SWECO PM. Anna Sorelius

Transkript

1 UPPDRAG Skytteskogen Eslöv UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE DATUM Anna Sorelius UPPRATTAD AV Anna Sorelius/Anna Olofsson Provtagningsplan - Skytteskogen Bakgrund1 Är 2008 utförde Sweco Environment AB en översiktlig undersökning av den f d skjutbanan inom området. Undersökningen omfattade jordprovtagning i ytliga jordlager (0,0-0,2 alt 0,3 m) i kulfånget2, markerat med nr 1 i bilaga 1, samt i övre delen av blinderingsvallen, markerad med nr 2 i bilaga 1. Både kulfånget och blinderingsvallen användes vid skytte från långt håll, m. Vid undersökningen konstaterats höga halter av bly, antimon, koppar, nickel och kadmium till 0,3 m djup. Enligt Vitbok Om bly i kulfång når blyhalterna i kulfång generellt bakgrundsnivån vid ca 50 cm djup (Qvarfort, 2008). Inga försök gjordes att avgränsa föroreningsspridningen i djupled. Vidare utfördes ingen provtagning vid sidan av kulfånget eller blinderingsvallen, och heller inte i området med de tre mindre blinderingsvallarna (markerade med nr 3, 4 och 5 i bilaga 1). Under 2012 gjorde Eslövs kommun en inventering enligt Naturvårdsverkets modell, MIFO fas I, för skjutbaneområdet. Området placerades i riskklass 2, vilket innebär stor risk för människors hälsa och miljö. Kortfattad historik Information om skjutbanan och hur skyttet bedrivits har erhållits från östen Tarland på Eslövs skyttegille, via telefonsamtal samt platsbesök vid skjutbanan Skjutbanan var i drift mellan 1888 och Skyttet bedrevs från platser märkta med 100, 200, 300 och 400 i bilaga 1. Från skjutvallarna vid 100 och 200 m, sköts mot måltavlor som var uppställda mot kulfånget (1). Skyttet utfördes in mellan de tre mindre blinderingsvallarna (3, 4, 5). Från avstånden 300 och 400 m, sköts mot måltavlor som troligtvis var placerade i bakkant av den större blinderingsvallen (2). Markörena som satt i skydd i markörgraven, mellan kulfång (1) och blinderingsvall (2), kontrollerade och rapporterade träffbilden. Tarland anger att s k remingtongevär användes och att skytte utfördes mot tavlor av järn. Patronerna tillverkades oftast av skytten själv, genom att avfyrade patroner laddades om med ny tändhatt, nytt krut och en ny kula. Endast blykulor användes, men det är möjligt att kulorna 1 Sammanställd information från FFU (Eslövs kommun, 2012) samt rapport från tidigare undersökning (Sweco, 2008). 2 Kulfånget utgörs av en jordvall längs med den västra änden av skjutområdet. Det är oklart om vallen är anlagd eller naturlig. 1 (6) Sweco Kungsgatan 2 SE Helsingborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Anna Sorelius Geolog/Uppdragsledare Helsingborg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) anna.sorelius@sweco.se ANOF p:\1237\ _skytteskogen_eslöv\000\19 original\provtagningsplan_signerad.docx

2 delvis var mantlade. Då kulan träffade järntavlan spreds metallfragmenten nedåt, uppåt och åt sidorna. Ofta förblev dock kulorna någorlunda intakta, varmed de kunde samlas in och stöpas till nya kulor efter nedsmältning av blyet. Tarland tror inte att området mellan skjutvallarna (100, 200, 300, 400) och kulfånget (1) respektive blinderingsvallen (2), är förorenat. Han bedömer heller inte att området runt skjutvallarna bör vara förorenat. Ingen information har framkommit om att någon av blinderingsvallarna eller kulfånget ska ha täckts med nytt material. Figur 1. Bild tagen mot söder, med den större blinderingsvallen till vänster i bild och kulfånget till höger. 2 (6) ANOF p:\1237\ _skytteskogen_eslöv\000\19 original\provtagningsplan_signerad.docx

