Modellering med programmet RES2DINV för bestämning av sulfidinnehåll och bergskvalité från Resistivitet och Inducerad Polarisation
|
|
- Åke Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Modellering med programmet RES2DINV för bestämning av sulfidinnehåll och bergskvalité från Resistivitet och Inducerad Polarisation Elin Ekman ISSN B649 Bachelor of Science thesis Göteborg 2011 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S Göteborg Guldhedsgatan 5A S Göteborg SWEDEN
3 Abstract According to a consultant report (Hogmalm 2011) a mineralization of pyrite has been observed in the bedrock of the southeastern parts of the Sahlgrenska area. This in a contact zone between granite and gneiss. When building a new parking garage the mineralized portion of the bedrock was blasted. During the same period of time high levels of copper was measured in the ponds at Slottsskogen. In this thesis, at the level of Bachelor s degree, has the measurements of resistivity and Induced Polarization (IP) been processed to give an idea of whether the copper pollution can be linked to the mineralization found at Sahlgranska. The profile crosses a granite next to a weakness zone that makes the contact between the granite and the gneiss. The measurements have therefore also been used to show the quality of the bedrock. The resistivity and Induced Polarization measurements show that the poor quality associated with the contact zone extends further up in the granite than what could be adopted before. However, no evidence of copper content was found. Keywords: Geophysics, Resistivity, Induced Polarization, Göteborg, Sweden
4 Sammanfattning Enligt en konsultrapport (Hogmalm 2011) har en mineralisering av pyrit observerats i berggrunden i Sahlgrenskaområdets sydöstra del. Detta i en kontaktzon mellan granit och gnejs. Vid uppförandet av ett nytt parkeringshus har man sprängt i den mineraliserade delen av berget. I samband med detta har höga halter av koppar uppmäts i dammarna vid Slottsskogen. I detta examensarbete på kandidatnivå bearbetas mätningar av resistivitet och Inducerad Polarisation (IP) för att kunna ge en bild av huruvida kopparföroreningarna går att koppla till den mineralisering som påträffats vid Sahlgrenska. Profilen går över en granit intill den svaghetszon som utgör kontakten till en gnejs. Mätningarna används därför även för att visa på hur bergskvalitén ser ut i graniten. Resistivits- och Inducerad Polaristationsmätningarna visar på att den dåliga kvalitén knuten till kontaktzonen sträcker sig längre upp i graniten än vad som kunde antas innan. Dock har inga tecken på kopparinnehåll hittats. Nyckelord: Geofysik, Resistivitet, Inducerad Polarisation, Göteborg, Sverige
5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Projektbeskrivning Geologi och områdesbeskrivning Metod Teori Inducerad polarisation (IP) Resistivitet Utförda mätningar Modellering Felkällor och begränsningar Resultat Resultat Inducerad polarisation (IP) Resultat Resistivitet Tolkning Inducerad polarisation (IP) Tolkning Resisitivitet Diskussion Rekommendationer Slutsatser Tack Referenser Litteratur Internet Opublicerat Bilaga
6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Enligt en konsultrapport (Hogmalm 2011) har en mineralisering av pyrit observerats i berggrunden i Sahlgrenskaområdets sydöstra del. Vid uppförandet av det nya parkeringshuset har man sprängt i den mineraliserade delen av berget. Svavel som då frigjorts kan ha varit en bidragande orsak till de förhöjda halterna av Cu som uppmätts nedströms i Slottsskogen under samma period. Det är ännu oklart vart kopparen kommer ifrån. Ingen koppar har hittills hittats i mineraliseringen eller i omkringliggande berg. Det finns en möjlighet att kopparen endast finns lokalt i berget eller att den koppar som fanns i sprickorna redan lösts upp. Hogmalm har även en idé om att kopparen finns bundet i sedimentet i vitsippedalen och att svavlet från mineraliseringen hjälpt till att lösa upp detta. Sulfidmineraliseringen som påträffades vid bygget av parkeringshuset vid Sahlgrenska är en av få i västra Sverige. Även om denna typ av mineralisering är ovanlig i Västsverige så kan det medföra problem om man stöter på dem. När sulfider frigörs kan pyrit bryts ned till järnoxider och svavel. Det finns då stor risk att svavlet löses upp i regnvatten och bildar svavelsyra. Svavelsyra kan ha två negativa effekter på miljön, dels försurning och dels att vattnets förmåga att lösa metaller ökar kraftigt. Ett fall som liknar det vid Sahlgrenska var när E6:an norr om Uddevalla byggdes ut. En stor mängd med mineraliserade sprickytor frigjordes vid sprängningsarbetet. Sulfiderna i sprickmineraliseringarna gav upphov till försurning och metallföroreningar av Kärraån nära E6:an.(Hogmalm, 2011 Sweco rapport) 1.2 Projektbeskrivning Syftet med projektet är att undersöka huruvida orsaken till koppar föroreningarna vid Slottsskogen går att härleda till sulfidmineraliseringen vid Sahlgrenska eller området däromkring. Det ska undersökas om sulfidmineraliseringen går att återfinna i Kärragraniten som ligger intill den sprickzon där mineraliseringen hittats. Då mineraliseringen skulle kunna vara bunden till sprickzonen så kommer jag även att undersöka hur bergskvalitén ser ut i Kärragraniten. De geofysiskametoder som skall användas för att utreda detta är inducerad polarisation(ip) och resistivitet. Resultatet från mätningarna kommer att tolkas och bearbetas med hjälp av programmet RES2DINV version Geologi och områdesbeskrivning Det geologiska område som Göteborg ligger i kallas för den sydvästskaninaviska provinsen och närmare bestämt det västra segmentet. Den sydvästskandinaviska provinsen delas upp i två delar det västra segmentet och det östra segmentet (se figur 1).En mylonitzon delar dem från varandra. Mylonitzonen är starkt deformerad och sönderskjuvad. Detta beror på att den, som resten av sydvästskaninaviska provinsen, utsatts för svekonorvegiskdeformation. Svekonorvegiska orogenesen har deformerat, metamorfoserat och nybildat bergarter i provinsen under perioden ca miljoner år sedan. Bergarterna i det västra segmentet utgörs av gnejsiga granitoider, suprakrustala bergarter i form av stora Le Marstrand, nord-sydliga diabasgångar och mindre massiv av basiska bergarter. (Lindström, M., Lundqvist, T., Lundqvist, J 1991) 1
7 Figur 1. Det bruna på kartan representerar det västra segmentet och det rosa visar det östra segmentet. Mylonitzonen delar dessa från varandra. ( Profilen går tvärs ett massiv med röd granit. Enligt Hegardt (Hegardt, 2007) är graniten ca 1300 miljoner år och han har även valt att kalla den för Kärra graniten, vilket kommer att användas i denna rapport. Den sulfidmineralisering som hittats vid bygget av Sahlgrenskas parkeringshus ligger i en sprickzon öst nordöst om Kärragraniten. Sprickzonen ligger i kontakten mellan Kärragraniten och en äldre (1550 miljoner år) gnejs(hogmalm, 2011). Zonen karakteriseras av en dalgång som sträcker sig mellan Göteborg och Mölndal genom Toltorpsdalen. Den småskaliga geologin i området överensstämmer med det som kan ses i större skala i västra Sverige. En mängde sprickzoner ligger orienterade i samma riktning som Toltorpsdalen. Området ligger i Änggårdsbergens nordöstra hörn men en utsikt över Sahlgrenska sjukhusets område. Kärragraniten utgör ett massiv med skarp topografi vilket gör att området som undersökts ligger högt över havet och har en besvärlig terräng som inte underlättar geofysiska mätningar. Den under sökta profilen kan ses i figur 2. 2
