (kg/år) till Edsviken (efter uppskattad rening). (Bild: von Scherling M., 2003) Thomas Larm och Mathias von Scherling Rapport Stockholm 2003-02-25 Uppdragsnummer

Läs mer

TORNE OCH KALIX ÄLVAR

TORNE OCH KALIX ÄLVAR Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE

Läs mer

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen

Läs mer