Stubbarnas biologiska betydelse underskattas! Potentiella konsekvenser av storskalig stubbskörd för den vedberoende biologiska mångfalden
|
|
- Ellinor Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stubbarnas biologiska betydelse underskattas! Potentiella konsekvenser av storskalig stubbskörd för den vedberoende biologiska mångfalden å f
2 Sammanfattning Skogsstyrelsen förväntas i april 2009 fatta beslut om stubbskörd ska tolkas som pågående markanvändning eller inte. Detta beslut och därtill förväntade interremistiska allmänna råd baseras på en av skogsbruket beställd miljöanalys, enligt Skogsvårdslagen 32, som i sin tur baseras på en kunskapssammanställning. Den pågående processen har en principiell viktig betydelse eftersom det är första gången Skogsstyrelsen ska uttolka Skogsvårdslagens 32. Ett beslut att tolka stubbskörd som pågående markanvändning lämnar litet lagligt utrymme för Skogsstyrelsen att begränsa stubbskörden som verksamhet utan att ersättning ska utgå. I och med regeringens proposition En skogspolitik i takt med tiden (2007/08:108) och regleringsbrev till Skogsstyrelsen (Jo2008/3942) finns ett politiskt tryck att tillåta stubbskörd som pågående markanvändning med kompletterande rådgivning. Världsnaturfonden WWF har i tidigare möten och remissvar 1 framfört åsikten att kunskapsläget gällande stubbskörd är så pass dåligt och riskerna så stora att man bör tillämpa försiktighetsprincipen. Med detta menas att man bör avvakta med att tillämpa stubbskörd inom det vanliga skogsbruket, förutom i försöksverksamhet, för att kunna fatta ett mer kunskapsbaserat, väl avvägt beslut. Världsnaturfonden WWF anser att det finns stöd för ett sådant hanterande både utifrån den tidigare miljöanalysens slutsatser och i och med den aktuella rapporten. Denna rapport tar inte upp alla kunskapsluckor och risker med stubbskörd utan koncentrerar sig på den till stubbar knutna vedberoende biologiska mångfalden. Övriga kunskapsluckor kring stubbskörd och som inte behandlas i denna rapport är bland andra växthusgasbalansen, effekter på mark och vattendrag, och läckage av kvicksilver. Rapporten har skrivits av Anders Lindhe som arbetar som konsult, men som har disputerat inom skogsekologi med fokus på skapad död ved och biologisk mångfald Conservation Through Management Cut Wood as Substrate for Saproxylic Organisms. Doctoral thesis Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
3 Rapportens slutsatser kan sammanfattas med att: Stubbarnas betydelse som substrat för den biologiska mångfalden har underskattats Stubbar i föryngringsavverkningar har sannolikt störst betydelse för vedlevande insekter men också för vissa vedlevande svampar Detta kan förklara paradoxen att många av våra allmänt förekommande arter av vedskalbaggar är vanliga trots att mängden död ved i produktionsskogen ofta uppges vara mindre än en tiondel av nivåerna i naturskogslandskapet Det är främst den vedberoende insektsfaunan som kommer att drabbas negativt av stubbskörd Stubbskörd kommer sannolikt att leda till att både sällsynta vedlevande insekter, men kanske framförallt allmänt förekommande insekter drabbas. Sannolikt leder detta till att fler vedberoende insektsarter blir sällsynta/rödlistade Beroende på omfattningen kommer stubbskörd också att drabba den delen av faunan som är beroende av insekter, såsom exempelvis spillkråkan Additativa negativa effekter kan uppstå beroende på lagring av skördade stubbar och sönderkörning av lämnad död ved. Bakgrund Samhällets snabbt ökande fokus på att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa klimatförändringar har medfört ett starkt ökande intresse för inhemsk produktion av biobränslen. Skogen levererar redan idag 17 procent av Sveriges energianvändning, direkt från skogen men framförallt indirekt genom skogsindustrins restprodukter. Direkt från skogen leveras cirka 8 TWh per år i form av GROT, dvs. klenare rester efter slutavverkning (grenar, ris och toppar), till Sveriges värmekraftverk. Därtill kommer en osäker andel vedanvändning i de svenska hushållen. Avverkningsstubbar betraktades tills helt nyligen som ekonomiskt ointressanta att ta tillvara men ses idag av både regeringen och många andra intressenter som en minst lika stor, slumrande energipotential. Eftersom stubbskörd är att anse som en ny skogsbruksmetod måste dock eventuell användning i större skala föregås av en miljöanalys i enlighet med Skogsvårdslagens 32. En sådan, utförd av skogsbruket i samarbete med forskare från Sverige Lantbruksuniversitet, inlämnades till Skogsstyrelsen i slutet av oktober Föreliggande studie, utförd på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, kommer till delvis annorlunda slutsatser än miljöanalysen beträffande stubbarnas betydelse för den biologiska mångfalden, och därmed i vilken omfattning de kan skördas utan att komma i konflikt med andra miljömål. 3
4 Tolkning en fråga om perspektiv Alla ekologer som bidragit, både till miljöanalysen om stubbskörd och i Energimyndighetens mera omfattande sammanställning av bakgrundskunskap och kunskapsbehov (Egnell m fl 2007) är överens om att vi inte vet särskilt mycket, varken om vilka organismer som utnyttjar den döda stubbveden, eller om vilken relativ betydelse detta speciella substrat har för deras reproduktion jämfört med andra typer av död ved i skogslandskapet. Trots denna osäkerhet finns en avsaknad av försiktighet i miljöanalysens slutsatser. Förklaringen ligger nog delvis i att man också som forskare tar intryck av de förhållningssätt som traditionellt präglar skogliga naturvårdsfrågor. Fokus ligger nästan alltid på mångfalden i äldre naturskog, medan de många arter som är knutna till störningsmiljöer (brandfält och hyggen) inte uppmärksammas på samma sätt. Det är till exempel först under senare tid som entomologer börjat komma till insikt om att ett stort antal krävande insekter faktiskt föredrar död ved