8 Figur 2. Område markerat med rött. ( g%c3%b6teborg&searchtype= ) Figur 3. Profilen visas med den svarta linjen med pilar och parkeringshuset ligger vid den röda stjärnan. ( ) 3
9 2 Metod 2.1 Teori 2.1.1Inducerad polarisation (IP) År 1912 rapporterade Conrad Schlumberger om fenomenet inducerad polarisation (IP). Under andra världskriget användes metoden för att detektera minor ute till havs. Idag används Inducerad polarisation (IP) framför allt inom metallprospektering och i lite mindre utsträckning vid prospektering av grundvatten (Reynolds, 1997). Men man har även på senare år börjat använda metoden inom miljöutredningar. Inducerad polarisation (IP) har visat sig vara en bra metod då man tittar på lakvatten från deponier (Johansson och Jones 2007). Inducerad polarisation (IP) mättes förr som en bieffekt av Resistivitetsmätningar men i dag finns det instrument speciellt anpassade för IP-mätningar. Det som mäts är markens förmåga att lagra laddning. Det kan ta sekunder eller till och med flera minuter för laddningen i marken att klinga av. Att marken lagrar laddning på detta sätt kan bero på två olika fenomen, membranpolarisation eller elektrodpolarisation. När ett material har en stor andel porer med en liten pordiameter riskerar dessa att blockeras. Det är detta som kallas membranpolarisation. Orsaken till detta kan vara flera saker men den främsta orsaken är att många mineral, så som lermineral, är negativtladdade på ytan. I den vätska som fyller porerna finns både anjoner och katjoner (negativt laddade respektive positivt laddade). De positiva jonerna sätter sig på de negativa mineralytorna och bildar ett orörligt skikt. Detta kan bli upp till 100 μm tjockt och i vissa fall blockera poren helt. Då strömmen sluts så bildas ett externt elektriskt fält. Inom detta rör sig anjoner mot positivtladdade ställen och tvärtom med katjonerna som rör sig mot negativladdning. Då porerna blockeras av joner så uppstår en lokal spänningsskillnad. När man sedan bryter strömmen så upphör polarisationen långsamt på grund av att jonerna diffunderar ut gradvis. Om detta inte går för fort så kan en IP effekt mätas. Figur 4 (A) visar membranpolarisation på grund av förträngning av porer mellan två mineral och (B) visar membranpolarisation vid negativt laddade partiklar i en porkanal, (Johansson & Jones, 2007). Figur 4. Visar Membranpolarisation vid (A) förträngning av porer mellan två mineral och (B) vid negativt laddade mineral i en porkanal (Reynolds 1997) 4
10 Den andra typen av polarisation kallas för elektrodpolarisation. Denna typ förekommer runt kroppar med hög ledningsförmåga så som metallsulfider och metalloxider. Elektrodpolarisation är främst ett ytfenomen vilket betyder att ju större yta en kropp har desto större IP-effekt. Innan strömmen leds ned i marken ligger kropparna i en laddningsneutral miljö. När ström leds ned i marken uppstår, precis som vid membranpolarisation, ett externt laddningsfält som ger upphov till polarisation över de konduktiva kropparna. Kropparna attraherar positiva respektive negativa laddningar och när jonerna rör sig mot kropparna minskar polarisationen. Då strömmen bryts diffunderar jonerna tillbaka ut i marken och en IP-effekt kan mätas, (Johansson & Jones, 2007). Figur 5. Visar elektrodpolarisation. (A) laddningsneutral miljö i en porkanal och (B) polarisation då en konduktiv kropp blockerar en porkanal. (Reynolds 1997) Olika material ger självklar olika IP-effekt. Material som innehåller metallsulfider och metalloxider ger en stor IP-effekt och nedåt i effekt finns bland annat sandsten och lerskiffer. Det som enligt figur 6 ger minst IP-effekt är kalksten och dolomit. En granit ligger runt ms (Farvardini, 2010). De parametrar som behövs för att IP effekten ska bli mätbar är att materialets förmåga att transportera joner är dålig och att joninnehållet i porvätskan är låg. Om ett material har mycket sprickor och porer ökar förmågan att transportera joner vilket leder till en lägre IP-effekt, (Johansson & Jones, 2007). Man kan även se att elektrodpolarisation ger upphov till en större IP-effekt än membranpolarisation (Farvardini,2010). 5
11 Figur 6. IP effekten i mv/v (Bergman, 2009) Inducerad polarisation (IP) kan mätas på olika sätt, dels med frekvensdomänmätningar eller med tidsdomänmätningar. Det senare är det som har använts för mätningar inför detta examensarbete och kommer därför att förklaras här. När man gör tidsdomänmätningar leds en likström (I) med en känd styrka ned i marken. Detta gör att spänningen (U) stiger upp till nivån (U )omedelbart. Se Figur 7. Figur 7. Visar hur spänningen (U) byggs upp gradivis och avklingar då strömmen (I) slås på respektive slås av. (Johansson & Jones, 2007) Under ett kort tag ökar spänningen och slutligen blir den konstant (Umax). Efter tiden (T) bryts spänningen och den faller då direkt ner till nivån (U ) igen. Den tiden det sedan tar för spänningen att klinga av till noll kallas för avklingningstid och benämns (τ). Det är denna tid som kallas för IP-effekt. Inducerad Polarisation kan beskrivas som en funktion av alla de ingående lagrens uppladdningsförmåga (M). Uppladdningsförmågan har enheten (ms). 6
12 1 M = uppladdningsförmågan I = Ström U = Spänning När man tar ytan under avklingningskurvan vid ett visst intervall (t1-t2) får man uppladdningsförmågan. 1/ 2 M = uppladdningsförmåga, skenbar = uppmätt spänning då strömmen slås av = skillnaden mellan och U vid tiden t (Reynolds, 1997) 7
13 2.1.2 Resistivitet Resistivitet är inversen av elektrisk konduktivitet och skrivs som den greksiska bokstaven rho,. SIenheten för resistivitet är ohmmeter (Ωm). Olika material har olika resistivitet och variationen är stor. Med hjälp av resistivitets mätningar kan man skapa sig en bild av hur det ser ut under marken. Dock är osäkerheten ganska stor då resistivitetsintevallen överlappar varandra. Det kan därför vara bra att komplettera med andra typer av mätningar till exempel sondering och geologisk kartering. Resistivitet bygger i grunden på ohm s lag: 3 = motstånd, resistans V = potentialskillnad I = ström (Mussett & Khan, 2000) Man kan förklara resistivitet som att det beror av ledarens längd och area. Då fås en formel som denna: 4 = resistivitet A = area L = längd Figuren nedan visar olika materials resistivitet och de överlapp som finns. Ett materials resistivitet kan bero på och ändras av olika faktorer. Temperatur är en sådan faktor, resistivitet brukar vanligtvis öka med temperaturen. Vatten påverkar resistiviteten en hel del och det är då mängden vatten, lösta joner och deras fördelning i vattnet som är viktigt. Man kan generellt se att vatten ger lägre resistivitet. Ädlare metaller så som koppar och guld har mycket bra ledningsförmåga och därav låg resistivitet medans mineral så som fältspater har hög resistivitet. Man kan även se att bergarter och jordarter med ett högt lerinnehåll tenderar att ha låga resistivitetsvärden. Detta beror på att lermineral är elektriskt ledande partiklar och binder till sig joner. Av detta kan slutsatsen att vittrat berg som ofta innehåller vatten och leromvandling har lägre resistivitet än ovittrat berg. (Farvardini, 2010) 8
