U. B. Prop. N:o 2.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1907. - U. B. Prop. N:o 2."

Transkript

1 U. B. Prop. N:o 2. Lagutskottets betänkande N:o 4 i anledning af Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition till Finlands Landtdag om införande af ett ordnadt notariatväsende. Ofvannämnda nådiga proposition har af Landtdagen remitterats till Lagutskottet, som därefter fått mottaga särskilda vid propositionens utarbetande tillkomna handlingar. På anhållan af Finlands Ständer vid landtdagen år 1900 aflät regeringen till års ständermöte nådig proposition om införande af ett ordnadt notariatväsende, men af orsaker, som äro framhållna uti Ständernas den 15 april 1905 dagtecknade svarsskrifvelse, ernåddes icke lagenligt beslut i ärendet, hvarför frågan förföll. Notariatinstitutionen, som är införd i de flesta kulturländer och i en del af dem allaredan flere hundra år gammal, är, om man undantager några spridda stadganden, hvilka förnämligast afse verkställande af växeloch sjöprotester, för den finska rätten främmande. Institutionens hufvudsakliga betydelse är att bereda enskilda personer tillfälle att genom upprättande under notaries medverkan af urkunder öfver aftal och andra rättsärenden förskaffa dessa samma trovärdighet, som tillkommer offentlig myndighets handlingar. En af notarie upp-

2 U. B. Prop. N:o 2. rättad handling, den s. k. notariaturkunden, utgör sålunda fullt bevis om hvad däri intygas, sålänge dess oriktighet ej blifvit ådagalagd. Den, som till stöd för sin talan kan åberopa notariaturkund, behöfver icke framställa ytterligare bevis därför, utan åligger bevisningsskyldigheten motparten. Emedan notariaturkunden äger dylik offentlig trovärdighet, samt den omständigheten, att till notarier utses endast personer, hvilka aflagt juridiska kunskapsprof och praktiskt utbildat sig för uppdraget, innebär garanti för att sakägarenas öfverenskommelser och förklaringar blifva noggrannt upptecknade och att i lag föreskrifna former iakttagna, är det tydligt, att upprättandet af handlingar under medverkan af notarie utgör ett af de verksammaste medlen till förebyggande af framtida rättstvister. Och äfven i händelse af rättegång undgår man att föreställa en tidsödande vittnesbevisning, ett bevismedel, som för öfrigt är både kostsamt och i många fall till och med otillförlitligt, hvaremot genom företeende af en notariaturkund till tvistefrågans utredande rättegången blir jämförelsevis billig och framför allt påskyndad. Att exemplar af den öfver rättsärendet upprättade notariaturkunden stannar i notariens förvar, bidrager jämväl till åstadkommande af trygghet i rättsförhållandena emellan enskilda. Sakägaren har sålunda möjlighet att förskaffa sig visshet om, huruvida en af motparten företedd notariaturkund är riktig, hvarjämte notarien är i tillfälle att till den, som anlitat honom, utfärda nytt exemplar af notariaturkunden, i händelse originalet förkommit. Emedan den notarien tillkommande ersättning är skäligen låg, i de flesta fall beräknad enligt taxa, medför notariatinstitutionen afsevärdt gagn äfven för den obemedlade folkklassen, hvilken, urståndsatt som den är att för upprättande af handlingar bekosta dyra sakförare, i annat fall vore tvungen att anlita biträde af mindre skickliga personer. Med afseende å bestyrkandet af handlingars Lagutskottets betänkande N:o é.

3 1907. U. B. Prop. N:o 2. 3 riktighet är fördelen af notariat väsendet för den internationella handeln jämväl beaktansvärd. Såsom af det ofvansagda torde framgå, "borde notarierna, på det att notariatinstitutionen fullt skulle motsvara sitt ändamål, synnerligen allmänt anlitas. Möjlighet förefinnes emellertid icke att så fullständigt genomföra institutionen i Finland. Detta skulle nämligen förutsätta, att notarie funnes att tillgå så godt som i hvarje kommun. Men enär notariatinstitutionen icke är af sedd att ekonomiskt understödas af staten, utan notarierna i afseende å sin utkomst vore hänvisade till de arfvoden, som tillkomma dem för deras förrättningar, vore det icke, i anseende till landets glesa bosättning och outvecklade affärsförhållanden, möjligt att till en början tillsätta notarier annorstädes än i de största och medelstora städerna äfvensom måhända å mera bemärkta affärscentra på landsbygden, och först senare småningom utvidga institutionen. Nästnäinnda omständighet har inom Utskottet, hvari betydelsen af notariatinstitutionen i och för sig icke ifrågasatts, föranledt meningsskiljaktighet därom, huruvida införandet af denna institution, med hänsyn till här i landet rådande säregna förhållanden, för närvarande vore lämpligt. En del af Utskottets ledamöter har i betraktande af det gagn notariatinstitutionen medför ansett skäl förekomma att skrida till dess införande äfven hos oss. Allaredan för närvarande komme notariatinstitutionen att betjäna en afsevärdt stor allmänhet. Så snart befolkningen komme till insikt om den stora nytta anlitandet af notarie medför, skulle säkerligen inom kort notarier kunna tillsättas såväl i de mindre städerna som öfverallt å mera folkrika orter på landsbygden. Emedan med notariebefattningen sakförareverksamhet kunde förenas, förefunnes dessutom möjlighet att förmå skickliga advokater, på hvilka, enligt förspord klagan, brist i de mindre städerna är rådande, att nedsätta sig jämväl å sådana orter,

