rapport nr 1/2006 Ojämlikhetens pris Arbetarrörelsens Tankesmedja

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapport nr 1/2006 Ojämlikhetens pris Arbetarrörelsens Tankesmedja"

Transkript

1 rapport nr 1/2006 Ojämlikhetens pris Arbetarrörelsens Tankesmedja

2 Innehåll Förord av Anne-Marie Lindgren... 3 Löner, inkomster och arbetstider... 4 Löneutvecklingen... 4 Arbetstider... 5 Inkomster... 6 Sammanfattning... 7 Hälsa... 8 Sjukdomsbilden... 8 De arbetsrelaterade hälsoproblemen Förändringar i arbetslivet Jakten på superarbetskraften? Sammanfattning Segregation De ökande klyftorna i skolan A. Skolverkets rapport B. PISA-studien C. Rädda Barnens studie D. Tidigare studier från Tankesmedjan Ett invandrarproblem? Sammanfattning A. Löner och arbetstider B. Arbetsmiljö och hälsa C. Segregation Sammanfattande slutsatser En ekonomisk bakgrund

3 Arbetslösheten är ett problem för hela den industrialiserade världen. Ekonomernas recept mot den tenderar att samlas kring åtgärder som avreglering av arbetsmarknaden, sänkta arbetskraftskostnader, större flexibilitet och vad som kallas ökade incitament att arbeta. Om man går bakom denna mer tekniska terminologi för att se vad som egentligen menas kan man sammanfatta det som mer av osäkra anställningar, fler låglönejobb, lägre arbetslöshetsersättning och lägre skattebelastning på företagen. Det måste, på olika sätt, bli billigare för företagen att anställa, det måste bli lättare att anställa folk för bara precis de timmar de behövs, och det måste bli lättare att göra sig av med folk om och när de inte längre behövs (eller orkar med). Och för att få folk att acceptera lägre betalda, och otryggare, jobb måste ersättningarna från socialförsäkringarna pressas ned, så att det blir för dyrt att vara arbetslös. Det finns från rent ekonomiska utgångspunkter en logik i detta. I en hårdnande internationell konkurrens, där länder med betydligt lägre lönenivåer kan erbjuda samma tekniska kompetens och kvalitet i sina produkter, är det inget orimligt i att diskutera om och hur produktionskostnaderna kan sänkas. Att kunna anställa folk bara exakt för den (korta) tid de behövs, eller att pressa ner åtminstone vissa löner, är förvisso ett sätt att åstadkomma sådana kostnadssänkningar. Och i ett läge med besvärande hög arbetslöshet ligger det nära till hands att ställa frågan om man genom att sänka priset på arbetskraft också kan öka efterfrågan på den. Pressar man kostnaderna för vissa typer av tjänster, där ett lägre pris kan leda till att fler personer vill köpa dem, kan denna kostnadspress naturligtvis leda till en viss ökning av jobben. Nu är lågavlönade jobb, och jobb med oreglerade och varierade arbetstider, inte självklart de mest populära. Därför blir det, återigen, logiskt att genom försämringar i de sociala trygghetssystemen öka pressen på människor att verkligen också ta sådana jobb därför att alternativet är ännu sämre. Samtidigt kan man inte undgå att notera att alla dessa åtgärder i praktiken är riktade bara mot en del av arbetsmarknaden