14 Figur 8. Variationen i olika materials resistivitet.(johansson & Jones, 2007) Figur 9. Visar resintervall, i ohm m, för olika material (Bergman, 2009) 9
15 De flesta bergarter är uppbyggda av mineral som fungerar som isolatorer. Detta gör att elektriskström måste ta sig fram genom bergartens porer där joner rör sig i porvätskan. Detta sätt att leda ström är en elektrolytisk process. Till följd av detta så har en bergarts porositet (ф)en betydande roll i bergartens resistivitet. Har en bergart dåligt med porer så borde den då har hög resistivitet men man ska inte glömma att även helt kristallina bergarter leder ström och det genom sina spricksystem. På detta bygger man uträkningen av den effektiva resistiviteten som räknas ut med hjälp av Archie s lag (ekvation 5) 5 a, b, c = konstanter ф = porositet f = den del av porerna som innehåller vatten = vattnets resistivitet (Milsom,2003) 10
16 2.2 Utförda mätningar I fält användes Terrameter Ls från ABEM instruments. För att kunna göra ett fullvärdigt gradient utlägg behövdes 4 kablar, ett antal elektroder och ett bilbatteri. Ett utlägg på totalt 500 meter gjordes. För att få till detta så lades först 3 kablar ut med elektroder var 5:e meter. Några roll-along, vilket innebär att man tar den första kabeln när första mätningen är klar och låter den bli nummer fyra i nästa mätning, gjordes och sedan avslutades profilen med 3 kablar med elektroder var 5:e meter igen. Detta som gjordes i början och slutet var för att man skulle få samma täthet med mätpunkter längs hela profilen. Detta resulterade i resistivitets och IP mätningar där det valdes att göra IP mätningarna i 8 fönster. Figur 10. Det mätinstrument som använts i fält, Terrameter Ls, samt elektroder, batteri och kablar. ( ) En avvägning av profilen utfördes med hjälp av avvägningsinstrument, latta och måttband. Figur 11. Topografiprofil 11
17 2.3 Modellering Datan hämtades från Terrameter Ls med en USB-sticka och sparades då som en DAT-fil och som en TXT-fil. Försökte även hämta datan med nätverkskabel för att få databasen. Detta fungerade inte då ett program att öppna det i saknades. Använde istället DAT-filen och öppnade den i RES2DINV version Eftersom databasen inte kunde användas så gick det bara att se det sammanslagna IP fönstret i RES2DINV. Höjdkorrektionerna lades till i DAT-filen genom att man längst ner i filen skrev topograpy in separate list, sedan en 2:a för att RES2DINV skulle förstå att längdsträckan ska räknas om med hänsyn till topografin, efter det följde antalet mätpunkter och sedan avvägningsresultatet. Se exempel på detta nedan. Det hela avslutades med minst fyra nollor. Alla negativa värden samt värden som var mycket avvikande togs bort i RES2DINV innan modelleringen började. Topography in separate list Antalet mätpunkter Den inversions metod som användes i detta projekt var en så kallad least square inversion. Genom att använda denna kan man inkludera markens kända begränsningar i inversionen. Det kan man göra med två olika beräkningsformler. Robust inversion som är ger skarpa gränser och en smooth inversion som istället ger lite mer gradvisa övergångar. I detta fall har en smooth inversion använts då det ger en mer realistisk bild av verkligheten. Elektrodavståndet sattes till halva sitt egentliga värde alltså 2,5 meter istället för 5 meter. RES2DINV frågade om en ofullständig Gauss-Newton metod ville göras. Detta är en metod som kortar ner modellringstiden. I detta fall gjordes dock en fullständig Gauss-Newton metod. Det valdes att göra en Finit-element modellering och att göra modelleringen med 5 iterationer. Iteration är en process där modellen korrigeras och en ny pseudosektion modelleras. För att förtydliga resultatet så testades olika typer av sätt att representera skalan med värden. För att så tydligt som möjligt visa IP-resultatet så användes en user defined linear contourintervals skala med ett contour spacing value på 8. Detta gav en skala som sträckte sig mellan 0 till 120. För resistivitetsresultatet valdes även här en user defined linear contourintervals skalamen här med ett minimun på 1000 och ett contour spacing value på Detta gav en skala från Två andra typer av inställningar redovisas i appendix 1 för att vissa skillnaden på att använda olika typer av skalor. Nedan ses en figur som visar en principiell uppdelning av cellblock. Detta gör RES2DINV för att kunna modellera de komplicerade strukturerna i marken. Programmet räknar ut en skenbar startmodell 12
18 som baseras på ett antal rektangulära celler med konstant storlek och position. (Johansson & Jones, 2007) Figur 12. Visar hur RES2DINV skapar celler utefter mätpunkterna. (Reference Manual, (2010), RES2DINV ver for Windows 98/Me/2000/NT/XP: Rapid 2-D Resistivity & IP inversion using the least-squares method, Geotomo Software) 2.4 Felkällor och begränsningar Under fältmomentet kan en del felkällor uppstå. När marken är torr eller saknar ett ordentligt jordtäcke är det vanligt att elektroderna inte får tillräckligt bra kontakt med marken. Man kan även få problem med att strömmen koncentrerar sig i ytliga lager och man kommer då inte få någon bra bild på djupet. Själva profilen kan vara ett problem i sig om den, som i detta fall, har en besvärlig terräng och topografi. Dels försvårar den själva mätningarna tidsmässing och dels kan det bli problem att höjdbestämma. Det kan vara väldigt svårt att avväga inne i skogen då både träd och höjdskillnader gör att man inte ser lattan på lika långt avstånd. Vid utförandet av 2-D mätningar antar man att geologin i marken bara varierar i 2-D. När man för ner ström i marken kommer den att flöda i tre dimensioner vilket gör att strukturer runt om profilen kommer att påverkar resultatet. Detta medför en stor osäkerhet och att modellen blir missvisande. Om man har som tanke att placera borrpunkter med IP och resistivitetsmätningar som grund finns risken att dessa placeras helt fel. (Loke 2000) Skalan på de pseudosektioner som modellerats följer alltid hela färgskalan oberoende vilka värden skalan är baserad på. Detta kan leda till att man tolkar resultatet som att det är väldigt stora skillnader även då det inte är det. För att begränsa detta projekt har endast en profil gjorts och IP resultatet har bara tolkats i ett sammanslaget tidsfönster. 13
