Hur påverkar vårdorganisationen hälsa och säkerhet för patienter och personal? Erfarenheter från RN4CAST-projektet

Transkript

1 Hur påverkar vårdorganisationen hälsa och säkerhet för patienter och personal? Erfarenheter från RN4CAST-projektet

2 Dokumentation från symposium 5 maj 2014 Den 5:e maj 2014 genomfördes ett symposium på Karolinska Institutet i Stockholm i samarrangemang mellan Vårdförbundet, Karolinska Institutet och Svensk sjuksköterskeförening. Bakgrunden till symposiet är det EU-finansierade forskningsprojektet RN4CAST Registered Nurse Forecasting in Europe*, som har genererat ett flertal artiklar i olika vetenskapliga tidskrifter, exempelvis i The Lancet i februari Syftet med projektet var att undersöka hur vårdorganisationen påverkar hälsa och säkerhet för patienter och personal. Över patienter vid 300 sjukhus i nio europeiska länder ingick i studien som är den första i sitt slag som genomförts i Europa. Den påvisar samband mellan risken för patientdödlighet och antalet patienter per sjuksköterska, sjuksköterskornas utbildningsnivå och arbetsmiljön på sjukhusen. Vårdförbundet har varit en partner i projektet sedan 2008 och rekrytering av sjuksköterskor till studien har skett via Vårdförbundets medlemsregister sjuksköterskor från 79 akutsjukhus har i en enkät svarat på frågor om arbetsmiljö och patientsäkerhet. Projektet fokuserade på sjuksköterskor på akutsjukhus. Akutsjukhusen är den största arbetsgivaren för sjuksköterskor och där sker en stor andel av vårdskadorna. De utgör dessutom den största delen av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Projektet tog också del av patientdata från olika patientregister samt information insamlat från sjukhusadministrationerna. Projektet har letts av professor Walter Sermeus, Catholic University i Leuven, Belgien och professor Linda Aiken, University of Pennsylvania, Philadelphia, USA. En grupp av forskare från de deltagande länderna har arbetat med studien och i Sverige har forskargruppen bestått av Carol Tishelman, legitimerad sjuksköterska, professor i omvårdnad, Karolinska Institutet, Rikard Lindqvist, legitimerad sjuksköterska, med dr, projektkoordinator, Karolinska Institutet, Lisa Smeds Alenius, legitimerad sjuksköterska, MS, doktorand, Karolinska Institutet och Sara Runesdotter, MS, statistiker, Karolinska Institutet. Vid symposiet där projektet presenterades deltog flera av forskarna. En paneldiskussion genomfördes med inbjudna deltagare i ledningsposition inom hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige. Frågan som ställdes var vad denna forskning betyder för Sverige. Ca 120 personer deltog, bland annat chefer, forskare, sjuksköterskor, studenter och ansvariga inom vården. Moderatorer för symposiet var professor Carol Tishelman och Lisbeth Löpare-Johansson, vårdstrategisk chef vid Vårdförbundet. Nedan följer ett sammandrag av symposiet. Inledning Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro konstaterade att den forskning som presenteras vid symposiet kommer att ge avtryck på svensk sjukvård. Genom den finns det nu forskningsresultat som bygger på svenska förhållanden. Tidigare har röster i debatten alltid hävdat att utländska studier av liknande slag inte har varit möjliga att stödja sig på för att dra slutsatser om vården i Sverige vi har ett annat slags system. Nu går det inte längre att hävda detta. Därför är denna studie så viktig. - För Vårdförbundet är frågan om patientsäkerheten viktig. Vi ser, i takt med vårdens utveckling, ett växande behov av evidens för ett kraftfullt och trovärdigt påverkansarbete. Samarbetet med forskare är därför av central vikt. Nu finns det belägg som visar på hur vår arbetsmiljö påverkar dem vi arbetar för patienterna. Vårt samarbete kring RN4CAST har också bidragit till att ge oss viktiga kontakter och erfarenheter som kommer att ha betydelse för vårt framtida strategiarbete. Kerstin Tham, prorektor vid Karolinska Institutet välkomnade också studien som visar på behovet av bra mätmetoder och forskningsevidens i diskussionen kring en värdebaserad hälso- och sjukvård. - Vi måste veta mer om vad detta värde innebär för patienter, personal och för samhället. Kerstin Tham passade på att berätta att Karolinska universitetssjukhuset i samarbete med KI utlyser 10 nya tjänster för sjuksköterskor/barnmorskor med doktorsexamen. Tanken är att de ska bidra med sin forskning och kompetens i utvecklingen av en värdebaserad hälso- och sjukvård.

