Gammastrålningsmätningar i Änggårdsbergen, södra Göteborg Mätning av kalium, uran och toriumhalter i Änggårdsbergen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gammastrålningsmätningar i Änggårdsbergen, södra Göteborg Mätning av kalium, uran och toriumhalter i Änggårdsbergen"

Transkript

1

2 UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Gammastrålningsmätningar i Änggårdsbergen, södra Göteborg Mätning av kalium, uran och toriumhalter i Änggårdsbergen Sofia Larsson ISSN B694 Bachelor of Science thesis Göteborg 2012 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S Göteborg Guldhedsgatan 5A S Göteborg SWEDEN

3 Gammastrålningsmätningar i Änggårdsbergen, södra Göteborg- Mätning av kalium, uran och toriumhalter. Sofia Larsson, Göteborgs Universitet, Institutionen för Geovetenskaper Sammanfattning Änggårdsbergen i södra Göteborg består av en granittyp kallad RA-granit på grund av sin förhöjda radioaktiva strålning. I området förekommer även grusvittring av berggrunden och i denna rapport utreds hur strålningsfördelningen/strålningshalterna ser ut genom att skapa en strålningskarta över området samt att undersöka om de har något samband med vittringen. För att genomföra undersökningen användes en gammastrålningsspektrometer, av typen RS- 230 BGO Super-Spec, som registrerar gammastrålning från kalium, uran och torium med hjälp av en NaI-kristall. De resulterande kartorna framställdes sedan med hjälp av ArcMap 10. Resultatet visar att området har normala kaliumhalter medan uran och toriumhalterna är rejält förhöjda. Dock fann vi inget samband mellan den förhöjda strålningen och vittringsgraden av berget och slutsatsen blir därför att den radioaktiva strålningen inte påverkar vittringen av berget. Nyckelord: Änggårdsbergen, RA-granit, radioaktivstrålning, grusvittring, RS-230 BGO Super-Spec, ArcMap10. Abstract Änggårdsbergen in Southern Gothenburg consists of a sort of granite called RA-granite because of its increased radioactive radiation. In the area there is some gravel weathering and the purpose of this rapport is to study the distribution of the radiation by creating a radiation map over the area and investigate if there is any connection between the weathering and the radiation. To perform this study a gamma ray spectrometer, model RS-230 BGO Super-Spec, was used. It records the gamma rays from potassium, uranium and thorium with a NaI-crystal. The resulting maps were produced using ArcMap10. The result shows that the area has normal potassium concentrations but increased concentrations of uranium and thorium. However, we found no connection between the increased radiation and the weathering of the rock and therefore the conclusion must be that the radiation has not affected the degree of weathering. Keywords: Änggårdsbergen, RA-granite, radioactive radiation, gravel weathering, RS-230 BGO Super-Spec, ArcMap10. 1

4 Innehåll 1. Inledning Områdesbeskrivning Strålning Gammastrålningsspektrometer ArcMap Metod Gammastrålningsspektrometern Datahantering Resultat Kalium Uran Torium Diagram över utförda mätningar Diskussion Kalium Uran Torium Diagram över utförda mätningar Felkällor Slutsats Tackord Referenser

5 1. Inledning Syftet med det här arbetet var att, i samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, skapa en strålningskarta över Änggårdsbergen genom mätningar med en gammastrålningsspektrometer och presentera resultatet med hjälp av ArcGIS. De radioaktiva ämnen som mättes var uran, torium och kalium. Mätningarna användes sedan för att se fördelningen av strålningshalterna samt för att se om strålningen har något samband med vittringsgraden av berget. 1.1 Områdesbeskrivning Änggårdsbergen ligger i södra Göteborg och sträcker sig från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till Fässberg (Figur 1). Området, som till stor del är klassat som naturreservat, är ca 220 hektar stort och där finns bland annat Göteborgs Botaniska trädgård och Högsbo pegmatitbrott. Figur 1. Kartan visar Änggårdsbergens utsträckning (skogsområdet). Den gula markeringen visar den del av området som omfattas av kartorna i resultatet. De vita punkterna visar alla mätpunkter och den röda markeringen markerar vart grusvittring förekommer. Siffrorna står för mätpunktsnummer. (Google Maps, 2012) Bergarten i området är en gnejsig granit som kallas Kärra-graniten eller RA-graniten, där RA står för radioaktiv (Lindström, Lundqvist, & Lundqvist, 1991). Radioaktiviteten beror på det höga innehållet av uran och torium. RA-graniten sträcker sig från Lindome genom Änggårdsbergen vidare mot Kungälv i nordsydling riktning (Sundevall, 2002). Graniten är lokaliserad väster om den så kallade mylonitzonen, ett område med mycket stark deformation, och tillhör det västra gnejssegmentet (Lindström et. al, 1991). I det västra gnejssegmentet, också kallat västra segmentet, förekommer bergarter med en ålder mellan 0,9 och 1,6 miljarder år (Bergström, Eliasson, Göransson, Hellström, & Hosseln, 2006). RA-graniten är ca 1300 miljoner år och är rödaktig på grund av att den innehåller 3