19 3 Resultat 3.1 Resultat Inducerad polarisation (IP) Figur 11 visar inversions modellen för inducerad polarisation (IP) som har modellerats med en smooth inversion. Figur 13. Pseudosektion för IP. 3.2 Resultat Resistivitet Nedan ses den slutliga inversmodellen av resistivitet mätningarna (figur 12). Den har, som tidigare nämnts, modellerats med en smooth inversion. Figur 14. Pseudosektion för Resistivitet. 14
20 3.3 Tolkning Inducerad polarisation (IP) Det översta tunna lagret med större skillnader i IP-effekt tolkas som ett jordtäcke. Den blåa fårgen med värden kring 0 till 35 tolkas som en relativt homogen granit. En del avvikningar i IP-effekt kan ses bland annat vid 200 meter. Detta skulle möjligen kunna tolkas som en sprickzon om man kunde visa på att en likande avvikelse finns i resistivitets resultatet. Det som tydligt går att koppla samman med resistiviteten är den avvikelse som finns vid 320 meter. Jag skulle tolka detta som en större sprickzon. I fält kunde en bäck skådas i denna sänka i topografin vilket kan tyda på att det kan finnas vattenfyllda sprickor. 3.4 Tolkning Resisitivitet Det som jag tolkar som ett jordtäcke i IP-resultatet kan ses även på resistivitets resultatet vilket stärker tron på att det är jordtäcket som avtecknas. Tolkningen av att det är homogen granit stärks med resistivitets mätningarna men man kan med dessa urskilja en skillnad i graniten. Högre upp är resistiviteten högre än längst ner på profilen. Detta tolkar jag som att graniten är våtare längre ner än högre upp vilket indikerar på att bergskvalitén är sämre längre ner i topografin. Vid meter på profilen (den röda linjen på figur 15) ses en svampliknande struktur som lutar åt vänster. Det är högre resistivitet i mitten av strukturen och den avklingar ut i hatten på svampen. Till vänster om strukturen är bergskvalitén dålig och blir snabbt bättre direkt till höger om strukturen. Eftersom profilen sneddar bort från den sönder krossade sprickzonen så ger detta en indikation på hur bred sprickzonen i kontakten verkligen är. Figur 15. Pseudosektion för resistiviteten men en röd linje för att markera ut strukturen. 15
21 4 Diskussion Det ursprungliga syftet med projektet var att utreda huruvida de förhöja kopparhalterna vid Slottsskogen kunde härledas till den sulfidmineralisering som upptäcktes i samband med byggnationen av Sahlgrenskas parkeringshus. Tidigare har inga koppar halter utöver det normal påträffats, varken i den mineraliserade sprickorna eller i berget runtomkring. Den konsultrapport (Hogmalm, 2011) som undersökte möjligheterna till kopparföroreningarna tidigare i år har en del teorier om vart kopparen kommer ifrån. Som tidigare nämnts så finns det tankar om att kopparen skulle kunna vara lokal eller redan urlakad ur de mineraliserade sprickorna men det finns fler möjliga källor. Det kan vara en möjlighet att kopparen finns i sedimenten i vitsippedalen och man borde då undersöka jordartsprover därifrån. Det skulle även kännas meningsfullt att undersöka det vatten som kommer från taken på Sahlgrenska. Eftersom i stort sett alla taken i sjukhusområdet är koppartak så skulle det kunna vara en möjlig källa till kopparhalter i sedimentet. De IP och resistivitets mätningar som jag utfört i området visar dock inte på att det skulle finnas några kopparhalter utöver det normala i Kärragraniten. Dock har jag i denna rapport koncentrerat mig på att leta efter den sulfidmineralisering som tros vara en bidragande orsak till kopparföroreningen. Den sulfidmineralisering som hittats vid byggnationen av det nya parkeringshuset är troligtvis inte utan skuld trots avsaknaden av koppar. Pyrit är ett av det mineral som identifierats i mineraliseringen och den bildar, vid nedbrytning, svavel. Svavel ökar metallers löslighet i vatten vilket säkert kan ha varit en faktor i de förhöjda kopparhalterna (Hogmalm, 2011). Eftersom kopparföroreningen har kommit så plötsligt i samband med byggnationen så verkar den mest troligt att sulfidmineraliseringen har varit en viktig bidragande faktor. Det är då också troligt att kopparföroreningen avstannar när man slutar frilägga mineraliseringen i Sahlgrenskaområdets sydöstra del. Det är sannolikt att den mineralisering som sprängdes sönder vid byggnationen av parkeringshuset ligger som fyllnadsmaterial under parkeringshuset nu. När en mineralisering sönder delas i mindre bitar så ökar mineraliseringens yta och därav också dess påverkan på naturen. För att kunna höja den ph-sänkning som detta bidragit till så rekommenderar jag att man placerar ut kalk. Istället för att använda sig av kalkpulver där effekten kommer omedelbart och inte så särskilt lång så skulle jag rekommendera att det placeras ut kalkblock. Dessa kommer att öka ph:t under en längre period vilket kommer ge en mer långsiktig lösning. Då de mineraliserade sprickorna återfunnits i kontakten mellan graniten och gnejsen så skulle det vara mer relevant att göra geofysiskamätningar tvärs denna. Detta har inte gjorts i detta projekt då det skulle vara mycket svårt och tidskrävande då det går en mycket trafikerad väg längsmed kontakten. Innan man gör detta skulle man kunna göra geofysiskamätningar på gnejsen för att helt utesluta att den innehåller sulfidmineraliseringar. Men då min profil närmar sig kontaktzonen mellan bergarterna och det där inte visar på något sulfidinnehåll så är det mycket troligt att mineraliseringen är mycket lokal. Den andra delen av projektet vara att titta på hur bergskvalitén i en granit kan reflekteras med resistivitets och IP-mätningar. Resultatet har tolkats och det jag har kunnat urskilja är ett troligt jordtäcke och granit som är torr i de högre partierna och våtare längre ner i topografin. Att granitens vatten innehåll varierar på detta sätt är mycket logiskt då vatten rinner nedåt i topografin. Vid 320 meter på profilen har en struktur iakttagits. Den syns på IP bara som en kraftig ökning i effekt med en tydlig droppform. Från modelleringen av resistiviteten kan man på samma längdsträcka se en svampliknande struktur. I mitten har den lägre resistivitet än omgivande berg och i det som ser ut som svampens hat så ökar resistiviteten. Detta fenomen med hög IP-effekt och låg resistivitet är inget som är okänt. Låg resistivitet tyder i många fall på ökat vatteninnehåll, ökad jonhalt eller ökad lerhalt 16