3 Omvårdnadens effekter på patientutfall Linda Aiken är professor vid Center for Health Outcomes and Policy research, University of Pennsylvania i USA. Hon är en av de världsledande forskarna inom omvårdnad och har genomfört studier i USA vars resultat beskriver sjuksköterskornas avgörande betydelse för vårdens resultat och en säker vård. Hon har visat att sjuksköterskornas arbetsförhållanden i hög grad påverkar vårdens kvalitet och att det finns starka samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet. Hennes tidigare forskning har bl a stått som modell för RN4CAST. - Jag är glad att få vara med här på Karolinska Institutet som jag har hört så mycket om under hela min tid som forskare. Och forskningsteamet här i Sverige har varit mycket bra, inledde professor Aiken sin föreläsning och gav lite bakgrund till projektet: - Sammanlagt har 16 länder deltagit även några utomeuropeiska. Uppgifter har samlats in från 459 sjukhus i Europa och sammanlagt ca sjuksköterskor har svarat på frågor. Underlag från miljontals vårdtillfällen finns i projektets databas och information därifrån ligger till grund för resultaten. Exempelvis har data om mortalitet inom en 30-dagarsperiod efter ett kirurgiskt ingrepp analyserats. Bedömning av vårdkvalitén Professor Aiken berättade att prioriterade frågor har varit bemanningsnivån, sjuksköterskornas utbildning och organiseringen av vården. Man kan utifrån resultaten konstatera att det i varje land finns problem med dessa faktorer som ger direkta konsekvenser för patienterna. - Sjuksköterskorna informerade oss om deras syn på omvårdnaden och om förhållandena på sjukhusen så att vi skulle förstå organiseringen av vården. Deras bedömningar av vårdkvalitet har studerats. När det gäller Sverige visar studien att 25% av sjuksköterskorna som svarat bedömt att vården har dålig kvalitet. Men det finns ett spann mellan sjuksköterskorna på olika sjukhus från 0-59%. Det är mer intressant att jämföra sjukhus inom länderna än att jämföra länderna mellan varandra. Inom länderna är skillnaderna mellan sjukhusen minst lika stora som skillnaderna mellan länderna. Patientsäkerheten Patientsäkerheten bedöms vara dålig av 11% av de deltagande sjuksköterskorna i Sverige. Spannet mellan svaren från de olika sjukhusen är mellan 0-38%. - När man studerade data gällande 30-dagarsdödlighet efter operativa ingrepp så är medeltalet i Sverige 0,98% med ett spann på 0-3,51% mellan sjukhusen. Det är intressant att jämföra detta med medeltalet för mortaliteten efter operativa ingrepp i Europa som helhet som ligger på 1,39%. Det är en större skillnad mellan sjukhus i Sverige än mellan Sverige och många andra europeiska länder. Mortaliteten varierar alltså mer inom länderna än mellan länderna. Det är en anmärkningsvärd skillnad, påpekade professor Aiken. Arbetsmiljön Professor Aiken berättade att antalet patienter per sjuksköterska har en avgörande betydelse för arbetsmiljön liksom huruvida sjuksköterskorna kan ha inflytande på ledningens beslut. - När bedömningarna av arbetsmiljön var bättre gick det också att se en lägre grad av sjuksköterskor som drabbats av utbrändhet än vid de sjukhus där arbetsmiljön fick en sämre bedömning. När man jämförde sjuksköterskornas bedömningar av arbetsförhållandena med deras bedömningar av patientsäkerheten kunde man konstatera att konsekvenserna för patienterna är stora vid de sjukhus där de lägsta betygen återfanns. Ju bättre bedömningarna av arbetsförhållandena var, desto bättre uppskattades också patientsäkerheten vara. - Detta är inte unikt för Sverige det ser likadant ut i alla länder som ingick i projektet, sa professor Aiken. Bemanningsnivån och patientnöjdheten Medeltalet för antal patienter per sjuksköterska i Sverige är enligt RN4CAST 5,4 med ett spann mellan sjukhusen på 3,9-9,2 sett över hela dygnet. Patientnöjdheten var större i de sjukhus som uppvisade god bemanningsnivå, där det alltså var färre antal patienter per sjuksköterska. På dessa sjukhus blev också sjuksköterskornas bedömningar av arbetsmiljön bättre. - Det syns tydligt att både patienter och sjuksköterskor är överens om vilka sjukhus som är bra att få vård på och att arbeta på, och vilka sjukhus de är villiga att rekommendera till andra, berättade professor Aiken. Bemanningens och utbildningsnivåns effekt på mortaliteten RN4CAST visar att det sker färre dödsfall i sjukhus med fler sjuksköterskor som har kandidatexamen och där det