6 mycket kalifältspat både i matrixet men också som ögon på vissa ställen. Den är övervägande medelkornig men det förekommer även grovkornigare partier (Antal, Carlsäter, Claeson, Jonsson, & Sukotjo, 2005). Karaktäristiskt för RA-graniten är också att den grusvittrar i vissa områden (Sundevall, 2002). Graniten har intruderats rikligt av pegmatitgångar i varierande storlekar, allt från några millimeter till, som vid Högsbo pegmatitbrott, flera meter breda. Gångarna ligger generellt i nord-sydlig riktning genom hela området. 1.2 Strålning Strålning förekommer överallt i naturen och det finns alltid en viss bakgrundsstrålning. Det finns olika källor till denna radioaktiva strålning; kosmisk strålning, kosmogeniska radionukleider och ursprungliga radionukleider. Det är de ursprungliga radionukleiderna som är de intressanta i denna undersökning. (Durrance, 1986) Ursprungliga radionukleider är de som var närvarande redan då jorden bildades för 4,6 miljarder år sedan. De ämnen med lång halveringstid är de som finns kvar idag, men även uran och torium som har relativt kort halveringstid förekommer och det beror på att de har moderisotoper med lång livstid vilket gör att 238 U och 232 Th fortfarande bildas (Durrance, 1986). Att ett grundämne är radioaktivt innebär att det spontant sönderfaller till ett annat ämne. Det är vid sönderfallet den radioaktiva strålningen avges. Det finns tre olika sorters strålning; alfastrålning, då en heliumatom (dvs. 2 neutroner och 2 protoner) avges, betastrålning, där elektroner avges samt gammastrålning som skickar ut fotoner. Kalium är det vanligast förekommande radioaktiva ämnet i berggrunden. 40 K isotopen, som är radioaktiv, utgör 0,012 % av allt kalium och finns både i berggrunden och i organiskt material (Durrance, 1986). Isotopen har en halveringstid på miljoner år (Sundevall, 2002). Uran och torium förekommer i betydligt lägre halter än kalium och mäts generellt i promillehalt medan kaliumhalter anges i procent. Torium har i sin tur oftast en halt tre gånger den för uran. Tabell 1 visar normala halter av kalium, uran och torium i svensk granitberggrund (Sundevall, 2002). Tabell 1. Normala halter av K, U och Th för graniter i Sverige (Sundevall, 2002). 4

7 1.3 Gammastrålningsspektrometer Gammastrålningsspektrometer är ett sorts instrument som används för att mäta halten radioaktiv strålning från berggrunden. I spektrometern finns en mottagare och en analysator. Analysatorn består av en NaI-kristall som reagerar på gammastrålning. Då kristallen träffas av en foton bildas en ljusblixt med en viss energi beroende på vilket ämne det är som skickat ut fotonen. Denna energi registreras som en puls om dess värde ligger inom något av de energiintervall som är intressanta för undersökningen, och alltså inställt på instrumentet (Sträng, 1997). Energifönstren, som energiintervallen kallas, finns för att man inte ska missa de partiklar med något avvikande energimängd från standardvärdet och få ett så tillförlitligt resultat som möjligt (Milsom, 2003). Spektrometern mäter i en cirkel som är ca 2 meter i diameter och mätgeometrin nedåt i berget kan ses i Figur 2. Som bilden visar kommer 60 procent av strålningen från det mörkare gråmarkerade området som är skålformat. Dock är det inte all strålning inom ett område som fångas upp av spektrometern då partiklarna kan ha olika riktning och därför inte träffar spektrometerns kristall. De kan också absorberas av exempelvis vatten eller störas av vegetation innan de når spektrometern. (Mussett & Aftab Kahn, 2000) Figur 2. Spektrometerns avläsningsgeometri nedåt i berget. (Mussett & Aftab Kahn, 2000) 1.4 ArcMap10 ArcMap10 är ett datorprogram vars användningsområden är många. I detta fall används ArcMap10 för att presentera mätdata i form av kartor (Heywood, Cornelius, & Carver, 2011). Med hjälp av verktyget IDW, Inverse Distance Weighted, interpoleras värden i kartan (Childs, 2004). 5

8 2. Metod I detta arbete mättes gammastrålning från tre radioaktiva grundämnen och dessa var kalium, uran och torium. Positionen för mätpunkterna angavs med hjälp av en GPS och fördes efter bearbetning in i programmet ArcMap Gammastrålningsspektrometern För att utföra mätningarna användes en gammastrålningsspektrometer av modell RS-230 BGO Super-Spec. Tre så kallade energifönster användes som spektrometern skulle registrera. Dessa var 1,66 1,86 MeV för 214 Bi, 2,42 2,82 för 208 Tl samt 1,36 1,56 MeV för 40 K. Spektrometern kalibrerades före varje ny mätpunkt och placerades sedan på en häll. Kriterierna som hällen måste uppfylla är att vara relativt platt och fri från vegetation samt att det måste vara torrt ute då vatten är en bra strålningsavskärmare. Mättiden som användes var 120 sekunder per mätning. Det gjordes som standard tre mätningar per häll om de inte uppvisade några märkliga värden, exempelvis väldigt höga värden eller stor variation vid samma häll, då gjordes upp till sex mätningar i samma område. Då 40 K sönderfaller avges en foton med energi på 1,46 MeV och 40 Ar bildas. Det är detta sönderfall som registreras av spektrometern (Milsom, 2003). När det gäller uran är det sönderfallskedjan för isotopen 238 U som är intressant. Det är inte själva uranet som mäts utan man använder 214 Bi (vismut) som ingår i sönderfallskedjan (Figur 3) och alltså är direkt kopplat till halten av uran. När 214 Bi sönderfaller till 214 Po (polonium) sändes en partikel med en laddning på 1,76MeV ut (Milsom, 2003) och registreras av instrumentet. 232 Th är den radioaktiva isotopen för torium och då den sönderfaller i sitt första steg bildas bara en mycket svag energipartikel (0,06MeV). Istället är det sönderfallet av 208 Tl (tallium) till 208 Pb (bly) med en energi på 2,62 MeV som registreras av kristallen i spektrometern (Milsom, 2003). 6

