Sammanfattningar av presentationer Forskararena: Elanvändning i vardagen idag och i framtiden, augusti

Transkript

1 Sammanfattningar av presentationer Forskararena: Elanvändning i vardagen idag och i framtiden, augusti 1 Kommunikation kring energi och vardagsfrågor (ELAN) Inger Lindstedt, Karin Mårdsjö-Blume* och Christel Brost Konst, kultur och kommunikation, K3, Malmö högskola, Malmö, Tel , inger.lindstedt@k3.mah.se christel.brost@k3.mah.se, *Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Linköping, karma@isk.liu.se Kommunikationen runt elmätarna Just nu pågår ett intensivt arbete med att installera elmätare hos landets elkonsumenter. Syftet är att kunna ge snabbare och mer korrekt debitering till kunderna. Den information som elmätarna genererar hos energiföretagen kan också användas för att fördjupa informationen till kunderna. Införandet av elmätarna reser ett antal intressanta forskningsfrågor. Införandet av ny teknik hos kunder skapar också en förväntan hos kunden på förändring. Syftet med forskningsprojektet är att undersöka kommunikationen kring elmätarna, både ur företagens perspektiv och ur kundernas perspektiv; målet är att förstå människors behov och önskemål kring information och kunskap och hur detta kan omsättas till bättre kommunikation mellan energiföretag och kunderna och då inte bara utifrån att mätare installeras utan utifrån kundernas totala behov och förväntningar när det gäller energifrågor. Två delstudier genomförs: 1. Energiföretagens information till kunderna kring elmätarna. Undersökningen baseras på material från ett strategiskt urval av ett antal energiföretag. 2. Hushållens uppfattning av införandet av elmätare och hushållens kunskaper och behov om el och energi. Case-study på energiföretag. Kunskapsmaterial om el och energi Utifrån resultaten och analyserna av de föregående delstudierna, samt resultat från projekten Elanvändning i vardagen och AMR, är det möjligt att föreslå utformandet av ett kunskapsmaterial för hushållen som behandlar el och energi ur ett vardagsperspektiv. Materialet ska vara enkelt, välskrivet, läsarvänligt, begripligt och bygga på både bild och text. Det ska framför allt behandla de frågor som hushållet tycker är viktiga och som väckt många frågor och funderingar. Det ska också innehålla frågor som forskningen och experter vet ger störst effekt när det gäller att hushålla med energi. Det handlar således inta bara om att ge hushållen vad de vill ha utan lika mycket om vad de behöver.

2 Medverkande forskare: Inger Lindstedt, projektledare, K3, Malmö högskola, Karin Mårdsjö Blume, IKK, Linköpings universitet, Christel Brost, K3, Malmö högskola, och som expert från energibranschen Lars Ejeklint, Vattenfall. Vid seminariet räknar vi med att kunna presentera en del preliminära resultat från delstudie 1. 2 Overview of wireless communication technologies and their possible applications (EID) Shaofang Gong, Professor in Communication Electronics Department of Science and Technologies, Linköping University Norrköping, Shaofang.Gong@itn.liu.se Wireless communication technologies like GSM/2G, GPRS/2.5G and UMTS/3G are familiar to us nowadays. GSM/2G is used to make mobile telephone calls, GPRS/2.5G is used to send SMS messages, and UMTS/3G has been emerging for multi-media communications. Other wireless technologies like Bluetooth and wireless LAN (WLAN) have also been familiar to us. Bluetooth is used for replacing cables, e.g., cables between the earphones and the handset, while WLAN is used for people to have wireless access of desktop or portable personal computers (PCs) to the Internet. Probably, some new wireless technologies like ZigBee, UWB and WiMAX have not been so familiar to people yet. Actually, these emerging wireless technologies are providing new application possibilities that previous technologies could not do. For instance, ZigBee can be used to form wireless sensor networks with low power consumption and low cost, while UWB can provide ultra high data rates up to 480 Mbps with low bit energy. WiMAX promises wireless broadband services. This presentation will summarize both available and emerging wireless technologies in the world. The emphasis will be on the emerging wireless technologies and their possible applications like automatic meter reading (AMR) and automatic control for energy saving in different areas, at home or in the industrial environment. Some research results by the author and his research group will be presented. On-going research projects will be introduced. More detailed information about the research activities of the group can be seen at 3 Vardagens elanvändning kommunikationsutrustning (ELAN) Eva K Törnqvist Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, LINKÖPING, ank. 2172, eva.tornqvist@tema.liu.se I delprojekt 2, Användare av elberoende kommunikationsteknik som innovatörer är det tänkt att en internationell jämförelse ska ingå. Materialet till denna jämförelse hämtas från det arbete som sker inom det europeiska organet European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research (COST). COST är ett av de äldsta organen för samverkan mellan