på hyggen framför ved i sluten skog (tidigare tolkade man gärna sådana fynd som rester av en tidigare mångfald som hankar sig kvar efter avverkning). Betydelsen kvantitativt såväl som kvalitativt av den döda ved som tillförs i samband med störning undervärderas ofta. Man uppmärksammar inte heller tillräckligt tydligt de stora skillnader som finns mellan hur olika organismgrupper utnyttjar död ved i olika miljöer. Gammelskogens lågor må vara ett favoritsubstrat för många vedsvampar, men är inte den utvecklingsmiljö som föredras av flertalet vedlevande skalbaggar. Naturvårdsintressanta arter ses ofta som synonymt med rödlistade och sällsynta arter, medan vanligt förekommande organismer lätt hamnar i skymundan. Det är på många sätt begripligt mycket naturvård handlar om omedelbara prioriteringar, och sällsynta arter är ju rimligen generellt mera utsatta och känsliga. Det får dock olyckliga konsekvenser för bedömningar när det gäller stubbskörd, eftersom avverkningsstubbar förmodligen är mycket viktiga för många (ännu) vanliga arter, medan betydelsen för mera sällsynta arter troligen är mindre. Idag, mer än trettio år efter att brandens roll i skogen återuppmärksammades (Zackrisson 1977), kan man tycka att vi borde ha kommit längre mot ett mera balanserat synsätt. I teorin är brändernas betydelse för de boreala skogsekosystemens funktion och föryngringsdynamik allmängods i naturvårdskretsar. Problemet är att kunskapen sällan omsätts i en förändrad, bredare förståelse för vilka faktorer och miljöer som påverkar skogslandskapets biologiska mångfald. Trots att hyggen har ersatt bränder som störningsmoment har deras betydelse för den biologiska mångfalden inte studerats i tillräcklig omfattning. Det mesta talar dock för att hyggen med tillräcklig hänsyn, inklusive död ved, delvis kan kompensera bristen av naturliga störningar såsom brand. 4
5 Stubbar och volym som berörs av stubbskörd Hälften av alla avverkningsstubbar? Något mycket påtagligt, vilket också konstateras i miljöanalysen, är att stubbar är något som bara tagits för givet. Avverkningsstubbar har inte räknats med i riksskogstaxeringens mätningar, och stubbveden ingår inte heller i de miljömål samhället satt upp avseende död ved. Detta medför att miljöanalysen gör den egendomliga slutsatsen att man både kan leva upp till miljömålet i Levande skogar att öka mängden död med 40 procent och samtidigt minska denna väsentligt genom storskalig stubbskörd. Detta låter för bra för att vara sant och är det givetvis också. Eftersom det finns ganska lite verkliga mätningar av hur stora stubbvolymer som blir kvar efter gallring och slutavverkning, utgår miljöanalysen från beräkningar grundade på omvandlingsfaktorer (Marklund 1988). Dessa indikerar att stubbvolymen motsvarar ungefär en tredjedel av den avverkade stamvolymen. Baserat på dessa siffror och data från Riksskogstaxeringen diskuteras sedan hur stora arealer respektive volymer som kan komma ifråga för stubbskörd. Beräkningarna utgår från den totala mängden stubbar av alla trädslag som genereras genom gallring och slutavverkning. Dessa volymer minskas sedan genom att man successivt antar olika begränsningar och restriktioner. Resonemanget (liksom den schematiska figur som återges i miljöanalysen på sidan 13) ger intryck av att ganska lite död ved kommer att vara aktuell för stubbskörd. Närläsning av siffrorna ger dock vid handen att nästan hälften av den volym barrträdsstubbar som genereras efter olika former av avverkningar i dagsläget gran, tämligen snart också tall är teoretiskt tillgänglig för stubbsskörd även med de beståndsrestriktioner som skogsbruket säger sig vara berett att tillämpa (ingen stubbskörd i gallring, ingen täkt i bestånd med mindre än 60 procent gran, bara täkt i bestånd med GYL mindre än eller lika med 3). Motsvarande siffra enbart sett till andelen slutavverkningsstubbar ligger ännu högre, runt 70 procent. Även om man från dessa teoretiska nivåer räknar bort hyggen som inte kommer att stubbskördas av andra (miljö-, sociala och ekonomiska) skäl, delar av hyggen som inte stubbskördas på grund av lämnad hänsyn (ungefär en fjärdedel av arealen baserat på ett par examensarbeten), och alla stubbar klenare än 20 cm diameter, kvarstår det faktum att närmare hälften av den volym död ved som idag tillförs skogslandskapet i form av barrträdsstubbar i slutavverkning kan komma att bli aktuell för stubbskörd i enlighet med de planer och restriktioner som redovisas i miljöanalysen. Är detta mycket eller lite? Hur stora volymer gäller det, och hur stor andel av den totala tillförseln av död ved till skogslandskapet är det fråga om? Och givetvis mest väsentligt hur kan detta tänkas påverka organismer som är beroende av död ved? 5
6 Stubbarnas andel av total mängd tillförd död ved Avverkningsstubbarnas bidrag till den döda veden kan beräknas på flera olika sätt. En enkel metod, lämplig i detta sammanhang där tonvikten ligger på relativa förändringar snarare än absoluta tal, är att uppskatta tillförseln av olika typer av död ved per hektar sett över en omloppstid. På så sätt kan vi utnyttja tillförlitliga data för de volymer som härrör från andra källor än stubbar, samtidigt som regionala olikheter i tillförsel beroende på olika medelbonitet utjämnas av motsvarande skillnader i genomsnittliga omloppstider. Vi undviker också fallgropar som kan vara förknippade med mera komplicerade beräkningar 3. Fridman och Walheim (2000) uppskattar, baserat på data från mer än provytor åren , medeltillförseln av död ved grövre än 10 cm i diameter (exklusive avverkningsstubbar) till 0,18 m 3 /ha, år. Vi kan utgå från att inga större förändringar skett sedan dess. Om vi schablonmässigt sätter den genomsnittliga omloppstiden i svenskt skogsbruk till 100 år kan vi således uppskatta att knappt 20 m 3 grövre död ved stubbarna oräknade tillförs skogslandskapet per hektar och omloppstid. Detta är gånger lägre jämfört med det inflödet av färsk hård död ved som antas i miljöanalysen. 