9 Figur 3. Sönderfallskedjor för 232 Th och 238 U. De röda cirklarna visar sönderfallssteget som registreras av spektrometern i denna undersökning (World Nuclear Association, 2011) 2.2 Datahantering Då mätningarna genomförts bearbetades all data från gammastrålningsspektrometern, och mätpunkter från GPSen på ett så sätt att den blev kompatibel med ArcMap10. För varje uppmätt häll räknades ett medelvärde från mätningarna ut. I ArcMap10 skapades sedan en strålningskarta för var och ett av de uppmätta ämnena. Det gjordes genom att värdena från de olika mätpunkterna interpolerades med hjälp av verktyget IDW. Diagram med värdena för de undersökta hällarna framställdes i excel för att se om ämnenas variationer har något samband. 3. Resultat Mätpunkterna, med ett medelvärde för varje punkt, presenteras i Tabell 2. Värden för uran och torium inom normalhalten är markerade samt de hällar som låg inom det område där grusvittring förekommer. 7

10 Tabell 2. Alla mätpunkter med ett medelvärde från mätningarna. De blåmarkerade värdena ligger inom normalvärdet för U och Th. De rödmarkerade punkterna är de som togs inom det grusvittrade området. Mätpunkt nr. K (%) U ( ) Th ( ) 1 5,37 15,40 78,60 2 4,70 11,00 61,90 3 4,50 12,50 46,75 4 5,00 5,20 55,60 5 4,63 9,87 55,03 6 4,15 8,20 50,80 7 4,97 9,40 50,80 8 5,27 16,60 78,33 9 5,90 11,30 57, ,23 19,47 68, ,77 11,73 59, ,10 18,40 76, ,37 12,67 81, ,20 13,60 72, ,30 10,45 66, ,25 11,70 69, ,90 9,80 71, ,65 10,55 65, ,90 10,40 70, ,70 12,45 63, ,00 11,20 65, ,50 13,70 70, ,80 11,15 68, ,90 10,30 60, ,60 9,10 65, ,60 12,45 66, ,83 7,80 28, ,97 14,75 53, ,03 9,73 66, ,27 5,60 44, ,20 10,30 57, ,00 9,90 53, ,30 14,23 73, ,13 12,53 69, ,25 11,85 68, ,10 11,35 73, ,10 14,20 70, ,55 9,75 72, ,80 11,60 63, ,20 14,93 70, ,37 11,57 71, ,47 0,60 15, ,57 15,10 82, ,23 13,87 77, ,23 16,53 83, ,63 8,13 55, ,83 18,97 87, ,77 20,23 82,20 8

11 3.1 Kalium Resultatet av mätningarna gällande kalium kan ses i figur 4. Halterna för kalium presenteras i procent och varierar i området från 3.24 till 5.89 % vilket är normala värden för kalium i en svensk granitberggrund (Tabell 1). Värdena för kalium är normala genom hela området och det är inga drastiska variationer någonstans. Hällarna inom det grusvittrade området har värden mellan 4,5 och 5,2 %. Figur 4. Strålningskarta för kalium i området där halterna presenteras i procentform. De numrerade punkterna representerar position där mätningar gjordes och de svarta punkterna visar vilka mätningar som skedde inom det grusvittrade området. 9

12 3.2 Uran Figur 5 visar variationen av uranstrålningen som är mellan 0,6 (extremt lågt) och drygt 20 ppm. Majoriteten av mätvärdena för uran uppvisar högre halter än normalvärdena då de flesta värden är över 10 ppm, (Tabell 2). De hällar som mättes inom det grusvittrade området visade halter från 9,1 till 14,93 ppm vilket är något förhöjda värden, förutom 9,1 som ligger inom normalintervallen. Dessa var dock inte några av de högsta halterna som uppmättes i Änggårdsbergen. De högsta värdena ligger utspridda med de allra högsta halterna i öster (punkt 47 och 48) och i söder (punkterna 43-45). Figur 5. Strålningskarta för 238 U i Änggårdsbergen. De numrerade punkterna visar vart mätningarna utfördes och de svarta punkterna markerar vilka mätningar som ligger inom det grusvittrade området. 10