3 forskare i Europa. I dagsläget deltar 35 länder och samverkan sker på ett stort antal områden. Den forskning som berör informations- och kommunikationsteknologi (IKT) omfattar ett antal för Europa strategiska forskningsområden som berör framtida teknik och service, till exempel användaraspekter och kunskaps- och informationshantering. Inom ramen för COST Action 298: Participation in the Broadband Society samverkar forskare, företag och oberoende konsulter i fyra tvärvetenskapliga grupper för att analysera sociala dimensioner av människors relation till informations- och kommunikationsteknik. Grupperna är indelade i olika arbetsområden och de är: Users as Innovators, Humans as e-actors, Multiple Cultures of European Information Society och Future Directions. Delprojekt 2 är främst knutit till gruppen Users as Innovators. Gruppen studerar hur bredbandssamhället antingen möjliggör eller begränsar användarens förmåga att utveckla en innovativ social praktik samt undersöker vilka faktorer som leder till kreativitet. Gruppen fokuserar mer specifikt på följande områden 1. användarens preferenser och faktiska val 2. användarens social kontext 3. beslutsfattande 4. innovativ användning 5. kreativitet 6. individens möjlighet att bli mer självständig beträffande bredbandsteknologier och applikationer 4 Två steg fram, ett steg tillbaka - Strukturella hinder för boende att minska koldioxidutsläpp och energianvändning för uppvärmning (AES) Annette Henning, fil dr Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Borlänge , ahe@du.se, Många ansträngningar görs idag för att minska den globala uppvärmningen och uttömningen av energiråvaror. Samtidigt fortsätter dock nätverk av sociala aktörer att externalisera sina vanor och föreställningar i hus och värmesystem som tenderar att motverka denna strävan. Två socialantropologer, en statsvetare och två energitekniska forskare samarbetar i detta projekt i syfte att öka kunskapen om strukturella hinder för villahushåll att skapa en inomhusmiljö som är både komfortabel och energisnål. Kärnan och utgångspunkten för studien är svenska villahushåll och den materiella och kulturella kontext de agerar i. Fokus ligger även på andra aktörer, framförallt VVS-företag, samt försäljare och tillverkare av prefabricerade småhus. Statliga styrmedel, framförallt konverteringsbidrag, jämförs också med ett par andra EU-länders regeringspolicy i dessa frågor.

4 Hushållen betraktas som föränderliga grupper av individer som påverkas av de människor och den information de möts av, och som begränsas av hur hus och värmesystem ser ut idag. Två beslutssituationer i hushållens liv har valts ut för noggrannare studie, dels byte av värmesystem i befintliga bostäder, dels val av värmesystem i samband med inköp av prefabricerat småhus. De processer som föregår och inkluderas i försäljning och inköp av prefabricerade småhus inkluderar bl a interrelationer mellan hus- och energiföretag, småhusföretag och köpare, samt man och kvinna inom hushållet. Besluts- och förändringsprocesser tillhör de områden som behandlas särskilt. Det teoretiska ramverket bygger i första hand på socialantropologisk teoribildning, men även på teoririktningar inom bl a sociologi, statsvetenskap och energiteknik. I projektet kombineras ett antal forskningsfält som annars oftast bedrivs åtskilda från varandra. Teorier om energitjänster, materiell kultur, boende och konsumtion kombineras med bl a teorier om uthållig respektive traditionell arkitektur, genus och plats/rum, adaptiv värmekomfort, samt känslors betydelse för beslut och förändring. Projektets sista faser går ännu längre för att hitta genvägar i strävan att dämpa global uppvärmning. Här inkluderas även teknisk forskning och samarbete med tillverkare och försäljare av prefabricerade bostäder för ett vidare tvärvetenskapligt och mer implementeringsinriktat tillvägagångssätt. Syftet är att utifrån gemensamma forskningsresultat och i samråd med husföretag hitta lösningar som gör bostäder och värmesystem mer flexibla, energieffektiva och bättre anpassade, både för de tänkta användarna och för de pågående klimatförändringarna. 5 Visualisering av elanvändning flerbostadshus (ELAN och EID) Cajsa Bartusch Loove Broms och Karin Ehrnberger Institutionen för Samhällsteknik Power Mälardalens högskola Interactive Institute Box 883 Isafjordsgatan Västerås Kista cajsa.bartusch@mdh.se loove@tii.se, karin.ehrnberger@tii.se Loove: Karin: Familjer i flerbostadshus använder relativt mycket hushållsel. En av anledningarna är att kännedomen om hur beteendet påverkar elanvändningen är jämförelsevis begränsad i det här kundsegmentet. Elkostnaderna har länge varit förhållandevis små, vilket har inneburit att det ekonomiska incitamentet, och därmed intresset för att spara el, har varit litet. Vidare har preliminärdebiteringen inneburit att kundens återkoppling avseende den egna elanvändningen har varit begränsad till den årliga avräkningen, eftersom lägenhetskunder vanligtvis inte har tillgång till sin elmätare. Syftet med det aktuella forskningsprojektet är att utveckla ändamålsenliga designkoncept för befintliga tekniker och metoder för visualisering av den individuella elanvändningen i flerbostadshus samt att studera hushållens användning och upplevelser av dessa

