Samverkan barn och unga - Norrköping

Transkript

1 Samverkan barn och unga - Norrköping - överenskommelse mellan Norrköpings kommun, Regionen i Östergötland och polisen i Östergötland Reviderad av Barnsamverket

2 Innehåll Bakgrund 3 Överenskommelse om samverkan 4 Samverkan för barnets bästa 4 Enighet om att samverkan behövs 4 Överenskommelsen ger struktur 4 Norrköpings samverkansorganisation 6 Värdegrund 6 Övergripande syfte och mål 6 Samverkansstruktur 7 Barnsamverket 7 Åldersindelade grupper 8 Utöver grupperna 9 Processtöd 10 Uppföljning och utvärdering 10 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Organisationsskiss Samverkansarbeten kring barn och unga 2

3 Bakgrund Norrköping har sedan tidigare haft en struktur för samverkan mellan kommun, landsting och polis, den s.k. Vasen. Utgångspunkten i Vasen var Strategi för samverkan där tre hörnstenar - styrning, struktur och samsyn - beskrivs som en förutsättning för god och stabil samverkan. Det övergripande ansvaret för samverkan hade Styrgruppen för samverkan som bestod av förvaltningsledning från kommun, landsting och polis. Det fanns sedan fyra, geografiskt områdesindelade, Lokala styrgrupper med ansvar för att utveckla samverkan utifrån styrdokument, arbeta utifrån SSPF-modellen, styra BUSS-verksamheten, med mera. Därefter fanns också lokala barn- och elevhälsoteam med uppdrag att samordna områdets spetskompetens. Bland annat utifrån de organisationsförändringar som genomförts uppstod behov av att förändra och anpassa strukturen för samverkan. I februari 2013 gav Styrgruppen för samverkan i uppdrag att se över den lokala samverkansstrukturen, dess koppling till länsdelsorganisationen och ge förslag på ny hur samverkan ska organiseras och styras. För att ta tillvara på erfarenheter av det goda arbete som pågått tidigare och få flera perspektiv på samverkan bildades en arbetsgrupp bestående av representanter från kommun och landsting. Gruppens arbete utmynnade i den överenskommelse om samverkansorganisation som beskrivs nedan. Beslut fattades i december 2013 av dåvarande styrgrupp för samverkan. Arbetsgrupp: Åsa Nilsson, programsekreterare, Socialkontoret Mia Wiman-Olsson, sakkunnig, utbildningskontoret Linda Ulriksson, enhetchef Socialkontoret Helena Borin, enhetschef Socialkontoret Elisabeth Andersson, fritidsgårdschef Helena Höglund, rektor Tamburinen Hanna Forsberg-Jonsson, samordnande kurator Stellan Svensson/Carin Tyrén, processamordnare NSÖ Åsa Pettersson, verksamhetschef Barnhälsovården 3

4 Överenskommelse om samverkan barn och unga Denna överenskommelse är gjord mellan: Utbildningskontoret, Socialkontoret och Vård- och omsorgskontoret i Norrköpings Kommun Landstinget i Östra Östergötland Polisen i Östergötland Samverkan för barnets bästa Barn och unga i behov av stöd är inte någon enhetlig grupp. Det kan både vara barn som själva har olika svårigheter men också barn som har sviktande stöd från sina vårdnadshavare. Ibland sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras. Ett övergripande mål för samhället är att alla barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Föräldrarna har det grundläggande ansvaret. Men utöver det måste alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn och unga som kan behöva stöd. De flesta barn och deras familjer träffar förskola, skola, mödra- och barnhälsovården. En del av dem behöver också insatser från hälso- och sjukvården och eller socialtjänsten för få möjlighet till god utveckling och för att få sin rätt till en likvärdig utbildning tillgodosedd. Ofta behövs samverkan för att kunna tillgodose barnens behov. Enighet om att samverkan behövs Att tillgodose ett barns behov av stöd innebär, utöver de personliga vinsterna för barnet, även en samhällsekonomisk vinst på sikt. Varje huvudman är här skyldig att följa lagstiftningen och att samverka så att inget barn blir utan det stöd som barnet har rätt till. Överenskommelsen ger struktur för samverkan Denna överenskommelse syftar till att tydliggöra ansvaret, beskriva gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn i behov av stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. I dokumentet beskrivs de övergripande målen med samverkan och hur samverkan kring barn och unga ska organiseras och styras i Norrköping. 4