13 3.3 Torium Toriummätningarna visar att hela området har en extremt hög toriumhalt (Figur 6). Normalvärdet för torium är 5-20 ppm och inom detta intervall hamnar endast en mätning. Majoriteten av värdena ligger mellan ppm vilket är mycket höga värden. Toriumkartan visar på en genomgående hög strålningshalt i området och grusvittringsområdet skiljer sig inte nämnvärt från omgivningen. Halterna som uppmättes på de hällar inom grusvittringsområdet är mellan 60,8 och 70,3 ppm vilket är mycket höga halter men inte de högsta. De högsta halterna finns, precis som för uran, i östra (punkt 47 och 48) och i södra (punkt 43-45) delarna av Änggårdsbergen. Figur 6. Strålningskarta för 232 Th i Änggårdsbergen. De numrerade punkterna visar vart mätningar utförts och de svarta punkterna markerar vilka mätningar som gjordes inom det grusvittrade området. 11

14 3.4 Diagram över utförda mätningar Figur 7 visar halterna av kalium för varje mätt häll i Änggårdsbergen och i Figur 8 visas uranoch toriumhalterna. Uran och toriumkurvorna följer varandra väldigt bra och generellt är toriumhalten 5-6 gånger högre än uranhalten vilket är en stor skillnad, normalt brukar toriumhalten vara cirka 3 gånger högre än den för uran (Sundevall, 2002). Kaliumkurvan verkar också följa i stort sett samma mönster som kurvorna för de andra ämnena. Figur 7. Diagram för kaliumvariationerna i området. Uran och toriumvariationer i området Halt (ppm) 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0, Hällnummer U Th Figur 8. Diagram över variationen av de uppmätta uran- och toriumhalterna. 12

15 4. Diskussion 4.1 Kalium Resultatet visar att kaliumvärdena i området är normala och med tanke på det är det inte troligt att kaliumhalten har någon påverkan på vittringsgraden av berget. Något som styrker denna teori är att halterna varken är extra höga eller varierande där grusvittringen förekommer. 4.2 Uran Uran uppvisar förhöjda halter i området, men de högsta värdena sammanfaller inte med grusvittringen. På grund av detta är det svårt att tro att det finns ett samband mellan uranhalten och vittringsgraden av berget. 4.3 Torium Toriumhalterna är extremt höga i hela området men med dessa mätresultat som grund är det svårt att se något samband mellan toriumstrålningen och grusvittringen. Inte heller de högsta värdena för torium sammanfaller med vittringsområdet och det är troligt att vittringen inte påverkas av halten radioaktiva ämnen närvarande. 4.4 Diagram över utförda mätningar Det Figur 7 och 8 visar är att det verkar finnas ett samband mellan strålningshalterna för de olika ämnena i området och detta antagande baseras på att kurvorna ser ut att följa varandra i de flesta fall. Orsaken är svårt att veta utifrån de mätningar som utförts i detta arbete, studier av och mer kunskaper inom till exempel mineralogi och petrologi skulle behövas för att komma fram till något bra svar. Förhållandet mellan uran och torium i Änggårdsbergen är nästan dubbelt så stort, upp till 1:6, som det generella förhållandet Sundevall (2002) anger på 1:3. Skälet till detta är också svårt att veta utan vidare undersökningar i området eller mer kunskap inom ämnet. 5. Felkällor Den enda mätning för torium, nr. 42, som visade ett normalt värde togs då det regnat mycket dagarna innan och kan vara felaktig på grund av avskärmande vatten i berggrunden. Även uranvärdet vid denna häll var extremt lågt och det är troligt att det var för mycket vatten i marken för att vara ultimat för gammastrålningsundersökningar. De låga värdena kan också bero på att det enligt tidigare karteringar ska finnas en metadiorit/metagabbro i detta område (Lantmäteriet, 2007). Dock karterades hällen som granit i fält och det är mest troligt att de avvikande värdena beror på vattenansamlingar i berget. Samma förhållande gällde från punkt som togs efter att det regnat kraftigt och dessa värden kan alltså vara något missvisande även om det bara är punkt nr 42 som visar rejäla avvikelser. Värdena från dessa punkter bedömdes vara så pass bra att de ändå kunde användas för att framställa kartorna. 13