5 faciliteter. De övergripande målen med projektet är att minska elanvändningen och att bidra till en mer medveten elanvändning bland lägenhetskunder. Genom interaktiva användartester görs en konceptutveckling avseende designen på en trådlös display och en webbaserad statistiktjänst, som med olika tidsupplösningar visualiserar den individuella elanvändningen. Displayen tillhandahåller olika användaranpassade funktioner med mer eller mindre direkt återkoppling, medan statistiktjänsten kompletterar displayen genom att erbjuda kunden möjlighet att följa upp elanvändningen över tiden och göra jämförelser mellan olika tidsperioder och med andra hushåll, som har liknande förutsättningar avseende t ex antal hushållsmedlemmar. Projektet genomförs i nära samarbete med andra forskargrupper, som finansieras inom Energimyndighetens program Energi IT och Design. Den tekniska utvecklingen av displayen, som omfattar trådlös överföring av data i sensornätverk via ZigBee, sker vid Linköpings Universitet och leds av Communication Electronics på the Department of Science and Technology. Inom AWARE-projektet som genomförs i Interactive Institutes Power-studio pågår utvecklingen av en Energiklocka, som baseras på AMR och implementeras i displayen för en pedagogisk och intuitiv visualisering av hushållets elanvändning i realtid och möjliggör jämförelser med motsvarande tidsperioder under de tre föregående dygnen. 6 Hushållens energibeteende en arena för förändring (AES) Vasilis Galis, Per Gyberg och Jenny Palm Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, LINKÖPING, , jenpa@tema.liu.se I detta forskningsprojekt är syftet att öka förståelsen för hushållens energibeteende och analysera vilka betydelser olika styrmedel som kringgärdar hushållen och bygg- och bostadssektorn har för energibeteendet i hushållen. Vi kommer att presentera: -dels hur vi tänkt att lägga upp projektet med avsikt på empiriinsamling, metod och teoretiska utgångspunkter. -dels ska vi presentera tentativa resultat som hittills framkommit i intervjuer med personer som arbetar med att informera och driva projekt kring energi, samt genom observationer av seminarier, utställningar och informationsmöten. Ett viktigt fora för påverkan genom information är även Internet. Vi ska därför även diskutera resultat av analyser av ett antal hemsidor för energirådgivning. 7 Efficient energy consumption at home utilizing wireless sensor network (EID) Johan Nordlander Communication Electronics Linköpings Universitet Norrköping Sweden Tel: +46 (0) Mobil: +46 (0) johan.nordlander@itn.liu.se Web: Individuell mätning och fjärravlästa mätare har funnits på marknaden under en längre tid. Bortsätt från mätning av elförbrukning har detta dock inte

6 använts i någon större skala, vare sig i befintliga eller nya lägenheter. En orsak till detta är att installation och underhållet av dessa typer av system är omfattande och dyrt, samt att om man köper ett system från ett företag, så kan man inte använda delar från något annat företag. I och med att den nya internationella trådlösa standarden ZigBee släpptes årsskiftet har nya möjligheter öppnats. Denna nya standard syftar till att produkter från flera tillverkare skall fungera och samverka tillsammans i samma system. Och även om produkterna inte direkt utbyter information med varandra, så bildar alla produkter/noder ett stort nätverk. Inom detta projekt undersöker vi hur ZigBee kan användas i individuell mätning och styrning av inomhusklimat. Dels för att öka rättvisan i individuell mätning genom att använda fler mätpunkter och dels genom att bygga upp ett system där enbart trådlösa enheter utnyttjas, vilket minskar installationskostnaden. I samband med att detta möte genomförs, så kommer de första testerna av ett egenutvecklat system för individuell mätning baserat på ZigBee att vara genomförda. Testen kommer att genomföras i en lägenhet placerad i Linköping och som just nu byggs. 8 AWARE Design för energimedvetenhet (EID) Jin Moen, Tekn.dr. Interactive Institute AB, Box 1197, Kista, jin.moen@tii.se, , AWARE design för energimedvetenhet är ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt inom Energimyndighetens forskningsprogram Energi, IT och Design (EID). Projektet drivs av Interactive Institute Power Studio i samarbete med Stiftelsen Svensk industridesign. AWARE-projektet bygger vidare på de resultat som projektet Static! tog fram gällande hur man kan arbeta med energi som ett designmaterial, och hur man kan visualisera energi på ett intressant och nytänkande sätt. AWARE utforskar hur vi kan använda hållbar design i syfte att stödja konsumenter i ett mer energieffektivt handlande. Design är en känslomässig, estetisk och i vissa fall omedveten faktor som påverkar hur vi upplever och tar till oss information och bildar kunskap. Genom att ta fram produktkoncept och idéer där energi diskuteras, visualiseras och perceptualiseras på ett sätt som tilltalar eller provocerar människan, kan vi uppmärksamma och fokusera på olika energifrågor. Produkternas design, vilket inkluderar själva produktidén, hur den tas fram, dess utformning och teoretiska förankring, är medvetet framtagna för att uppmärksamma energianvändning i syfte att reducera människans elkonsumtion, i första hand i hemmet. Projektgruppen består av forskare med olika bakgrunder, t.ex. industridesign, människadatorinteraktion, interaktionsdesign, etnologi och genusvetenskap. Vi arbetar med att ta fram fysiska koncept och prototyper som en viktig del i forskningsprocessen (ibland kallad forskning genom design). Våra designkoncept är teoretiskt förankrade i mindre fältstudier (djupintervjuer och observationer) som används som inspiration i den tidiga designprocessen. De färdiga prototyperna tas sedan ut i verkliga miljöer för att utvärderas och skapa underlag för vidare utveckling. De koncept som anses ha en produktpotential, genomgår en kommersialiseringsverifiering för att eventuellt produktutvecklas och lanseras på konsumentmarknaden.