arbetarnas och, i viss mån, de lägre tjänstemännens. Diskussionen om sänkta anställningskostnader avser sällan de mer välutbildade grupperna där är grundtemat snarast att premien för att utbilda sig eller satsa på karriärjobb måste öka, det vill säga lönerna höjas. Välutbildade grupper, där marknadens efterfrågan är god, riskerar varken ofrivilliga deltider, behovsanställningar eller ofrivilliga korttidsanställningar för dem har arbetsgivaren ett intresse av att ge sådana villkor att de stannar kvar och han slipper leta efter nya. Och detta är också grupper som har ekonomiska marginaler att skaffa sig egna försäkringar eller avtalsförsäkringar som motverkar åtstramningarna i de samhälleliga systemen. De ekonomiska teorierna handlar i praktiken inte om generella förändringar på arbetsmarknaden, utan selektiva. Vad det handlar om är att klyftorna på arbetsmarknaden måste öka, vad gäller löner, social trygghet och anställningsvillkor. Det är den kluvna amerikanska arbetsmarknaden som utgör förebilden. De ekonomiska modeller, som rekommenderar den här typen av politik, är inte oomstridda, även om de för tillfället nog kan beskrivas som huvudfåran. Internationellt finns en livaktig debatt där många ekonomer står för andra modeller, bland annat inspirerade av de nordiska välfärdsmodellerna. I Sverige syns den debatten mindre, och det är snarare statsvetare och sociologer som börjat ifrågasätta teoriernas hållfasthet. På ekonomhåll är det främst LOs och TCOs ekonomer som står för en alternativ, medan den tillträdande borgerliga regeringen lagt fram ett ekonomiskt program som helt följer huvudfåran i den ekonomiska debatten, det vill säga sänkta arbetsgivaravgifter inom vissa serviceyrken, lättare att anställa på tillfälliga jobb, sänkta ersättningar från a-kassan och i varje fall enligt mer öppenhjärtiga företrädare en press nedåt på löneutvecklingen. Syftet med denna rapport är dock inte att pröva olika ekonomiska modeller mot varandra, utan att lyfta fram den aspekt som de för dagen dominerande teorierna inte lyfter fram nämligen de sociala kostnader det för med sig om man medvetet försämrar arbetslivets villkor och därmed livsvillkoren för en ökande grupp av människor. Visst, arbetslöshet har sina sociala kostnader. Men det har slitsamma villkor i arbetslivet också och det är på intet sätt självklart att dessa kostnader minskar bara för att man byter ut arbetslöshet mot fler dåliga jobb. Vi har, i själva verket, sedan 1990-talet haft en utveckling på den svenska arbetsmarknaden, som gått i den riktning de ledande ekonomerna anvisar. Det är fortfarande begränsade grupper som på allvar känt av denna utveckling, men tendensen är ändå så pass märkbar att man kan dra vissa slutsatser just om kostnaderna för den. Ojämlikhet har ett pris, både för dem som drabbas av den och för samhället i sin helhet. Det måste naturligtvis också med i bilden, när man väljer metoder i den ekonomiska politiken. Stockholm i oktober 2006 Anne-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens Tankesmedja 3