22 (Johansson & Jones, 2007). I detta fall rann en bäck i en sänka vid 320 meter. Det kan vara ett tecken på att det är en zon med ökad spricktäthet som innehåller vatten. Längs profilen syns en tydlig skillnad i växtlighet. Längst ner i profilen är det sumpigt i marken och det är lövskog. Träden längst ner i profilen var tidiga med att sätta löv och några av vårens första vitsippor observerades. När man går uppåt i topografin syns en tydlig förändring i naturen. Marken blir torrare och täcks av blåbärsris och andra marktäckande växter. Uppe i dessa torrare partier dominerar barrträden. Från modelleringen i RES2DINV har jag tolkat det som att bergskvalitén blir sämre längre ner i topografin vilket är rimligt då den sönder krossade kontaktzonen mellan bergarterna går i dalen. Detta kan kopplas samman med skillnaden i växtlighet på så sätt att om bergskvalitén är dålig så är det stor sannolikhet att berget också innehåller mer vatten. Att vattenhalten är högre längre ner i topografin kan stärkas med modelleringen i RES2DINV. När vattenhalten är högre så får man i större utsträckning bladväxter så som lövträd och blommor. Den tydliga skillnaden i bergskvalité längs profilen kan indikera på en möjlig bredd av sprickzonen. På figur 16 ses en tydlig struktur som är markerad med en röd linje. Till vänster om denna är kvalitén dålig och till höger om den blir kvalitén drastiskt bättre. Jag har i figur 16 nedan dragit en lila linje för att visa vart gränsen ner mot sprickzonen möjligen skulle kunna gå. Vägen, nedanför den röda stjärnan, går mitt i dalen och som man ser på höjdkurvorna så ökar topografin kraftigt upp mot profilen. Denna kraftiga höjd ökning kan ge intryck av att sprickzonen är lika bredd som dalen. Men som jag visat med den lila linjen så finns det en möjlighet att det är själva sprickzonen som orsakar den dåliga bergskvalitén på den nedre delen av profilen. Figur 16. Den svarta pilen visar profilen, rödastjärna visar parkeringshuset och det område där sulfider påträffats, den lila linjen visar vart den övre gränsen gör sprickzonen möjligen skulle kunna gå. ( ) 17
23 5 Rekommendationer Om jag skulle fortsätta jobba på detta projekt så skulle jag göra fler profiler intill den som redan är gjord för att tydligare se strukturerna. Även profiler på andra sidan dalen skulle vara en bra idé att göra för att försöka få ut hur långt upp sprickzonen sträcker sig in i gnejsen. Om det fanns en möjlighet så skulle även en profil vinkelrätt mot sprickzonen vara en bra idé men på grund av vägen är detta troligtvis inte möjligt. Jag skulle även komplettera arbetet med en ordentlig kartering för att på så sätt stödja teorin om sprickzonens bredd. Detta är det man skulle kunna fortsätta med om man vill undersöka bergskvalitén men man skulle även kunna fortsätta undersöka kopparföroreningen vid Slottsskogen. Då skulle jag rekommendera att man tog prover på sedimentet i vitsippedalen samt på vatten från Sahlgrenskas koppartak för att undersöka vart kopparen möjligtvis kan komma ifrån. Man skulle även kunna fortsätta med att undersöka sprickmineraliseringens försurandeegenskaper samt undersöka hur mycket svavel som rimligtvis kan ha läckt ut. 6 Slutsatser Dålig bergskvalité, vittrat och sprucket, karakteriseras av låga resistivitetsvärden och höga IPvärden. IP-mätningarna är för osäkra för att man sak kunna vissa på hur bergskvalitén verkligen ser ut. Medans Resistivitets mätningar ger en något tydligare bild. Det finns inga tecken på att det skulle finnas sulfidmineraliseringar i Kärragraniten. 18
24 7 Tack Jag skulle vilja passa på att tacka Eric Hegradt på Bergab för all hjälp med arbete, utan Dig hade det aldrig löst sig. Även Eric Meland från Bergab ska ha stort tack för hjälpen. Förövrigt vill jag tacka Martin Persson, Mattias Ek och Mats Olsson för att Ni försökt hjälpa mig. Tack även till mina handledare Johan Hogmalm och Erik Sturkell. Tack till min opponent Hanna Wiborgh. Sist men inte minst ett stort tack till Marléne Gustavsson, Petter Engwall, Sanna Hansson och Axel Sjöqvist som hjälpt till under fältarbetet. 19
25 8 Referenser 8.1 Litteratur Austin Hegardt, E., Cornell, D.H., Hellström, F.A. & Lundqvist, I., 2007: Emplacement ages of the mid-proterozoic Kungsbacka Bimodal Suite, SW Sweden. GFF, Vol. 129(Pt. 3, September), pp Stockholm. ISSN Bergman B., (2009),Geofysiska analyser (stångslingram, CVES och IP) av lagerföljd och lakvattenrörelser vid Albäcksdeponin, Geologiska institutionen, Centrum för GeoBiosfärsvetenkap, Lunds Universitet. Farvardini D. (2010), Modellering med programmet RES2DINV för bedömning av bergkvalité från resistivitet och inducerad polarisation, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs Universitet. Johansson, B och Jones, S (2007) Ekebodadeponin i Hörby: utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning -En geofysisk undersökning med mätningar av resistivitet och inducerad polarisation. Lunds universitet, Teknisk Geologi. Loke M. H., (2000), Electrical imaging surveys for environmental and engineering studies -A practical guide to 2-D and 3-D surveys Milsom J., (2003), Field Geophysics The geological field guide series -third edition, Wiley Mussett A., Khan A., (2000), Looking Into the Earth, Cambridge University Press. Reference Manual, (2010), RES2DINV ver for Windows 98/Me/2000/NT/XP: Rapid 2-D Resistivity & IP inversion using the least-squares method, Geotomo Software Reynolds J.M., (1997), An Introduction to Applied and Environmental Geophysics, England: John Wiley & Sons Ltd. Lindström, M., Lundqvist, T., Lundqvist, J( 1991)Sveriges geologi från urtid till nutid, Lund: Studentlitteratur 8.2 Internet %c3%b6teborg&searchtype= Opublicerat Hogmalm,
26 Bilaga 1 Figur 17. Pseudosektion för resistivitet. Till skillnad från den pseudosektionen som tas upp i resultatet så har denna en annan skala. Det gör att resultatet inte blir lika tydligt. Figur 18. Här ses en pseudosektion för IP även denna med en annan skala än den i resultat delen. 21
Modellering med programmet RES2DINV för bedömning av bergkvalité från resistivitet och inducerad polarisation
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Modellering med programmet RES2DINV för bedömning av bergkvalité från resistivitet och inducerad polarisation
Läs merTeknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö
1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452
Läs merP-13-48. Projekt Kärnbränsleförvaret. Resistivitetsmätning vid våtmark 16 i Forsmark. Håkan Mattsson, GeoVista AB. December 2013
P-13-48 Projekt Kärnbränsleförvaret Resistivitetsmätning vid våtmark 16 i Forsmark Håkan Mattsson, GeoVista AB December 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co
Läs merDCIP (Resistivitet och Inducerad Polarisation) för kartläggning av förorenad mark och avfall
Renare Marks Vårmöte, Arlanda, 25-26 mars 2015 DCIP (Resistivitet och Inducerad Polarisation) för kartläggning av förorenad mark och avfall Torleif Dahlin 1, Esben Auken 2, Håkan Rosqvist 3 1 Teknisk geologi,
Läs merDetaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merUndersökning av bergkvalitet med resistivitetsmätningar och andra geofysiska metoder i Billdals park
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Undersökning av bergkvalitet med resistivitetsmätningar och andra geofysiska metoder i Billdals park Elin Weiner
Läs merRapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.