7 Ett av resultaten från projektet är The AWARE Lifestyle Collection en samling designkoncept som bidrar till en medveten energianvändning. Några av koncepten är AWARE Chandelier en kristallkrona med enbart lågenergilampor; AWARE Laundry Lamp en kombinerad lampa och tvättställ där man själv bidrar till designen och samtidigt är energieffektiv; AWARE Energy Clock en snygg, mobil och pedagogisk elmätare som visar hushållets aktuella och tidigare elförbrukning; AWARE Puzzle Switch en brytare som genom sin design uppmanar till att stänga av energikonsumerande apparater. 9 Visuale: Beteendeförändrande interaktionsdesign och visualiseringar av förbrukningsinformation i hemmet (EID) Magnus Bång Interactive Institute AB, Box 1197, Kista, magba@tii.se I Visuale skapar vi en uppsättning goda designexempel på visualiseringar och representationer för elförbrukning i hemmet. Hypotesen är att design och attraktiv grafik med feedback samt enkla beslutsstöd kan skapa större incitament, motivation och förståelse för hur man kan påverka sin egen situation och bidra till samhällets miljö- och energieffektivisering. Målet är interaktionsdesign för webb som på mycket tydliga sätt visar konsekvenser, kostnader och möjligheter för slutkunden med målet att påverka attityder och skapa grund för positiva beteendeförändringar i hemmet. Forskningsgruppen Power har i tidigare projekt utvecklat metodik, perspektiv och samarbeten kring beteendeförändrande design (Bång et al., 2006). Detta perspektiv som ursprungligen utvecklats vid Stanforduniversitetet lägger tyngdpunkt vid aspekter av design som har förmåga att påverka attityder och lärande för att få till stånd positiva beteendeförändringar. Det kan till exempel handla om avancerade metoder för att skapa motivation eller attraktiv grafik som skapar incitament att undersöka och förstå ett problem. De empiriska studierna i Visuale kommer utgöra dels intervjuer med användare som idag har fjärravläsningssystem i hemmen (kundkrav), dels utvärdering av nya visualiseringar med användare. De skarpa prototyper som kommer att utvecklas i Adobe Flash utvärderas i laboratorium och i reella användarsituationer i hemmiljö där kunderna får använda system och gränssnitt. Utvärderingarnas statistiska underlag kompletteras med djupintervjuer med användarna, elmätningar och enkäter för att undersöka förbrukningsmönster, attityder och beteendepåverkan. Forskningen är ett samarbete mellan Power vid Interaktiva Institutet och MDA-gruppen vid Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet. Doktorand i projektet är Loove Broms. 10 Visual Wattch: Elstatus i mobilen (ELAN) Frida Birkelöf Interactive Institute, frida.birkelof@tii.se