4 Löner, inkomster och arbetstider Löneskillnader respektive inkomstskillnader är statistiskt två olika begrepp. Löner avser lön/ ersättning för utfört arbete, medan inkomster är ett vidare begrepp som innefattar även andra intäkter för den enskilde, som avkastning på kapital och sociala transfereringar som sjukersättning, a-kassa eller bostadsbidrag. Båda löne- och inkomststatistiken visar att de ekonomiska skillnaderna ökat sedan mitten av talet. Löneutvecklingen Enligt SCBs statistik var löneökningarna för tjänstemän (anställda i yrken inom TCOs och SACOs avtalsområden) procentuellt högre än för arbetare (yrken inom LOs avtalsområde) hela perioden 1997/ /2002, och likaså under perioden var ett undantag med högre löneökningar för arbetarkollektivet än för tjänstemannakollektivet, men det rubbar inte den långsiktiga bilden av växande löneskillnader mellan de två huvudgrupperna. Lönegapet har ökat från 36 till 45 procent från 1995 till 2005, eller i kronor räknat från kronor till Inom tjänstemannagrupperna är dock lönespridningen något större, sju procent, än inom arbetargrupperna, tre procent. Lönespridningen är större inom den privata sektorn än inom den offentliga, om man jämför sektorerna i sin helhet. Inom den offentliga sektorn avviker dock landstingen, där lönespridningen inom tjänstemannagrupperna är hög det är skillnaderna i lön mellan läkare och sjuksköterskor som slår igenom. LO har i rapporten Löner år 2005 jämfört löneökningarna för arbetare respektive tjänstemän inom 19 olika sektorer av arbetslivet under perioden Den enskilt högsta ökningen som drastiskt skiljer ut sig från alla andra sektorer uppvisar kategorin tjänstemän inom kreditinstitut och försäkringsbolag med hela 75 procents lönepåslag det är de kraftiga lönestegringarna bland finansmarknadens aktörer som här slår igenom. Gapet är stort till nummer 2 på listan, tjänstemän inom kommunal äldre- och handikappomsorg med 58 procents lönestegring. På delad tredjeplats kommer tjänstemän inom verkstadsindustrin och tjänstemän inom vården (i huvudsak läkare och sjuksköterskor) med 54 procent. Tjänstemän inom övriga tillverkningsindustrier har fått ökningar på procent. Den lägsta ökningen i denna sektorsjämförelse har tjänstemän inom hotell- och restaurangbranschen fått, 42 procent och det är faktiskt något lägre än påslaget för de LO-anställda, 44 procent. Den genomsnittliga procentuella ökningen för samtliga tjänstemannagrupper uppgår till 48 procent. De högsta procentuella löneökningarna för arbetare redovisas för partihandeln, 47 procent, den grafiska industrin och inom tranporter och kommunikation, 46 procent. Arbetare inom inom verkstadsindustrin har fått löneökningar med 43 procent, de flesta övriga industriarbetargrupper rör sig kring 40 procent. Lägst lönepåslag inom de 19 redovisade sektorerna har LO-anställda inom den kommunala barnomsorgen, skolan och äldre- och handikappomsorgen fått, procent. Vissa tjänstemannayrken har alltså fått något lägre lönepåslag än vissa arbetaryrken, men om man jämför löneutvecklingen för arbetare resp tjänstemän inom samma sektor visar LO-studien att tjänstemännen inom 18 av de 19 jämförda sektorerna fått större procentuella ökningar än arbetarna. Undantaget är hotell- och restaurangbranschen. I några fall är skillnaderna mycket stora: inom landstingen har tjänstemännen fått 54 procent, arbetarna 43, inom stål- och metallverken har tjänstemännen fått 53 procent, arbetarna 39, inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen har tjänstemännen fått 58 procent, arbetarna 40. De stora skillnaderna inom vårdsektorn speglar det faktum att ökningsutrymmet till största delen gått till höjda läkar- och sjuksköterskelöner. Noteras kan också att chefslönerna inom såväl privat som offentlig sektor ökat mycket kraftigt under 1990-talet. Den offentliga sektorn kommer visserligen inte ens i närheten av de verkliga topplönerna inom det privata näringslivet (i praktiken storindustrin), men de kraftiga stegringarna inom den privata sektorn har inneburit ett tryck uppåt också på chefslönerna i den offentliga sektorn, som ökat avståndet till de vanliga tjänstemannalönerna. LO-ekonomerna, som specialstuderat löneutvecklingen inom makteliten, kommer fram till att medan chefslönerna i näringslivets ledande skikt 1980 var knappt tio gånger större än industriarbetarlönerna så är de nu femtio gånger högre. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har i en studie av företag med mer än 25 anställda ( Löneskillnader i svenskt näringsliv ) visat att den stor del av de ökande skillnaderna förklaras med ökande skillnader mellan före- 4