4 är ett lägre antal patienter per sjuksköterska. I Sverige har 59% av sjuksköterskorna kandidatexamen. Spannet mellan sjukhusen ligger på 27-76%. Professor Aiken förklarade att forskningen visar att då antalet sjuksköterskor med kandidatexamen ökar med 10% minskar dödligheten med 7%. Och på de sjukhus där 60% av sjuksköterskorna har kandidatexamen och bemanningen är 6 patienter per sjuksköterska är dödligheten 30% lägre än på sjukhus där 30% av sjuksköterskorna har kandidatexamen och bemanningen är 8 patienter per sjuksköterska. I de 9 europeiska länder som ingick i studien som senare publicerades i The Lancet varierade antalet patienter per sjuksköterska i genomsnitt över dygnet med mellan Om bemanningsnivån hölls på 6 patienter per sjuksköterska och om 60% av sjuksköterskorna hade kandidatexamen, kunde liv räddas per år, konstaterade professor Aiken. En uppskattning som bygger på siffrorna i studien. Rekommendationer utifrån resultatet - För att få ett bättre patientutfall borde arbetsmiljön på sjukhusen prioriteras av beslutsfattarna, och utbildningskriteriet för sjuksköterskor borde standardiseras till kandidatexamen, menade professor Aiken som avslutade med att konstatera att dessa beslut måste och kan baseras på forskningsgrundad evidens om konsekvenserna av antalet patienter per sjuksköterska och sjuksköterskornas utbildningsnivå. Frågor från publiken: Fråga: I USA finns det något som kallas magnet-sjukhus, dvs populära sjukhus som lockar till sig sjuksköterskor som också vill stanna kvar där. I vad skiljer sig dessa sjukhus från andra? Professor Aiken: De utmärker sig i fråga om arbetsmiljön. Genom olika studier har evidensbaserade kriterier för magnet-sjukhus tagits fram. Fråga: Finns det någon studie om specialistsköterskornas utbildningsnivå och patientutfallet? Professor Aiken: Det finns inte ännu i Europa. I USA finns det sådana studier. Och resultatet visar en effekt på patientutfallet. I USA är kandidatexamen det vanliga utbildningskriteriet idag. Arbetsgivarna tog till sig evidensbaserat fakta som visar att det bästa för patientsäkerheten är om sjuksköterskorna har kandidatexamen. Att organisera bemanningen av omvårdnaden för att få bästa utfall ur engelsk synvinkel Peter Griffiths är professor vid Health Services Research Unit, Center for Innovation and Leadership in Health Sciences, University of Southampton, i Storbritannien. Han berättade i sin föreläsning om interaktionen mellan studien och debatten och det politiska klimatet i England i vårdfrågor: - För 20 år sedan fick vi övertyga våra forskarkolleger om varför det fanns en anledning att studera hur omvårdnaden påverkar patientutfallet. Det fanns en utbredd misstro mot att omvårdnaden kunde ge positiva terapeutiska effekter. Däremot förstod man att dålig omvårdnad kunde ge negativa konsekvenser. Men vad gav god omvårdnad? Idag vet vi, baserat på forskningsevidens, att ju fler patienter en sjuksköterska har, desto mer ökar mortaliteten. Bemanningen är en central fråga. Professor Griffiths exemplifierade med en undersökning av vården i Mid Staffordshire i Storbritannien som visade att det hade skett för många dödsfall mellan p g a inadekvat vård. Orsaken var att sjukvårdsledningen hade experimenterat med bemanningen. Allt för att få ner kostnaderna. Många sammanfallande trender har lett till en nedåtgående spiral i Storbritannien enligt professor Griffiths: decentralisering, lokal arbetskraftsplanering, neddragningar i sjuksköterskeutbildningen och införande av 12-timmars-skiftsystem. Konsekvenserna av detta har lett till att tilltron till sjuksköterskeyrket har minskat. Det har skett en offentlig backlash. Högutbildade sjuksköterskor byts ut mot lågutbildade. - Den offentliga kritiken är att sjuksköterskorna har varit för högutbildade, att de är too clever to care och att detta är orsaken till den försämrade vården, berättade professor Griffiths och fortsatte: - Men de forskningsresultat vi gjort i RN4CAST visar tvärtom att om andelen sjuksköterskor med kandidatexamen ökar med 10 procent ger det 7 procent lägre mortalitet. Endast 1 patient mindre per sjuksköterska ger hela 7 procents lägre dödlighet! När det gäller hur man ska organisera bemanningen för att det ska ge positivt patientutfall så ville professor Griffiths peka på skiftens längd.