3 -ab. Rekommendationer för provtagning Jord 1kommande utredning föreslås fokusområden enligt tabell 1. Tabell 1. Fokusområden för provtagning av jord, motiv för provtagning samt föreslagen metod för uttag av prov. Siffor och symboler hänvisar till numrering i figur i Bilaga 1. Område Del av kulfång (1) som inte tidigare undersökts. Föroreningssituationen på djupet i och invid kulfång (1) och blinderingsvall (2). 3,t I de mindre blinderingsvallarna (3, 4, 5). Vid skjutvallar (100, 200, 300, 400) samt mellan dessa och träffzonerna(1, 2). Motivering Den södra delen av kulfånget (vid blinderingsvall 3, 4, 5) samt den del av kulfånget som sträcker sig norr om blinderingsvallen (2), har inte undersökts. Skytte har bedrivits även mot dessa delar. Föregående undersökning har endast omfattat provtagning och analys av ytliga jordlager. Ingen avgränsning i djupled har gjorts. Området framför kulfånget (1) och blinderingsvallen (2) har inte undersökts. Fragment från kulor kan ha spridits framåt efter träff. Vidare kan kulor ha nått mark innan avsett mål. Ingen av de tre mindre blinderingsvallarna (3, 4, 5) har undersökts. Vallarna kan ha träffats vid felträff, varmed störst risk bedöms föreligga i vallarnas östra delar samt på "insidan" av vallarna. Erfarenheter från sanering av skjutbanor har visat att området mellan skjutvallar och träffzon kan vara förorenat, främst vid skjutvall. Metodik Prov tas ut med spade alt spadborr1, samt vid skruvborrning2. Prov tas ut vid skruvborrning2, inledningsvis till 1,0 m djup. Prov tas ut med spade alt spadborr1, samt vid skruvborrning2. Prov tas ut med spade alt spadborr1. Proven tas ut med spade alt spadborr m från skjutvall. 1 Provtagning ytlig jord. 2 Provtagning till 1,0 m el djupare. 3 (6) ANOF p:\1237\ _skytteskogen_eslöv\000\19 original\provtagningsplan_signerad.docx

4 Ytlig provtagning: Prov uttas med spade alternativt spadborr från 0-0,2 m samt 0,2-0,4 m. Ungefärliga placeringar av provpunkter framgår av bilaga 1. 1kulfång, rasterat område i bilaga 1: Prover uttas i två horisontella linjer (jmf Sweco 2008), med avstånd ca 10 m mellan varje delprov. Uttagna jordprov analyseras med fältinstrument (XRF)3, i fält alt. efter avslutat fältarbete. Provtagning till 1,0 m (eller djupare): Prov omfattande varje 0,2 m uttas med hjälp av borrbandvagn till ett inledande djup av 1,0 m. Ungefärliga placeringar på provpunkter framgår av bilaga 1. XRF3 används i fält för dubbelmätning på prov mellan 0,8-1,0 m. Vid påvisat förhöjda halter, borras ännu en meter och ytterligare prover tas ut enligt ovan. Ny dubbelmätning görs på prov från 1,8-2,0 m. Proceduren upprepas tills uppmätta halter i prov från djupast uttagen nivå, bedöms underskrida relevanta riktvärden. Efter avslutat fältarbete utförs dubbla mätningar på prover från ytan och nedåt, tills utförd dubbelmätning visar på halter underskridande relevanta riktvärden. Uttagna prov sparas i 3 mån för att möjliggöra kompletterande metallanalyser, laktester samt siktanalyser. Grundvatten Lakvatten (regn som infiltrerar genom kulfång) bildas och når med tiden grundvattnet. Vi föreslår därför att provtagning av grundvatten inkluderas i undersökningen. Föreslagen omfattning: Installation av totalt 3 grundvattenrör enligt bilaga 1. (Tre installerade grundvattenrör är ett minimum för att en bedömning av grundvattnets strömningsriktning ska kunna göras.) Uttag av grundvattenprov, inledningsvis 2 st, för laboratorieanalys avseende metaller. Konduktivitet, ph, temperatur samt redox mäts i fält med sk flödescell. Prov tas ut när värdena stabiliserats. Uttagna prover filtreras i fält innan de skickas till ackrediterat laboratorium för analys. 3 På samtliga uttagna jordprov görs dubbelmätningar med röntgenfluorescensspektrofotometer (XRF). Bedömning av föroreningshalt baseras på erhållet utslag avseende i första hand bly. 4 (6) ANOF p: \ _skytteskogen_eslöv1000\19 originarprovtagningsplan_signerad.docx