5 tag, medan skillnaderna inom ett och samma företag bara ökat marginellt. Enligt rapporten torde huvudförklaringarna vara två: Dels en större sortering av arbetskraft, det vill säga personer med högre kvalifikationer samlas i vissa typer av företag, medan andra har en högre andel anställda med lägre kompetens. Dels större variation i utfallet av lokala förhandlingar, som i sin tur också kan hänga ihop med att skillnaderna i företagens lönebetalningsförmåga har ökat. Båda dessa förklaringar är konsistenta med förändringarna i näringslivet de senaste decennierna. Inom stora delar av industrin har kunskaps- och kompetenskrav höjts, som en följd av den tekniska utvecklingen, något som innebär att man också har en större grupp anställda med kvalificerad utbildning och lägre andelar anställda för rena rutinarbeten vilket påverkar lönestrukturen. Samtidigt har ett antal företag inom den privata servicesektorn vuxit fram, som inte på samma sätt kräver personal med spetskompetens och därför ofta har högre andel rutinarbeten, och som i förhållande till industrin vanligen också har lägre lönebetalningsförmåga. Att löneskillnaderna mellan olika företag ökar är mot den bakgrunden inte förvånande. Att merparten arbetare i dag återfinns inom servicesektorn, med dess genomsnittligt sett något lägre lönebetalningsförmåga än industrin, medan tjänstemännens andel snarast ökar inom de branscher som har högst lönekapacitet, kan också vara en bidragande orsak till att löneskillnaderna mellan tjänstemanna- och arbetargrupperna ökar. Och att decentraliserade löneförhandlingar leder till större lönespridning är välbelagd, och alltså en naturlig konsekvens av att arbetsmarknadens parter på 1980-talet lämnade det centrala förhandlingssystemet Allmänt torde dessutom gälla att dagens högre arbetslöshetssiffror och därmed större möjligheter för arbetsgivaren att välja får mer av lönedämpande effekt för jobb med lägre kvalifikationskrav, där de anställda lättare kan bytas ut. Grupper som i kraft av utbildning och/eller yrkeskunskaper har en starkare position mot arbetsgivaren, och där marknadens efterfrågan ofta är god, påverkas inte lika mycket i löneutvecklingen. Arbetstider Statistiken över löneutvecklingen jämför heltidslöner, räknade på helårsbasis: den mäter alltså förändringen av löneläget för olika branscher och yrkeskategorier, men säger inte nödvändigtvis något om utvecklingen på individnivå. För den enskilde anställde bestäms löneutvecklingen inte bara av avtalade påslag (och eventuell löneglidning) utan också av den arbetade tiden. Arbetsinkomsten blir lägre för den som arbetar deltid, har timanställning eller går mellan olika tillfälliga jobb med perioder av arbetslöshet däremellan. Arbetstidens utveckling har därför också betydelse för individens löneutveckling. Arbetslöshet har blivit en vanligare erfarenhet. År 1980 hade 12 procent av alla sysselsatta varit arbetslösa någon gång under de närmast föregående åren var motsvarande siffra 18,6 procent. Andelen var allra högst i de yngsta åldersgrupperna: 37,4 procent i åldersgruppen år (33 procent 1980), och 29 procent i åldersgruppen år. Det senare är en mycket kraftig ökning från 1980, då siffran var 15,7 procent. Både bland arbetare och tjänstemän är det högre andelar som 2003 har erfarenhet av arbetslöshet än vad det var 1980, men skillnaderna är stora mellan olika yrkesgrupper, 24 procent bland arbetarna och 22 procent bland de lägre tjänstemännen har varit arbetslösa någon gång under de föregående fem åren 2003, mot 13 procent av tjänstemännen på mellannivå och 11 procent av de högre tjänstemännen. Att fler av de sysselsatta upplevt arbetslöshet har samband med det högre omvandlingstrycket på den svenska arbetsmarknaden, med personalneddragningar både inom industrin och den offentliga sektorn. Men man kan också se ett samband med den ökande andelen tillfälliga anställningar, där det ligger i sakens natur att perioder av arbete kan växla med mellan-jobb-perioder utan arbete. Andelen tillfälliga anställningar har ökat från 10 procent vid 1990-talets början till 14,5 procent år Första kvartalet 2005 fanns cirka personer i tillfälliga anställningar, cirka fler än Under samma period minskade antalet fasta anställningar med Begreppet tillfälliga anställningar rymmer en hela flora av icke-fast anställningar: projekt, vikariat, timanställning, behovsanställning, olika typer av arbetsmarknadsåtgärder och så vidare. De tillfälliga anställningarna finns i princip över hela arbetsmarknaden, men de är ojämnt fördelade mellan olika yrkeskategorier, mellan olika åldersgrupper och mellan könen. Allra vanligast är tidsbegränsade anställningarna i den yngsta åldersgruppen, år, där över hälften i dag bara har tillfällig anställning (mot litet drygt 20 procent 1982). Till en del avspeglar detta naturligtvis det faktum att många i denna grupp studerar (en andel som ökat sedan 1980-talet) och bara gör tillfälliga inhopp på arbetsmarknaden, under sommarlovet eller som helgjobb eller korta vikariat under terminerna. Den mycket kraftiga ökningen sedan 1980-talets början indikerar dock att det handlar om mer än så, och att det för ungdomen är svårare att etablera sig på arbetsmarknaden i dag. Också i den näst högsta åldersgruppen, år (där studierna 5