8 Projektet Visual Wattch syftar till att analysera möjligheterna att ändra konsumentbeteende - i form av energieffektivisering - genom att använda mobiltelefonen som verktyg. Målet är att studera hur interaktiv information om den egna el-statusen, baserad på fjärravläsning från det egna hemmet, ska utformas och kommuniceras via mobilen. I Visual Wattch är kundperspektivet centralt och utveckling av koncept för informationstjänsten görs därför i olika designgrupper med slutanvändare, tekniska utvecklare, interaktionsdesigners samt telekom- och elbolag i en s.k. deltagande designmetodik. Under dessa sammankomster diskuterar man problem och lösningar samt skapar nya designkoncept som dokumenteras med video. Bland annat har vi tagit upp hur informationen bör vara representerad i mobilen och när ska man få information samt förkroppsligat dem i ett antal framtidskoncept för mobiltelefon. Vi presenterar delresultat och koncept som tagits fram i designgruppen samt diskuterar generella krav och frågeställningar som uppkommit i projektet. 11 Metod för utvärdering av energipolitiska styrmedel för en effektivare energianvändning (AES) Lena Neij och Luis Mundaca Internationella Miljöinstitutet (IIIEE), Lunds Universitet, P.O. Box 196, LUND, Phone: / , Lena.Neij@iiiee.lu.se/ Luis.Mundaca@iiiee.lu.se Framtida energisystem kommer att skilja sig från dagens energisystem. Ny teknik kommer att introduceras och nya spännande system kommer att utvecklas. I flertalet framtidsscenarier ser vi betydelsen av ny kolkraft, storskalig användning av biobränsle, vindkraft och eventuellt ny kärnkraft. En viktig skillnad från dagens system kommer emellertid att vara den allt ökande betydelsen av investeringar i decentraliserade energitekniker, dvs investeringar i energieffektiv teknik, solceller, minisystem för kombinerad värme och elproduktion, etc. Vi ser redan nu ett ökat intresse för denna typ av tekniker såväl i som utanför Sveriges gränser. Drivkrafterna för morgondagens energisystem baseras emellertid i högsta grad på samhälleliga mål för en mer hållbar utveckling och styrmedel för en sådan utveckling. Som stöd för design analys av olika styrmedel har ett flertal olika metoder och modeller utvecklats och en bra metod och modell är också ett bra stöd för att utforma effektiva styrmedel. I de modeller som idag företrädelsevis används för att analysera alternativa utformningar av styrmedel beaktas emellertid de decentraliserade teknikerna enbart marginellt. Fokus ligger på stora system och investeringar av energiföretagen. I allt större utsträckning identifieras behovet av att kunna analysera och modellera decentraliserade beslut, dvs investeringsbeslut som inte görs av energiföretagen utan av hushåll. Målet med projektet Metod för utvärdering av energipolitiska styrmedel för en effektivare energianvändning är att utveckla en alternativ metod och modell för utvärdering av energipolitiska styrmedel - en metod som beaktar decentraliserade beslut. Projektet fokuseras på styrmedel för effektivare

9 energianvändning. I projektet har vi för avsikt att studera alternativa beslutsparametrar för decentraliserade beslut, analysera olika aktörers preferenser gällande dessa beslutsparametrar samt ta fram en metod och modell som beaktar decentraliserade investeringsbeslut. Med den framtagna modellen kommer sedan ett antal styrmedel för effektivare energianvändning i svenska hushåll att analyseras. Vid forskarmötet den augusti presenteras preliminära resultat från projektet. 12 Energioptimering och interaktivitet i hyresfastigheter - energieffektivisering i hyreshus genom mätning, information och styrning (EID) Erik Dahlquist Mälardalens Högskola, erik.dahlquist@mdh.se Projektet har som mål att kunna presentera förbrukningen av både kwh och kw map varmvatten och el i enskilda hyreslägenheter för de boende. Detta skall ske genom dels att ha egen web-sida som kan nås i hemmet, men även som displayer i tex köket för att kunna se mer momentan förbrukning. Implementering görs i Västerås, MIMER: dels 1380 lägenheter på Bäckby, dels utvärdering av tidigare installationer på Öster Mälarstrand ( 280 lägenheter). Dessutom gör implementering i Eskilstuna Fröslunda: 100 lägenheter, som tillhör Eskilstuna Kommunfastigheter. Samarbete sker även med Mälarenergi, som kommer att ha debiteringsansvar för lägenheterna på Bäckby, och med Eskilstuna Energi och miljö, som är leverantör i Eskilstuna. Läget är det att installationer kommer att ske map el-mätare i alla lägenheterna under sommaren, och skall vara klart i oktober. När det gäller varmvattenmätarna har man beslutat avvakta att leverantören får fram en mindre, billigare variant, då den befintliga är mycket skrymmande, såväl som dyr. Har blivit lovade mätare inom 6 månader. Som back-upp ifall det inte blir några mätare map varmvatten i de lägenheterna studeras data från de 280 där insamling redan skett under 3-4 år. Enkäter om beteende och förbrukningsmönster kommer att distribueras till hyresgästerna efter att informationsmöten hållits under maj månad i Västerås, och under hösten i Eskilstuna. Dessutom kommer hyresgäster att bjudas in för att få lämna sina synpunkter på olika displaytyper och olika information angående kwh och kw. Detta görs med fasta displayer (ppt- bilder) vid MDH. Hela kedjan mätning, databas, presentation i kök resp web skall demonstreras under sommaren, för att bedöma kostnad och begränsningar.