4 Marklunds funktioner indikerar att volymen avverkningsstubbar motsvarar ungefär en tredjedel av den avverkade stamvolymen. Dessa siffror, i kombination med avverkningsstatistik, leder till miljöanalysens slutsatser att m 3 grövre död ved i form av stubbar tillförs per hektar i föryngringsavverkning låt oss anta att detta motsvarar ett riksgenomsnitt på ungefär 100 m 3. Till detta skall läggas gallringsstubbar, vilka sammanlagt bedöms motsvara knappt en tredjedel av volymen stubbar i slutavverkning, det vill säga runt 30 m 3 per hektar. I teorin kan vi också addera någon kubikmeter som får representera ökningen av hyggeshänsyn (högstubbar etcetera) sedan mitten på 1990-talet. Lägger vi ihop allt detta får vi således en medeltillförsel av grövre död ved (alla trädslag och kategorier inklusive stubbar i gallring och föryngringsavverkning) motsvarande någonstans kring 150 m 3 per hektar och omloppstid. Slutsatsen blir alltså att ungefär två tredjedelar av all grövre död som tillförs skogsmarken härrör från slutavverkningsstubbar. Detta är en anmärkningsvärt hög siffra. Den ligger också mycket nära de 60 procent som anges i miljöanalysen och på denna punkt finns alltså ingen anledning att ifrågasätta dess slutsatser. 3 Ett par felaktigheter återfinns i den volymtabell som redovisas på sidan 16 i miljöanalysen. Här anges det årliga inflödet av färsk död ved till 5-6 m 3 /ha (som framgår ovan är den verkliga siffran gånger lägre förmodligen rör det sig om en förväxling med ackumulerad mängd grov död hård ved). Inte heller siffrorna i kolumnerna med sammanlagd och kumulerad död ved är riktiga mer än hälften av all död ved i alla nedbrytningsklasser kan inte utgöras av färsk ved så snabb är inte nedbrytningen! Den verkliga siffran torde ligga åtminstone en tiopotens lägre). 4 Ibid 6
7 Däremot kan man ha synpunkter på tolkningarna av hur mycket detta utgör av den mängd ved som utnyttjas av olika organismgrupper, liksom på hur väsentliga minskningar till följd av stubbskörd kan tänkas slå mot den vedberoende biologiska mångfalden. Dessa olika uppfattningar grundar sig på delvis andra bedömningar av kvalitets- och funktionsskillnader mellan olika trädslag, grad av solexponering/beskuggning, olika nedbrytningsstadier, och utnyttjande av död ved som befinner sig över respektive under markytan. Stubbars betydelse för mossor, lavar och svampar Olika organismgrupper utnyttjar död ved på olika sätt och har mycket olika krav gällande substrat. Frågan om stubbarnas betydelse måste därför diskuteras för var grupp för sig. De grupper som främst beaktas i miljöanalysen och dess bakgrundsmaterial är lavar, mossor, svampar och insekter. Mossor och lavar Miljöanalysen är kortfattad när det gäller både mossor och lavar, men Energimyndighetens rapport indikerar att de mossor som växer på stubbar är ganska vanligt förekommande också på andra underlag, medan obligat vedberoende arter inte förefaller utnyttja stubbar i någon större utsträckning. En senare studie (Caruso & Rudolphi 2009) av mossor och lavar på snittytan av granstubbar bekräftar bilden och visar att artantalet är högst på äldre, mera nedbrutna och beskuggade stubbar. För mossor och lavar kan resultat sammanfattas med att: många mossor utnyttjar också annat underlag än död ved flertalet mossor och lavar som föredrar ved framför andra underlag är knutna till beskuggat substrat. Sådan beskuggad ved tillförs också genom vindfällen och självgallrimg i bestånd, mekanismer som inte påverkas av stubbskörd.. mossor och lavar utnyttjar veden i förhållande till ytan, inte volymen mossor och lavar växer bara på ved över markytan, inte på delar under mark mossor och lavar som växer på äldre stubbar är förmodligen inte så nogräknade när det gäller trädslag eftersom veden tappar mycket av sin ursprungliga identitet när den bryts ner. Kvarlämnade löv- och (initialt) tallstubbar kan därför förväntas minska effekterna av att granstubbar försvinner. Vad som sagts för mossor gäller i stor utsträckning även för lavar. Skillnaden är att man gällande lavar också funnit ett antal ovanliga arter på stubbar (Caruso, Rudolphi & Thor 2008). Här kan det dock 7
8 handla om arter som förbisetts vid tidigare studier hyggen har ju sällan utövat någon större dragningskraft på biologer. Att avverkningsstubbar skulle vara det huvudsakliga underlaget för ovanliga arter förefaller knappast rimligt. Däremot kan man givetvis tänka sig att stubbar, just genom att de är så vanliga, har viss betydelse för populationerna av arter som, även om de föredrar annat underlag, ibland också växer på stubbar. Slutsatsen, om än med betydande osäkerhet, blir ändå att förmodligen varken mossor eller lavar är särskilt känsliga för stubbskörd. Svampar Att många vedsvampar återfinns främst på död ved i bestånd, kan bero på att de föredrar ved med viss fuktighet. Andra arter, såsom vedmussling på gran och till exempel cinnoberticka och borstticka på lövved, förefaller vara anpassade till vedmiljöer som uppkommer genom storskaliga störningar. Dessa arter, och en hel del andra svampar, bildar fruktkroppar på stubbar, men om de också föredrar detta substrat framför andra typer av död ved är osäkert. Däremot är det knappast någon tvekan om att en del svampar idag har en stor del av, eller till och med sina huvudsakliga, verkliga förekomster på stubbar. Både vedmussling och luktticka, en svamp vars fruktkroppar nästan bara påträffas på snittytan av granstubbar, torde vara sådana arter. Förmodligen utgör granstubbar på hyggen, i kraft av sin vanlighet, också hemvist för en avsevärd andel av skogslandskapets klibbtickor (en viktig nyckelart med mycket bred trädslags- och exponeringsamplitud). Men även mer sällsynta arter såsom brandticka påträffas någon gång på avverkningsstubbar av gran, dock främst i gallring (personliga