4 U. B. Prop. N:o 2. där sakförareverksamheten för närvarande icke ensamt för sig erbjuder tillräcklig utkomst. Om därjämte i betraktande tages, att den på dagordningen varande frågan om en tidsenlig reform af rättegångsväsendet förutsätter vidsträcktare användande af skriftliga bevismedel i stället för muntlig bevisning äfvensom att af notariatinstitutionens införande, som icke komme att påkalla några utgifter för statsverket, ingen som hälst olägenhet vore. att förvänta, hafva förbemälda utskottsledamöter i princip understödt antagandet af den nådiga propositionen. En motsatt ståndpunkt har intagits af Utskottets flertal, som ansett det vara fullkomligt illusoriskt att antaga, det notarier skulle under de närmaste decennierna kunna tillsättas på landsbygden och under en lång tid framåt af ven i de mindre städerna. Vid sådant förhållande komme anlitandet af notarier att under en oöf verskådlig framtid inskränka sig till några stora städer. Notariatinstitutionens hufvudsakliga syftemål, åstadkommandet af säkerhet i rättsförhållandena emellan enskilda och skyndsammare rättegång, förblefve sålunda ouppnådt i en stor del af landet. Emedan åter i städerna redan för närvarande finnas anställda publika notarier, hvilka ombesörja särskilda notariella göromål, såsom protester och allehanda intyganden, och då invånarena i de större städerna äga möjlighet att vid upprättandet af kontrakt och andra handlingar anlita biträde af sakförare, vore behofvet af notarie i dessa städer icke så öfverhängande, att notariatinstitutionens införande uteslutande för dem vore påkalladt. Det vore således uppenbart, att notariatinstitutionen, införd i den form densamma föreslagits uti den nådiga propositionen, skulle sakna väsentlig praktisk betydelse. Däremot kunde densamma medföra till och med direkt olägenhet. Befaras kan nämligen, att, såsnart visshet vunnits om att notaiien kunde tillsättas endast i ett fåtal städer, försök skulle Lagutskottets betänkande N'o 4.

5 1907. U. B Prop. N:o 2. 5 göras att åhvälfva statsverket åtminstone en del af kostnaden för notariatinstitutionen. Och i h värj e fall skull notarierna på grund af sin officiella ställning bilda på sätt och vis en ny tjäntemannaklass, som man likväl icke utan fullt vägande skäl borde skapa i vårt land, där tjänstemannakåren redan förut är oproportionerligt stor. I händelse man önskade notariatväsendets införande här i landet, syntes det lämpligare, att notariegöromålen ombetroddes någon redan förut tillsatt tjänsteman, på landsbygden måhända kronolänsmännen, och i alla händelser borde institutionen ordnas på det sätt, att personer med notaries befogenhet skulle finnas till så stort antal, att folket i dess helhet skulle däraf^ hafva gagn. B]när således notariatinstitutionen, införd i den uti propositionen föreslagna form, vore onyttig samt i vissa afseenden sannolikt till och med skadlig, har Utskottets flertal hållit före, att antagandet af den nådiga propositionen borde afstyrkas. För den händelse Landtdagen emellertid beslöte att i pricip godkänna propositionen, har Utskottet ansett sig böra i detta sammanhang framställa de erinringar, till hvilka Utskottet vid detalj granskning af det i propositionen ingående -lagförslaget jämte detsamma i afseende å kännedom bilagda förslag till taxa funnit anledning förekomma. Uti 4, sådan densamma lyder i nådiga pro- 4 och 6. positionen, saknas bestämning därom, huruledes hofrätten skall förfara vid tillsättandet af notarie, i följd hvaraf hofrätten skulle kunna på ansökning af enskild person besätta notarie befattning, utan att andra hugade sökande, till följd af bristande kännedom härom, haft tillfälle att anmäla sig. I anseende härtill har Utskottet ansett nödigt att till paragrafen foga ett stadgande därom, att, då anledning förekommer att för första gången tillsätta notarie å någon ort eller då notariebefattning därefter blir vakant, densamma bör anslås ledig att ansökas, hvarjämte och enär det är af vikt för sökandena

6 U. B. Prop. N:o 2. till sysslan att på förhand hafva visshet om, huruvida sakförareverksamhet därmed får förenas, 6 2 mom. ändrats sålunda, att hofrätten redan vid lediganslåendet bör bestämma, om dylik verksamhet är notarien medgifven. 7. Emedan afläggandet af ed, oberoende däraf huruvida edsformuläret är upprättadt i öfverensstämmelse med någon särskild trosbekännelse, kan strida mot den persons öfvertygelse, som skall aflägga eden, eller eljes innebära ett samvetstvång, samt den praktiska betydelsen af en ed i och för sig icke är större än af annan högtidlig försäkran, har Utskottet affattat 7 så, att notarie bör, i stället för ed, afgifva högtidlig försäkran om fullgörandet, af sina skyldigheter såsom notarie. 8. Enär det för befolkningen inom ett notariatområde stundom kan vara fördelaktigt, att notarien är bosatt utom området, t. ex. uti en stad, som har goda kommunikationer med omgifvande trakter, har uti 8 införts bestämning därom, att Senaten eger rätt att, på särskild anhållan och efter de till notariatområdet hörande kommunernas hörande, gif va notarie tillstånd att vara bosatt utom detsamma. 9. Det till 9 fogade tillägget afser att tydliggöra, att hofrätt, då notarie är hindrad att bestrida sin befattning eller af en eller annan orsak önskar för viss tid vara befriad därifrån, men icke föreslagit vikarie eller om den af notarien föreslagna vikarien icke kan godkännas och ej häller annan därtill lämplig person anmäler sig, icke är skyldig tillse, att ställföreträdare för notarien förordnas, utan kan förfara på sätt i 25 säges. Emedan 9 till följd af detta tillägg kommer att innehålla detsamma som 26 i den nådiga propositionen, har sistnämnda paragraf ur lagförslaget uteslutits. 12, Emedan den terminologi, som användts i den nådiga propositionen, är ställvis sväfvande och icke alltid ens fullt sakenlig, har Utskottet ansett nödigt förändra densamma. EnligtUtskottets förslag förstås med urkund öfver-