16 De områden på strålningskartorna som saknar mätpunkter är endast ett resultat av IDWanalysen som gjordes i ArcMap10 och är därför inte helt pålitliga. Områdena i närhet till mätpunkterna är de som är mest tillförlitliga. 5. Slutsats Det som kan ses från dessa mätningar är att det är förhöjda halter av uran och framförallt torium i området Änggårdsbergen. Dock kan man med hjälp av dessa mätningar inte se något samband mellan höga strålningshalter och stark grusvittringen av berget. Då inget av de tre mätta ämnena påvisar sina högsta värden där grusvittringen förekommer blir slutsatsen att vittringen måste bero på andra faktorer än stark radioaktiv strålning. 6. Tackord Ett stort tack till Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som gjorde detta examensarbete möjligt och som lånade ut instrumentet RS-230 BGO Super-Spec till oss. Tack till prof. Erik Sturkell från Göteborgs Universitet som handlett arbetet och prof. David Cornell som ställt upp som examinator. Jag vill sist men inte minst tacka min kollega Dario Partalo för ett bra samarbete ute i fält. 7. Referenser Antal, L. I., Carlsäter, M., Claeson, D., Jonsson, E., & Sukotjo, S. (2005). Östergötland, bergkvalitet. i H. Delin, Berggrundsgeologisk undersökning. Sammanfattning av pågående verksamhet (ss ). Sveriges Geologiska Undersökning. Bergström, U., Eliasson, T., Göransson, M., Hellström, F., & Hosseln, S. (2006). Östra Göteborg, bergkvalitet. i H. Helin, Berggrundsgeologisk undersökning. Sammanfattning av pågående verksamhet (ss ). Sveriges Geologiska Undersökning. Childs, C. (Juli September 2004). Interpolating Surfaces in ArcGIS Spatial Analyst. ArcUser, ss Durrance, E. M. (1986). Radioactivity in geology: principles and applications. Ellis Horwood Limited. Google Maps. (2012). Hämtat från den Heywood, I., Cornelius, S., & Carver, S. (2011). An introduction to Geographical Information Systems. Prentice Hall. Lantmäteriet. (2007). Topografiskt underlag: Ur vägkartan. Nya Ljungföretagen/ Tabergs tryckeri AB. Lindström, M., Lundqvist, J., & Lundqvist, T. (1991). Sveriges geologi från urtid till nutid. Lund: Studentlitteratur. Milsom, J. (2003). Field geophysics. Hoboken: Wiley. Mussett, A. E., & Aftab Kahn, M. (2000). Looking into the earth: An introduction to Geological Geophysics. Cambridge University Press. 14

17 Sträng, T. (1997). Geofysik med miljötillämpningar. Hämtat från den 23 Maj 2012 Sundevall, S. E. (2002). Underlag till utvecklingsarbete rörande radonriskkartor, speciell del. Naturvårdsverket. World Nuclear Association. (Augusti 2011). Naturally Occurring Radioactive Materials (NORM). Hämtat från World Nuclear: nuclear.org/info/inf30.html den 23 Maj

Radiometrisk undersökning av K, U, och Th-halter i berggrunden kring Änggårdsbergen, Göteborg Gammastrålning i RA-Granit

Radiometrisk undersökning av K, U, och Th-halter i berggrunden kring Änggårdsbergen, Göteborg Gammastrålning i RA-Granit UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Radiometrisk undersökning av K, U, och Th-halter i berggrunden kring Änggårdsbergen, Göteborg Gammastrålning i

Läs mer

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:

Läs mer

Mikaela Pettersson och Anna Bäckström ÖVERSIKTLIG MARKRADONUNDERSÖKNING INOM PLANOMRÅDE KÅRSTA-RICKEBY 2, VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN

Mikaela Pettersson och Anna Bäckström ÖVERSIKTLIG MARKRADONUNDERSÖKNING INOM PLANOMRÅDE KÅRSTA-RICKEBY 2, VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN memo01.docx 2012-03-28-14 PM MARKRADON UPPDRAG MKB DP Kårsta-Rickeby 2 UPPDRAGSNUMMER 1157874000 UPPDRAGSLEDARE Gundula Kolb UPPRÄTTAD AV Mikaela Pettersson och Anna Bäckström DATUM 2017-10-02, REV 2018-03-15

Läs mer

Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik. Detaljplan för del av Brämhult 11:1 m fl Reviderad:

Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik. Detaljplan för del av Brämhult 11:1 m fl Reviderad: Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik Detaljplan för del av Brämhult 11:1. 2014-10-03 Upprättad av: Anita Turesson Granskad av: Sara Jorild Uppdragsnummer: 10202550/10241363 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Instuderingsfrågor Atomfysik

Instuderingsfrågor Atomfysik Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen

Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Beställare: Vectura Consulting AB Att: Ulrika Isacsson Box 1094 405 23 GÖTEBORG Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Bergab Projektansvarig Kristian Nilsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen

Läs mer

B-PM-MARKRADON Tingstorget, Alby 2015-04-29. Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli

B-PM-MARKRADON Tingstorget, Alby 2015-04-29. Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli B-PM-MARKRADON 2015-04-29 Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli B-PM-MARKRADON KUND Titania Bygg och VVS AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

LOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson

LOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson Handläggare Irene Geuken Tel +46 10 505 15 56 Mobil 072-238 30 99 E-post irene.geuken@afconsult.com Datum 2019-02-01 Projekt-ID 75393903 Rapport-ID Lommarstranden, Norrtälje Kund Norrtälje Kommun ÅF-Infrastructure

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Stora Höga, Anrås 1:2 och 2:2 Bergbesiktning och gammastrålningsmätningar

Stora Höga, Anrås 1:2 och 2:2 Bergbesiktning och gammastrålningsmätningar 1:2 och 2:2 Beställare: Stenungsunds kommun (dublett) Strandvägen 444 2 Stenungsund Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 4 402 6 Göteborg Bernhard Eckel Gervide

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

TJUVDALSBACKEN NÄSET 115:18 OCH 43. PM Bergteknisk undersökning

TJUVDALSBACKEN NÄSET 115:18 OCH 43. PM Bergteknisk undersökning TJUVDALSBACKEN NÄSET 115:18 OCH 43 PM Bergteknisk undersökning 2016-10-11 TJUVDALSBACKEN NÄSET 115:18 OCH 43 PM Bergteknisk undersökning KUND MPR Fastighets & Konsult AB Lars Andersson KONSULT WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Ugglum 8:22. Bergtekniskt utlåtande för bygglov. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Jagaren Fastigheter AB UG13109 2013-08-29

Ugglum 8:22. Bergtekniskt utlåtande för bygglov. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Jagaren Fastigheter AB UG13109 2013-08-29 Beställare: Jagaren Fastigheter AB Ugglum 8:22 för bygglov Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel i Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 2 Geologi...