Läs merLerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum
634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning
Läs merR-02-20. Förstudie Tierp norra. Kompletterande arbeten 2001. Hans Isaksson GeoVista AB
R-02-20 Förstudie Tierp norra Kompletterande arbeten 2001 Hans Isaksson GeoVista AB Torbjörn Bergman, Johan Daniels, Rune Johansson Lena Persson, Michael Stephens Sveriges Geologiska Undersökning April
Läs merDetaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun
Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth
Läs merLOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson
Handläggare Irene Geuken Tel +46 10 505 15 56 Mobil 072-238 30 99 E-post irene.geuken@afconsult.com Datum 2019-02-01 Projekt-ID 75393903 Rapport-ID Lommarstranden, Norrtälje Kund Norrtälje Kommun ÅF-Infrastructure
Läs merSammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns
Läs merMölndals stad Annestorp 1:153 och 1:185, Lindome
W:\Geoteknik -13955-\produkter\Geobankar\GEOARKIV\14030 Lindome Sagbrovägen\Dokument\14030 Lindome Annestorp Sagbrovägen Teknisk PM Bergteknik.docx Mölndals stad Annestorp 1:153 och 1:185, Lindome Teknisk
Läs merCARL-HENRIK MÅNSSON & JONAS SIIKANEN
CARL-HENRIK MÅNSSON & JONAS SIIKANEN Mättekniker av Inducerad Polarisation med avseende på datakvalitet samt tillämpning på ett testområde i Århus, Danmark och tunnelbygget på Hallandsås, Sverige Då man
Läs merRefraktionsseismisk undersökning, Oskarshamns hamn
Bergab Berggeologiska Undersökningar AB i Hifab AB, Pär Elander Repslagaregatan 19 SE-582 22 Linköping Refraktionsseismisk undersökning, Oskarshamns hamn Bergab Uppdragsansvarig Erik Meland Handläggare
Läs merDetaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Datum 2013-09-17 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare
Läs merKvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01
Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd
Läs merSpänning, ström och energi!
Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några
Läs merSeläter camping, Strömstads kommun
Beställare: AB Att: Hasse Broberg Norrkärr 452 90 Strömstad Seläter camping, Strömstads kommun Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Maria Göthfors Erica
Läs merGULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE
1 Bilaga till Riddarhyttans pressmeddelande (26:e juli, 2001) GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE Geografiskt läge Guldförekomsterna ligger intill Oijärvi samhälle i norra Finland cirka 65 km
Läs merDOKUMENT: 001 DATUM: 2013-09-20 Kv Kängurun 20 PM Bergschakt och hydrogeologi
DOKUMENT: 001 DATUM: 2013-09-20 Kv Kängurun 20 PM Bergschakt och hydrogeologi www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Kilsgatan 4 411 04 GÖTEBORG Tel 010-211 50 00 Fax 010-211 50 55 Kv Kängurun 20 PM Bergschakt
Läs merGEOSIGMA. Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee. Strömstad kommun. Grap 07159. Rikard Marek Geosigma AB
Grap 07159 Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee Strömstad kommun Rikard Marek Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Uppdragsnr: Grap nr:
Läs merBedömning Kastlängder och evakueringsområde, Cementas kalkbrott Skövde.
Cementa AB Att: Fredric Cullberg Er ref.: FC Vår ref.: MJ Dok.nr.:1231 2033 R 03 Datum: 2011-12-08. Bedömning Kastlängder och evakueringsområde, Cementas kalkbrott Skövde. Allmänt om stenkastning I samband
Läs merResistansen i en tråd
Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,
Läs merGEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB
Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt
Läs merGeoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden
, Rönnäng 1:34 och 1:560 Tjörns kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden 2008-03-03 GF KONSULT AB Väg och Bana Geoteknik Björn Göransson Uppdragsnr: 1010 411
Läs merGEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB
Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:
Läs merStenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs merStructor/Tanums kommun Bergteknisk utredning fö r DP Kajen, Nörra hamngatan, del av Fja llbacka 163:1 m fl
611-10 1 (6) Datum 2014-10-07 Granskad/Godkänd Christian Andersson Höök Identitet DP Kajen, Norra hamngatan, del av Fjällbacka 163:1 m fl. Dokumenttyp PM Structor/Tanums kommun Bergteknisk utredning fö
Läs merBEDÖMNING AV VATTENKVALITET - ENSKILDA BRUNNAR
RAPPORT BEDÖMNING AV VATTENKVALITET - ENSKILDA BRUNNAR KONCEPT Uppdrag: 241179, Utredning om lakvattenläckage till grundvattnet från Flishult deponi Titel på rapport: Bedömning av vattenkvalitet - enskilda
Läs merSäterhöjden 1 m.fl., Rågsved, Stockholms stad
Underlag till detaljplan Säterhöjden 1 m.fl., Nya flerboshus och Stockholm Illustrationsbild: Bergkrantz Arkitekter Beställare: Bergkrantz Arkitekter/Familjebostäder Structor Mark Stockholm AB, Terminalvägen
Läs merDetaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen
Beställare: Vectura Consulting AB Att: Ulrika Isacsson Box 1094 405 23 GÖTEBORG Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Bergab Projektansvarig Kristian Nilsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Radonundersökning
Läs merPumpan 3 och delar av Pumpan 2, Berggeologisk/Bergteknisk utredning m.a.p. rasrisk
Bergtekniskt PM Kungälvs kommun Pumpan 3 och delar av Pumpan 2, Berggeologisk/Bergteknisk utredning m.a.p. rasrisk Göteborg 2011-03-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Utförda undersökningar...