7 1907. U. B. Prop. N:o 2. 7 hufvud en orginal handling och med notariaturkund den originala skrift, som notarien vid en förrättning upprättar. På sätt nedanför närmare framhålles, skall skrift, som icke afser ett enkelt intygande, upprättas i minst tvänne exemplar, af hvilka det ena, det s. k. arkivexemplaret, stannar i notariens förvar och de öfriga utgifvas åt sakägaren. I händelse till sakägaren utgifvet exemplar förkommer, kan notarien utfärda nytt exemplar i stället för det originala, och detta har benämnts nyexemplar. Uttrycken af skrift" oeh «utdrag" användas i den bemärkelse de i allmänhet enligt språkbruket äga. Uttrycket,,utskrift u, som i den nådiga propositionen begagnas såsom en gemensam benämning för till sakägaren utfärdadt originalexemplar, nytt exemplar, afskrift och utdrag, har såsom otydligt ur Utskottets förslag helt och hållet uteslutits. De nuvarande notarii publici i städerna, i hvil- 13. ken egenskap fungera, i de större städerna magistratssekreterarena och i de mindre borgmästarena, åtnjuta genom verkställande af protester en biinkomst, som synbarligen komme att i afsevärd grad minskas, såframt sådana finge verkställas jämväl af de notarier, hvilka skola tillsättas i enlighet med förevarande lagförslag. De publika notarierna skulle naturligtvis af stadskommunerna söka ersättning för dem sålunda frångångna inkomster och städerna skulle likaså i många fall finna det vara sin skyldighet att medgifva den begärda godtgörelsen. För undvikande af en dylik onyttig utgift har Utskottet omformulerat bestämningarna i 13 därhän, att notarierna icke äro berättigade att verkställa protester å ort, där notarius publicus finnes anställd, innan nuvarande innehafvare af dylik befattning därifrån afgått. I enlighet med den uti den nådiga propositionen 30 ; 21 för upprättande och utfärdande af notariaturkund iakt- j ^' m. ^ tagna ordning & skulle notarien föra ett protokoll, r ' som in- 32 ); 22 (prop. Lagutskottets betänkande N* mom.)

8 U. B. Prop. N:o 2. nehölle fullständig redogörelse öfver hvad inför honom förelupit och borde förses med sakägarnes, vittnens och notariens namnunderskrifter. Af detta protokoll, som förblefve i notariens förvar och hvilket af sakägaren icke kunde såsom urkund begagnas, skulle notarien utfärda åt sakägaren ett s. k. originalexemplar, som vore öfverensstämmande med originalet i öfrigt, utom att å detsamma icke funnes andra än notariens egenhändiga namnunderskrift. I händelse denna sistnämnda handling, som i sakägarens hand äger betydelsen af urkund, förkomme, kunde notarien utfärda ett nytt, fullkomligt likalydande exemplar att tjäna såsom urkund för sakägaren. Om den af notarien äskade åtgärden innefattade endast utfärdande af ett enkelt intyg, skulle protokoll likväl icke föras, utan skulle notarien af f åtta det begärda intyget utan vidare, i de flesta fall sannolikt å något annat dokument. I detta fall skulle således icke någon handling stanna i notariens förvar. Frän ofvan beskrifna anordning, som i allmänhet iakttages i andra länder, har Utskottets flertal ansett den afvikelse böra äga rum, att vid upprättandet af urkunder i annat fall, än då fråga är om en enkel intygan, jämväl den handling, som utgifves åt sakägaren, bör förses med originala namnunderskrifter. Föreställningen att en handling, som åberopas till stöd för något rättsförhållande, bör vara försedd med sakägarenas egenhändiga namnunderskrifter, är nämligen enligt Utskottets tanke så djupt inrotad i det allmänna rättsmedvetandet, att ett system, sådant som det i den nådiga propositionen föreslagna, icke komme att tillvinna sig allmänhetens förtroende. Då en urkund, som icke utgör enkel intygan, således kommer att utfärdas i tvänne fullkomligt likalydande exemplar, är det till förebyggande af möjligt missbruk nödvändigt, att det arkivexemplar, som stannar i notariens förvar, kan åtskiljas från de of riga. Med fästadt afseende härå har föreslagits, att detta exem- Laguttkottets betänkande N:o 4.