observationer). Generellt kan vi förvänta oss att avverkningsstubbar av barrträd är viktigare för vedsvampar än för mossor och lavar eftersom: svamparna lever uteslutande i ved utnyttjar hela stubben både över och under markytan utnyttjar vedens hela volym kommer tidigare i successionen och därför är mera bundna till specifika trädslag Samtidigt begränsas förmodligen följderna av stubbskörd genom att flertalet vedsvampar antingen föredrar, eller åtminstone också utnyttjar, vindfällen och död stamved som bildas i skuggiga bestånd genom självgallring. Sådana arter torde vara ganska okänsliga, eller åtminstone mindre känsliga, för stubbskörd. Däremot kan en kraftig minskning av mängden granstubbar komma att drabba svampar som klibbticka och luktticka (och deras följearter) liksom andra arter som förmodligen har en avsevärd andel av sina verkliga förekomster just på avverkningsstubbar. 8
9 Stubbars betydelse för vedinsekter Vedinsekter, bränder och hyggen Vedlevande insekter skiljer sig fundamentalt från mossor, lavar och vedsvampar genom att många arter faktiskt föredrar, eller till och med är direkt beroende av ved i störda, öppna miljöer. Orsaken är att de har förmåga till riktad spridning och att deras förfäder anpassat sig till att dra fördel av de bränder som, av allt att döma under årmiljoner, präglat många skogsekosystem. Intensiteten varierade, från lätta, lågintensiva markbränder med åtföljande obetydlig mortalitet i trädskiktet, till lokala högintensiva kronbränder med som gav upphov till mycket kraftiga pulser av nydöd ved. Givet dessa förhållanden är det ganska naturligt att ett stort antal vedlevande insektsarter blivit beroende av att snabbt lokalisera och utnyttja de ytor där bränderna skapat ett utbud av lämpligt föda för larverna. Vissa arter är extremt primära och utvecklas bara i döende eller riktigt färsk nydöd ved sådana insekter måste söka sig till nya störningsytor efter bara någon säsong. Andra arter med överlappande, längre utvecklingstider kanske kan utnyttja veden under något decennium. Gemensamt är dock att alla substrat och livsmiljöer som genereras genom storskaliga störningar är relativt kortlivade företeelser och att insekterna snart nog måste se sig om efter nya ytor med färsk död ved för att långsiktigt vidmakthålla sin numerär. Eftersom skogsbränder var den areellt sett mest omfattande storskaliga naturliga störningen i skogslandskapet i vår del av världen, skulle man kunna förvänta sig att flertalet primära störningsgynnade arter också är starkt beroende av bränd ved och att de generellt använder sig av brandrelaterade stimuli såsom rök, brandlukt och värmestrålning för att hitta lämpliga yngelplatser. Så är (lyckligtvis) inte fallet - man räknar t ex med bara ungefär en tiondel av de skalbaggsarter som gynnas av störningar är direkt beroende av brand (Wikars 1997). För de andra går det i princip lika bra med hyggen givetvis förutsatt att dessa innehåller tillräckliga mängder lämplig, färsk död ved (Ahnlund & Lindhe 1992). Brandfältens och hyggenas dragningskraft på vedinsekter beror säkert till en del på att de kan tillhandahålla ganska mycket substrat på en begränsad yta. En annan faktor förefaller dock vara minst lika väsentlig - många vedlevande insekter gynnas av, eller är till och med helt beroende av, den öppna miljöns solinstrålning med åtföljande högre vedtemperaturer. Detta har belagts i ett flertal studier, både genom direkta skattningar och indirekt genom studier av faunan på hyggen i flera nordiska länder (Ahnlund 1996; Martikainen 2001; Sverdrup-Thygeson & Ims 2002; Lindhe & Lindelöw 2004). Studier av olika arters utnyttjande som en funktion av vedens solexponering har visat att ungefär två tredjedelar av den artrika vedskalbaggsfaunan i grövre död ved reproducerar sig bättre i solexponerat 9
10 substrat, medan en tredjedel föredrar ved i skugga (Lindhe, Lindelöw & Åsenblad 2005). Liknande skillnader mellan sol - och skugg- djur återfinns bland de skalbaggar som utvecklas i klenare kvistar och avverkningsavfall (Maňák & Jonsell, manus). Vedberoende steklar är förmodligen (minst) lika störnings- och solberoende som skalbaggar, medan andelen störningsgynnade tvåvingar möjligen är mindre. Sammanlagt handlar det kanske om ett par tusen insektsarter som är knutna till olika slags död ved i solexponerade miljöer. Hyggen har idag alltså genom sin öppenhet och utbudet av stubbved i viss mån ersatt naturliga brandfält som livsmiljö för många vedlevande insekter. Vedlevande insekter och stubbar Sol- respektive skuggberoendet är inga absoluta kategorier - snarare handlar det om ett kontinuum från insekter som nästan bara reproducerar sig i skugga, till djur, t ex många långhorningar och praktbaggar, som uteslutande ynglar i starkt solexponerad ved. Givetvis återfinns också många arter utan så starka preferenser någonstans i mitten av skalan. Som vi konstaterat kommer drygt 60 procent av den grövre döda veden från slutavverkningsstubbar. Om vi förutsätter att merparten av dessa från början solexponerade hyggesstubbar beskuggas av återväxt och sly medan veden ännu är en lämplig livsmiljö för vissa organismer, blir en rimlig slutsats att stubbarna tillför ungefär hälften av skogslandskapets biologiskt aktiva grövre döda ved. Det innebär samtidigt att den andra hälften härrör från andra källor, t ex vindfällen och självgallring i bestånd, som inte påverkas av stubbskörd. För de skuggvedsarter som utnyttjar stubbar finns en livlina även om så mycket som hälften av alla barrträdsstubbar skulle försvinna till följd av stubbskörd, återstår fortfarande ungefär tre fjärdedelar av dagens substratutbud. En sådan minskning skulle säkert få allvarliga men kanske ändå inte helt förödande - konsekvenser för en hel del arter. Den solälskande vedinsektfaunan har inget motsvarande skyddsnät. Hyggesstubbarna står för nästan hela tillförseln av grövre solexponerad ved, Mängden