Läs mer

Gamla Hunnebostrand Bergbesiktning och radonmätningar

Gamla Hunnebostrand Bergbesiktning och radonmätningar Beställare: Sotenäs kommun Parkgatan 46 456 80 Kungshamn Beställarens representant: Amanda Jansson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Carl-Fredrik Larsson Carl-Fredrik

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Bergteknisk undersökning och radonriskundersökning Detaljplan för bostäder vid Brännemysten inom stadsdelen Askim i Göteborg

Bergteknisk undersökning och radonriskundersökning Detaljplan för bostäder vid Brännemysten inom stadsdelen Askim i Göteborg Grap Bergteknisk undersökning och radonriskundersökning Detaljplan för bostäder vid Brännemysten inom stadsdelen Askim i Göteborg Geosigma AB Göteborg 2010-09-02 Sidan 2 (8) Sammanfattning Geosigma AB

Läs mer

PM Radonriskundersökning

PM Radonriskundersökning Grap PM Radonriskundersökning Geosigma AB Stockholm 2017-11-23 Grapnummer SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare Uppdragsnr Grap nr Antal sidor Helena Thulé 8 Beställare Beställares referens Antal

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige

Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Laboration 36: Kärnfysik Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Assistent: Roberto Liotta Modern fysik (kurskod

Läs mer

Backtimjan, Hässelby. Radonriskundersökning. 1 Inledning. 2 Bakgrund. Sebastian Agerberg Josefine Johansson

Backtimjan, Hässelby. Radonriskundersökning. 1 Inledning. 2 Bakgrund. Sebastian Agerberg Josefine Johansson Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Geoteknik 2018-04-18 605169 Uppdragsledare Handläggare Sebastian Agerberg Josefine Johansson Backtimjan, Hässelby Radonriskundersökning 1 nledning Geosigma AB har

Läs mer

Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik. Detaljplan för del av Brämhult 11:1 m fl Reviderad: och

Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik. Detaljplan för del av Brämhult 11:1 m fl Reviderad: och Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik Detaljplan för del av Brämhult 11:1. 2014-10-03 Reviderad: 2016-12-08 och 2019-08-12 Upprättad av: Anita Turesson Granskad av: Michael Engström Uppdragsnummer:

Läs mer

BRILJANTGATAN, TYNNERED. PM Bergteknisk undersökning Järnbrott 164:14

BRILJANTGATAN, TYNNERED. PM Bergteknisk undersökning Järnbrott 164:14 BRILJANTGATAN, TYNNERED Järnbrott 164:14 PM 2015-11-06 Reviderad: - Upprättad av: Björn Sandström Granskad av: Jessica Öhr Hellman BRILJANTGATAN, TYNNERED Järnbrott 164:14 Kund Göteborgs stads bostadsaktiebolag

Läs mer

Bergteknisk besiktning och radonriskundersökning för detaljplan för bostäder vid Tannekärsgatan inom stadsdelen Önnered i Göteborg

Bergteknisk besiktning och radonriskundersökning för detaljplan för bostäder vid Tannekärsgatan inom stadsdelen Önnered i Göteborg Grap Bergteknisk besiktning och radonriskundersökning för detaljplan för bostäder vid Tannekärsgatan inom stadsdelen Önnered i Göteborg Geosigma AB Göteborg 2010-06-22 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c. 1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Radonriskundersökning

Radonriskundersökning GRAP Geosigma AB 2018-04-23 SYSTEM FÖR KVALTETSLEDNNG Uppdragsledare Uppdragsnr Grap nr Antal sidor Josefine Johansson 8 Beställare Beställares referens Antal bilagor Heba Fastighets Aktiebolag Emelie

Läs mer

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden , Rönnäng 1:34 och 1:560 Tjörns kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden 2008-03-03 GF KONSULT AB Väg och Bana Geoteknik Björn Göransson Uppdragsnr: 1010 411

Läs mer

Kungsbacka Kommun. Kyvik 2:53 m.fl. Bergstabilitet och gammastrålning. Uppdragsnr: Version:

Kungsbacka Kommun. Kyvik 2:53 m.fl. Bergstabilitet och gammastrålning. Uppdragsnr: Version: Kungsbacka Kommun Kyvik 2:53 m.fl. Bergstabilitet och gammastrålning Uppdragsnr: 105 10 37 Version: 1.0 2017-07-06 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult: Uppdragsledare: Teknikansvarig:

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Geofysisk undersökning inom fastigheten Ibis 6, Oskarshamn.