10 13 Info via digitala kanaler och dess potential att förändra elanvändningsmönster (ELAN) Jurek Pyrko Lunds Universitet-LTH, Energivetenskaper, Box 118, Lund, tel , Forskargruppen för Energihushållning i Byggnader vid Institutionen för Energivetenskaper, Lunds Universitet - LTH genomför en studie vars syfte är att undersöka vilken potential att förändra elanvändningsmönster som finns i att privata kunder i bostäder får bättre insyn i och förståelse av sin energianvändning genom förbättrad information om elförbrukning. Vi studerar inverkan av debitering som baseras på avläst elanvändning. Vi vill se om återkoppling via grafisk information på elräkningen, i jämförelse med feedback via digitaliserade informationskanaler (statistiktjänst på nätet) har någon betydelse. I och med att flera företag har installerat och håller på att installera nya elmätare och AMR-system, har vi tillgång till exakta mätvärden för tillräckligt långa perioder före och efter förändringen, vilket ger oss möjlighet att undersöka på vilket sätt elkundernas beteende kan förändras vid tillgång till energistatistik. Projektet kommer att bidra till bättre förståelse för hur elkunder lyckas med att ta till sig den information som skickas ut till hushållen och om detta påverkar deras elanvändningen. Det kommer att ge mer detaljerad kunskap om elkunders elanvändning och om hur de reagerar på budskap sända av energiföretagen via olika kanaler. Detta bör också skapa bättre underlag för framtida beslut om kundriktade åtgärder. Studien genomförs i samarbete med tre geografiskt spridda nätföretag. Projektet påbörjades i mars 2007 och avslutas i januari Grafisk förbrukningspresentation på elräkningen (ELAN) Inger Lindstedt och Anders Göransson* Konst, kultur och kommunikation, K3, Malmö högskola, Malmö, Tel , inger.lindstedt@k3.mah.se *Profu, Götaforsliden 13, nedre, Mölndal Arbetet syftar till att sammanställa den omfattande kunskap som redan finns om hur visuell information om förbrukning på räkningar mm bör utformas för att förstås och uppfattas positivt av kunderna. Med hjälp av kompetensen på Malmö Högskolas område Konst, kultur och kommunikation värderar vi detta material utifrån relevans och användbarhet, letar upp och kompletterar med forskningsrön, samt sätter dessa studier i en mer vetenskaplig ram. Arbetet skall dock i slutändan riktas mot att kunna samla matnyttig och praktiskt omsättbar kunskap om visuell kommunikation i en ganska direkt användbar form. Denna kan olika företag och branschen använda när de utformar sina nya räkningar eller överväger rekommendationer. Krav på bättre räkningar

11 ställs bland annat i det nu beslutade energitjänstdirektivet. Troligen handlar det mesta av det tillgängliga underlagsmaterialet om information mot hushåll, men i den mån samma källor belyser andra kunder så tas de också med i analysen. 15 Rättvis upplysning (ELAN) Jenny Palm och Vasilis Galis Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, LINKÖPING, , jenpa@tema.liu.se I fokus för detta projekt står elavbrott och kommun, elnätbolag och elanvändares relationer och förväntningar på varandra. I denna presentation ska resultatet från en mindre enkätundersökning riktade till 100 hushåll samt intervjuer med kommunföreträdare, energibolag och hushåll redovisas. Frågor som kommer att tas upp är: Hur uppfattar de olika aktörer behoven av prioriteringar, vem som ska prioriteras, vem som ska göra prioriteringen (stat, kommun, bolag, kund) och hur många och långa elavbrott som är acceptabelt, ersättningsgrund och storlek vid avbrott? 16 Energikonsumtion och köpbeslut Styrande faktorer och agerande (ELAN) Erika Jörgensen, Anna-Lisa Lindén och Åsa Thelander* Lunds universitet, Sociologiska institutionen, Box 114, Lund, erika.jorgensen@soc.lu.se, anna-lisa.linden@soc.lu.se *Lunds universitet, Institutionen för Service Management, Box 882, Helsingborg, asa.thelander@msm.lu.se För tillfället är vi precis i fas att starta vårt projekt. Detta blir därför en preliminär disposition av vad vi kommer att ta upp kring vårt projekt. Eftersom vi inte har några resultat att redovisa kommer tyngdpunkten att ligga på hur forskningsprojekten är upplagda och de frågeställningar de behandlar. Inledning Kunskap, attityder och styrmedel i beslutssituationer, Anna-Lisa Lindén En kort presentation av kring ramarna för hela beslutsstudien Beslut kring energiåtgärder i hushåll, Erika Jörgensen Problemställningarna kring styrande faktorer och energieffektiva åtgärder (uppvärmning vitvaruutrustning klimatskal). Hushåll, boendeformer och beslutsutrymme. Information förståelse, kunskap och agerande, Åsa Thelander