6 för de flesta är avklarade) är andelen i tillfälliga anställningar förhållandevis hög, 18,5 procent (mot knappt 13 vid 1980-talets början). Sambandet mellan detta och den höga andel i denna åldersgrupp som upplevt arbetslöshet förefaller tydligt. För det är, som sagt, inte självklart att man kan gå direkt från ett tillfälligt jobb till ett annat; många gånger ligger en kortare eller längre period utan arbete däremellan. I åldersgrupperna från och med 35 år är andelarna tillfälligt anställda förhållandevis låga (under 10 procent), men också där syns en viss ökning sedan 1980-talet. Andelen tillfälligt anställda är högre i kategorin arbetare än i kategorin tjänstemän, högre bland kvinnor än bland män, och högre bland utrikes födda än bland inrikesfödda. Vilket också kan uttryckas som att det är grupper med svagare position på arbetsmarknaden som står för den flexibilitet som enligt den ekonomiska debatten är nödvändig i dag. De tillfälliga anställningarna är vanligast inom LO-förbunden Transport, Hotell&Restaurang, Handels och Kommunal, det vill säga typiska serviceförbund med arbetstider som sträcker sig över hela eller större delen av dygnet, och där behovet av variation i personalstyrkan är stort. Den högre andelen arbetare i tillfälliga anställningar förklaras dock främst av att det är en hög andel av de icke- yrkesutbildade arbetarna och framför allt kvinnliga arbetare som bara har tillfälliga jobb (cirka 20 procent för både män och kvinnor), medan siffran för de facklärda arbetarna inte avviker nämnvärt från siffrorna för tjänstemännen. För de facklärda arbetarna är siffran till och med lägre än för gruppen högre tjänstemän, 11,2 respektive 16,2 procent. Den höga siffran för de högre tjänstemännen kan dock sammanfattas i beteckningen konsulter. Skillnaden mellan olika yrkeskategorier vad gäller andelen medlemmar med endast tillfällig anställning kan illustreras av följande jämförelse mellan LO- resp tjänstemannaförbund med likartad branschanknytning: LO-förbund TCO-förbund Handels 14 % HTF 7 % Kommunal 14 % Vårdförbundet 7 % SEKO 11 % Statstjänstemännen 5 % Inom kategorin tillfälliga anställningar har timoch behovsanställningarna ökat kraftigt sedan talets början och utgör nu cirka 1/3 av alla tillfälliga jobb. Det finns dock skillnader mellan arbetare och tjänstemän: inom SACO-grupperna är projekt- och objektsanställningar den vanligaste tillfälliga anställningen, medan tim- och behovsanställning är vanligare bland LO-medlemmarna, och framför allt då bland kvinnorna. Objekts- och projektanställning leder i cirka 75 procent av fallen till fast anställning, medan mindre än 1/3 av säsongs- eller behovsanställda som inom en tvåårsperiod fått fast jobb. Tim- och behovsanställning är ofta detsamma som arbete på mindre än heltid. Eftersom denna typ av anställningar är vanligast inom branscher med relativt lågt löneläge, innebär anställningsformen en ytterligare press nedåt på utgående löner. Andelen deltidsanställda minskade vid 1990-talets slut för att sedan stiga igen, om än svagt. Deltid är främst en kvinnlig anställningsform men det är, faktiskt, männen som främst står för ökningen av deltidsarbetet var det, enligt SCB, 5,3 procent av alla förvärvsarbetande män som var deltidsanställda, 7,9 procent 1998/99 och 8,5 procent För kvinnorna är motsvarande serie 34,5 procent, 28,2 och 28,9. Den minskande andelen deltider bland kvinnorna motverkas dock av att andelen timanställda ökat. Ökningen av det manliga deltidsarbetet faller så gott som uteslutande på gruppen icke-facklärda arbetare. Denna grupp uppvisar också en ökning av andelen tillfälligt anställda, och sammantaget torde det återspegla en allmänt osäkrare arbetsmarknad för gruppen. Deltid är, givetvis, för många ett faktiskt, och frivilligt, val. Men en inte obetydlig andel av de deltidsanställda önskar, men kan inte få, längre arbetstid. De ofrivilliga deltiderna minskade mellan 1997 och 2003 för att sedan återigen öka Högsta andelen ofrivilliga deltider finns inom LO-förbunden Hotell&Restaurang, Handels, Fastighets och Kommunal (kring 10 procent), det vill säga nästan exakt samma förbund som redovisar den högsta andelen tillfälligt anställda. Ökningen av de ofrivilliga deltiderna ligger till största delen inom LOs avtalsområden, och handlar så gott som uteslutande om kvinnliga arbetare, med 14 procent ofrivilliga deltider år De ofrivilliga deltiderna för kvinnliga arbetare ligger i alla åldersgrupper högre 2005 än För TCO- och SACOkvinnorna ökade de ofrivilliga deltiderna under 1990-talet, men är nu tillbaka på 1990 års nivå. Inkomster Också inkomstspridningen har ökat sedan talet. En viktig förklaring till detta är att inkomsterna av kapital har ökat, och de har ökat mest i grupper med förhållandevis goda löneinkomster av det naturliga skälet att man behöver ha ett visst löneöverskott för att kunna skaffa sig ett kapital att få avkastning på. Kapitalinkomsterna, och med det 6