5 - Forskningen har visat att i de länder där man har upp till 12-timmarsskift har vårdens kvalitet försämrats markant. Detta var fallet i exempelvis Polen och Irland. Kvalitet och säkerhet kan kosta pengar, men god omvårdnad ger positiva effekter. - Om vi investerar i sjuksköterskorna, t ex genom utbildningssatsningar, kan man få hög positiv effekt genom inte särskilt stora kostnader, konstaterade professor Griffiths. Vilken lärdom kan vi då dra av evidensbaserad omvårdnad enligt professor Griffiths? Jo, vikten av att basera beslut på evidens: - Då sjukhusen experimenterar med bemanningsnivåerna och sedan inte utvärderar konsekvenserna kan det ge mycket svåra effekter. Hundratals, eller till och med tusentals extra dödsfall, som i fallet med Mid Staffordshire, avslutade professor Griffiths. Frågor från publiken: Fråga: Går det att få fram en miniminivå på vilken bemanning som är nödvändig för att vården inte ska försämras? Professor Griffiths: Det är svårt. Om man gör det så kommer sjukhus genast att ta fasta på den nivån och anpassa bemanningen efter den. Men den nivån är kanske redan riskabel! Och det går inte att ha samma nivå för alla sjukhus. Klart är dock att om man tar ut för många resurser från ett system så slutar det till slut att fungera. Så är det för patientsäkerheten också. Men det är svårt att sätta en exakt gräns. Kan brister i omvårdnaden ge en indikator på ett gränsvärde för en säker bemanningsgrad? Jane Ball är biträdande chef vid National Nursing Research Unit, Kings College i London och doktorand vid Medical Management Centrum, Karolinska Institutet. Hon har bidragit till RN4CAST med studier om vad det är som inte blir gjort i vården på grund utav problem med bemanningen, både i Sverige och Storbritannien: - Jag har undersökt vilka aktiviteter sjuksköterskorna inte hann med i sitt senaste skift och hur många patienter de hade ansvar för. Forskningen behandlar innehållet i omvårdnadsprocessen och vad som inte blir gjort på grund utav bemanningsproblem. Frågan är i vilket skede man når fram till den brytpunkt då vården blir eftersatt? Jane Ball berättade vad hon sett så här långt i studien i fråga om vad som inte blir utfört på grund utav bemanningsproblem: - Det kan vara att hinna med att samtala och ge tröst och information till patienten. Planering, översyn och dokumentation blev också eftersatt. Det finns flera faktorer som influerar: vilket skift det är fråga om, vilken roll man har, patienternas speciella behov och den aktuella arbetsmiljön. Jane Ball berörde avslutningsvis frågan om huruvida det finns ett gränsvärde, en brytpunkt för när vården blir eftersatt? - Det finns ett klart samband mellan antal patienter per sjuksköterska även om det är svårt att sätta en exakt siffra på det. Arbetsmiljön för leg sjuksköterskor och patientsäkerheten: ur svensk synvinkel Lisa Smeds Alenius är leg sjuksköterska och doktorand vid Medical Management Centrum, Karolinska Institutet. Hon har undersökt faktorer som kan påverka patientsäkerheten. Mest effekt visade sig arbetsmiljön, bemanningen och resurstillgången ha samt huruvida patientsäkerheten prioriterades av sjukhusledningen. - Sjuksköterskorna fick bedöma om de tycker att omvårdnadskvalitén har försämrats eller förbättrats under En stor andel av sjuksköterskorna menade att den har försämrats, berättade Lisa Smeds Alenius. Men Lisa Smeds Alenius påpekade att det finns motsägelser som kräver ytterligare forskning för att reda ut: - På vissa sjukhus ansågs omvårdnaden vara god medan patientsäkerheten ansågs vara dålig. Hur kan man ha det ena utan det andra? Jag ska studera om man kan se mönster i arbetsmiljön i de sjukhus där sådana här motsägelser finns. Viktiga faktorer för vad som påverkar patientsäkerheten har visat sig vara huruvida sjuksköterskor kan påverka

6 ledningen. Det kan handla om faktorer som om de får ta del av ledningsbeslut och om de får vara delaktiga i den interna ledningen i sjukhuset. Det är viktigt att titta på hur sjuksköterskans roll ser ut i sjukvårdsorganisationen, berättade Lisa Smeds Alenius och förtydligade: - Sjuksköterskorna tycker att ledningen till en alltför låg grad lyssnar på de anställda och agerar inte på den oro som uttrycks. Men det finns förstås stor variation mellan sjukhusen, påpekade Lisa Smeds Alenius avslutningsvis. Paneldiskussion: Vad innebär det här för den svenska vården? Deltagare: Catarina Andersson-Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör, biträdande landstingsdirektör, Stockholms läns landsting. Lena Sharp, onkologisjuksköterska, med dr, områdeschef, patientsäkerhetssamordnare, Karolinska Universitetssjukhuset. Olivia Wigzell, chef för enheten för folkhälsa och sjukvård, Socialdepartementet. Klas Öberg, enhetschef, Inspektionen för vård och omsorg. Ania Willman, leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap, prefekt för Institutionen för vårdvetenskap vid Malmö högskola och ordförande för Svensk sjuksköterskeförening och Martin Ingvar, professor, vice rektor, Karolinska Institutet. - Det här är en utmärkt forskningsinsats, öppnade professor Martin Ingvar debatten med att säga och berömde forskningsgruppen samtidigt som han påpekade att det är svårt att exakt veta orsak och verkan till olika företeelser: - Kontinuerlig forskning av patientvärde är viktigt. Men allra viktigast är hur vi sedan får rätt data ut på golvet så att människor får en chans att göra rätt. Professor Ania Willman menade att svårigheten att visa på orsak och verkan är ett politiskt problem: - Idag finns det inte något politiskt initiativ till att förändra vården på det sätt som sjuksköterskorna vill. Det är tråkigt att EU-områdets sjukvårdsdiskussion hela tiden handlar om att försämra villkoren för sjuksköterskorna. Klas Öberg, enhetschef för inspektionen för vård och omsorg, tyckte att uppgifterna om effekterna av antal personal var intressant att höra men var samtidigt bekymrad: - Då fokus ligger på en enda profession tappar man bort team-tanken. Använd datan! Vi måste mäta och följa rätt sak. Olivia Wigzell, chef för enheten för folkhälsa och sjukvård på Socialdepartementet, förklarade att hon är positiv till studier som visar på vårdens system, organisation och kompetenser kopplat till kvalitet, utfall och säkerhet. Hon menade att det ger oss en bättre kunskapsbas att stå på då man ska organisera: - Men många faktorer påverkar. Det är inte lätt att sortera ut en enda och säga att det är den man ska arbeta med. Alla aspekter är viktiga när man ska fatta beslut. Hälso- och sjukvårdsdirektör Catarina Andersson-Forsman tog också upp vikten av att fokusera på teamet: - I Stockholm har vi börjat jämföra olika avdelningar för att kunna låna det som är bra av varandra. Jag tror inte det är resurserna som brister utan hur vi använder det vi har. Vi måste hjälpas åt och styra dit där behoven finns. Moderator för symposiet, professor Carol Tishelman, ville provocera panelen vidare och undrade varför den inte svarar på frågor kring forskningen som presenterats utan bara pratar om vad man borde ha tittat på istället? - Det börjar likna en disputation, sa hon och drog ner applåder från publiken i Nobelforum på Karolinska Institutet. Martin Ingvar svarade: - Frågan om mortaliteten kan vara kopplad till en massa saker: doktorer, betalning etc. Det blir ett problem om man blandar det inre perspektivtet med de rena faktafrågorna. Den professionella diskussionen måste stå i förgrunden. Ania Willman invände mot detta och frågade hur man i så fall ska man mäta insatserna om man inte pratar om professionen? - Varför är det så att man tycker att sjuksköterskor alltid talar i egen sak? Klas Öberg, funderade från sitt myndighetsperspektiv:

7 - På inspektionen för vård och omsorg tittar vi sällan på organisation. Det kanske man kan göra. Det blir en fundering att ta med sig härifrån. Forskningen är mycket intressant. - Skulle mortalitet vara en facklig fråga? frågade Lena Sharp retoriskt på tal om sjuksköterskornas eventuella egenintresse i forskningen och fortsatte: - Bortser vi helt från mötet mellan människor i vården? Detta samtidigt som vi har en brist på människor i vården. Olivia Wigzell höll inte med och menade att det visst sker en utökning av resurserna. Det blir allt fler sjuksköterskor. Men arbetsmiljön upplevs som dålig: - Vi måste analysera varför det upplevs som att man inte räcker till för det man är utbildad för, trots att kompetensen och personalen ökar. Det är något som går fel i styrningen. Vi måste använda resurserna rätt. En fråga från publiken ställdes om hur vi ska få behålla erfarna kompetenta sjuksköterskor och kunna utnyttja deras fulla kompetens? Martin Invar menade att kvalitén på sjuksköterskans arbetsverktyg måste förbättras. - Logistikdelen för en sjuksköterska är stor, liksom dokumentationskravet. Det måste finnas fungerande it-stöd så att sjuksköterskan får vara sjuksköterska. - Vi saknar specialistsjuksköterskor, sa Ania Willman. I synnerhet inom medicin och kirurg. En nationell samordning har efterfrågats men planeringen är fortfarande lokal. Vi utbildar fler sjuksköterskor men det handlar om grundutbildning. Det behövs avancerade specialistsjuksköterskor. Kompetenta sjuksköterskor som slutar idag byts ut mot nyutbildade. Det blir ett kompetenstapp och behovet av kompetensutveckling växer. Catarina Andersson-Forsman tog upp frågan om arbetsmiljö kopplat till chefskapet i vården: - Vi måste erbjuda karriärvägar. Det har alltid saknats. Och det behövs fler utbildningsplatser. Lena Sharp menade att det alltid är svårt att få acceptans för att öka kompetensen och få fler specialistsjuksköterskor: - Vi pratar om team när det handlar om golvet, men teamet funkar sällan hela vägen upp, påpekade hon. - Jag tror vi har en gemensam agenda, sa Olivia Wigzell. Antalet specialistsjuksköterskor har minskat och det behövs fler utbildningsplatser. En del landsting har jobbat aktivt med detta. Ania Willman tog upp frågan om arbetsmiljön och de bristande IT-verktygen som leder till alltför betungande dokumentationsbörda för sjuksköterskorna: - Socialstyrelsen borde till exempel ta ansvar för att ta fram en gemensam terminologi och ett fackspråk för omvårdnad, men myndigheten anser att den inte kan ta detta ansvar. Martin Ingvar fick sista ordet under paneldebatten och menade att nästa konferens borde ta upp frågan om hur vården och sjuksköterskerollen ska se ut år 2025: - Vi vet att sjuksköterskan kommer att behövas än mer. Om vi blir överens om hur den framtida rollen ska se ut kommer det att bli lättare att skapa den. Sammanfattande reflektioner - Det här symposiet har handlat om evidensbaserad forskning, sammanfattade Mats Brommels, professor och prefekt vid Medical Management Centrum, Karolinska Institutet. Att nå fram till evidensbaserade beslut och styrning är svårt. I policy och beslutsskapande tar man tar in en mängd andra viktig fakta än endast evidensbaserad forskning. Balansen i denna process är komplicerad. Mats Brommels pekade på några viktiga punkter från forskningen professor Aiken presenterade: frågan om vad som påverkar mortaliteten och spannen i statistiken inom länderna snarare än mellan länderna. Från professor Griffiths anförande om kostnader och konsekvenserna av effektiviseringen lyfte Mats Brommels slutsatsen att all styrning borde vara evidensbaserad och att ledningen borde lära sig av de misstag de gör då den experimenterar med bemanningen inom sjukvården. Sjuksköterskans roll och möjlighet till inflytande stod i fokus i Lisa Smeds Alenius föredrag och Jane Ball kompletterade i sin föreläsning med att konstatera att vad som är acceptabel nivå på omvårdnad i grunden är en etisk fråga: - Det är inte, och kan aldrig bli, enbart en fråga om siffror och statistik, avslutade Mats Brommels.

8 Text: Maria Rodikova/Proidea. Foto: Ulf Huett Länk till studien: *I hela RN4CAST-projektet ingick 16 länder varav 12 i Europa.