12 Presentation av problemställning och uppläggning kring studien av elföretagens information för hushållskundernas energiförståelse och agerande vid byten av elleverantör och energieffektiva beslut. 17 Ambienta gränssnitt och social kontext (EID) Dr Jussi Karlgren Vi arbetar med *ambienta gränssnitt* för att medvetandegöra konsumenten i ett första steg inför att introducera styrmekanismer. Vi vill använda teknik som inte stör och skämmer hemmets utseende, utan istället informerar utan att ta plats, ständigt närvarande men aldrig i förgrunden. Vi tar avstamp i två huvudsakliga beteendevetenskapliga ansatser som baserar sig på *jämförelse* och *social kontext*: Utgångspunkt för arbetet är att beteende är socialt bestämt: vad vi gör mäts - både av oss själva och av andra - mot hur andra gör. Vi vill visa folk hur deras beteende påverkas av andra och hur deras beteende ter sig i jämförelse med andra. Vi har byggt prototyper baserat på elmätare-konceptet som testas i hushåll och utvärderas genom intervjuer med användare. ERG-projektet studerar hur folk kan först bli varse om sin elanvändning, sedan förstå och lära om den samt slutligen mera medvetet styra denna användning. Vi bygger och visar prototyper och exempelgränssnitt som visar hur hemmet och dess apparater kan både direkt reagera på användning av elektricitet och ge en bild av hur användningen är i sin helhet. 18 Young Energy kan ett mobilspel få ungdomar att spara energi? (EID) Carin Torstensson, Magnus Bång, Cecilia Katzeff, Anton Gustafsson, Jessica Linde och Frida Birkelöf Interactive Institute, Smedjegatan 41, Eskilstuna, Carin.torstensson@tii.se, magnus.bang@tii.se Vad är el? - Typ, två bokstäver svarade en tonåring i en av våra intervjuer om energi. Vad händer om man stänger av strömmen under ett par dagar i en ung människas liv? Denna drastiska åtgärd kanske inte behövs för att skapa ökad kunskap om energi. I Young Energy undersöker vi hur ett mobilspel kopplat till hemmets fjärravlästa el-mätare påverkar ungdomars energibeteende. Flera studier visar att ungdomar inte känner till vilka aktiviteter i hemmet som är energikrävande. Det är därför angeläget att hitta nya metoder för att påverka beteenden som kan bidra till en hållbar utveckling. Detta forskningsprojekt använder information från fjärravläsningen och hemmet blir gränssnitt till ett mobilspel, som engagerar hela familjer i att effektivisera sin energiförbrukning. Ungdomarna tävlar tillsammans med andra om att bli

13 det lag som vinner Mr Q:s förtroende, och slutligen får ingå i hans specialstyrka som ska rädda världen från klimathotet. Information om energianvändningen från de fjärravlästa el-mätarna skickas direkt till en spelserver, som i sin tur vidarebefordrar informationen till mobilspelet - PowerAgent. Detta gör det möjligt att skapa ett spel där man interagerar med hemmets energikrävande aktiviteter och aktivt försöker effektivisera sin energianvändning i sitt eget hem. Spelaren blir en agent och får olika uppdrag som ska utföras i verkligheten samt tips om hur de kan utföras i mobiltelefonen. Vid olika tidpunkter på dygnet ges feedback, tips och belöningar i mobiltelefonen för att öka ungdomarnas motivation att spara energi. Våra preliminära resultat visar på mätbara energibesparingar i spelarnas hushåll. 19 Boende i lågenergibostäder (ELAN) Charlotta Isaksson Tema Teknik och social förändring, Linköpings Universitet, Linköping, tel: , chais@tema.liu.se Det projekt som presenteras behandlar hur boende i lågenergibostäder brukar sin bostad ur energisynpunkt. Syftet är att öka kunskapen om boendes interaktion och förhållningssätt till bostadens energiteknik och hur det förändras över tid i den vardagliga boendepraktiken. För detta ändamål har semi-strukturerade kvalitativa intervjuer genomförts, dels hösten 2002 samt vårvintern 2005 med boende i 20 lågenergiradhus 1 i Lindås söder om Göteborg. I den första intervjustudien medverkade 22 personer, sammanlagt 16 av 19 hushåll och i den andra deltog 21 personer, sammanlagt 15 hushåll. Radhusen var klara för inflyttning våren 2001 och har fått mycket stor uppmärksamhet i media då de saknar ett traditionellt uppvärmningssystem. Bostäderna är sk passiva hus vilket innebär att de ska värmas upp med hjälp av kroppsvärme, sol samt bruket av hushållsapparater, vilket möjliggörs med hjälp av en mycket välisolerad byggnadskonstruktion i kombination med en effektiv värmeväxling av luft. Om detta inte räcker till så finns i dessa radhus ett eftervärmningsbatteri på 900 W lokaliserat i värmeväxlaren. Analysen av intervjumaterialet pågår och det material som presenteras ger en inblick i de resultat som hittills har framkommit i relation till bostädernas uppvärmning. Dels beskrivs hur de boende förhåller sig till bostadens uppvärmning före de flyttade in, dels hur de med hjälp av mänskliga och tekniska resurser utformar och brukar bostadens uppvärmning den första vintern och slutligen dels hur den vardagliga användningen i relation till uppvärmningen gestaltar sig. En bostads uppvärmning är emellertid en tjänst som omfattar och håller samman invecklade sociotekniska arrangemang och en förståelse av dess funktion kräver ett synliggörande av hur olika sociotekniska komponenter integreras med varandra. De primära komponenterna är i detta fall de ovan 1 19 av de 20 bostäderna var bebodda vid intervjutillfällena. Ett av husen har används som provhus av bl.a. SP.