7 den totala inkomstspridningen i landet, var som högst år 2000, beroende på de snabba börsstegringarna. Börsfallet och den lugnare utvecklingen sedan dess har gjort att kapitalinkomsterna, och därmed den totala inkomstspridningen, minskat något, men den är alltjämt högre än vid 1990-talets början. Hushållens ekonomiska standard bestäms dels av inkomsternas storlek, dels av antalet familjemedlemmar, det vill säga hur många som ska dela på inkomsterna. För att mäta detta används måttet disponibel inkomst per konsumtionsenhet, enkelt uttryckt hushållets samlade inkomster minus skatt, delat med antalet familjemedlemmar. Enligt SCBs statistik ökade denna inkomst mellan 1991 och 2003 med 6,1 procent i den lägsta decilgruppen (den tiondel av hushållen som har de lägsta inkomsterna) och med 9,1 procent i den näst lägsta. I den näst högsta decilgruppen ökade den med 16,5 procent och med 23,7 procent i den högsta, alltså den tiondel av hushållen som har de högsta inkomsterna i landet. För mellangrupperna, decilgrupperna 3 till och med 8, är skillnaderna i inkomstökning relativt små, men inkomstökningen stiger stadigt så att säga nerifrån och upp, från 10,2 procent i decilgrupp 3 till 13 procent i decilgrupp 6 och 14,1 i decilgrupp 7. Statistiken över inkomstförändringarna följer alltså samma mönster som lönestatistiken, som också visar att de högsta ökningarna gått till grupper med redan höga inkomster. Utvecklingen av framför allt kapitalinkomsterna förstärker alltså effekterna av den ojämna löneutvecklingen. Sammanfattning Löne- och inkomstspridningen har tydligt ökat sedan 1990-talets mitt. De största löneökningarna har gått till tjänstemannagrupperna, med särskilt påtagliga stegringar i de allra högsta grupperna. Det är också de grupper som har de största kapitalinkomsterna. Samtidigt har arbetsmarknaden utvecklats i riktning mot lösare anställningsvillkor som för allt fler betyder att man på helårsbasis inte kommer upp i heltidsinkomster. Denna förändring fördjupar löneskillnaderna, eftersom den är ojämnt fördelad: de mest osäkra anställningsvillkoren, och framför allt den inte frivilligt valda kortare arbetstiden, finns inom LO-grupperna inom servicesektorn och särskilt då bland kvinnor och utrikesfödda. Inom huvuddelen av löntagarkollektivet har klyftorna inte ökat mer påtagligt, även om det också här syns en tendens till större inkomstökningar i de högre inkomstskikten. Skillnaderna syns, ännu så länge åtminstone, främst i det ökade avståndet mellan de högsta respektive lägsta inkomstskikten. Utvecklingen, både av inkomster och arbetsförhållanden, följer alltså det mönster som den offentliga ekonomiska debatten rekommenderar: Ökande löneskillnader, med de största påslagen för bättre utbildade grupper med specialist- eller arbetsledarfunktioner, och mer flexibla anställningsförhållanden med större möjlighet att variera personalstyrkan över tid mest använd för grupper med lägre utbildning och mer rutinbetonade arbetsuppgifter. Teorin att detta leder till ökad tillväxt kan ju se ut att stämma, eftersom Sverige onekligen haft god ekonomisk tillväxt under den tid de här tendenserna vuxit fram även om ingen med säkerhet kan avgöra om det är de ökande klyftorna, eller något annat, som huvudsakligen förklarar tillväxten, Vad man däremot kan se är att just de här faktorerna betytt en allmänt osäkrare levnadssituation för växande grupper på arbetsmarknaden, med betydligt sämre möjligheter att påverka och överblicka sitt arbetsliv och planera sin ekonomi. Utvecklingen är särskilt märkbar inom servicebranscher med hög andel kvinnor och utrikesfödda, avser huvudsakligen arbetaryrken och primärt då jobb som inte kräver särskild yrkesutbildning. Flera tecken tyder också på att det är svårt att ta sig ur denna osäkrare arbetssituation, framför allt för personer med kortare utbildning eller personer som av exempelvis ålders- eller hälsoskäl är mindre efterfrågade av arbetsgivaren. I det avseendet är läget uppenbart bättre för de unga med god utbildning som ofta i dag måste räkna med att börja som tillfälligt anställda; de har goda möjligheter att gå vidare till mer stadigvarande och mer kvalificerade jobb. Men den längre tid det tar att etablera sig på arbetsmarknaden i dag kan givetvis påverka både livssituationen i dag och få effekter för såväl löneutveckling som pensionens storlek. Det som kanske är en önskvärd utveckling från företags- eller samhällsekonomisk utgångspunkt har med andra ord ett pris på individnivå. Som långt ifrån alltid är valfritt, och som kan innebära påtagliga inskränkningar i det egna livets möjligheter. De följande avsnitten granskar effekterna av de växande klyftorna i två avseenden, den arbetsrelaterade ohälsan och den ökande segregationen, med tonvikt på skolan. 7