5 Ytvatten Utan att ha utrett områdets historik och natur i detalj, kan konstateras att Trollsjön är ett gammalt kärr med trolig koppling till grundvattnet i anslutning till skjutbanan. Detta motiverar provtagning av ytvatten i Trollsjön söder om Trollsjögatan. Sediment Delar av Trollsjön är belägen framför den större blinderingsvallen (2), vilket motiverar provtagning av sedimenten (0,0-0,2 m). Provet tas från ackumulationsbotten, söder om Trollsjögatan. Analyser Metaller som enligt Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2006) är aktuella vid denna typ av skjutbanor är, förutom bly, koppar och antimon, även zink, vismut och arsenik. Det har inte framkommit uppgifter som indikerar att några andra föroreningar än metaller skulle vara aktuella. Jord Baserat på resultat erhållna vid XRF-mätning, väljs ca 10 prov ut för laboratorieanalys avseende tungmetaller, inklusive antimon. Prover med varierande XRF-resultat (indikerat höga och låga halter) väljs ut för analys, i syfte att möjliggöra senare korrelering av halter uppmätta vid XRFmätningar med faktiska halter. 1 tre jordprov mäts ph. Grundvatten Ansvarig fälttekniker vid undersökningen bestämmer ur vilka två av de tre installerade grundvattenrören vattenprov för analys lämpligen tas ut. Proverna analyseras med avseende på tungmetaller. Ytvatten Ett prov på ytvatten uttas för analys avseende tungmetaller. Sediment Uttaget prov analyseras med avseende på tungmetaller, inklusive antimon. Avvägning Installerade grundvattenrör samt nivåer för närliggande ytvatten mäts in och avvägs, i syfte att kunna bedöma grundvattnets flödesriktning. 5 (6) ANOF pal 237 \ _skytteskogen_eslä A000\19 original\provtagningsplan_signerad.docx

6 Bilagor Bilaga 1: Provtagningsplan Sweco Environment AB Helsingborg Vatten och Miljö Anna Sorelius Anna Olofsson Referenser Naturvårdsverket,2006 Rapport 5624, Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om blyi ammunition Sweco, 2008 översiktlig undersökning av fd Skjutbana. Eslövs kommun, 2012 Förfrågningsunderlag för upphandling av provtagningsprogram Skytteskogen. Tarland, Osten 2012 Telefonsamtal och e-post Qvarfort et al, 2008 Vitbok Om bly i kulfång 6(6) ANOF p:\1237\ _skytteskogenfislöv\ original\provtagningsplan_signerad.docx

7 Bilaga 1: Provtagningsplan (Provpunkternas placeringar är ungefärliga.) SWECO ad5 hvey EAJArm :;kytte«plob skpoutiot: nytto»kovon ffnm tli1:1 4:40 0.? Ritning över området (ej skalenlig). Noteringar från Östen Tarland, Eslöv skyttegille. Skruyborrning a Skruyborrning och installation av grundvattenrör X Provtagning, ytlig jord/sediment Provtagning ytlig jord/sediment Provtaging av sedimet Provtagning av kulfång enligt instruktion i.