14 nämnda byggstenarna i den s.k. passivhusprincipen (uppvärmning genom sol, kroppsvärme, hushållsapparater, vilket är möjligt med hjälp av en väl tilltagen isolering och effektiv värmeväxling av luft) samt luftvärmebatteriet på 900 W. Tillkommer gör även eventuell kompletterande användning av andra artefakter, t ex värmeljus och radiatorer, som markant bidrar till uppvärmning. Den sociotekniska helhetssynen är också en del av analysen och de implikationer som hittills har framkommit kommer att presenteras. 20 Hushållens aktiviteter (ELAN och EID) Kajsa Ellegård Tema Teknik och social förändring, Linköpings Universitet, Linköping, kajel@tema.liu.se Mätningar av hushållsel ger en god total bild av hur mycket el som används, men inte till vad den används eller vem som använder den. Jag vill presentera en modell som utgår från att man betraktar hushålls elanvändning från två perspektiv som kompletterar varandra: ett aktivitetsperspektiv och ett apparatperspektiv. Apparatperspektivet kan i princip tillgodoses genom att mäta apparaters elanvändning medan aktivtetsperspektivet rör vad människor gör i sitt vardagsliv. Detta är ofta både variationsrikt och komplext och i tidigare ELAN-projekt har en metod (VISUAL- TimePAcTS) utvecklats som kan visualisera människors aktivitesmönster, dvs ge ett underlag för aktivitetsperspektivet. Nu ska denna metod utvecklas vidare så att apparatperpektivet kan mötas. På seminariet vill jag dels presentera metoden VISUAL-TimePAcTS, dels visa hur vi påbörjat arbetet med att relatera de båda perspektiven (aktivitets- och apparatperspektiven) till varandra för att på så sätt få en fylligare bild av elanvändningen i hushåll. 21 Systems Aspects of Increased Swedish Waste Incineration (AES) Jenny Sahlin, Division of Energy Technology, Chalmers University of Technology Presented by Tomas Ekvall, Division of Energy Technology, Chalmers University of Technology, Göteborg; phone ; fax ; tomas.ekvall@ivl.se Recent bans on landfilling of combustible and organic waste in Sweden has resulted in an increase in alternative waste treatment, especially waste incineration with energy recovery. The purpose of this thesis is to elucidate how the current increase in Swedish waste incineration affects and is affected by the two systems to which it belongs: the waste management and the energy system. Thereby, the work as a whole aims to contribute to the understanding of the future role of waste incineration as waste treatment and energy recovery alternative in Sweden. In order to investigate this, nine research questions are formulated. The methods used include utilisation of the energy systems models MARKAL- Nordic and HEATSPOT, various literature surveys, a questionnaire and the

15 development of a spreadsheet model in order to estimate the net marginal cost of alternative waste treatment methods to waste incineration. A general answer to the overall aim of this work is that the role of incineration as the dominating waste treatment alternative for Swedish MSW is likely to continue with the policy measures currently in force. From an energy system s perspective, this work suggests that the increase in waste incineration may have a local, large effect in some district heating systems, where it affects alternative fuels and technologies. On a national scale, however, waste incineration covers only a small part of the demand of the energy system. It is clear that the effects of the increase in waste incineration vary with the local conditions of the district heating system where the waste incineration plants will operate and that the methods applied in the papers vary in ability of detecting the local differences. Biomass is the alternative fuel mainly affected by increased waste incineration on a national scale. The environmental implication of this depends on the fate of the biomass saved through expanded waste incineration. This work also suggests that the type of fuel replaced when waste incineration increases can be one of the key factors in the environmental comparison of waste treatment methods. The recently introduced tax on the average fossil content of the household waste for incineration, calculated as a national standard rule, is expected to mainly have an effect on the alternative treatment of biological waste fractions, and even this effect is likely to be small, according to the proposed results of this work. The tax is not likely to contribute significantly to the goal for material recycling of plastic packaging waste. Neither is the tax expected to significantly affect the current driving forces for import of waste for incineration in Sweden. Information is expected be a key factor in transferring the governing force of the tax to the households as well improving the households attitudes towards material recycling. 22 Styrning och direkt feedback (EID) Lennart E Fahlén lef@sics.se Jonas Söderberg jas@sics.se Som komplement till gränssnitt som ger användaren en helhetsbild av hushållets energianvändning arbetar vi med gränssnitt för inlärning genom *direkt feedback* - där användarens åtgärder direkt av elsystemet ges svar så att hushållen fås att bättre förstå de momentana effekter deras beteende har. Användaren kopplar in en elprodukt, och systemet reagerar genom ljud eller ljussignaler proportionellt mot effektuttaget. Avsikten är att signalerna skall vara ambienta och höras eller synas i bakgrunden. Inom projektet används en egenutvecklad plattform för byggandet av distribuerade applikationer som är speciellt anpassad för att köra på små terminaler, så som mobiltelefoner och mikroprocessorer och finns tillgänglig som open source ERG-projektet studerar hur folk kan först bli varse om sin elanvändning, sedan förstå och lära om den samt slutligen mera medvetet styra denna

16 användning. Vi bygger och visar prototyper och exempelgränssnitt som visar hur hemmet och dess apparater kan både direkt reagera på användning av elektricitet och ge en bild av hur användningen är i sin helhet.