5 Överenskommelsen ska vara ett stöd i samverkan och riktar sig till ledningen och alla nivåer i berörda förvaltningar. Den ska tillsammans med andra riktlinjer och överenskommelser för samverkan stödja det gemensamma, lokala arbetet mellan kommun, landsting och polis. Överenskommelsen börjar gälla när parterna undertecknat den och upphör när den sägs upp eller omförhandlas. Överenskommelsen ska omförhandlas när någon part begär det. 5

6 Samverkansorganisation Norrköping - barn och unga Värdegrund Vi samverkar för alla barns bästa och plattformen i arbetet är FN`s barnkonvention. Det innebär att barns rättigheter ska genomsyra våra arbets- och beslutsprocesser. I alla verksamheter som arbetar med barn och unga har vi ett gemensamt ansvar och skyldighet att samverka för att alla barn i Norrköping ska ha god hälsa, goda uppväxtvillkor och god utbildning. Inget barn ska falla mellan stolarna. Barnets behov står i fokus och barnets behov av insatser för sin utveckling avgör vilka verksamheter som, utifrån en helhetssyn, behöver samverka och på vilket sätt. I arbetet med enskilda ska barnet och dess familj ses som medaktörer under hela processen. Det är ledningen och de professionella som har ansvar för att samverkan kommer till stånd. Samverkan ska utvecklas med utgångspunkt i evidensbaserad praktik, det vill säga en systematisk användning av den bästa tillgängliga kunskapen om barns behov och vilka metoder som är verksamma. Våra olika organisationers och professioners kunskaper ska komplettera varandra. Övergripande syfte och mål Syftet med samverkan är att uppmärksamma barns behov, särskilt uppmärksamma barn i behov av stöd, att tidigt upptäcka de barn som har eller riskerar att få svårigheter och att ge ett samordnat stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Genom samverkan ska vi samordna våra erfarenheter, kompetenser och resurser så att det gagnar barn och unga samt använda gemensamma resurser effektivt. I samverkan ska vi utveckla och förbättra verksamheterna och lösa gemensamma frågor. Genom samverkan ska vi ha kunskap om varandras uppdrag på alla nivåer så att barn, unga och deras familjer erbjuds rätt stöd. Målet är att alla barn som har behov av insatser från flera verksamheter får det på ett sådant sätt att insatserna leder till stöd i barnets situation och för barnets utveckling. 6

7 Samverkansstruktur Förvaltningsledning i kommun, landsting och polis ansvarar för att frågor kring samverkan är levande i den egna organisationen samt att utse representanter till de olika grupperna. (Se även organisationsskiss bilaga 1.) Barnsamverket - för barn och unga 0 18/21 år Syfte: Barnsamverket ansvarar för lokala, övergripande samverkansfrågor i Norrköping. Syftet är att hålla ihop och legitimera samverkan samt att följa upp så syfte och mål med samverkan är förankrat i hela organisationen. Barnsamverkets uppgifter är att: Fånga upp utvecklingsbehov i ett kommunövergripande perspektiv Undanröja hinder för samverkan på en övergripande nivå och aktivt understödja det som fungerar bra Formulera uppdrag till de åldersindelade grupperna utifrån politiska styrdokument, prioriterade områden och vad som framkommit i uppföljning. Ta initiativ till att lokala samverkansavtal tas fram när det behövs för att tydliggöra ansvarsfördelning och uppdrag kring vissa verksamheter eller målgrupper. Initiera och följa lokala samverkansarbeten och verksamheter, överenskommelser, avtal, med mera, samt hålla sig ajour med pågående samverkan i länsdelen. Ansvara för att utveckla gemensam kompetensutvecklingsplan med fokus på samverkan och samsyn. En förteckning av de samverkansarbeten Barnsamverket ansvarar för att följa och ha överblick över finns i bilaga 2. Representation: Verksamhetsledning från kommun, landsting och polis. Det innebär barn- och ungdomschef, elevhälsochef, verksamhetschefer socialkontoret, verksamhetschef barnhälsovården, verksamhetschef BUP, kommunpolis, samt områdeschef vårdoch omsorgskontoret. I gruppen ingår också barn- och elevombudet. I gruppen ingår även tjänstemän med ansvar för samverkansfrågor. Gruppen adjungerar fler representanter när det behövs kring specifika frågor. Barnsamverket träffas ca 2-3 ggr/termin. Deltagande i gruppen ska prioriteras. 7