9 U. B. Prop. N:o 2. 9 plar bör förses med anteckning att detsamma är arkivexemplar. Märkas bör jämväl, att nyexemplaret i detta fall icke komme att vara fullkomligt lika med det första till sakägaren utgifna exemplaret, i det att detsamma skulle sakna de original a namnunderskrifterna. Denna af Utskottet sålunda vidtagna ändring, som icke är utan principiell betydelse, har haft till påföljd, att Utskottet nödgats omformulera åtskilliga paragrafer i lagen. Emedan det ur rättssynpunkt synts högeligen betänkligt att tillåta utfärdandet af nyexemplar af urkund innehållande testamente, har Utskottet ansett nödigt att uti 21 intaga uttryckligt förbud härför. Därjämte har beträffande de uti 21 och 22 ingående stadgandenas ordningsföljd behörig ändring vidtagits. I betraktande däraf, att sådan vårdare af notariat- 26 (prop. arkiv, som i 26 omförmäles, är skyldig icke allenast 27 ). att utfärda afskrifter och utdrag af i arkivet förvarade urkunder utan ock tillåta därtill berättigad person att taga kännedom om innehållet af dylik notariaturkund, men att han däremot enligt Utskottets åsikt icke ägde utfärda nyexemplar, har 26 i öfverensstämmelse härmed omredigerats. Emedan en notarie, af ven om han icke är tjänste- 32 (prop. man, likväl bekläder offentlig syssla, och notariatom- 33 ) och 40 rådet i de flesta fall omfattar underdomstolens dom- ^ krets, har det synts vara mest ändamålsenligt, att i fråga om det språk notarien är skyldig använda skall gälla hvad beträffande språket för underdomstolen inom notariatområdet är eller framdeles varder stadgadt. Af notariatgöromålens natur följer dock, att notarien skall vara berättigad att på sakägarens anhållan upprätta till och med i form af protokoll af fattad notariaturkund jämväl på det andra inhemska språket samt sådan urkund, som icke bör affattas i form af protokoll, äfven på annat språk, som han behärskar. 32 (33) har i öfverensstämmelse därjmed omformulerats och i 40 vidtagits häraf

10 U. B. Prop. N:o 2. påkallad ändring. Sistnämnda paragraf har därjämte äfven för öfrigt något omstiliserats. 52. Enär ordningen för sammansättandet af notariatkammaren icke, om ock densamma med hänsyn till kammarens åliggande för öfrigt väl motsvarar sitt ändamål, ansetts erbjuda tillräckliga garantier för att kammaren skulle på ett tillfredsställande sätt kunna utöfva en så vidsträckt disciplinär makt, som innefattas i rättigheten att skilja notarie från sysslans utöfvande, har Utskottet ansett en dylik befogenhet icke böra notariatkammaren tillerkännas. Det förefaller jämväl riktigare, att notarie, hvars i tjänsten begångna förseelse är att anse såsom tjänstefel, bör, där förseelsen icke kan aflöpa med varning och sålunda icke kan vara alltför obetydlig, dömas af domstol, i detta fall vederbörande hofrätt. Till förebyggande af att varningen gåfves den felaktige notarien enskildt, t. ex. i bref, hvarigenom bestraffningen, om den förblefve en inre angelägenhet emellan notarien och notariatkammaren, icke finge den betydelse, som afsetts med en dylik disciplinär åtgärd, har varningen ansetts böra meddelas offentligen. Prop. 58. Då notarie enligt 7 i förslaget till taxa är berättigad att fordra arfvode efter tid, i händelse detsamma sålunda blir högre än med iakttagande af vanliga beräkningsgrunder, har Utskottet funnit det vara obilligt, att notarien, äfven om saken varit synnerligen vidlyftig, svår eller ansvarsfull, ägde fordra högre arfvode än taxan medgifver. Det förefaller klart att notarien just i dylika fall oftast skulle, då han kunde beräkna sitt arfvode efter tid, komma att för sitt arbete erhålla högre arfvode än eljes. I anseende härtill och då 58 i propositionen kunde erbjuda tillfälle till ett godtyckligt åsidosättande af taxan, har Utskottet ur lagförslaget uteslutit sagda paragraf i dess helhet. I sammanhang med den nådiga propositionen har Landtdagen till kännedom meddelats ett propositionen

11 1907. U. B. Prop. N:o bilagdt preliminärt förslag till notariattaxa. Vid granskning af detta förslag har Utskottet funnit detsamma i allmänhet motsvara sitt ändamål. I betraktande likväl af att den är afsedd att tillämpas äfven å landsbygden, förefalla en del arfvoden och särskildt skalornas minimibelopp något höga. Förslaget till taxa har därför i någon mån ändrats, hvarvid särskild hänsyn tagits till förhållandena på landsbygden. I anledning af de sålunda vidtagna ändringarna komme det i den nådiga propositionen ingående lagförslaget jämte därtill hörande förslag till taxa att lyda såsom följer: Notariatlag. l KAP. Om notariatväsendets ordnande. 1. I stad och på landet i hvarje domsaga skola notarier efterhand tillsättas för handhafvande af notariatgöromål, enligt hvad i denna lag stadgas. 2. Ej må i domsaga finnas flere än en notarie, om ej synnerliga skäl därtill äro. Lag samma vare i stad, där "befolkningens antal icke öfverstiger tjugutusen personer. Är antalet större, må två notarier kunna tillsättas och därutöfver en för hvarje öfverskjutande fullt tal af tjugutusen personer.