stamved som lämnas som högstubbar och vindfällen på hyggena, eller bildas naturligt i exponerade bryn och trädkronor, är i jämförelse med volymen avverkningsstubbar obetydlig. Av det faktum att stubbarna är så kvantitativt dominerande följer också rimligen att de i praktiken vidmakthåller populationerna av praktiskt taget alla mer eller mindre solgynnade insekter som överhuvudtaget förmår reproducera sig i stubbved. Frågan är då hur stor andel av de solgynnade vedinsekterna som använder sig av stubbar på hyggen. Än så länge finns bara några få relevanta studier. Jämförelser mellan faunan på hyggesstubbar och högstubbar av gran, respektive mellan hyggesstubbar och lågor, baserade på sållning visar både att artrikedomen är relativt jämförbar och att substraten har delvis olika egenskaper (Abrahamsson & Lindbladh 2006; Jonsell, in prep.). Andra försök, baserade på kläckning direkt ur veden visar att faunan i ettåriga lågstubbar skiljer sig från den i basen på högstubbar (Hedgren 2007), och att faunan i lågstubbar, högstubbar och lågor av gran är delvis olika, även om det finns en hel del överlapp 10
11 (Hjältén 2008). Den sistnämnda studien visar också att ganska många arter huvudsakligen återfinns i avverkningsstubbar och att de förmodligen föredrar detta substrat framför annan grövre död ved. Vad kan vi lära oss av detta? Vi kan med bestämdhet säga att många granlevande arter reproducerar sig i hyggestubbar. Resultaten pekar också på att dessa arter utgör en ganska stor andel av hyggenas totala dödvedfauna: 56 procent (Hjältén, 2008); 67 procent (Hedgren, 2007); procent (Abrahamsson & Lindblad, 2006) av de granskalbaggar som registrerades i respektive studie påträffades i avverkningsstubbar. Även om materialet är begränsat tyder dessa ganska samstämmiga siffror på att mer än hälften av de vanligt förekommande störningsgynnade arterna utnyttjar stubbar. Detta innebär också att hyggesstubbar, i kraft av sin kvantitativa dominans, förmodligen är det viktigaste yngelsubstratet för dessa arter. Hyggestubbarna bär själva vittnesbörd om sin betydelse snittytan och de barkfallna rotbenen på många lite äldre granstubbar är perforerade av runda och ovala flyghål som åstadkommits av större skalbaggar och steklar. En rimlig slutsats är helt enkelt att många av våra allmänt förekommande arter av vedskalbaggar är vanliga just därför att de reproducerar sig i hyggesstubbar! Detta kan också förklara något som annars kan tyckas vara en paradox, nämligen att skillnaderna mellan dagens och gårdagens vedskalbaggsfauna, såsom den avspeglas i äldre samlingar och litteratur, inte är ännu mycket större trots att mängden död ved i produktionsskogen ofta uppges vara mindre än en tiondel av nivåerna i naturskogslandskapet. I dessa jämförelser är dock som vanligt stubbveden utelämnad inbegriper vi denna blir skillnaderna betydligt mindre. Stubbtäktens inverkan på den vedlevande faunan Vedlevande insekter är således av allt att döma den organismgrupp som är känsligast för stubbskörd. I likhet med vedsvamparna är de helt beroende av död ved och, över tiden, av dennas volym snarare än yta. Liksom vedsvamparna utnyttjar de också stubbved både över och under markytan inte bara den ökända snytbaggen utan också larver av andra vivlar och t.ex. långhorningar tillhörande släktena Oxymirus, Pachyta, Acmaeops och Prionus lever i och på rötter av döda barrträd. Många vedinsekter är dessutom tidiga pionjärer, det vill säga de utnyttjar kambiet på den just döda veden medan denna ännu är helt färsk, vilket också innebär att de är starkt bundna till ett visst specifikt trädslags vedegenskaper. Vi kan alltså inte förvänta oss stubbar av andra trädslag i någon större utsträckning kan ersätta gran- eller tallstubbar som försvinner på grund av stubbskörd. Det som främst gör många vedinsekter så känsliga är dock deras beroende av solexponerat substrat. Detta gäller både arter som utvecklas i solvarm ved, och insekter som utvecklas i, eller äter sporer 11
12 från, solexponerade fruktkroppar av vedsvampar såsom klibbticka, luktticka och blodticka på stubbar av barrträd. Hit hör inte bara en mängd skalbaggar, alla de nämnda svamparna har till exempel också sin egen speciella fauna av solälskande barkskinnbaggar. Därför kan vi räkna med att stubbskörd främst kommer att slå mot många av de idag allmänt förekommande arter som miljöanalysen betecknar som triviala. Men vad händer med skogslandskapets mångfald om vi så småningom kanske tar bort en fjärdedel, eller till och med hälften, av livsmiljön för många i dag vanliga arter, vilket också innebär en påverkan på en stor mängd individer? Hur påverkas faunans balans och sammansättning? Hamnar idag vanliga arter på morgondagens rödlista? Och hur påverkas alla arter längre upp i kedjan från parasitsteklar till spillkråkor? Även om effekterna förmodligen blir störst för vanligare arter bör vi vara medvetna om att stubbskörd också kan komma att drabba vissa sällsyntare arter som ibland håller tillgodo med stubbved då annan, mera lämplig, ved inte är tillgänglig. Raggbock (Tragosoma depsarium), en av våra mest sällsynta och skyddsvärda vedskalbaggar, kläcks till exempel då och då ur rotben på granstubbar. Detsamma gäller den rödlistade praktbaggen Buprestis haemorrhoidalis. Idag vet vi inte vilken roll tillskottet från stubbar har för dessa mer ovanliga arter jämfört med de djur som kläcks från deras förstahandssubstrat, men eftersom stubbar är så vanliga kan vi inte bortse från att de kan ha betydelse. Kan man kompensera för stubbskörd? Både i miljöanalysen och i Energimyndighetens rapport föreslås, eller till och med förutsätts, att stubbskörd kompenseras genom att man lämnar ökade mängder stamved med högre kvalitet för mångfalden. Idén, som inte utvecklas närmare, är intuitivt tilltalande men lite eftertanke väcker en hel del frågor. Förslaget vilar på en övertygelse om att stubbveden generellt är underlägsen annan grövre död ved - miljöanalysen påpekar på flera ställen att stubbar är konstgjorda och en människoskapad typ av färsk grov död ved som svampar och insekter först i och med skogsskötsel kommit i kontakt med i större omfattning. Här påstås också att för den vedlevande mångfalden har naturligt skapad död ved betydligt flera och högre kvalitéer än stubbar. Så är det säkert också för ganska många arter. Stubbved är ett mycket smalare substrat än hela stående eller fallna träd dessa innehåller ju många olika dimensioner och typer av död ved från rötter och basala delar av stammen, ända upp till klena grenar i kronan. Detta innebär dock inte att stubbar passar alla arter sämre än annan död ved. Visserligen saknar själva snittytorna naturlig 12