8 Åldersindelade grupper, 0-21år Det ska finnas tre samverkansgrupper indelade efter barns ålder kallade: Barnsam 0-6 år, Barnsam 6-12 år och Barnsam år i Norrköping. Gruppernas arbete ska bedrivas utifrån uppdraget i denna överenskommelse politiska styrdokument, uppdrag från Barnsamverket och identifierade behov hos barn och familjer. Syfte och mål: Barnsamgrupperna ska ha god kännedom om barn, unga och familjers livsvillkor. Syftet är att tidigt uppmärksamma barns och ungas behov och att underlätta samverkan när barn och unga behöver insatser från flera verksamheter. Grupperna ska också arbeta för att det finns en kontinuitet i stödet vid övergångar exempelvis från förskola till skola. Syftet är också att identifiera behov hos olika grupper av barn/familjer, riskmiljöer och att fånga upp tendenser. Grupperna ska bidra till samsyn mellan och tilltro till varandras uppdrag och arbeta för att det finns en god samverkanskompetens 1 i respektive organisation. Målen är att uppmärksamma barns och ungas behov tidigt 2, att barn och unga får rätt insats och att insatserna samordnas när flera verksamheter är involverade. Uppdrag: Följa utvecklingen inom området och identifiera behov hos grupper av barn/unga/familjer, utifrån exempelvis ålder, kön, etnicitet Understödja det som fungerar bra i samverkan och identifiera och lösa det som försvårar samverkan. Rapportera strukturella hinder eller systemfel som inte gruppen kan lösa till barnsamverket. Ha god kännedom om varandras uppdrag och verksamheter. Ha god kännedom om samverkansverktyg och -rutiner såsom samordnad individuell plan (SIP), SSPF, Social insatsgrupp, med mera. Var och en ansvarar för att informera om frågor som rör samverkan i sina egna organisationer. Vara en resurs för andra samverkansgrupper vid exempelvis social oro. 1 Samverkanskompetens innebär tex: gemensamt synsätt, förståelse för varandras begrepp, god kunskap om det man samverkar kring och om varandra, gemensam kunskapsbas (tex om risk- och skydd), beredskap att samverka. 2 Att uppmärksamma tidigt kan både betyda i tidig ålder och tidigt i en problemutveckling. 8

9 Barnsamgrupperna ska göra en plan för arbetet med utgångspunkt i överenskommelsens mål och uppdrag, uppdrag från Barnsamverket och identifierade behov hos barn, unga och familjer. Barnsamgruppernas arbete ska rapporteras till Barnsamverket enligt årsplan. Rapporteringen ska planeras in så att kunskaper och erfarenheter tas tillvara i planeringen framåt. Rapporten ska både innehålla hur man arbetat med uppdraget och identifierade behov. Representation: Barnsam 0-6 år Förskola: två förskolechefer varav en ansvarig för familjecentral; Socialkontoret: enhetschef socialkontoret utförare (enhetschef myndighetskontoret adjungeras vid behov) BVC/BHV: två vårdscentralschefer (en region och en privat vårdgivare); Elevhälsan: stödsamordnare BMM: en vårdenhetschef Barnsam 6-12 år Skola: två rektorer från kommunal skola. Rektor från fristående skola bjuds in. Socialkontoret: enhetschef socialkontoret utförare (enhetschef myndighetskontoret adjungeras vid behov) Barnhälsan: Vårdenhetschef (regionen) Fritid: fritidsgårdschef Elevhälsan: stödsamordnare Polis: gruppchef adjungeras vid behov Barnsam år Grundskola: två rektorer från kommunal skola. Rektor från fristående skola bjuds in. Gymnasium: en gymnasiechef kommunal skola. Rektor från fristående skola bjuds in. Socialkontoret: enhetschef socialkontoret utförare (enhetschef myndighetskontoret adjungeras vid behov) Fritid: fritidsgårdschef Ungdomshälsan: vårdenhetschef (regionen) Gymnasieskolans mottagningsgrupp: enhetschef Elevhälsan: stödsamordnare Diakonicentrum (Svenska kyrkan) Ordförandeskapet följer samma struktur som för barnsamverket. Grupperna träffas ca 1 gång/månad under terminerna. Deltagande på möten ska prioriteras. Grupperna kan adjungera fler representanter när det behövs, exempelvis från BUP, vård- och omsorgskontoret, m.fl. 9