12 U. B. Prop. N:o 2. Finnes det lämpligt att förena flere domsagor till ett notariatområde, må det kunna ske. Stad, hvari antalet invånare icke öfverstiger tiotusen, må ock kunna med en eller flere domsagor utgöra ett notariatområde Å hofrätt ankommer att anslå notariebefattning ledig samt, efter vederbörande rådstufvurätts eller häradshöfdings hörande, tillsåtta notarie. 5 - Ej må någon till notarie utses, som icke undergått de för utöfning af domarämbete föreskrifna kunskapsprof samt därefter genom sysselsättning, minst under två års tid, hos domare, notarie eller sakförare eller ock annorledes vunnit den för notariatgöromål nödiga erfarenhet. 6 O g. Notarie vare ej tillåtet att tillika bekläda domarämbete. Annan befattning i statens tjänst må notarie ej heller innehafva, utan så är att Senaten i hvarje särskildt fall gifvit lof därtill. Sakförarverksamhet vare notarie ej förmenadt att utöfva, såframt ej hofrätten vid befattningens lediganslående annorlunda bestämt. 7. Innan notarie tillträder sin befattning, skall han inför hofrätten eller, enligt hofrättens bestämmande, vid underrätt afgifva högtidlig försäkran att efter bästa för- Lagutskottets betänkande N-o 4.

13 1907. U. B. Prop. N:o stånd och samvete med flit och omsorg enligt lag uppfylla sina åligganden (utesl); aflämne ock till hof rätten samt underdomstol i orten sin namnteckning. Har notarie tidigare af lagt tjänsteed, vare från f örenämnda försäkran frikallad. 8. Notarie skall vara bosatt inom det notariatområde, för hvilket han är tillsatt, såvidt ej Senaten, på särskild anhållan och efter vederbörande kommuners hörande, annorlunda bestämt. Ej må han inom annat notariatområde verkställa till sysslan hörande förrättning, utan så är, att notarie ej finnes för det område utsedd eller är j af vig eller ej för tillfället handhar sin befattning. Förrättning, som notarie eljes företagit utom sitt notariatområde, vore dock ej af sådan orsak ogiltig.» Är notarie för sjukdom eller af annat giltigt skäl hindrad att sköta sin befattning, göre därom anmälan hos hofrätten, och förordne hofrätten ställföreträdare för honom eller förfare på sätt i 25 säges. 10. Hvad i denna lag stadgas om notarie och hans åligganden, skall äfven tillämpas i afseende å ställföreträdare. H Å. Senaten ankommer att, efter vederbörande hofrätts hörande, bestämma, i hvilka städer och domsagor notarier omedelbart skola tillsättas, samt att framdeles Lagutskottets betänkande N.'o 4.

14 U. B. - Prop. N:o 2. efter behof öka notariatområdenas antal, så ock att enligt de i detta kapitel angifna grunder fastställa notariatområdes storlek samt antalet notarier i hvarje område. 2 KAP. Om notaries verksamhet och åligganden. 12. Notaries uppgift är: a) att upprätta skriftliga urkunder öfver rättsärenden, som inför honom företagas, samt att i urkundsform intyga af sakegare eljes i hans närvaro afgifna förklaringar, så ock underskrifters riktighet samt andra sakförhållanden af rättslig betydelse, om hvilka han eger personlig kännedom; b) att utfärda exemplar af urkunder, som af honom upprättats; c) att till förvaring och vård emottaga testamenten och andra handlingar; och d) att utfärda nyexemplar med samma giltighet som originalexemplar, samt af skrifter och utdrag, af de i hans förvar befintliga urkunder. Urkund öfver rättsärende, så ock urkund, som innefattar bestyrkande af annat sakförhållande, utgöre, där den i laga ordning af notarie upprättats, fullt bevis om hvad i urkunden intygats, så länge dess oriktighet ej blifvit ådagalagd. 13. Protester och andra förrättningar, hvilka härförinnan ankommit å notarius publicus att verkställa, vare framdeles äfven notarie behörig att utföra, då han därom anlitas. A ort, där notarius publicus finnes anställd, må Lagutskottets betänkande N;o 4.

15 1907. U. B. Prop. N:o detta stadgande icke tillämpas i fråga om protester, innan nuvarande innehafvare af dylik befattning från densamma af g att. 14. Notarie åligger ock att med biträde af god man. på begäran förrätta bouppteckningar samt arf- och boskiften, såvidt ej dylik förrättning i stad ankommer å vårdnad af borgmästare och råd. 15. Ej må notarie utan giltigt skäl vägra att med notariatgöromål tillhandagå den, som därom anhåller. Nekar notarien sitt biträde, stånde den missnöjde öppet att klaga där of ver i hof rätten. 16. Notarie må ej medverka vid ärende, som strider emot lag eller god sed eller företages allenast för skens skull. 17. Notarie må ej taga befattning med sak: a) om han är med sakegare i den skyldskap eller det svågerlag, som utgör laga j af för domare; b) om han själf eller någon, som med honom sålunda är i skyldskap eller svågerlag, eger del i saken eller kan eljes däraf vänta synnerlig nytta eller skada; och c) om notarie är sakegares vederdeloman. Lag samma vare, ifall notarie i ärende, där flere sakegare äro, tillhandagått någon af dem med sakförargöromål och sakegare motsäger hans anlitande i det ärende såsom notarie. Om sådant j af skall notarien genast upplysa sakegarene. Lagutskottets betänkanoe N:o 4.

16 U. B. Prop. N:o 2. Urkund, som af notarie upprättats, ändå att jäf förelegat, ege ej den offentliga trovärdighet, som i 12 omförmäles. 18. Ej må notarie utan laga skäl uppenbara hvad honom i sysslan anförtros, utan så är, att sakegare honom från tystnadsplikt fritagit. Notarie vake ock däröfver, att hos honom anställdt biträde iakttager enahanda förtegenhet. 19. Notarie åligger att föra register, däri hvarje af honom vidtagen notariatåtgärd skall i fortlöpande nummerföljd korteligen antecknas. Till förvaring emottagna handlingar och verkställda växelprotester upptagas likväl icke i förenämnda allmänna register utan, hvardera för sig, i särskilda register. Innan notariatregister får för sitt ändamål begagnas, late notarien detsamma genomdragas och förses med fortlöpande paginering, och varde sidornas antal af vederbörande ordförande i rådstufvurätt eller häradshöfding med dess underskrift och ämbetssigill bestyrkt. Har ställföreträdare tillförordnats att bestrida notaries befattning, skall i det allmänna registret ock angifvas, när ställföreträdaren tillträdt sysslan och när han därmed upphört. 20. Af de notariaturkunder, som äro upprättade i form af protokoll, skall ett exemplar stanna hos notarien och af honom sorgfälligt förvaras. Detta exemplar, som af sakegare icke kan såsom urkund begagnas, bör förses med anteckning att detsamma är arkivexemplar.

17 1907. U. B. Prop. N:o A nämnda äfvensom å det exemplar af urkund, som titt sakegare utgifues, så ock å därefter utfärdade nyexemplar, afskrifter och utdrag af arkivexemplaret skall den nummer antecknas, under hvilkon ärendet är i notariatregistret infördt. Omfattar notariaturkund flere ark eller hör därtill bilaga, varde urkunden med hvad därtill hör genomdragen och förseglad. 21. (21 l mom. 22 ). Notarie skall till sakegare i ärende, som varit föremål för notariatåtgärd, utfärda exemplar af notariaturkund. Har sakegare (utesl.) erhållit sådant exemplar (utesl) skall vidare exemplar däraf icke titt honom etter hans rättsinnehafvare utfärdas, om det framkallar betänklighet från rättslig synpunkt. Af testamente må dock i ingen händelse nyexemplar utfärdas. Sakegare, så ock hans rättsinnehafvare, vare därjämte berättigad att af notarie erhålla afskrift etter utdrag af notariaturkund samt att eljes under notariens uppsikt taga kännedom om dess innehåll. Den, som icke nöjes åt notaries åtgärd uti ärende, som här är nämndt, må däröfver klaga i hofrätten. 22 (21 2 mom.) Visar annan än sakegare eller hans rättsinnehafvare sannolika skäl för att han har berättigadt intresse af att erhålla afskrift eller utdrag af notariaturkund eller eljes få kunskap om dess innehåll, pröfve notarien, huruvida det må ske. Nekar notarien, stånde den missnöjde öppet att klaga däröfver i hofrätten. 23. Aktar domstol nödigt att för prof ning af (utesl,) riktigheten af handling, som af notarie utfärdats, hafva 2

18 U. B. Prop. Nro 2. till hands i dennes förvar befintlig urkund, varde densamma genom notariens försorg domstolen tillhandahållen. 24. I fall arkivexemplaret af (utesl.) urkund (utesl.) gått förlorad eller blifvit skadad, kan af notarie eller behörig offentlig myndighet styrkt afskrift däraf till notarien öfverlämnas för att träda i stället för originalet. Häröfver före notarien protokoll och foge detsamma till afskriften. 25. Har notarie dött eller eljes upphört med sin befattning, anmäle i stad rådstufvurätten och på landet häradshöfdingen därom i hofrätten, hvilken eger sätta notariatets handlingar under vårdnad af annan notarie, rådstufvurätt, häradshöfding eller för sådant ändamål särskildt förordnad person. Varder notarie för viss tid från sysslans utöfning skild, ankomme jämväl å hofrätten att vidtaga enahanda åtgärd. (26 utesl.) 26 (27). Äro visst notariats handlingar af hofrätt satta under vårdnad af annan notarie eller ock af rådstufvurätt eller häradshöfding eller för sådant uppdrag särskildt förordnad person, g alle "beträffande handlingarnas vård och begagnande samt utfärdande af afskrifter och utdrag hvad i denna lag är stadgadt. W (28). Åsidosätter notarie något af hvad honom enligt denna lag åligger eller begår han eljes fel eller försummelse i utöfningen af sin befattning, dömes därför såsom i allmän lag om brott af tjänsteman i tjänsten är stadgadt; ersatte ock skada, som af honom vållats.

19 U. B. Prop. N:o KAP. Om förfarandet vid notariaturkunders upprättande. 28 (29). Notariaturkund, som ej innefattar bestyrkande af afskrift eller af namunderskrift eller annan enkel intygan, varde upprättad i form af protokoll. Då testamente eller annan handling öfverlämnas i notaries förvaring och vård, skall ock däröfver protokoll uppsättas. 29 (30). Notariatprotokoll skall innehålla: 1) ort och tid för förhandlingen; 2) sakegares och annan vid förhandlingen medverkande persons namn, stånd eller yrke och hemvist; 3) sakegares förklaringar, så ock redogörelse i öfrigt för förhandlingen; samt 4) sakegares, medverkande_pmows och notariens namnunderskrift äfvensom den sistnämndes egenskap af notarie så ock aftryck af hans notariatsigill. 30 (31). Varder skrift, som åberopas i sakegares förklaring inför notarie, fogad till. protokollet såsom bilaga, skall skriften betraktas såsom del af protokollet. 31 (32). (Utesl.) Notariaturkund, som ej a/fattats i form af protokoll, skall (utesl.) likväl innehålla ort och dag för urkundens upprättande samt notariens namnunderskrift så ock hans egenskap af notarie äfvensom aftryck af hans notariatsigill. 32 (33). Angående det språk, hvarpå notariaturkund skall utfärdas, gälle hvad beträffande språket för underdomstolen

20 20 MW. U. B. Prop. N:o 2. inom notariatområdet är eller framdeles varder stadgadt. Dock vare notarie berättigad att på sakegarens anhållan upprätta notariaturkund äfven på det inhemska språk, finska etter svenska, som icke är underdomstolens språk. Notariaturkund, som ej har form af protokoll, må på sakegares begäran affattas på annat språk, som notarien behärskar. 33 (34 l mom.). Upprättas notariatprotokoll öfver rättsärende, som enligt lag bör ske skriftligen med vittnen eller angår testamente, skola två ojäfviga vittnen tillkallas. Vid upprättande af öfriga notariaturkunder vare tillkallande af vittnen ej af nöden, där ej sådant önskas af sakegare eller påkallas af hvad i 35 stadgas. 34 (34 2 mom.). Då testamente upprättas, skall i protokollet upptagas notariens och vittnenas intygan, att testamentet gjordes med sundt och fullt förstånd och af fri vilja. I protokollet varde ock antecknadt, att vittnena på en gång närvarit. 35. Finnes sakegare vara döf, stum eller eljes oförmögen att tala och är han ej skrifkunnig, skall ett vittne tillkallas och dessutom en person, för hvilken sakegaren kan göra sig förstådd och som åtnjuter hans förtroende. Är sakegaren blind, varde ock vittne alltid tillkalladt att vid förrättningen närvara. 36. Uppstår hos notarie tvifvel om sakegares behörighet att företaga rättsärende, som är i fråga, eller eljes om dess giltighet, tillkännagifve han sina tvifvelsmål samt anteckne i protokollet jämväl hvad sakegaren härtill genmält.

21 1907. U. B. Prop. N:o Notarie vare pliktig att försäkra sig om att han riktigt uppfattat sakegares vilja samt, där han hyser tvifvel om dennes förmåga att rätt bedöma betydelsen af det ifrågavarande ärendet, lämna honom nödig upplysning. 38. Är sakegare okänd för notarie, bör denne förskaffa sig visshet om hans person och i protokollet angifva, huru det skett. Kan sådan visshet ej vinnas och påyrkas ändock notariens biträde, skall sakförhållandet och hvad till fastställande af den okändes person inlupit i protokollet upptagas. 39. Notariatprotokoll skall, innan det underskrifves, uppläsas för de personer, som närvarit vid dess upprättande, och af samtliga sakegare godkännas; och varde i protokollet antecknadt, att så skett. Vill någon af de närvarande genomse protokollet, må det ej förvägras. Förklarar sakegare, att han ej kan skrifva, varde den förklaring i protokollet upptagen samt vittne för godkännandets och bomärkets bestyrkande tillkalladt. Gäller notariatprotokoll ej rättsärende, ankomme dock å notariens pröfning i hvad mån nu meddelade föreskrifter skola iakttagas. 40. Behärskar notarien icke det språk sakegaren talar, skall därom i protokollet antecknas och (utesl.} tolk tillkallas. Eftergifver sakegaren edsvuren tolks biträde, eller kan sådant icke erhållas, må annan tolk anlitas. Protokollet skall af tolken eller, där sådan ej är tillkallad, af notarien återgifvas å det språk sakegaren användt; och varde i protokollet angifvet, att så skett.

22 U. B. Prop. N:o Notariaturkund så ock anteckning i notariatregister skall affattas tydligt och utan förkortningar. Radering må ej i dem förekomma, ej heller något eljes göras otydligt. Tillägg och ändringar skola antecknas antingen i slutet af urkund eller vid brädden af densamma samt i sistnämnda fall särskildt af sakegare och de medverkande undertecknas. Befinnas tillägg eller ändringar nödiga, sedan urkunden underskrifvits, böra de antecknas efter underskrifterna samt af sakegaren och de medverkande särskildt undertecknas. 42. Exemplar, nyexemplar, afskrifter och utdrag af notariaturkund skola upptaga, åt hvem de utgifvas, jämte ort och dag för utgifvandet, samt undertecknas af notarien och förses med hans notariatsigill. A arkivexemplaret varde, hvarje gång någon af förenämnda handlingar utfärdats, antecknadt, när och åt hvem handlingen utgifvits. 43. Då utdrag ur notariaturkund utfärdas, skola städse sådana delar däraf i utdraget upptagas, som utvisa, att föreskrifna former vid urkundens upprättande iakttagits, samt tillika i utdraget angifvas, att urkunden i öfrigt icke innehåller något, som angår den omständighet utdraget gäller. 44. Bestyrkandet af en afskrifts riktighet skall ske genom en därunder af notarie anbragt anteckuing, som intygar afskriftens enlighet med den handling, från hvilken afskriften är tagen, samt huruvida den förra utgör hufvudskrift eller afskrift.