13 motsvarighet, och fuktighet och andra förhållanden i stubbarna avviker rimligen en hel del från de villkor som råder i den nedersta delen av ett stående, dött träd. Dessa omständigheter förefaller dock inte vara något hinder för många vedlevande insekter. Därmed inte sagt att det inte är en utmärkt naturvårdsåtgärd att skapa mera död stamved på hyggena vi vet att ett stort antal, även sällsyntare, arter förmår reproducera sig i till exempel högstubbar med gott resultat. Men det är alltså långt ifrån säkert att sådana åtgärder gör någon större skillnad för de arter som ynglar i avverkningsstubbar. Det finns också praktiska och ekonomiska aspekter. På de flesta hyggen ligger förhållandet mellan antalet kapade högstubbar och antalet avverkningsstubbar nära 1:100. Det säger sig själv att, även om sådana högstubbar, eller på annat sätt avsiktligt dödade träd, skulle visa sig vara bra mycket bättre substrat även för de arter som utvecklas i avverkningsstubbar, så krävs det en närmast oerhörd överlägsenhet för att kompensation ska framstå som ett ekonomiskt intressant alternativ. Det är svårt att tänka sig ett skogsbruk som skapar och lämnar till exempel hälften så många högstubbar som det antal avverkningsstubbar som man skördar, vilket skulle krävas för att kompensera bortfallet om alternativen bara är dubbelt så bra som lågstubbar. Även om vi istället antar att reproduktionen i högstubbar/dödade träd är hela fem, eller till och med tio, gånger högre än i hyggesstubbarna kräver full kompensation 20 respektive 10 skapade högstubbar eller dödade träd per 100 skördade lågstubbar, det vill säga uppemot 50, eller åtminstone 25, högstubbar eller dödade träd per hektar på de hyggen man stubbskördar. Det är tveksamt om åtgärder i sådan omfattning kan betraktas som realistiskt. Övrig påverkan på den biologiska mångfalden Ett problem som lyfts fram i både miljöanalysen och Energimyndighetens rapport är att stubbskörd riskerar att drabba vedinsekterna dubbelt - dels minskar mängden lämpligt yngelsubstrat för många arter, dels utgör de stubbar som tas bort efter att ha suttit kvar en tid i marken, eller lagrats i skogen, dödsfällor för de larver som påbörjat sin utveckling men bränns upp i värmeverken innan de hinner kläckas. Studier visar också att insekter främst lägger ägg i det översta skiktet ved i material som travas (Hedin m. fl. 2008). För att minska de negativa konsekvenserna bör eventuell stubbskörd på hyggen som avverkas under vedinsekternas flygsäsong (grovt räknat maj-augusti) ske mer eller mindre omedelbart, innan primära insekter hinner lägga ägg. Brutna stubbar som förvaras på hyggen eller avlägg under sommaren måste också täckas på ett sådant sätt att äggbeläggning minimeras. Redan idag körs ganska mycket död ved som lämnats vid avverkning sönder i samband med GROT täkt (Rudolphi & Gustavsson 2005). Maskinkörning på hyggen i samband med stubbskörd riskerar givetvis att ytterligare öka skadorna. Problemet kan behöva åtgärdas genom att grövre död ved flyttas före avverkning till delar av hyggena som sedan inte stubbskördas. Risk för sönderkörning 13
14 understryker också att eventuell stubbskörd bör utföras så snabbt som möjligt efter avverkning så att vindfällen som sedan uppkommer står då friställda träd blåser omkull inte drabbas. Man önskar naturligtvis också stubbskördens omfattning och intensitet styrs så att påverkan i ett större landskapsekologiskt perspektiv begränsas. Frågan är bara hur? För det första vet vi inte särskilt mycket om vilka skalor som är relevanta och vilken rumslig intensitetsfördelning som är att föredra detta är dessutom svårt, tidsödande och kostsamt att undersöka. För det andra kan man misstänka att det, även om det skulle visa sig påkallat, ändå skulle vara svårt att införa begränsningar som går alltför mycket emot stubbskördens egen logik och ekonomi. Dessa driver ju rimligtvis mot att ta så mycket som möjligt på de hyggen man stubbskördar, och mot att skörda så många hyggen som möjligt någorlunda nära fliseldande värmeverk. Fler studier innan stubbskörd införs i större omfattning! Miljöananlysen gör bedömningen att mångfalden kan avvara en del av den grova döda ved som utgörs av lågstubbar på hyggen. Det förefaller rimligt - frågan är bara hur stor del, och hur man ska gå till väga för att minimera negativa effekter. Givet dagens kunskapsbrist är det allra viktigaste att vi lär oss mer om hur stubbarna utnyttjas. Studierna bör fokuseras på vedinsekter eftersom detta är den organismgrupp som förmodligen är mest utsatt. Kunskapsluckorna måste fyllas innan stubbskörd påbörjas i större skala och innan man genom investeringar eller kontrakt bygger fast sig i en viss nyttjandenivå som sedan är svår att backa från. Ett par aspekter som måste utredas ytterligare är: Vilka organismer utnyttjar stubbarna, och hur viktiga är stubbarna för dessa arter jämfört med annat substrat? Vilka stubbar är mest värdefulla för mångfalden? Några egenskaper som kan tänkas påverka hur insekter utnyttjar stubbarna är: Stubbdiameter rotbenens storlek och form jordarten kring stubben (med tanke på hur underjordiska delar utnyttjas) markens bonitet (andel kärna, vedens densitet, hur snabbt stubben skuggas av uppväxande sly) tid på året då träden avverkas (påverkar förmodligen den initiala kolonisationen av barkborrar och andra primära arter). Framtida stubbskörd i större skala kräver också att vi kan följa upp hur mångfalden påverkas. Det är således av yttersta vikt att utveckla kostnadseffektiva och upprepningsbara metoder för att följa förändringar i vedinsektsfaunans sammansättning över tiden. Sådan metodik förutsätter att djuren 14
15 koncentreras genom att lockas till någon typ av fällor. Att idén fungerar i praktiken vet vi högstubbar utgör magneter som drar till sig också många arter som är knutna till andra trädslag och nedbrytningsstadier. Ett logiskt nästa steg skulle vara att i samarbete mellan entomologer och kemister utveckla en effektiv blandning av dödvedsdofter som kan användas för att attrahera ett brett spektrum av vedlevande insekter till enkla och billiga fällor som kan användas för provtagning av insektsfaunans sammansättning på landskapsnivå. Slutord Idag råder bred politisk enighet om behovet av förnybara bränslen för att begränsa klimatförändringarna. Många drar åt samma håll och de kritiska rösterna är få. Men avverkningsstubbar är inte, oavsett vad politiker och skogsägare önskar, något outnyttjat ickesubstrat som bara väntar på att tas upp och forslas till värmeverket. Allt tyder på att de i själva verket, i brist på träd som dödats genom skogsbränder, utgör basen för många av skogens allmänt förekommande skalbaggar och steklar som reproducerar sig i grövre död ved, liksom för deras följearter. En del av dessa stubbar kan kanske avvaras utan alltför långtgående följder för faunan. Men om så är fallet, och i så fall hur stor del, vet vi strängt taget inte idag. Innan vi kastar oss huvudstupa in i stubbskördsamhället måste vi ha mycket bättre på fötterna. Detta är av vikt både för mångfalden och för att biobränslen ska bibehålla ett gott renommé i ett förhoppningsvis mer hållbart framtida samhälle. Referenser Abrahamsson, M. & Lindbladh, M A comparison of saproxylic beetle occurrence between manmade high- and low-stumps of spruce (Picea abies). Forest ecology and Management 226: Ahnlund, H. & Lindhe, A Hotade vedinsekter i skogslandskapet några synpunkter utifrån studier av sörmländska brandfält, hällmarker och hyggen. Entomologisk Tidskrift 113: Ahnlund, H Vedinsekter på en sörmländsk aspstubbe. Entomologisk Tidskrift 117: Caruso, A. & Rudolphi, J. (2009). Influence of substrate age and quality on species diversity of lichens and bryophytes on stumps. The Bryologist, in press. Caruso, A., Rudolphi, J. & Thor, G Lichen species diversity and substrate amounts in young planted boreal forests: A comparison between slash and stumps of Picea abies. Biological Conservation 141:
16 Egnell, G., Hyvönen, R., Högbom, L., Johansson, T., Lundmark, T., Olsson, B., Ring, E. & Sydow, F Miljökonsekvenser av stubbskörd en sammanställning av kunskap och kunskapsbehov. Energimyndigheten Rapport 40. Fridman, J. & Walheim, M Amount, structure, and dynamics of dead wood on managed forestland in Sweden. Forest ecology and management 131: Hedgren, P.O Early arriving saproxylic beetles (Coleopytera) and parasitoids (Hymenoptera) in low and high stumps of Norway spruce. Forest Ecology and Management 241: Hedin, J., Isacsson, G., Jonsell, M. & Komonen, A Forest fuel piles as ecological traps for saproxylic beetles in oak. Scandinavian Journal of Forest Research. Hjältén, J Slutrapport project , Stubbars betydelse för bevarandet av vedlevande insekter. Slutrapport för projekt finansierat av Energimyndigheten. Lindhe, A. & Lindelöw, Å Cut high stumps of spruce, birch, aspen and oak as breeding substrates for saproxylic beetles. Forest Ecology and Management 203: Lindhe, A., Lindelöw, Å. & Åsenblad, N Saproxylic beetles in standing dead wood density in relation to substrate sun-exposure and diameter. Biodiversity and Conservation 14: Marklund, L.G Biomassafunktioner för tall, gran och björk I sverige. Rapport 45, Institutionen för skogstaxering, SLU, Umeå. Martikainen, P Conservation of threatened saproxylic beetles: significance of retained aspen Populus tremula on clearcut areas. Ecological Bullentins 46: Sverdrup-Thygeson, A. & Ims, R.A The effect of clear-cutting on the community of saproxylic beetles on aspen. Biological Conservation 106: Wikars, L.-O Fire-dependent insects in Orsa Finnmark: biology, distribution and conservation. Entomologisk Tidskrift 118: Zackrisson, O Influence of forest fires on north boreal Swedish forests. Oikos 29:
17 1986 Panda symbol WWF World Wide Fund For Nature (Formerly World Wildlife Fund) WWF and living planet are Registered Trademarks Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: bevara världens biologiska mångfald verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt minska föroreningar och ohållbar konsumtion. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: info@wwf.se 17
Remissyttrande över miljöanalys vid stubbskörd
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Ulriksdal den 18 december, 2008 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Remissyttrande
Läs merUTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE
UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs mer1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö
Landskapseffekter av skogsbruk på vedskalbaggar, varför försvinner arter fast rester av livsmiljöerna finns kvar? Lasse Wikars 1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Otillräckligt med livsmiljö
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merNaturhänsyn vid grothantering
Naturhänsyn vid grothantering Vad är grot? Grot är en förkortning av grenar, ris och toppar. Grot samlas i högar, skotas, flisas eller krossas och används sedan till biobränsle under handelsnamnet skogsflis.