8 Hälsa är i dag liksom förr klassbundet. Förr förklarades skillnaderna både av sämre näringstillgång i de kroppsarbetande klasserna, hårdare arbetsliv och sämre sanitära bostadsförhållanden. I dag är det i huvudsak olikheter i arbetsvillkor, som leder till hälsoskillnader. Det finns visserligen vissa skillnader i livsstilar, som får effekter för hälsan, men skillnaderna är inte dramatiska. I åtminstone ett fall rökning också ses som relaterade till villkoren i arbetslivet. Klasskillnaderna syns i statistiken. Av arbetare i åldersgruppen år har 42 procent helt lämnat arbetsmarknaden genom förtidspension. Motsvarande siffra för högre tjänstemän är knappt 20 procent. Av kvinnliga arbetare i åldersgruppen år lider en tredjedel av svår långvarig sjukdom, mot 11 procent av högre manliga tjänstemän. Det finns också en tydlig könsdimension, och en etnisk dimension; den arbetsrelaterade ohälsan är högre bland kvinnor än bland män, inom alla samhällsklasser, och högre bland utlandsfödda än bland svenskfödda. Men både etnicitets- och könsfaktorn är kopplad till klass: Kvinnor, och invandrare, finns i större utsträckning i underordnade positioner i arbetslivet och oftare i jobb som innebär ensidiga rörelser och/eller tunga lyft (=risk för belastningsskador) eller som är hårt styrda med hög tidspress (=risk för stressjukdomar). Det faktum att kvinnor alltjämt tar ett större ansvar för hem och familj, och det faktum att invandrare i större utsträckning finns i tillfälliga jobb, med perioder av arbetslöshet däremellan, kan också antas ha effekter för hälsan: det handlar om mer stressande livsvillkor. Sjukdomsbilden Under åren fördubblades i stort sett antalet sjukfall bland dem som finns registrerade hos försäkringskassan. De senaste åren har antalet sjukdagar minskat något, dock främst beroende på att många långtidssjukskrivna förtidspensionerats, och nivån ligger fortfarande över Hälsa 8 Antalet personer som var sjukskrivna minst 180 dagar uppgick 1996 till , för att 2003 vara uppe i Sjukskrivningstiderna tenderar också att bli längre. Sjukfallen har ökat mer för kvinnor än för män, och andelen utrikesfödda bland de långtidssjukskrivna är högre än andelen med svensk bakgrund. De vanligast orsakerna till långtidssjukskrivning i dag är sjukdomar i skelett/rörelseorgan i praktiken belastningsskador och psykiska problem (stress, utbrändhet etc). Dessa två sjukdomsgrupper svarar tillsammans för cirka 60 procent av långtidssjukskrivningarna och cirka 70 procent av de nybeviljade förtidspensionerna. Att andelen är högre bland de nybeviljade förtidspensionerna än bland de långtidssjukskrivna indikerar att det är hälsoproblem som är svåra att rehabilitera från av vilket skäl må vara osagt. I studier av självskattad hälsa är det också dessa två grupper av hälsoproblem som dominerar. I SCBs underökning av levnadsförhållandena (ULF) uppgav 19,3 procent av de svarande i 2004 år studie att de hade svår värk i nacke, axlar, skuldror, rygg eller leder. Denna siffra inrymmer relativt stora skillnader mellan olika yrkesgrupper: 25 procent av samtliga arbetare, och 23 procent av lägre tjänstemän, uppgav att de hade sådan värk, mot 15 procent av tjänstemännen på mellannivå och 12 procent av de högre tjänstemännen. Sömnproblem brukar i hälsostatistiken användas som en indikation på stressrelaterade psykiska problem. I ULF 2004 var det en fjärdedel av de tillfrågade, 24,6 procent, som uppgav att de hade besvär med sömnen. Också här möter skillnader mellan olika yrkeskategorier, fast inte lika stora som vad gäller värk: 28 procent av alla i arbetaryrken, 27 procent av de lägre tjänstemännen, 23 procent av mellantjänstemännen och 20 procent av de högre tjänstemännen. Folkhälsoenkäten 2005, som genomförs av Statens Folkhälsoinstitut visar samma mönster. Frågorna om värk redovisas dock i flera led och kan därför inte rakt av jämföras med svaren på den mer sammanfattande frågan i ULF. 10 procent av alla kvinnor och 6 procent av alla män redovisar svår värk i axlar, skuldror eller nacke. Ungefär samma andelar uppger svår värk i rygg eller höfter, eller svår värk i händer, ben eller knän. Eftersom svaren till en del torde överlappa varandra man kan ju ha värk både i axlar och rygg till exempel förefaller överensstämmelsen med SCB-studien tämligen god.