Läs merResistivitetsmetoden för grundvattenprospektering
Resistivitetsmetoden för grundvattenprospektering Abdiyare Barrehayle Naturresursteknik, kandidat 2019 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser 10/29/2018 Resistivitetsmetoden
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merUgglum 8:22. Bergtekniskt utlåtande för bygglov. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Jagaren Fastigheter AB UG13109 2013-08-29
Beställare: Jagaren Fastigheter AB Ugglum 8:22 för bygglov Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel i Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 2 Geologi...
Läs merGeofysiska IP-undersökningar och 3D-modellering av geofysiska samt geotekniska resultat i GeoScene3D, Sjöcrona Park, Helsingborg, Sverige
Geofysiska IP-undersökningar och 3D-modellering av geofysiska samt geotekniska resultat i GeoScene3D, Sjöcrona Park, Helsingborg, Sverige Wictor Linders Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet,
Läs merFigur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.
Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merExploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning 2006-06-14-1 -
Exploration Report 2006-06-14-1 - Prospekteringsmetoder 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning I prospekteringsarbetet ingår blockletning och geologisk kartläggning av berggrunden ofta som
Läs merVallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Geoteknisk utredning för detaljplan
Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Beställare: Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Nina Hannula Konsult: Uppdragsledare Norconsult
Läs merStenungsund, Strandnorum 7:1 Bergteknisk undersökning
7:1 7:1 Beställare: Arkitekterna Krook o Tjäder AB Prinsgatan 12 413 05 GÖTEBORG Beställarens representant: Karin Löfgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merBERGKARTERING ROSERSBERG INDUSTRIOMRÅDE
BERGKARTERING ROSERSBERG INDUSTRIOMRÅDE 2018-05-02 BERGKARTERING ROSERSBERG INDUSTRIOMRÅDE KUND Sigtuna kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel:
Läs merIsolationsprovning (så kallad megger)
Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för
Läs merIsolationsprovning (så kallad meggning)
Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för
Läs merHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Läs merFysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15
Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15 1 ammanfattning: Elektrisk dipol Kan definiera ett elektriskt dipolmoment! ~p = q ~d dipolmoment [Cm] -q ~ d +q För små d och stora r: V = p ˆr 4 0 r 2 ~E = p (2
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs merTomografisk modellering med programmet Rayfract för bedömning av bergkvalité utifrån refraktionsseismik
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Tomografisk modellering med programmet Rayfract för bedömning av bergkvalité utifrån refraktionsseismik Johan
Läs merROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN Planerade byggnader Kontor, fabrik, lager. Översiktlig geoteknisk utredning
ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN, lager 2016-05-31 Uppdragsnummer: 10221648 Upprättad av: Evelina Nilsson Granskad av: Göran Sätterström ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN, lager KUND Karlskrona kommun
Läs merGEOFYSISKA TJÄNSTER OCH MÄTMETODER
GEOFYSISKA TJÄNSTER OCH MÄTMETODER ELEKTROMAGNETISKA METODER De geofysiska metoderna som utnyttjar det underliggande jord- och bergmaterialens elektriska egenskaper kallas elektromagnetiska metoder. De
Läs merBERGTEKNISK UTREDNING AV FASTIGHETEN MELLBY 2:211
RAPPORT BERGTEKNISK UTREDNING AV FASTIGHETEN MELLBY 2:211 2017-08-25 UPPDRAG 279612, Bergteknisk undersökning - Mellby 2:211 Titel på rapport: Bergteknisk utredning av fastigheten Mellby 2:211 Datum: 2017-08-25
Läs merKutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.
Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet: Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4)
Läs merFysik TFYA68. Föreläsning 5/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 5/14 1 tröm University Physics: Kapitel 25.1-3 (6) OB - Ej kretsar i denna kurs! EMK diskuteras senare i kursen 2 tröm Lämnar elektrostatiken (orörliga laddningar) trömmar av laddning
Läs merBergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129 m.fl. Smö gen
426-30 1 (6) Datum 2015-09-10 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet DP Smögen- Torbjörn Gustafsson Dokumenttyp PM Torbjörn Gustafsson Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129
Läs merBerginventering Lökeberget i Munkedals Kommun
Munkedals kommun Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Göteborg 2013-12-06 Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Datum 2013-12-06 Uppdragsnummer 1320003204 Utgåva/Status 1 Rev A 20140131
Läs merUppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning.
Pressmeddelande Stockholm, 24 mars 2009 Uppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning., vars aktie är upptagen
Läs merMunkedals kommun Berginventering Gårvik Kompletterande studie. Rev 1 Göteborg
Munkedals kommun Gårvik Kompletterande studie Rev 1 Göteborg 2013-10-15 Gårvik Kompletterande studie Datum 2013-10-15 Uppdragsnummer 1320000761 Utgåva/Status Rev 1 Åsa Åkesson Romina Lobos Per-Erik Söder
Läs merDetaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl
Beställare: EQC Karlstad AB Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Hällebäck\Text\Arbetsmaterial\Rapport
Läs merÖversiktligt PM Geoteknik
Översiktligt PM Geoteknik Örnäs Upplands Bro Kommun Geoteknisk utredning för planarbete Örnäs, Upplands Bro kommun www.bjerking.se Sida 2 (6) Översiktligt PM Geoteknik Uppdragsnamn Örnäs 1:2 m.fl. Upplands
Läs merSten i Tanum. Bergartskartering och karakterisering av stenblock Bohuslän, Tanums socken, Hoghem 1:1, Tanum Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:04
UV GAL PM 2012:04 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten i Tanum Bergartskartering och karakterisering av stenblock Bohuslän, Tanums socken, Hoghem 1:1, Tanum 2213 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5
Läs merUndersökningar av magnetiska anomalier och spricksystem i norra Änggårdsbergen Magnetiska mätningar och lokalisering av spricksystem
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Undersökningar av magnetiska anomalier och spricksystem i norra Änggårdsbergen Magnetiska mätningar och lokalisering
Läs merRAPPORT Geofysisk prospektering Avaldsnes Karmøy
GeoFysica RAPPORT Geofysisk prospektering Avaldsnes Karmøy Kjell Persson GeoFysica April 26 Rapport Geofysisk prospektering vid Avaldsnes, Karmøy, Norge. Kjell Persson, GeoFysica Introduktion Under tre
Läs merTerriervalp-analogin hela historien [version 0.3]
Terriervalp-analogin hela historien [version 0.3] Christian Karlsson Den här liknelsen är avsedd att ge känsla för vad om egentligen händer i enkla elektriska kretsar (enligt Drudemodellen, beskriven i
Läs merLaboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen
Laboration i Tunneltransport Fredrik Olsen 9 maj 28 Syfte och Teori I den här laborationen fick vi möjlighet att studera elektrontunnling över enkla och dubbla barriärer. Teorin bakom är den som vi har
Läs merGeoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta
1(7) Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun 2011-05-23 Uppdragsnummer: 229303-03 Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta Handläggare Kvalitetsgranskning Birgitta Nyström
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merVäg 161 Ulseröd E6/Torpmotet, delen Bäcken Rotviksbro
TEKNISK PM BERGTEKNIK VÄG Väg 161 Ulseröd E6/Torpmotet, delen Bäcken Rotviksbro Uddevalla kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2015-12-14 Projektnummer: 102225 Dokumenttitel: Teknisk PM Bergteknik Väg,
Läs merBergteknisk undersö kning fö r detaljplan vid Nöhab, Tröllha ttan
723-10 1 (9) Datum 2015-10-23 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 723-10 Geogruppen- DP Nohab Dokumenttyp PM GEO-gruppen AB Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan vid Nöhab, Tröllha ttan 1 Inledning
Läs merAtt gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten.