Läs merKan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen 1 Vad är en Nyckelbiotop? Nyckelbiotopsinventeringen är en biologisk kartläggning av
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merVad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
Läs merTrädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
Läs merMiljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål
Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt
Läs merDöd ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016
Bilaga 2 Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Mars 2017 stockholm.se Död ved i Stockholms stads natur och kulturreservat 2016 mars 2017 Dnr: 2017-3703 Utgivare: Miljöförvaltningen
Läs mer- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.
Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser
Läs merARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Läs merKonsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
Läs merTomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merMiljöhänsyn vid uttag av skogsbränsle en möjlighet att förstärka hänsynen?
Miljöhänsyn vid uttag av skogsbränsle en möjlighet att förstärka hänsynen? Johnny de Jong, Karin Gerhardt, Tomas Johannesson, Michaela Axbäck CBM och Skogforsk, Uppsala 2015 Slutrapport av projekt 38512-1.
Läs merFältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merAllmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry
Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta
Läs merAngående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk
Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt
Läs merHur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merTorbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå
Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå Stor andel formellt skyddad skogsmark Hög kvalitet, många kända värdekärnor Naturvärden kopplade till trädkontinuitet
Läs merKopia till: Länsstyrelsen i Stockholm, Ekerö kommun, Olle Brodin, Mellanskog
2015-03-29 Sida 1 av 5 Skogsstyrelsen Box 7 351 03 VÄXJÖ Kopia till: Länsstyrelsen i Stockholm, Ekerö kommun, Olle Brodin, Mellanskog Ärende: Synpunkter från Mälaröarnas Naturskyddsförening (MNF) på avverkningsanmälan
Läs merHej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Läs merSvårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt! Mängden naturhänsyn ökar samtidigt som arealen kontinuitetsskog minskar Vi förbättrar naturhänsynen på dagens hyggen i jämförelse med hyggen från 1950-1980
Läs merEkosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR
Läs merNy kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Läs merSKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
Läs merEn trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland
En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland Ivan Kruys Kruys. I.: En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland. [A pile
Läs merNaturvärden i Hedners park
Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån
Läs merGranskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun
Naturvärdesinventering vid, Vallentuna kommun 2 Beställning: Structor Miljöbyrån Stockholm AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: Uppdragsansvarig:
Läs merLöv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet
Läs merBrännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning
Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning Bakgrund I år släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap
Läs mer03. Syntes högstubbar
I rapporten Naturhänsyn vid avverkning - en syntes av forskning från Norden och Baltikum sammanfattas 120 vetenskapliga studier som belyser effekten av hänsyn vid slutavverkning av skog. Rapporten är framtagen
Läs merSkogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Läs merNaturhänsyn vid hantering av grot och bränsleved
Naturhänsyn vid hantering av grot och bränsleved Vad är grot och bränsleved? Grot är en förkortning av GRenar Och Toppar. Enkelt uttryckt är grot den biprodukt som uppstår efter en avverkning. Grot samlas
Läs merRapport från inventering av vedlevande insekter och vedsvampar i I2-skogens södra del.
RAPPORT 1(7) Datum 2016-04-25 Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av vedlevande insekter och vedsvampar i I2-skogens
Läs merEtt par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan
Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merBrännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun
Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merKunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring
Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merNaturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merNaturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merBOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder
BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merFrågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019
2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.
Läs merYttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar
Stockholm 13 september 2018 Er ref/dnr: 2016/660 Vårt dnr: 2018/0096 Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merAggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005
Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som
Läs merNATUR. Död ved. En god förekomst av död ved i landskapet. är en av de viktigaste faktorerna för att. upprätthålla en hög biologisk mångfald i
NATUR Död ved Foto: Aleksander Bolbot, Mostphotos.com. placera i faunadepåer, eller skapa högstubbar av levande En god förekomst av död ved i landskapet träd. Åtgärder som dessa är ofta aktuella att genomföra
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merSKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015
SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merBilaga 8. Döda och döende träd
Bilaga 8 Döda och döende träd Döda och döende träd i området. Hela det område som vi är intresserade av, tillhörigt Sallerup 5:10, innehåller massor av öd ved och döende träd. Död och döende ved är mycket
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merLRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar
LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter
Läs merFramtiden för skogens arter
Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för
Läs merBeskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.
Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merÖVERSIKTLIG INVENTERING
ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.
Läs merLånga tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå
Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Innehåll Allmänt om Riksskogstaxeringen Trender och
Läs merRÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Läs merPrövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun
Regeringsbeslut 1:2 REGERINGEN 2015-04-09 M2015/800/Me Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker
Läs merÅldersbestämning av träd
Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera
Läs merRen och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog
UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi
Läs merNaturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Läs merVilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Läs merFörsurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige
Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect
Läs merWWFs remissvar. Skogsskötsel med nya möjligheter. Rapport från Samverkansprocess skogsproduktion
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se Skogsstyrelsen www.wwf.se Ulriksdal 15 februari 2019 WWFs remissvar Skogsskötsel med nya möjligheter
Läs merÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs merPresentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening
Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening Beslutsunderlag för Naturvårdsavtal: Snäckvarps samfällighet omfattar ca 180 hektar landareal. Fördelning av areal i % 12,0
Läs merEn svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna
En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merTiden rinner, skogen försvinner. En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992
Tiden rinner, skogen försvinner En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992 Omslagsfoton Hössjöberget avverkat av Holmen 2002 Bjännberget
Läs merTäkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Läs merStort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
Läs merRestaurering av Wikparken
Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets
Läs merSKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merSkogens miljövärden Medelpad
Skogens miljövärden Medelpad Mjösjön 1:1, Ånge kommun Beskrivning: Ett självföryngrat bestånd på ca 33 hektar med blandskog som uppkommit efter skogsbrand och dimensionshuggning på 1800-talet. Numera domineras
Läs merSkogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson
Läs merLifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen
LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
Läs merNaturvårdsbränning svar på vanliga frågor
Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna
Läs merSKA 15 Resultatpresentation
SKA 15 Resultatpresentation RIU-konferens 5 november 2015 Svante Claesson, Skogsstyrelsen /Kalle Duvemo (fd. Skogsstyrelsen) SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara.
Läs mer