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Anställningsformer och arbetstider 2005

Anställningsformer och arbetstider 2005 Anställningsformer och arbetstider 2005 Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 64 Löne- och välfärdsenheten, LO SVEN NELANDER och INGELA GODING Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ANSTÄLLNINGSFORMER...

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

SR om unga och visstidsanställningar

SR om unga och visstidsanställningar SR om unga och visstidsanställningar September 2014 Erik O. Thyselius Innehåll 1. Inledning och metod sid. 3 2. Disposition sid. 3 3. Undersökning av inslagen sid. 3 4. Sammanställning av antalet problemformuleringar

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Arbetstider år 9 Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 199 9 Författare Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll =

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet.

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. Teckning Robert Nyberg 1 I stressens spår www.kommunal.se 2 INNEHÅLL Innehåll Sid Sju åtgärder för bättre hälsa 3 1. Inledning 4 2.

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Ständigt standby - en rapport om visstidsanställdas villkor Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Innehåll Sammanfattning 3. 4 Om rapporten 4. 5 Begrepp i rapporten...4. 5 De otrygga anställningarna

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Arbetsmiljön i Stockholms län 2009-2013 aktuell arbetsskadestatistik och LOs förslag på åtgärder för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljön i Stockholms län 2009-2013 aktuell arbetsskadestatistik och LOs förslag på åtgärder för en bättre arbetsmiljö Arbetsmiljön i Stockholms län 2009-2013 aktuell arbetsskadestatistik och LOs förslag på åtgärder för en bättre arbetsmiljö Inledning... 2 Arbetsmiljö i Sverige... 3 Arbetsolyckor 2009-2013... 5 Arbetssjukdomar

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 5 Röster om facket och jobbet Rapport 5 av 7 2007 Ungdomar och facket Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 7 2. Ungdomars arbetsmarknad 12 3. Facklig organisationsgrad för ungdomar 17 4. Tre huvudsakliga

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Långtidssjukskriven och sedan?

Långtidssjukskriven och sedan? ARBETSMILJÖ Långtidssjukskriven och sedan? uppföljning av 260 000 långtidssjuka Författare: Sten Gellerstedt Arbetslivsenheten Förord Omfattande förtida pensionering, hög arbetslöshet och ökande längd

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4 KOMMUNALS AVTALSUPPSÄGNING OCH UTVECKLINGEN AV RELATIVLÖNERNA Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perioden 1 april 2003 31 mars 2004, i löneavtalen

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Ulrika Vedin 2014-03-31 20130514 ERT DATUM ER REFERENS 2013-12-18 A2013/3986A Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsenheten

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet Rapport 1 av 5 2011 Synen på löner och löneskillnader Innehåll Sammanfattning.3 1 Inledning...6 2 Rimlig lön för olika yrken..7 3 Synen på löneskillnader mellan yrken..22

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer