PROKURATORNS i KEJSERLIGA SENATEN FÖR FINLAND. LiGSKIPSISGEN OCH LAGARNAS HASDHÅFTASDE I LA1ET, AFGIFVEN TILL FINLANDS LANDTDAG ÅR 1907.

Transkript

1 PROKURATORNS i KEJSERLIGA SENATEN FÖR FINLAND BERÄTTELSE OM LiGSKIPSISGEN OCH LAGARNAS HASDHÅFTASDE I LAET, AFGIFVEN TILL FINLANDS LANDTDAG ÅR 907. HELSINGFORS, KEJSEBLIGA SENATENS TRYCKEBI, 907.

2 Med anledning af en utaf Finlands Ständer vid 872 års Inledning. landtdag framställd underdånig petition stadgades genom nådig förordning af den 8 maj 876 att prokuratorn i Kejserliga Senaten för Finland egde vid hvarje landtdag, Finlands Ständer till kännedom, afgifva berättelse om lagskipningen i landet och lagarnas handhafvande i öfrigt under den sedan föregående Ständermöte förflutna tid. Detta stadgande, som oförändradt ingått i 56 af nådiga förordningen den 3 september 892, innefattande reglemente för Kejserliga Senaten för Finland, blef sedermera upphäfdt genom nådiga förordningen af den 8 september 902 angående ändring i särskilda delar af sagda reglemente. Af sådan orsak fingo Ständerna vid års lagtima landtdag ej emottaga någon berättelse öfver lagskipningen i landet och lagarnas handhafvande för öfrigt. Efter det nyssåberopade förordning af den 8 september 902 emellertid blifvit upphäfd genom nådiga Manifestet af den 4 november 905 angående åtgärder för den lagliga ordningens återställande i landet, skulle det nu närmast åligga mig på grund af 56 i förenämnda nådiga förordning af den 3 september 892 att till landtdagen aflämna berättelse om lagskipningen i landet och lagarnas handhafvande i öfrigt under den sedan års landtdag förflutna tid. Men då Ständerna vid sistsagda landtdag ej fått emottaga någon prokuratorsberättelse och den vid 900 års landtdag afgifna berättelsen hänförde sig till lagskipningen och lagarnas handhafvande under åren , har jag ansett denna berättelse böra omfatta ej blott tiden efter senaste lagtima landtdag utan äfven den tidsperiod, som föregått sistsagda

3 2 INLEDNING. landtdag från och med år 899. Enär emellertid erforderligt fullständigt material för senast förflutna år ej ännu stått till buds vid affattandet af förevarande berättelse, har densamma, i likhet med hvad fallet plägat vara ined tidigare aflämnade prokuratorsberättelser. ej kunnat sträcka sig till det år, som närmast föregått den landtdag, till hvilken berättelsen afgifves. Den nu aflämnade berättelsen hänför sig sålunda till åren Då jag tillträdt prokuratorsembetet i december 905 och således under så godt soni hela den tid förevarande berättelse omfattar icke innehaft sagda embete, har jag ej kunnat lägga en omedelbar iakttagelse af hvad vid prokuratorsembetets handhafvande förekommit och inlupit till grund för nedanstående redogörelse öfver lagskipningens och rättsvårdens tillstånd i landet, hvilket varit egnadt att i viss mån utöfva inverkan på innehållet och beskaffenheten af denna berättelse. Verkningarna ät det regeringssystem, som under största delen af ifrågavarande tidsperiod varit rådande i Finland, hafva gifvetvis framträdt mycket tydliga äfven på rättskipningens gebit och i afseende å lagarnas handhafvande i öfrigt. De berättelser, som af mina företrädare i embetet lämnats till landtdagarna, innehålla i regel uttalanden om att lagarna i allmänhet blifvit under redogörelsetiden i landet väl handhafda och att den materiella och kulturella utvecklingen, för såvidt sådant berott däraf, kunnat gå sin gilla och regelrätta gång. Med den tid, som vid början af år 899 inbröt öfver Finland, inträdde äfven i dessa afseenden abnorma och olycksdigra förhållanden, hvilka beträffande en stor del af den tidsperiod, hvarom nu är fråga, icke tillstädja ett enahanda omdöme i lika allmän omfattning. Verkliga förhållandet

4 INLEDNING. 3 är fastmera att därunder lag och laga stadgar särskildt vid rättskipningen i högre instans och inom flera grenar af förvaltningen blifvit i vidsträckt omfång öfverträdda, i det att öfverhetliga påbud och anordningar, hvilka grund]agsenligen icke egt bindande kraft af lag, det oaktadt tjänat såsom rättesnöre för åtskilliga domstolar och myndigheter. Därtill kommer att såväl till följd af den starka omsättningen af embets- och tjänstemän inom domstolarna och embetsverken som ock genom det politiska läget i allmänhet en stockning i rättegångsmålens och åtskilliga slag af administrativa ärendens handläggning efter hand inträdt, hvarigenom på ett betänkligt sätt den redan tidigare öfverklagade långsamheten vid ärendenas afgörande särskildt hos högre domstolar och myndigheter ökats. Vid sidan häraf hafva väl, såvidt jag kunnat finna, på de områden af rättsvården, som icke omedelbart berörts af ifrågavarande lagstridiga påbud och anordningar samt öfriga verkningar af det år 899 inslagna styrelsesystemet, lagskipningen och lagarnas handhafvande öfver huivud ombesörjts i vederbörlig ordning. Men ofvanantydda säregna företeelser inom rättsvården och den öfriga administrationen hafva dock under ifrågavarande tidrymd varit så betydande att de icke kunnat undgå att trycka sin prägel på hithörande grenar af samhällsverksamheten i deras helhet. Jämte det jag ansett, mig böra främst betona dessa omständigheter såsom ett för nu ifrågavarande tidsskede särskildt utmärkande förhållande, är jag, i saknad af nödigt och omedelbart till buds stående material i ämnet, icke i tillfälle att meddela fullständiga statistiska uppgifter angående antalet och beskaffenheten af de olika fall, då påbud, som grundi agsenligen icke egt gällande kraft af lag, tjänat domstolar och andra myndigheter till efterföljd. Icke heller är det min afsikt att närmare söka beröra den ståndpunkt högre och lägre myndigheter i landet under ifrågakomna tidsperiod intagit i afseende å lagarnas upprätthållande och statsskickets värnande emot

5 4 INLEDNING. de tillgöranden, som riktats mot desamma. Men emedan en ej oväsentlig belysning af hithörande förhållanden vinnes ur aktstycken, som under sagda tid tillkommit vid prokuratorsembetet, återgifvas i en afdelning af denna berättelse åtskilliga bland dessa aktstycken, hvilka i berörda afseende ansetts erbjuda ett allmännare intresse och tillika innefatta en redogörelse for en betydelsefull sida af de under samma tid af prokuratorsembetets innehafvare vidtagna tjänsteåtgärder. I detta sammanhang och med hänsikt till hvad af Ständerna vid 900 års landtdag anförts angående önskvärdheten af att prokuratorns embetsverksamhet i anledning af Styrelsens i landet tillgöranden ock blefve i prokuratorsberättelserna berörd, har jag ansett mig böra omnämna att under den tid förevarande berättelse omfattar, påminnelser och erinringar till Kejserliga Senatens protokoll blifvit af prokuratorsembetets innehafvare gjorda: ) den 8 februari 899 i anledning af Senatens samma dag i dess plenum fattade beslut att Hans Kejserliga Majestäts nådiga Manifest af den 5 februari 899 med därtill hörande grundstadganden borde offentliggöras genom införande i de officiella tidningarna och Finlands författningssamling; 2) den 2 mars 899 i anledning af yttranden, som till Senatens pleniprotokoll afgifvits med föranledande af prokuratorns nyssantydda uttalande; 3) den 2 juli 900 i anledning af Senatens i dess plenum fattade beslut att handlingarna i ärendet rörande offentliggörande af nådig förordning angående offentliga sammankomster i Storfurstendömet Finland skulle jämte utdrag ur protokollet öfverlämnas till Ekonomiedepartementet i Kejserliga Senaten; 4) den 2 juli 900 i anledning af Ekonomiedepartementets i Senaten beslut att förenämnda förordning angående offentliga sammankomster skulle uti sedvanlig ordning promulgeras; samt 5) den 2 juli 900 i anledning af Ekonomiedepartementets beslut att af Hans Kejserliga Majestät nådigst fastställd förordning om handels idkande af ryska infödingar skulle omedelbart i oförändradt skick införas uti landets officiella tidningar af-

6 INLEDNING. 5 vensom upplysning rörande en i förordningen influten misskrifning inhämtas samt häraf betingad rättelse vidtagas vid den nådiga förordningens införande i författningssamlingen. Under den tid, som därefter och intill utgången af år 905 förflutit, hafva, såvidt den härstädes verkställda granskningen af Kejserliga Senatens protokoll vidhandengifvit, några uttalanden och erinringar ej blifvit af prokuratorsembetets innehafvare till Senatens protokoll gjorda, För ofrigt har jag vid aöattandet af denna berättelse sökt beakta äfven öfriga uttalanden och önskningsmål, som vid 897 och 900 årens landtdagar framställts i anledning af de till dessa landtdagar aflämnade prokuratorsberättelserna. Dessa skijjde sig från de tidigare afgifna främst därigenom att i desamma icke ingått någon sådan domstolsstatistik, som förut af prokuratorn meddelades landtdagarna. Orsaken härtill har i nästberörda två berättelser angifvits vara den att åliggandet att bearbeta landets judiciella statistik och uppgöra den berättelse of ver domstolarnas verksamhet, som jämlikt 90 i nådiga förordningen af den 3 september 892. innefattande reglemente för Kejserliga Senaten för Finland, årligen skall till Hans Kejserliga Majestät insändas, blifvit genom 02 i samma förordning öfverfördt från prokuratorsembetet till Senatens Justitieexpedition. Med anledning häraf hade Kejserliga Senaten ock funnit nödigt föreskrifva att de till grund för Justitieexpeditionens ifrågavarande arbete liggande arbetsredogörelser, som landets allmänna domstolar och guvernörerne egde att i enlighet med af Kejserliga Senaten den 29 maj 890 fastställda formulär till prokuratorn afgifva, skulle omedelbart till Justitieexpeditionen insändas, till följd hvaraf antydda material i ämnet icke vidare fanns att tillgå å prokuratorsexpeditionen. Från Ständernas sida har åter anförts huruledes den omständigheten, att bearbetningen af justitiestatistiken öfvergått på Justitieexpeditionen, icke borde iitgöra hinder för prokuratorn att för sin berättelse använda det däri ingående materialet, såvidt det var egnadt att belysa lagskip-

7 6 INLEDNING. ningens tillstånd i landet och hänförde sig till prokuratorns verksamhet såsom den högste väktaren öfver lagarnas handhafvande i landet. Med af seende härå och då den i tidigare prokuratorsberättelser meddelade judiciella statistiken ej sträcker sig längre än till och med år 89, har jag funnit en sammanställning af det å Justitieexpeditionen bearbetade statistiska materialet, såvidt angår lagskipningens tillstånd i landet under åren , icke böra saknas i förevarande berättelse. I sådant syfte har jag låtit uppgöra till denna berättelse fogade tabeller (afd. Ht. Tab. I XXXVI), innefattande dels uppgifter angående de dömande myndigheternas verksamhet under förberörda tidsperiod, såväl ur kvantitativ som kvalitativ synpunkt, dels en belysning af kriminaliteten i landet, såvidt densamma framgår ur tillgängliga statistiska källor. Härvid hafva jämväl förhållandena under år 89 beaktats för möjliggörande af en komparativ uppskattning af resultaten för de skilda femårs-perioder, i hvilka den statistiska sammanställningen indelats. I det följande lämnas främst en öfversikt öfver de tabellers innehåll, som hänföra sig till justitiestatistiken i egentlig mening, samt en framställning af de företeelser, som vid en mera ingående granskning af dessa tabeller framträda och synas erbjuda ett större intresse. Deii kriminalstatistiska redogörelsen åter ingår i en senare del af föreliggande berättelse, hvari företrädesvis straffrättsliga spörsmål upptagits till behandling.

8 I. Civila mål. a. Häradsrätterna. (Tab. I.) Under de 5 år, som föreliggande öfversikt omfat- Judiclell ståtar, hafva vid landets häradsrätter anhängiggjorts inalles tlstll( ' 576,796 tvistemål, bland hvilka lagfarts-, intecknings-, fönnynderskaps- och äktenskapsförords-ärenden ej äro medräknade. Då härtill läggas de från år 890 uppskjutna 8,775 målen, utgör hela antalet tvistemål, som under åren varit anhängiga vid häradsrätterna 585,57. Af dessa blefvo under samma tid afgjorda 579,985 och till år 906 uppskjutna 5,586 mål. Tvistemålens antal, påverkadt främst af kategorin fordringsmål, har under perioden i fråga undergått betydande växlingar, hvilka i sina hufvuddrag sammanfalla med växlingarna i det allmänna ekonomiska lifvet. Vid en granskning af de enskilda årens siffror visar sig sålunda ett maximum för år 893, hvarefter antalet sjunker till år 898, då detsamma belöper sig till mindre än hälften af 893 års antal. Därpå framträder en stegring, som når sin kulmen år 902, hvarefter målens antal åter nedgår. Afven tvistemålens relativa talrikhet sådan den framträder i jämförelse med medelfolkmängden under resp. år visar i stort sedt liknande växlingar. Till belysande af berörda förhållanden meddelas här efterföljande siffror, utvisande medelantalet anhängiggjorda tvistemål vid häradsrätterna under hvarje femårsperiod af ifrågavarande tidrymd äfvensom dessa mål i

9 8 JUDICIELL STATISTIK. förhållande till medelfolkmängden på landsbygden under samma perioder: gjorda mål i medeltal per år. I förhållande till 00,000 personer af medelfolkmängden på landsbygden. Åren > > ,97 30,96 38,472 2,094,339,58 i Medeltalssiffrorna för femårs-perioden visa sålunda ett betydligt mindre såväl absolut som relativt antal tvistemål än desamma för angränsande femårs-perioder. b. Rådstufvurätterna. (Tak II). Under åren anhängiggjordes vid landets rådstufvurätter 36,900 tvistemål. Med tillägg af de vid periodens ingång till ett antal af 466 balanserande dylika mål, stiger hela antalet anhängiga tvistemål vid rådstufvurätterna till 37,366. Af dessa blefvo 36,946 under perioden afgjorda, medan 420 mål uppskjötos till år 906. I likhet med och af samma orsak som häradsrätternas, förete rådstufvurätternas siffror betydande växlingar under perioden i fråga. Antalet anhängiga mål uppnår tvänne maxima, det första år 893, det andra år 90, mellan hvilka tider eller år 897 antalet åter sjunker till ett minimum, som utgör endast ungefär hälften af hvardera maximalbeloppet. Femårsmedeltalen af de anhängiggjorda tvistemålen och dessas förhållande till medelfolkmängden i städerna

10 JUDICIELL STATISTIK. 9 under den i.betraktande komna perioden utvisa följande antal: Antal anhängiggjorda mål i medeltal per år. I förhållande till 00,000 personer af medelfolkmängden i städerna. Aren i > ! > ,032 7,835 0,53 3,509 2,523 2,85 Äfven här visa medeltalssiffrorna för kvinkvenniet ett afsevärdt nedåtgående mot de of riga femårs-perioderna. Jämförda med landsbygdens siffror äro tvistemålens i förhållande till medelfolkmängden beräknade antal vid rådstufvurätterna i genomsnitt 75 % högre, hvilket närmast beror därpå, att i städerna det ekonomiska lifvet pulserar lifligare och oftare skapar rättstvister enskilda emellan, än fallet är på landet med dess enklare förhållanden. Att tvistemålens relativa antal i städerna varit i sjunkande Ifven när deras absoluta antal ökats, hvilket framgår af en jämförelse mellan medeltalssiffrorna för femårs-perioderna och , torde främst finna sin förklaring däruti att ökningen af folkmängden i städerna, särskildt i de större, framkallats till hufvudsaklig del af inflyttningarna från landet af personer, utgörande mindre bemedlade, i synnerhet arbetare, hvilka i ringare grad äro i tillfälle att anlita de rättsvårdaude myndigheterna för slitande af sina tvister. Utgången af de civila målens behandling vid underdomstolarne framgår i vissa afseenden ur följande medeltalssiffror för de skilda f em års-perioderna;

11 0 JUDICIELL STATISTIK. i i, Afgjorda. Summa. Uppskjutna. Anmälda Vrfi af- : gjorda: vad. mål. j!l Häradsrätterna. \ j Åren > > i Hådstufvurätterna. Åren > i > ,282 30, ,046 7,785 0,558 7,98 6,68 6, ,200 37,555 44,806 9,576 8,26, ,024 2, »! 6,6 5,7! 6, 7,5! 6,6 De uppskjutna målens antal i förhållande till samtliga förevordna civila mål har under hela femtonårs-perioden minskats. Synnerligt stark visar sig denna minskning under det sista kvinkvenniet i jämförelse med det närmast föregående. Enligt de uppgifter om anmälda vad, som från domstolarna inkommit, har under tiden af de afgj orda målen på landsbygden uti 94,5 / 0 och i städerna uti 93,% i genomsnitt per år vad icke blifvit erlagt. c. Ofverexekutorerne. (Tab. VI och VII). Hos Ofverexekutorerne hafva under åren förevarit 234,45 utsökningsärenden. af hvilka 6,480 balanserade från år 890 och 227,97 under perioden inkommo. Af dessa ärenden afgjordes under samma tidrymd 230,796 och kvarstodo vid dess utgång såsom oafgjorda 3,655 ärenden,

12 JUDICIELL STATISTIK. Den l januari 897 trädde Utsökningslagen af den 3 december 895 i gällande kraft. Genom denna lag infördes betydande reformer inom utsökningsväsendets gebit, hvarjämte öfverexekutors egenskap, som tillförene tillkommit endast guvernörerne, tillades jämväl magistrater för resp. stadsområden. Antalet öfverexekutorer af sistnämnda slag var i början blott 4, men hade intill 905 års utgång stigit till 26. De under de skilda femårs-perioderna inkomna utsökningsärendenas antal i förhållande till medelfolkmängden i landet framgår ur följande sammanställning: il förhållande till Antal inkomna 00,000 personer ärenden i medel-' af medelfolk- J tal per år. j mängden i lan- j! det. Åren \ 23,462 j 957» ,947 j 380» ,85 j 43! I stort sedt framträda äfven i dessa siffror samma växlingar, hvilka ofvan påpekats beträffande de civila målen vid härads- och rådstufvurätterna och hvilka haft sin grundorsak i de växlande ekonomiska förhållandena under ifrågavarande tidrymd. Dock tyder den starka nedgången i medeltalssiffrorna för åren i jämförelse med siffrorna från nästföregående femårs-period på att äfven andra orsaker medverkat till denna sänkning. I själfva verket visa siffrorna för de enskilda åren, att antalet inkomna ärenden år 897 eller det första år den nya Utsökningslagen varit gällande utgjorde blott 6,899 emot 6,49 ärenden år 896. Förutom att ansökningarna om bysättning, arbetsdom och införsel helt och hållet samt om fast egendoms tagande i mät till största delen efter den nya lagens trädande i kraft bortföllo, nedgick särskildt

13 2 JUDICIELL STATISTIK. de anhängiggjorda lagsökningsmålens antal från 3,357 år 896 tiu 5,265 år 897. Grunden till detta förhållande torde väl främst stå att sökas däri att Utsökningslagen i fråga om lagsökningsförfarandet infört en verklig urkundsprocess, enligt hvilken betalningsskyldighet ej får i exekutiv väg åläggas för andra icke domfästa fordringar än sådana, som grunda sig på skuldebref eller öfriga skriftliga handlingar, hvilka allena för sig utgöra fullt bevis för fordringen, medan före Utsökningslagens tillkomst, med stöd af praxis, som utbildat sig i afvikelse från 734 års lags grundsatser i ämnet, skuldfordringsmål af snart sagdt hvilket slag som helst ansetts kunna i exekutiv väg upptagas samt den utredning, som genom den skriftliga handlingen bort åstadkommas, få ersättas med andra bevismedel. Såsom en ytterligare orsak till antydda minskning af lagsökningsmålens antal må ännu framhållas Utsökningslagens föreskrift om kostnad i utsökrnngsmål, hvilken bestämning afsåg att bereda sökanden ersättning endast för faktiska, nödig funna omkostnader men däremot att afskaffa det tidigare rådande missförhållandet, då lagsökning af sökanden anlitades för att genom rundligt tilldömda expenser skaffa sig en extra inkomst. Också reducerades i betydande grad antalet lagsökningsärenden angående smärre fordringsbelopp, särskildt i S:t Michels. Kuopio, Vasa och Uleåborgs län, hvilket framgår däraf att, då kapitalmedelbeloppet för person, som betalningsskyldighet ålagts, år 896 utgjorde endast 399 mark. enahanda medelbelopp för år 897, under hvilket år ännu en stor del af de från föregående år balanserade målen afgjordes, steg till 545 mark och för år 898 till 73 mark. För hvarje af de olika femårs-perioderna under tidrymden utgjorde ifrågavarande kapitalmedelbelopp i medeltal per år: Åren mark» » > »

14 JUDICIELL STATISTIK. 8 Till belysande af resultaten af öfverexekutorernes verksamhet, i den mån justitiestatistikens uppgifter härtill lämna material, meddelas följande sammanställningar för tidrymden Enär den nya Utsökningslagen trädde i gällande kraft från 897 års början och således gränsen mellan den förra och den nu gällande lagens giltighetstid icke sammanfaller med någon af de ofvanintagna femårs-periodernas gränspunkter, hafva i nedanstående sammanställningar ingående uppgifter grupperats i treårs-perioder. I medeltal för år Afgjorda. Förfallna eller icke upptagna. Till följande år balanserade. Summa. Hos guvernörerne. Dävaf Hos magistraterna. lien ,473,459» ',494 9,570 0,07» ,73 3,037 2,789» > ,65 3,9 8,344 2,889 4,468 3,75 32,588 33,35,557 7^02 4,984 32,558 33,35 0,690 5,72 3,625 Be afgjorda målen fördela sig på följande sätt: 867,48,559

15 4 JUDICIELL STATISTIK. I medeltal för år Mål angående lagsökning p- o- f-r- <D ffl cl- P- ^ 3 P". <N <g? g- K QE 2- g:»'b' S» *"* *^ CP5 ^ö CD" «-; jo» g) g. g, S" CD K- OE O I? j to B" ^. 3 K as- CD I" ^" PJ 0 B. c» -* fc et- p 3 OQ g. p. Q ^ B P 0-.Ö f~i *-*^ PJ M S ^. p- S- ""* S"g - CPJ Klagan öfver utmätningsmans förfarande, hvilken i S? i 0? B! 2 0? 3 g* 0 g 9 & 50 S-!» s- 8- CB M P 3 S, (5 ffi So: et- OS P CR - g. PJ DD rta03 CL etp; (C a? Åren ,96 > , ,669 > v ,632 5,700 2,05 2, , ? , , Ofvanstående siffror visa främst att medan de under treårs-perioden af g j orda målens antal nedgick till hälften mot föregående treårs-period, de förfallna eller icke upptagna målens antal reducerades till mindre än en tredjedel, och har dessa sistnämndas antal därefter varit yttermera i af tagande. De till följande år kvarstående målen, hvilka under åren utgjort i genomsnitt 0,07 per år, nedgingo under närmast följande treårs-period till blott 2,789, men har efter denna tid något ökats. I hvilken grad de vid resp. års utgång kvarstående utsökningsmålen under tidrymden i fråga nedgått, ses af procentförhållandet mellan antalet utbalanserade mål och samtliga förevordna utsökningsmål. Ifrågavarande procenttal var i genomsnitt per år under åren ,2 %, åren ,4 «/o, åren ,»/o, åren ,0% och åren ,o, 0. Fördelningen af arbetsbördan mel-

16 JUDICTELL STATISTIK. IB lan guvernörerne och magistraterna visar å ena sidan att guvernörerne under hela tiden på sin anpart haft den vida större delen af målen, medan å andra sidan antalet hos magistraterna förekommande utsökningsmål visat en tendens att växa såväl absolut som relativt taget. Hvad slutligen beträffar utgången af de af gjorda målen, må här framhållas, att medan de till domstol hänvisade eller på annat sätt än medelst å- lagd betalningsskyldighet af gjorda målens antal sammanlagdt under periodens första år utgjorde mera än en fjärdedel af de mål, uti hvilka betalningsskyldighet ålagts, detta antal vid periodens slut nedgick till mindre än en åttonde del. Däremot hafva de klagomål mot utmätningsmans förfarande, hvilka lämnats utan afseende, likasom de, hvilka föranledt rättelse, under periodens lopp varit i stigande. d. Hofrätterna.. Ärenden i första instans. (Tak VIII). Antalet civila ärenden, hvilka ankommo å hofrätt såsom första instans, utgjorde under hela perioden IM, af hvilka alla utom 3 under samma tidrymd blefvo afgjorda. I medeltal för hvarje femårs-period utgjorde sagda ärenden: jo. g tv fo» a-,0 PJ^I-J* " o^lq M *» i EPr o B p P OQ 3 p *-H 23. o F P S > * GB 2i "3 o" ' M P^ Åren > >

17 6 JUDICIELL STATISTIK. Antalet i hofrätterna anhängiggjorda ansökningsärenden utgjorde åren ,3, hvartill komma 9 från år 890 balanserade ärenden. Af hela antalet eller 2,32 ärenden blefvo 2,07 under perioden afgjorda och 25 till år 906 uppskjutna. Under de olika femårs-perioderna voro medelantalen per år af ifrågavarande ärenden följande:! i *l : i o> goo! Isi ;? fe-or i f-( S^ i '? i Åren » ! 8 i > J 5 Inkomna.,422,38,420 Summa.,440,399,435 Afgjorda.,422,38,48 c S *Ö ""^ p ffi 8 8 i 7 ; Dessa siffror förete en synnerligen stor regelbundenhet. 2. Vädjade mål. (Tab. IX). Under femtonårs-perioden hafva vidhofrätterna förevarit till handläggning sammanlagdt 32,873 vädjade mål, af hvilka 68 balanserade från år 890. Af dessa mål afskrefvos eller af gjordes under samma tidrymd 28,957, hvadan således den utgående balansen ökats till 3,96 mål. De inkomna vädjade målen fördelade sig på de skilda hofrätterna sålunda, att på Åbo hofrätt kommo 2,258 mål eller 38,o % Vasa» > 7,087 >» 22jO % Yiborgs >» 2,90 > > 40,o- «/ 0 Summa 32,255 mål 00,0 %

18 JUDICIELL STATISTIK. 7 För de olika femårs-perioderna voro de inkomna och slutbehandlade äfvensom de balanserade vädjade målens antal vid de skilda hofrätterna i medeltal per år följande: Vid Åbo hofrätt. H j fcj s l dl L 8! ii 5 «esi s! S B" B. l & 8 0= 0-3= dg'" g;* g- gv Ht! p 'f II!? g' "y ' g l Åren j 30 87, » j , » j 98 85, ,246 Vid Vasa hofrätt. ' r i f p ipi" l 4 f B-st is ler? «'* i Sif H.?'i p So' ^* 2.?? g-' l*? K j Åren ;! » ! l > ; ' Fw? Viborgs hofrätt. l l e-z la rwri" i4ll f H g lo-? Ä'^ g ^e g P-?8*?? fr ^ "?» & al *g Åren ^, > i 45 80^,^ > j , ,67 Prokwratorns berättelse. 2

19 8 JUDICIELL STATISTIK. Såsom af anförda medeltalssiffror framgår, hafva de anhängiggjorda vädjade målens antal vid samtliga hofrätter ökats. Likaså hafva de balanserade målen varit i stigande, hvilken stegring under det sista kvinkvenniet nått en exceptionellt hög siffra för hvarje hofrätt till följd af de rubbningar i dessas sammansättning, som inträffade år 903. Stegringen i den utgående balansen år 905 i förhållande till antalet inbalanserade vademål vid vid periodens början motsvarade: i Åbo hofrätt,290 / 0, i Vasa hofrätt 282 % och i Viborgs hofrätt 375 / 0 - En blick på de enskilda årens siffror visar i allmänhet beträffande de anhängiggjorda målens antal växlingar, hvilka i det närmaste sammangå med dem, som tidigare påvisats uti tvistemålens antal vid underrätterna och härleda sig från växlande ekonomiska konjunkturer. 3. Civila besvärsmål. (Tab. X). Under perioden hafva i landets hofrätter varit anhängiga inalles 0,069 civila besvärsmål, af hvilka 48 voro från år 890 balanserade och 9,92 under perioden nytillkomna. Af dessa mål afgjordes eller afskrefvos under samma tidrymd 9,952, hvadan vid 905 års utgång såsom oafgjorda kvarstodo 7. De inkomna civila besvärsmålen fördelade sig på de skilda hofrätterna på följande sätt: Åbo hofrätt 2,925 mål eller 29,5 % Vasa > 2,227 >» 22,4 > Viborgs > 4,769 > > 48, > 9,92 mål 00,0 % För de olika femårs-perioderna voro de anhängiggjorda och slutbehandlade äfvensom de balanserade civila besvärsmålens antal vid de skilda hofrätterna i medeltal per år följande:

20 JUDICIELL STATISTIK. 9 Vid Åbo hofrätt, ' ^^ i f? rs St* II *!i! f B** II P *5 II icrff «" l SE.S. s V?S g-" s.s. s» ff Åren \ J j l : ! Vid Vasa hofrätt. ^"p ffh" ii^iij r ^^r FS i o-s! «^ ÄJL^, g^fli?! " p «al? g " S,, - a g Åren > ; > F^ Viborgs hofrätt. *J g 2S rj ^ ^ cj sr r e : s^ii ^ ^"^ Is p,3-2' (jn* -* B tt &!=»»' f i r P *fttl?g ^ g.8, P y Åren >

21 i 20 JUDICTELL STATISTIK. Vid samtliga lwfrätter.. ^ : o ss" S c- co O«?fl i CD i ^ a B tio' *"* o-!" DJ p> ^ c 3 B 8S-Ö 2 P br* 03 CD f-l 4 K CD oj- H g^e s^ 3 P (L EB CD CD " *^ c*~ go p^ CD '! Åren > i > ! ^, ^8 520 ^ Anförda sifferserier gifva vid handen, att de civila besvärsmålens antal vid samtliga hofrätter äfven hvarför sig under hela femtonårs-perioden varit i sjunkande. Till hufvudsaklig del bero växlingarna under de skilda åren på samma orsaker, som medfört växlingar uti antalet af de af öfverexekutorerne af gjorda utsökningsmål. Detta samband framträder synnerligen tydligt vid en jämförelse emellan siffrorna för de två förstnämnda femårs-perioderna, af hvilka den förra helt och hållet faller under Utsökningsbalkens giltighetstid, den senare däremot till största del under den nya Utsökningslagens tid. Äfven för perioden torde man kunna draga samma slutsats, som i en föregående prokuratorsberättelse för tidigare år blifvit gjord, nämligen att öfverexekutors utslag i utsökningsmål med tiden mindre ofta öfverklagas. Till belysande häraf anföras procenttal för de i liofrätterna anhängiggjorda civila besvärsmålen, ställda i relation till samtliga af guvernörerne under samma tid slutbehandlade utsökningsmål, hvaribland dock för jämförbarhetens skull med föregående tidsperioder äfven medräknats sådana utslag, hvilka enligt Utsökningslagen icke kunna öfverklagas. För följande femårs-perioder voro ifrågavarande procenttal:

22 JlTDIClELL STATISTIK. 2 Åren ,5 % > ,o i :» ,o v > ,6 * > ,8 >» ,5 >» ,» : > ,6 Den relativa stegringen för perioden finner sin förnämsta förklaring uti den plötsliga reduktionen af de smärre lagsökningsmålens antal kort efter Utsökningslagens trädande i gällande kraft. e. Kejserliga Senatens Justitiedepartement. (Tab. XXI).. Revisionsmål. I Kejserliga Senatens Justitiedepartement f öre voro till handläggning under åren sammanlagdt 3,580 revisionsmål, af hvilka 47 voro från år 890 balanserade och 3,433 under ifrågavarande tidrymd inkomna. Antalet afgjorda eller afskrifna revisionsmål var lika med de inkomnas, hvadan balansen vid periodens slut var lika stor som vid dess början. Såsom af följande medeltalssiffror framgår, förete revisionsmålens antal en stegring mot periodens midt och. därpå åter en nedgång, föranledd af minskningen i antalet af hofrätterna afgjorda vädjade mål.! 00 po B i Un der året inkomna. Summa. H 23. H o ^ *~l Ö ti <-s Till följande år balanserade.! Åren : > »

23 22 JUDICIELL STATISTIK. Revisionsmålens antal i förhållande till summan af tidigare anförda, uti hofrätterna af g j orda vädjade måluir visar, att i ungefär 87,8 procent af dem parterne ej sökt ändring i högsta instans, utan åtnöjts med hofrättens domslut. 2. Civila besvärsmål. Antalet civila besvärsmål i högsta instans under tidrymden utgjorde 53 från år 890 balanserade och,739 under perioden inkomna eller sammanlagdt,792, af hvilka,743 afgjordes eller afskrefvos och 49 uppskjötos till år 906. De årliga medeltalssiffrorna för de skilda femårs-perioderna förete liknande växlingar, som de för revisionsmålen nyss anförda, hvilket ses af följande sammanställning : Åren l > i ; g,g m SJ di ^ ars? «P5 M S i M. 3 0 SJ pr ^ s s e«i"i P 3 rt P o y B- d F ^ 2 iii H 3 00 ^. QJ *- ^ S.S. I P S"*! gg- II rg ^ De civila besvärsmålens antal åter i förhållande till enahanda i hofrätterna afgjorda besvärsmål utgjorde 7,5 / 0, hvadan de besvärande i 82,5 fall af 00 åtnöjt sig med den utgång målen erhållit i hofrätten. p. s? Ansökningsärenden. De i Kejserliga Senatens Justitiedepartement till behandling förekommande ansökningsärenden äro i regeln

24 JUDICIELL STATISTIK. 23 af mindre intresse. Under perioden inkommo,282 dylika ärenden, hvartill böra läggas 0 från år 890 balanserade ärenden. Af dessa,292 ärenden af gjordes under samma tid,254 och uppskjötos 38 ärenden till år 906. II. Brottmål. a. Häradsrätterna. (Tab. ). Vid häradsrätterna anhängiggjordes under tidrymden ,74 brottmål, hvartiu kommo 4,886 från år 89 balanserade dylika mål, utgörande således tillsammans 24,060. Af dessa mål af gjordes under samma tid 20,75 och såsom oafgjorda kvarstodo vid periodens utgång 3,309. De vid häradsrätterna anhängiggjorda brottmålens antal i medeltal per år under de skilda femårs-perioderna äfvensom i förhållande till medelfolkmängden på landsbygden framgår af följande sammanställning: Antal anhängiggjorda brottmål i medeltal per år. I förhållande till 00,000 personer af medelfolkmängden på landet. Åren > » ,844 4,04, Såsom synes, hafva brottmålens antal icke blott relativt utan äfven absolut taget under hela perioden stadigt nedgått. Särskildt mot periodens slut är denna

25 24 JUDICTELL STATISTIK. minskning synnerligen prägnant. År 89, då de nytillkomna brottmålens antal vid häradsrätterna var större än under något tidigare eller senare år, var detta antal c. 50% högre än år 905. b. Rådstufvurätterna, poliskamrarna och ordningsrätterna. (Tab. IV och V). Vid landets rådstufvuräuer förevoro under åren sammanlagdt 40,755 brottmål, af hvilka 289 voro uppskjutna från år 89. Af dessa mål blefvo under ifrågavarande tid af gj orda 40,472 mål och. till år 906 uppskjutna 283. Intill år 898 handlades vid poliskamrarna i städerna Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Viborg en mängd mindre brottmål, hvilkas antal efter Strafflagens trädande i tillämpning år 894 i betydande grad nedgick till följd af att de i Strafflagen upptagna öfverträdelser öfverflyttades till rådstufvurätternas handläggning. Genom förordningarna af den 5 december 897 angående polisinrättningarna i nyssnämnda fyra städer upphäfdes helt och hållet poliskammarrätternas befogenhet att handlägga och afgöra brottmål. Antalet af dessa mål, som under tidrymden förevarit vid poliskamrarna, utgjorde sammanlagdt 28,55, hvilka samtliga under samma tid blefvo slutbehandlade. Vid ordningsrätterna, hvilka intill den l juli 899 utgjorts af ordningsrätten i Kemi och ordningsrätten i Mariehamn samt därefter blott af den sistnämnda, hafva under hela femtonårs-perioden handlagts endast 560 brottmål. De fyra sista åren af perioden har intet brottmål varit föremål för behandling inför ordningsrätt. Enär fördelningen af handlagda brottmål på olika slags domstolar i städerna under periodens förra del icke

26 JUDICIELL STATISTIK. 25 är af någon väsentlig betydelse i fråga om den allmänna brottmålsfrekvensen, hvilken fördelning såsom sagdt helt och. hållet upphör mot periodens slut, har det för en jämförelse af brottmålens talrikhet under de olika femårsperioderna varit nödvändigt att sammanslå siffrorna för alla de ofvannämnda stadsdomstolarna. I medeltal per år samt i förhållande till medelfolkmängden i städerna ställer sig härigenom brottmålens antal på följande sätt: I förhållande till Antal anhängiggjorda brottmål i af medelbefolk- 00,000 personer medeltal per år. ningen i städerna. Åren» > , ,023 2,88 0,625 4,282 3,925 2,882 Brottmålssiffrorna från stadsdomstolarna gifva vid handen, att de anhängiggjorda brottmålens antal under perioden företer betydande fluktuationer, hvilka synas stå i samband med växlingarna i befolkningens ekonomiska läge. Den inverkan, som de ekonomiska konjunkturerna ofvan uppgifvits hafva utöfvat på tvistemålens antal, är i stort sedt af alldeles motsatt beskaffenhet i fråga om brottmålens antal. Sålunda har de vid stadsdomstolarna anhängiggjorda brottmålens antal sjunkit under tider af ekonomiskt betryck för att åter höja sig vid inträdandet af gynnsammare tider, till belysande hvaraf här blott må anföras att medan ifrågavarande antal för år 894 utgjorde endast 9,888, detsamma år 898 steg till 3,064 för att år 902 åter sjunka till 0,678 mål. Detta sakförhållande markeras synnerligen skarpt, om man ställer i bredd femårsmedpltalen för tvistemålen och för brottmålen i städerna under tidsperioden Tillag-

27 26 JUDICIELL STATISTIK. gas ffiå att enahanda iakttagelse uti en tidigare prokuratorsbérättelse gjorts beträffande tidrymden c. Hofrätterna.. Brottmål i första instans. (Tab. VHI). Antalet brottmål, hvilka i stöd af kap. 8 2 R. B. ankomma å hofrätts omedelbara pröfning, har under perioden varit sammanlagdt,^7, af hvilka,00 utgjorde fiskaliska åtal och 37 öfriga brottmål. Af dessa afgjordes under samma tid,047 mål eller,02 fiskaliska och 35 andra mål. Balansen för de förra ökades från 47 till 88, men nedgick för de senare från 3 till 2. Under de skilda kvinkvennierna utgjorde medelantalet per år följande: W po p,2 p O: s* SI M ^* ' P i g' B få* ^* 2 S g go SD * r o et- CO 0 B P S.d o,, rs ^ 8o? S- ^* Hl *^s H K * 0* 2 S K' S P P- (^j CP (B go fj Fiskaliska aktioner. Aren > > Öfriga brottmål. Åren > » i Antalet inkomna fiskaliska mål- uppnår vid periodens slut ungefärligen samma höjd som vid dess början, men

28 JUDICIELL STATISTIK. 27 företer däremellan ganska betydande fluktuationer, hvilka särskildt framträda vid periodens slut och. då i sin mån återspegla de exceptionella förhållanden, som under denna tid voro rådande på lagskipningens gebit. Orsakerna till dessa företeelser framgå af den på annat ställe i denna berättelse intagna allmänna öfversikten af beskaffenheten utaf de tjänstefel, angående hvilka hofrätterna meddelat yttrande under åren öfriga brottmål af nu ifrågavarande kategori utgöras förnämligast af de s. k. högmålen, hvilkas antal under hela perioden varit ytterst ringa. Under åren förekom intet sådant mål till behandling. 2. Hemställda mål. (Tak XI.) Under hela femtonårs-perioden hafva i hofrätterna förelegat till behandling 6,676 hemställda mål, däraf 34 från år 890 såsom oafgjorda balanserade. Under samma tid af gjordes af nämnda domstolar 6,656 hemställda mål och kvarstodo sålunda vid utgången af år 905 såsom oaf g j orda 20 mål. Totalantalet afgjorda hemställda mål fördelade sig på de olika hofrätterna sålunda: Åbo hofrätt 3,30 mål eller 49,7»/o Vasa >,375 > > 20,7 > Viborgs*,97» > 29,6» mål 00 % Med särskiljande af de in- och utbalanserade, de under resp. år inkomna samt de afgjorda målen förekommo i årligt genomsnitt i de olika hofrätterna följande antal hemställda mål:

29 28 JUDICIELL STATISTIK. Åbo hofrätt. i Kil MI s l o % l l l 3 g-mo H -i f o'p 5 g, o-s- g " i 8 4 S V?H i* P e-* gg.? S' S- ' g- «B "g. WmWMjw^M^MMMBIIB-^^M^MMMBI^MMIIIIB^H ^H^^M^. j i Åren » > j 85» 79 0 Fasa hofrätt., _ j g-goi B.d M d i r^ ^ fl l : ^B Is ^ N II! p et- et-?! l ' S! [ j j Åren j 4 i i } ! 69 7^ 68 j 3 i! > j 5 j 64! 69 \ 64! 5! Viborgs hofrätt. ifjff i Af'l : ^glr i Ir!li T d- et- ' d) l? j y i j i i Åren j l > \ 89 j 5 ; ! 6 l 07 : 3 08 ; 5?

30 JUDICIELL STATISTIK. 29 Samtliga hofrätter. i OJ g,, P T hh Under året inkomna. Summa. S^fr C i. (P O H (L GBo?g cl- Till följande år balanserade. Åren > Enär de hemställda målen i regeln afgöras inom kort tid efter inkommandet, erbjuda de årliga balanserna föga af intresse. Däremot framgår af ofvanstående sammanställningar bl. a., att å ena sidan de hemställda målens antal efter Strafflagens trädande i verksamhet år 894 nedgick till mindre än hälften af det tidigare årsmedeltalet, och att å andra sidan vid Åbo hofrätt förekommo i det närmaste lika många sådana mål som vid de två öfriga hofrätterna tillsammans. 3. Kriminella besvärsmål. (Tab. XII.) I hofrätterna hafva under perioden till behandling förelegat inalles 20,898 kriminella besvärsmål, däribland 544 från år 890 balanserade. Af dessa mål uppskjötos 88 såsom oafgjorda till år 906, medan under ifrågavarande femtonårs-period af gjordes 20,080 mål, hvilka på de olika hofrätterna fördelade sig på följande sätt: Åbo hofrätt 7,462 mål eller 37,3 % Vasa j 4,627 s- 23, i > Viborgs > 7,99 > > 39,6 * 20,080 mål 00 % Under de skilda femårs-perioderna voro de årliga medeltalen af in- och utbalanserade äfvensom af inkomna

31 l ( 30 JUDICIELL STATISTIK. och af gj orda kriminella besväremål inom olika hofrätter följande: Åbo hofrätt: <W fej is <J> po "jb.^a 3 S ö O CD 3 * F ""^ **" '?f CO umma. d St ^ o'i p r f t Ht 3 p Åren > > å Vasa hofrätt. hr m P S Eg-f Under året inkomna. Summa. &$ >-s et- et- ITill följande år balanserade. Åren \ > : i 23! 20 j Viborgs hofrä W. i l Under året inkomna. Summa. ^5 P> H ' (D <rt- Till följande år balanserade. Åren » > ; 85; 339!

32 JUDICIELL STATISTIK. 3 Samtliga hofrätter. 00 MO ^ I^Sr CD l 'Jq '? Under året inkomna. Summa. «t 23. "» PS rt- (Till följande år balanserade. Åren , , ,306 2,072,864 2,38,457,35, Ur tillgängliga statistiska källor framgår att Åbo hofrätt under tidigare perioder haft att handlägga en icke så obetydligt större mängd kriminella besvärsmål än de öfriga hofrätterna. Denna öfvervikt uti ifrågavarande måls antal hos Åbo hofrätt har med åren relativt aftagit, medan en stadig ökning gjort sig gällande i Viborgs hofrätt, som numera har att uppvisa de högsta siffrorna. I allmänhet visar de nyinkomna besvärsmålens antal en tendens till minskning. Beträffande slutligen aftagandet af de afgjorda målens och ökningen af de balanserade målens antal mot periodens slut, hafva dessa förhållanden sin förklaring uti de tidigare berörda störingarna i hofräéternas arbete. I öfrigt är de årligen balanserande kriminella besvärsmålens antal såväl relativt som absolut taget flerfaldigt större än de hemställda målens balanser. I genomsnitt för hela perioden utgjorde antalet balanserade kriminella besvärsmål 34% af de förevordna målens antal, medan balansen för de hemställda målen belöpte sig till endast 5 /o a^ motsvarande förevordna mål. d. Kejserliga Senatens Justitiedepartement. (Tab. XXII.). Hemställda mål. Vid Kejserliga Senatens Justitiedepartement hafva under tiden förekommit endast 55 hemställda

33 32 JUDICIELL STATISTIK. mål, af hvilka 5 voro från föregående period oafgjorda. Samtliga dessa mål utgjordes af dödsdomar, som underställts Hans Kejserliga Majestäts prof ning. 2 Kriminella besvärsmål. Antalet kriminella besvärsmål, som under samma tid i Justitiedepartementet förevoro, steg till 6,923, af hvilka 4 voro från år 890 balanserade. Af dessa afgjordes 6,746 och uppskjötos 77 mål till år 906. I medeltal per år under de skilda femårs-perioderna utgjorde antalet ifrågavarande besvärsmål följande: j i *=d «W a> go % s» 0 2 * «, W?l Under året inkomna. Summa. d» 0 «0 H g-es- Till följande år balanserade. Åren i» i» Ofvanstående siffror visa? att besvärsmålens antal stadigt minskats under ifrågavarande femton år. Sålunda utgjorde de nyinkonma målens antal under kvinkvenniet blott 2 / 3 af samma måls antal under kvinkvenniet Härtill bidrog i sin mån hofrätternas reducerade arbetseffektivitet efter år 903. De oafgjorda målens antal, som vid 890 års början steg till 4 eller 44,8 / 0 af de samma år förevordna målens antal, belöpte sig vid 905 års slut blott till 77 mål eller 37,7 % af totalantalet sistnämnda år. Ställas de kriminella besvärsmålens antal i relation till samtliga i hofrätterna under tiden afgjorda kriminella mål med afdrag af de 50 dödsdomar, som underställts Kejsarens pröfning,

34 JUDICIEI/L STATISTIK. 33 erhålles ett relationstal af 23,8%, som visar att i mera än 3 / 4 af samtliga mål vederbörande sakegare och åklagare åtnöjts med hofrättens utslag. 3. Öfriga kriminella ärenden. Öfriga kriminella ärenden af olika slag förekoiömo i Justitiedepartementet åren till ett antal af 3,49, af hvilka endast 2 balanserat från år 890 och 6 uppskjötos till år 906. I medeltal för år fördelade sig dessa ärenden på de skilda femårs-perioderna på följande sätt: i 0> P«3 -ffi ' p c! a o!' P H Summa. d Till följande år balanserade. Åren > : Bland de under perioden inkomna ärendena utgjordes största delen af nådeansökningar. Dessas antal steg till 2,967, af hvilka 2,2 voro storajfå/ngars ansökningar 'om befrielse från vidare utgörande af 4 ni ådömdt tukthusstraff och endast 846 nådeansökningar i egentlig bemärkelse. Vidare bestodo 00 ärenden uti ansökningar om resning och återställande af försutten tid samt bildade 340 'öfriga kriminella ärenden utan skild specifikation. Dessa inkomna kriminella ärenden af olika slag utgjorde i medeltal för år under de skilda femårs-perioderna: Prokuratoyns berättelse.

35 . 34 JUDICIELL STATISTIK. E* 0-0:3" fil O OD B H "5 3 <P 08 (3 O: <r«- *TK * CW B o HJ Qj? m o s^é* 3 ö EJ:.2 o- l a^ f s. ^-e^cw g; CD Q p PJ Q H»P* SS *3«p; P ff. CO 3 3 T' Åren > i ; i Uti antalet ansökningar om befrielse från vidare undergående af tukthusstraff, som för straffångar insändts, framträder en stark minskning uti medeltalssiffrorna för femårsperioden , enär 894 års nådiga pardonsplakat uti icke ringa grad återverkade på dessa siffror genom den lindring pardonsplakatet medförde uti de dåvarande till längre tids tukthusstraff dömda fångarnas strafftid. Denna lindring var större än den, som tillkommit, fånge genom tillämpning af den i strafrverkställiglietsförordningen åt Justitiedepartementet medgifna rätten att bevilja villkorlig frigifning. Anmärkningsvärd är äfven den successiva minskningen i de egentliga nådeansökningarnas antal. III. Utgången af målens behandling i högre instans äfvensom arbetsintensiteten i öfverrätt. I det föregående har behandlats frågan om det antal mål och ärenden af olika beskaffenhet, som till handläggning förekommit hos de allmänna under- och öfverrätterna. Jämsides med frågans skärskådande ur kvantitativ synpunkt bör äfven den kvalitativa sidan erhålla sin belysning i den mån den judiciella statistiken härtill lämnar nödigt stoff. Det från underdomstolarna inkomna

36 jtjöiciell STATISTIK. 35 primärmaterialet, domlängdsutdrag och personaluppgifter, innehåller emellertid upplysning i fråga om målens utgång endast såvidt angår kriminaljusticen samt blott för en ringa del af brottmålen uppgift å den längre eller kortare tid, inom hvilken målen af gjorts. Med hänsigt härtill och då nyssantydda omständighet kommer att behandlas i en särskild kriminalstatistisk afdelning af denna berättelse, har undersökningen rörande den kvalitativa sidan af domstolarnas verksamhet begränsats till hofrätternas och Kejserliga Senatens Justitiedepartements arbetsområden. I betraktande af materialets beskaffenhet sönderfaller ifrågakomna undersökning i redogörelser angående: a) utgången af målens behandling; b) tiden inom hvilken målen afgjorts; samt c) arbetsintensiteten per domstolsledamot. a. Utgången af målens behandling.. H of rätte r na. (Tab. Xin XVI). Af de i hofrätterna fullföljda civila målen, vädjade uch öfverklagade, hafva under perioden i årligt medeltal vid de olika hofrätterna till pröfning upptagits eller icke upptagits följande antal: ;! Vädjade mål. i Åren > > Åbo hofrätt. till pröfning till pröfning till pröfning till pröfning upptagits & 6 8 Vasa hofrätt. icke upptagits upptagits Viborgs hofrätt. icke upptagits upptagits Summa. icke upptagits upptagits icke upptagits

37 JUDICIELL STATISTIK. Åbo liofrätt. Vasa h ofrätt. Viborgs hofrätt. Summa. j i! Civila besvärsmål. i Aren j i, 90-^905. till pröfning till pröfning till pröfning till pröfning upptagits upptagits upptagits upp- icke upp- icke upp- icke upptagits ifke tagits tagits tagits tagits **fir! d ; 58 : 38! Uttryckta i procent af samtliga fullföljda mål utgjorde de till pröfning icke upptagna målen under samma tid i årligt medeltal: Åbo hofrätt. Vasa hofrätt. Viborgs hofrätt. Samtliga hofrätter.i Vädjade, mål. Åren > > % 0,7 0,8,4 V.,5,6,5 ; ' / 3,7 3, 2,i % i 2,i,9.7 Civila besvärsmål. o Aren > > ,2 0,8 6,2, 9,0 4,, 5,3 0,8 9,3 2,6 0,4-7,4! I dessa relationstal framstår Viborgs liofrätt med genomgående högre procenttal än de öfriga hofrätterna, af hvilka Åbo liofrätt under hela tidrymden har att uppvisa de lägsta procenttalen i fråga om vädjade mål, som ej till pröfning upptagits. Medan vidare i genomsnitt 98 / 0 af alla föredragna vädjade mål i hofrätterna upptagits till pröfning, har däremot af civila besvärsmål i genomsnitt mer än 0% icke upptagits.

38 JUDICIELL STATISTIK. 37 För de till pröfning upptagna civila målen har vid de skilda hofrätterna under tidsperioden ifråga utgången af pröfningen i årligt medeltal varit följande: cä 3 03 Viborgs hofrätt. -»å.a a > omo 3 m t e -s sp :83 - ^ S J 9 00 målet återförvisats OJ s il p ^^ 3 s J, J ii " -S målet återförvisats ål M) CO i iä Co *m «W ^ målet återförvisats - fl "i W) :* r9 CO Ö målet återförvisats CO (fl T-t "H <M OS»O CO TU r-f CO ^ CO i! r-j^ O5 r-t r-t ^SSS rh rh rh O5 CO O S CO CO 00 <M CM QQ 00 O5 00 CO ih J3 ^ lo (M CO G<l (M (M CO io io O CQ (N (M co co O ^fj CO t>» TT ^^ CO 8»-H i t C- lo»o as CM co CO CO -^ (M rh rh O QQ O G< O5 COOO CO (M <M CO CO Oi 00 (N rh T-f TH O co co ^ CO (M CM (M (N G5»O O5 t- O5 lo»n t os O Tf CO (N (N r-l CO CJ5 Q SQ CO "flj Tf T^ CO t> Tj< (M CO <M (N CO 00 CO. rh CO <N CO rh rh rh CO CO CO O5 >O CO 00 O5 O5 rh ^) t- lo (N T*< t>. O O CO ih r-l r-( rh rh **<» 00 Ot) O^ S3 T-i T-f T-t *! (v, rh CO r- ( *i <7i Oi O e w co ci ; % rh rh rh S ö ^ g o^ S rh rh»h ** i i i " rh CO rh Z Ci O O ^ Oi 'ö rh rh rh ^ d ' (D ^ «é 4)