Geofysisk undersökning inom fastigheten Ibis 6, Oskarshamn. 2016-04-06 inom fastigheten Ibis 6, Oskarshamn. Inledning och syfte har genomfört, på uppdrag av, en geofysisk undersökning inom fastigheten Ibis 6. Fastigheten är belägen på Norra Strandgatan 7 i Oskarshamn,

Läs mer

BERGKARTERING ROSERSBERG INDUSTRIOMRÅDE

BERGKARTERING ROSERSBERG INDUSTRIOMRÅDE BERGKARTERING ROSERSBERG INDUSTRIOMRÅDE 2018-05-02 BERGKARTERING ROSERSBERG INDUSTRIOMRÅDE KUND Sigtuna kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel:

Läs mer

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

Geoteknisk utredning Råda 1:9

Geoteknisk utredning Råda 1:9 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT (MUR) GEOTEKNIK BERGTEKNIK Härryda kommun Geoteknisk utredning Råda 1:9 Göteborg 2016-04-21, rev 2016-05-19 \\ramse\pub\got1\sgt\2016\1320020399\3_teknik\g\dokument\beskrivningar\extrengranskning

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

DETALJPLAN FÖR MOLLÖSUND, ORUST

DETALJPLAN FÖR MOLLÖSUND, ORUST JANUARI 2015 ORUST KOMMUN DETALJPLAN FÖR MOLLÖSUND, ORUST ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se JANUARI 2015 ORUST KOMMUN DETALJPLAN

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Partille, Bostäder vid Mimersvägen Geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan

Partille, Bostäder vid Mimersvägen Geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan Partille, Bostäder vid Mimersvägen Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie

Läs mer

Ballast ett samhällsbehov

Ballast ett samhällsbehov handbok för k artvisaren ball ast Ballast ett samhällsbehov Karin Grånäs maj 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se www.sgu.se

Läs mer

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Datum 2013-09-17 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare

Läs mer

Uran- och Toriumfördelning i Stigfjordsgraniten

Uran- och Toriumfördelning i Stigfjordsgraniten UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Uran- och Toriumfördelning i Stigfjordsgraniten En kartläggning av uran och toriumhalter i Stigfjordsgraniten

Läs mer

4 Halveringstiden för 214 Pb

4 Halveringstiden för 214 Pb 4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Bergteknisk förstudie Medicinareberget PM BERGTEKNIK

Bergteknisk förstudie Medicinareberget PM BERGTEKNIK Bergteknisk förstudie Medicinareberget PM BERGTEKNIK ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2A, SE-412 63 Göteborg, Registered office: Stockholm, Sweden Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, Org nr 556185-2103

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

DETALJPLAN FÖR NORRBY, GARVAREN 15 M.FL., BORÅS

DETALJPLAN FÖR NORRBY, GARVAREN 15 M.FL., BORÅS DECEMBER 2018 BORÅS STAD DETALJPLAN FÖR NORRBY, GARVAREN 15 M.FL., BORÅS ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DECEMBER 2018 TROLLHÄTTANS

Läs mer

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg. Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet: Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4)

Läs mer

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan 2 (11) Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Erica von Geijer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie Pedersen Araz Ismail

Läs mer

Tanums Kommun Resö, Resö 8:69 Detaljplan

Tanums Kommun Resö, Resö 8:69 Detaljplan Datum: 2014-01-27 Tekniskt PM, Geoteknik Uppdragsnr: 116093 Handläggare: Jonas Thelander Granskat: Henrik Cullin Innehållsförteckning Uppdrag - Syfte... 3 Underlag... 3 Mark, vegetation och topografi...

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2 Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

Översiktlig radonundersökning. Söderhöjdens skola, Järfälla kommun 17U33355

Översiktlig radonundersökning. Söderhöjdens skola, Järfälla kommun 17U33355 17U33355 Översiktlig radonundersökning Söderhöjdens skola, Järfälla kommun Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Sida 1 (6) Översiktlig radonundersökning

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för

Läs mer

Bullermätning Koppersvägen, Stenungsund

Bullermätning Koppersvägen, Stenungsund Author Inger Wangson Phone +46 10 505 84 40 Mobile +46701847440 E-mail inger.wangson@afconsult.com Recipient Stenungsundshem AB Kenneth Funeskog Date 2015-06-25 rev.1 2015-09-15 707880 Bullermätning Koppersvägen,

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan

Läs mer

Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun

Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Munkedals kommun Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Göteborg 2013-12-06 Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Datum 2013-12-06 Uppdragsnummer 1320003204 Utgåva/Status 1 Rev A 20140131

Läs mer

Mölndals Stad. Kv. Vinbäret 21. Utredning av geotekniska och bergtekniska förhållanden. Uppdragsnr: Version: 1.

Mölndals Stad. Kv. Vinbäret 21. Utredning av geotekniska och bergtekniska förhållanden. Uppdragsnr: Version: 1. Mölndals Stad Kv. Vinbäret 21 Utredning av geotekniska och bergtekniska förhållanden Uppdragsnr: 105 23 76 Version: 1.0 2018-03-27 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult: Uppdragsledare:

Läs mer

GEOSIGMA. Bergteknisk utredning inför detaljplan för nya bostäder vid Riksdalersgatan Järnbrott. Grap Riksdalersgatan - Tunnlandsgatan

GEOSIGMA. Bergteknisk utredning inför detaljplan för nya bostäder vid Riksdalersgatan Järnbrott. Grap Riksdalersgatan - Tunnlandsgatan Grap Riksdalersgatan - Tunnlandsgatan Järnbrott, Göteborgs kommun Bergteknisk utredning inför detaljplan för nya bostäder vid Riksdalersgatan Järnbrott Roger Sköld Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg

Läs mer

Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim

Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim Beställare: Att. Ola Skepp Sweco Infrastructure AB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 403 14 Göteborg Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim Bergteknisk besiktning Bergab Berggeologiska Undersökningar

Läs mer

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

Structor/Tanums kommun Bergteknisk utredning fö r DP Kajen, Nörra hamngatan, del av Fja llbacka 163:1 m fl

Structor/Tanums kommun Bergteknisk utredning fö r DP Kajen, Nörra hamngatan, del av Fja llbacka 163:1 m fl 611-10 1 (6) Datum 2014-10-07 Granskad/Godkänd Christian Andersson Höök Identitet DP Kajen, Norra hamngatan, del av Fjällbacka 163:1 m fl. Dokumenttyp PM Structor/Tanums kommun Bergteknisk utredning fö

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering P-05-238 Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar Valideringstest av ythydrologisk modellering Emma Bosson, Sten Berglund Svensk Kärnbränslehantering AB September 2005

Läs mer

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton Atomen En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Historia De tidigaste kända idéerna om något som

Läs mer

PM Översiktlig markradonutredning

PM Översiktlig markradonutredning PM Översiktlig markradonutredning Rörby 8:6, Bälinge www.bjerking.se Sida 3 (6) PM Markradon Uppdragsnamn Markklassning med avseende på radon del av Rörby 8:6 Uppdragsgivare Bert Alfén Vår handläggare

Läs mer

Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun

Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Munkedals kommun Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Göteborg 2013-12-06 Rev A 2014-02-03 Rev B 2014-06-13 Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Datum 2013-12-06 Uppdragsnummer 1320003204

Läs mer

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kristina Eriksson Stenström Lunds universitet Fysiska institutionen Avd för kärnfysik By NHLBI [Public domain], via Wikimedia

Läs mer

Mätning av vibrationer i bostad vid Häradsvägen 1, Lerum

Mätning av vibrationer i bostad vid Häradsvägen 1, Lerum Handläggare Dario Bogdanovic Tel 0105050690 Mobil 0727015364 E-post dario.bogdanovic@afconsult.com Mottagare Lerum kommun Datum 2016-10-07 Projekt-ID 716637 Mätning av vibrationer i bostad vid Häradsvägen

Läs mer

Översiktligt PM Geoteknik

Översiktligt PM Geoteknik Översiktligt PM Geoteknik Örnäs Upplands Bro Kommun Geoteknisk utredning för planarbete Örnäs, Upplands Bro kommun www.bjerking.se Sida 2 (6) Översiktligt PM Geoteknik Uppdragsnamn Örnäs 1:2 m.fl. Upplands

Läs mer

Bygg en spårfilmsdetektor

Bygg en spårfilmsdetektor Bygg en spårfilmsdetektor En laboration om radonmätning Hur detektorn fungerar Detektorn består av en spårfilm, placerad på botten av en plastmugg. Öppningen på plastmuggen täcks med plastfolie, för att

Läs mer

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Inventering av ålgräsängarnas utbredning Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129 m.fl. Smö gen

Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129 m.fl. Smö gen 426-30 1 (6) Datum 2015-09-10 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet DP Smögen- Torbjörn Gustafsson Dokumenttyp PM Torbjörn Gustafsson Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129

Läs mer

DEL AV MÅSHOLMEN 21 SKÄRHOLMEN - STOCKHOLMS STAD

DEL AV MÅSHOLMEN 21 SKÄRHOLMEN - STOCKHOLMS STAD Geotekniskt utlåtande DEL AV MÅSHOLMEN 21 SKÄRHOLMEN - STOCKHOLMS STAD 2018-04-10 Uppdrag: 267553 Del av Måsholmen 21, Skärholmen Stockholms Stad Titel på rapport: Geotekniskt utlåtande Status: Datum:

Läs mer

Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik

Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Datum för genomförande: 2012-03-30 Medlaborant: Jöns Leandersson Handledare: Pieter Kuiper 1 av 9 Inledning I laborationen används en neutronkälla

Läs mer

Detaljplan, Södra Stockevik. Lysekils kommun Geoteknik, bergteknik och markradon PM Planeringsunderlag 2012-10-30

Detaljplan, Södra Stockevik. Lysekils kommun Geoteknik, bergteknik och markradon PM Planeringsunderlag 2012-10-30 Geoteknik, bergteknik och markradon PM Planeringsunderlag -0- Upprättad av: Sven Devert Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 07 Daterad: -0- PM PLANERINGSUNDERLAG Geoteknik, bergteknik och markradon

Läs mer