10 Varje representant ansvarar för att bära samverkansfrågor mellan sin egen verksamhet och områdesgruppen. Det ska finnas system inom respektive verksamhets ordinarie forum för att säkerställa att frågor som rör samverkan finns på agendan. Kopplat till varje grupp ska finnas processtöd. Se rubrik processtöd. Utöver grupperna ovan pågår också; Ledningsgrupper för samverkansverksamheter såsom familjecentraler, barnhälsan, ungdomshälsan, BUSS 3, med flera. Samverkansgrupper formerade utifrån till exempel utifrån behov i ett bostadsområde eller en speciell problembild. Samordnarfunktion för vissa målgrupper ex SSPF 4, Social insatsgrupp Samverkan mellan professionerna kring enskilda barn och familjer Med mera. Processtöd Det ska finnas processtöd kopplat till samverkansorganisationen. Syftet är att bidra till likvärdighet genom att samla och sprida kunskap och information mellan grupper och nivåer i organisationen. Processtödet fördelas i huvudsak mellan tjänstemän med samverkansansvar inom kommunen och ingår som del i tjänst. Regionen medverkar med processtöd i arbete som berör hälso- och sjukvårdsfrågor. Uppdraget innebär att: medverka i planeringen av samverkan stödja gruppernas arbete sprida kunskap och information mellan grupperna följa och följa upp samverkansorganisationen bistå vid upprättande av årsplaner bistå vid rapportering till barnsamverket. Uppföljning För att följa och ha överblick över samverkansverksamheter och arbetssätt ska barnsamverket regelbundet och när det behövs ta del av hur dessa fungerar. Barnsamverkets och barnsamgruppernas arbete ska följas upp en gång per år. Uppföljningen ska både handla om hur man arbetat med uppdraget, vilka aktiviteter som genomförts under året och identifierade utvecklingsbehov. En grund för uppföljningen är rapporter från barnsamgrupperna. 3 BUSS (= Barn, Ungdom, Social, Samverkan) 4 SSPF (= Skola, Socialtjänst, Polis, Fritid) 10

11 Bilaga 1 11

12 Samverkansarbeten kring barn och unga Bilaga 2 Verksamheter i Norrköping Familjecentraler, 9 st (11 st) BVC, Öppen förskola, Socialkontor, barnmorskemottagningen (Svenska kyrkan) Målgrupp: familjer med barn 0-6 år Uppdrag: främja hälsa, tillgodose barnfamiljers behov av stöd genom förebyggande arbete och tidiga insatser. BUSS-team Socialkontor, skola, fritid Målgrupp: Barn i förskoleklass t o m årskurs 9 med komplex social problematik där samverkan krävs och arbete behövs med helheten. Det ska finnas en gemensam bekräftad oro och en tydlig risk för framtida placering. Uppdrag: förhindra och minska placeringar genom kvalificerat, intensivt arbete på alla arenor, dvs i hemmet, i skolan och på fritiden. Ungdomshälsan Region Östergötland, socialkontor, utbildningskontor Målgrupp: år Uppdrag: arbetar på den unges uppdrag när det gäller t.ex. relationer, kriser, ångest, stress, självkänsla, alkohol/droger/tobak, sex och samlevnad, HBTfrågor, mm. Spegeln Gymnasieskola, Socialkontoret Målgrupp: år Uppdrag: erbjuder stöd både i skolarbetet och socialt för att bättre rusta de unga för framtiden SkolFam Utbildningskontoret, Socialkontoret Målgrupp: familjehemsplacerade barn i åk 1-5 Uppdrag: att förbättra familjehemsplacerade barns skolresultat och hälsa och på sikt motverka utanförskap. 12

13 Bilaga 2 Alla barn i skolan Utbildningskontoret och Socialkontor Målgrupp: fsk åk 9 Uppdrag: arbeta direkt med stöd till elever som har skolfrånvaro, samt bistå skolan med rutiner, handledning och tips kring att skapa ökad närvaro. Solid Återkomst Socialkontor och Unga Kris, utbildningskontoret/gymnasieskola Målgrupp: unga år som placerats på SiS-institution Uppdrag: erbjuda ungdomen ett sammanhållet stöd där intensivt kontaktmannaskap från Unga Kris kompletterar socialkontorets insatser. Målet är att minska antalet vårddygn och minska återfall. NP-center (socialt investeringsfondsprojekt) Vård- och omsorgskontoret, utbildningskontoret, socialkontoret Målgrupp: år Uppdrag: erbjuda sammanhållet stöd och insatser till unga med neuropsykiatrisk problematik och deras familjer, utveckla skolverksamheten för dessa unga, utveckla arbetsformer och metoder för att möta de ungas och deras familjers olika behov. Socialt utfallskontrakt (social investering) Socialkontoret, utbildningskontoret, SKL, samt Leksell Social Ventures Målgrupp: placerade barn Uppdrag: att förbättra situationen för placerade barn i Norrköpings kommun genom att förbättra former för och stöd till placerade barn, samt att förbättra skolresultaten för målgruppen. Start hösten 2016 Tidig insats (socialt investeringsfondsprojekt) Utbildningskontoret, socialkontoret. (Samverkan med regionen) Målgrupp: föräldrar till barn 0-3 år i Klockaretorpet Uppdrag: Stärka förutsättningarna för att fler barn i Klockaretorpet kan få en trygg och säker uppväxt. Det övergripande målet är att, i samverkan med region Östergötland, skapa en hållbar struktur för föräldrastöd riktat till småbarnsföräldrar i hela Norrköping. Start hösten

14 Bilaga 2 Verksamheter i Östra länsdelen Spädbarnsverksamheten Socialkontor, BUP/NSÖ Målgrupp: 0 ca 1½ år Uppdrag: möta behov av specialiserat stöd och behandling kring anknytning och samspel. Barnhälsan BUP/NSÖ, Socialkontor, Utbildningskontoret Målgrupp: 6-12 år Uppdrag: Minska eller förhindra psykisk ohälsa/psykosocial problematik genom att tidigt upptäcka, erbjuda lättillgängligt stöd och tidig insatsoch behandling för barn 6-12 år och deras föräldrar. Moa-mottagningen Beroendekliniken NSÖ, Socialkontoret, utbildningskontoret Målgrupp: upp till 25 år Uppdrag: lättillgänglig mottagning för ungdomar som kan ha börjat använda droger eller är på väg in i ett missbruk Barnahus Socialkontor, Utbildningskontor, Polis, Åklagare, Barnklinik, BUP Utveckling av Barnahus pågår. 14

15 Arbetsätt/modeller/rutiner - exempel Bilaga 2 Arbetsboken för samverkan i Norrköping kommun och polis, region - SSPF - Social insatsgrupp - Rutin vid misstanke om missbruk - Med mera Samordnad individuell plan (SIP) Länsgemensam rutin och mall för SIP, samt lokalt arbete mellan socialkontoret, vård- och omsorgskontoret, utbildningskontoret och landstinget. Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter SUF-grupp kommun och landsting Professionellt nätverk vars syfte är att vidareutveckla samverkan kring målgruppen för att minska risken för att barn far illa t.ex genom att de upptäcks tidigt, får adekvat stöd och att insatser samordnas. Barnmisshandelsrutinen Socialkontor, Polis, åklagare, BUP, barnkliniken. Rutin för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp i Östergötland. Rutin för samverkan vid placering av barn utanför kommunen Utbildningskontor och Socialkontor Samverkan socialnämnden - vård- och omsorgsnämnden vid externa placeringar Socialkontor, Vård- och omsorgskontoret HVB-placerade barn och ungdomar Samverkan mellan landstinget och länets kommuner 15