Experiment 1: Visa att det finns laddningar, att de kan ha olika tecken, samma laddning repellera varandra, olika laddning attrahera varandra. Visa att det finns elektriska fält. Material: Två plaststavar,
Läs merHydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Kungsbacka kommun
Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Beställare: Kungsbacka Kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Lennart Torgesson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Storgatan 42 352
Läs merStructor/Tjörns kommun Bergteknisk undersö kning fö r DP Stöckevik
604-10 1 (5) Datum 2014-10-20 Granskad/Godkänd Christian Andersson Höök Identitet Bergteknisk utredning för DP Stockevik Dokumenttyp PM Structor/Tjörns kommun Bergteknisk undersö kning fö r DP Stöckevik
Läs merBerginventering Lökeberget i Munkedals Kommun
Munkedals kommun Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Göteborg 2013-12-06 Rev A 2014-02-03 Rev B 2014-06-13 Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Datum 2013-12-06 Uppdragsnummer 1320003204
Läs merDetaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun
Bohusgeo AB Att. Bengt Leking Bastiongatan 26 451 50 UDDEVALLA Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun Bergteknisk utredning
Läs merPartille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan
2 (11) Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Erica von Geijer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie Pedersen Araz Ismail
Läs merUndersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund
melica Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 03185 71 00 Fax 03114 22 75 www.melica.se Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund Stefan Bydén 20120522 Geohydrologi på St
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merReningsverk Bydalen - Geologi
Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av
Läs merGeofysiska resistivitetsmätingar i Sjöcrona Park, Helsingborg, undersökning av områdets geologiska egenskaper samt 3D modellering i GeoScene3D
Geofysiska resistivitetsmätingar i Sjöcrona Park, Helsingborg, undersökning av områdets geologiska egenskaper samt 3D modellering i GeoScene3D Robin Kihlén Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet,
Läs merDetaljplan, Södra Stockevik. Lysekils kommun Geoteknik, bergteknik och markradon PM Planeringsunderlag 2012-10-30
Geoteknik, bergteknik och markradon PM Planeringsunderlag -0- Upprättad av: Sven Devert Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 07 Daterad: -0- PM PLANERINGSUNDERLAG Geoteknik, bergteknik och markradon
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merUppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation.
Gasutsläpp Busstankning Syfte Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation. Förutsättningar Läckage Den läckande gasen var metan med en densitet
Läs merDetaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim
Beställare: Att. Ola Skepp Sweco Infrastructure AB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 403 14 Göteborg Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim Bergteknisk besiktning Bergab Berggeologiska Undersökningar
Läs merSammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige.
Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige. Titel på föredraget: Recharge-Area repository in Sweden Safer than a Coastal Site?
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merERT OCH TEM SOM VERKTYG FÖR GRUNDVATTENUNDERSÖKNINGAR
VATTEN Journal of Water Management and Research 70:225 231. Lund 2014 ERT OCH TEM SOM VERKTYG FÖR GRUNDVATTENUNDERSÖKNINGAR JÄMFÖRANDE STUDIE I SKÅNE ERT and TEM as a tool for groundwater investigations
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2013
Strålningsfält och fotoner Våren 2013 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merMagnetfältssimulering Staffanstorps kommun
Handläggare Mattias Ehrstrand Tel Mobil +46702771556 E-post mattias.ehrstrand@afconsult.com Datum 2016-11-04 Projekt-ID 6105376 Rapport-ID 6105376/1 Kund Staffanstorps kommun Magnetfältssimulering Staffanstorps
Läs merGeoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25
Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34
Läs merGammastrålningsmätningar i Änggårdsbergen, södra Göteborg Mätning av kalium, uran och toriumhalter i Änggårdsbergen
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Gammastrålningsmätningar i Änggårdsbergen, södra Göteborg Mätning av kalium, uran och toriumhalter i Änggårdsbergen
Läs merGrundvattenundersökningar med helikopterburen geofysik Mattias Gustafsson, SGU
Grundvattenundersökningar med helikopterburen geofysik Mattias Gustafsson, SGU Vad är SkyTEM? Flygmätningar på Gotland Resultat och utvärdering Gotland Läget på Öland 2016 Ölands förutsättningar Utförda
Läs merFjällbacka 187:44 och 187:47 Geoteknisk undersökning PM Geoteknik
Sweco Infrastructure AB Geoteknik, Göteborg; 2010-01-05 10:46 Göteborg Sweco Infrastructure AB Geoteknik, Göteborg Uppdragsnummer 2305 389 Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon
Läs merE4 Förbifart Stockholm
FS Gemensamt Bilaga 1 Analys av grundvattenförhållande och ARBETSPLAN Bilaga_1_Edeby_ekhage Objektnamn E4 Förbifart Stockholm Entreprenadnummer FS Entreprenadnamn Gemensamt Beskrivning 1 Bilaga 1 Beskrivning
Läs merChalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric
Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2016
Strålningsfält och fotoner Våren 2016 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merBERGTEKNISK UTREDNING LANDVETTER 4:70
RAPPORT BERGTEKNISK UTREDNING LANDVETTER 4:70 2014-03-27 Uppdrag: 254212, Bergteknisk utredning - Landvetter 4:70 Titel på rapport: Bergteknisk utredning - Landvetter 4:70 Status: Frisläppt handling Datum:
Läs merDETALJPLAN FÖR MOLLÖSUND, ORUST
JANUARI 2015 ORUST KOMMUN DETALJPLAN FÖR MOLLÖSUND, ORUST ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se JANUARI 2015 ORUST KOMMUN DETALJPLAN
Läs merPartiell Skuggning i solpaneler
Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För
Läs mer