23 1907. U. B. Prop. N:o Öfverkorsningar, ändringar, raderingar eller andra brister, som förefinnas i den handling, från bvilken afskriften är tagen, skola ock i anteckningen angifvas, där de icke bärröra af uppenbar misskrifning. 45. Riktigheten af namnunderskrift kan af notarie intygas endast när undertecknandet skett i notariens närvaro eller undertecknaren inför honom erkänt underskriften såsom sin. Intyget skall ock angifva den persons namn, stånd eller yrke ocb hemvist, som verkställt eller erkänt underskriften. Är sakegare okänd för notarien, bör i intyget upptagas, huru notarien förskaffat sig visshet om hans person. 46. Vid bestyrkande af namnunderskrift vare notarie ej utan sakegares begifvande berättigad att taga kännedom om handlingens innehåll. Är innehållet för notarien obekant, skall det i intyget angifvas. 4 KAP. Om tillsyn öfver notaries verksamhet. 47. Ä hofrätterne kommer att öfvervaka notariernes verksamhet samt att efter behof i detta afseende anordna inspektion af notariatarkiven. 48. Vid inspektionen (utesl.) vare notarien skyldig att (utesl.) framlägga i hans förvar befintliga handlingar och ^register till påseende; och skall den, som

24 U. B. Prop. N:o 2. inspektionen verkställer, iakttaga sådan hvarom i 18 är stadgadt. förtegenhet, 49. För att befrämja notariatväsendets utveckling och biträda hofrätterne vid handhafvandet af tillsynen öfver notarierne skola notariatkamrar tillsättas genom val bland de notarier, som utöfva sin befattning inom samma hofrätts domkrets. 50. Inom hvarje hofrätts domkrets skall, såsnart där finnes ett tillräckligt antal notarier, inrättas en notariatkammare med säte i den stad, där hofrätten är. Önska notarierne under någon hofrätt tillsätta flere notariatkamrar, må ock det kunna ske. 51. Notariatkammare skall bestå af minst tre medlemmar och nödigt antal suppleanter, hvilka utses för en tid af tre år i sänder. I valet vare samtliga notariatkammaren underlydande notarier berättigade att deltaga. 52. Notariatkammare åligger att hålla tillsyn däröfver, att under den lydande notarier samvetsgrannt uppfylla sina plikter samt undvika allt, som strider mot god ordning och är egnadt att nedsätta notariatståndets anseende; och ege notariatkammare makt att, om notarie häri felat, efter hans hörande tilldela honom offentlig varning (utesl.). Innefattar notaries förseelse tjänstefel och prof vas det ej kunna aflöpa med varning, eller fordras i anledning däraf skadestånd, varde han i hofrätt tilltalad; och ege hofrätten makt att emellertid afhålla notarien från

25 1907. U. B. - Prop. Nio sysslans utöfning till dess öfver honom blifvit slutligen dömdt eller hofrätten annorlunda förordnar. 53. Sakegare, som är missnöjd med notariatkammares beslut, som i 52 namnes, kan inom trettio dagar, efter det beslutet honom meddelades, däröfver skriftligen klaga i den hofrätt, under hvilken notaritkammaran lyder. 54. Notariatkammare ege ock afgöra tvistigheter mellan notarie och den, som honom anlitar, angående ersättning för n^tariatförrättning, när den sistnämnde därtill samtycker, och gånge notariatkammares beslut i sådan fråga till verkställighet såsom skiljedom, hvarom i Utsökningslagen är stadgadt. 5 KAP. Om ersättning för notariatförrättningar. 55. Notarie njute af den, som honom anlitar, godtgörelse för hvad han vid uppdragets fullgörande rätteligen utgifvit, så ock skäligt arfvode enligt taxa, som fastställes af Senaten. Ej må ändring i taxan ske utan notariatkamrarnes hörande. Styrker sakegare i behörig ordning, att han för fattigdom icke kan erlägga notarie tillkommande arfvode, vare notarien skyldig att lämna honom sitt biträde utan arfvode. 56. Hafva flere tagit notaries biträde i anspråk för samma förrättning, svare för ersättningen en för alla och alla för en.

26 U. B. Prop. ff:o Gör sakegare anmärkning mot notaries beräkning af godtgörelse eller arfvode och vill ej öfverlämna åt notariatkammare att bestämma ersättningens belopp, varde det fastsälldt af domstol i notariens hemort. (58 utesl.) 58 (59). Har påbörjad notariatförrättning utan notaries vållande lämnats ofulländad, tillkomme honom, utöfver hvad han för saken utlagt, (utesl.) arfvode, som står i skäligt förhållande till hans arbete. 59 (60). Medför äskad notariatågärd kostnader för notarien, vare han berättigad att fordra lämpligt förskott, innan han skrider till åtgärden. För arfvode och annan godtgörelse, som notarie tillkommer i anledning af notariatförrättning, ege han makt att kvarhålla samtliga handlingar i ärendet, intill dess han får full betalning. 60 (61). Arfvode och annan godtgörelse, som af notarie beräknats, skall antecknas å hvarje af honom upprättad handling. Sådan ersättning gånge till utmätning såsom om expeditionslösen eller annat dylikt är stadgadt. Påstår sakegare vid utmätningen, att ersättningen blifvit för högt beräknad, och vill hafva dess belopp fastställdt af notariatkammare eller domstol, late utmätningsmannen med verkställigheten anstå och förelägge klaganden viss tid att hos utmätningsmannen styrka, att sådan talan blifvit hos vederbörande notariatkammare eller domstol i notariens hemort anhängiggjord, vid äfventyr att utmätningen eljest varder slutförd.

27 1907. U. B. Prop. N:o (62). Närmare föreskrifter angående notariatväsendets genomförande i öfverensstämmelse med denna lag meddelas af Senaten. 62 (63). Denna lag träder i gällande kraft den Preliminärt förslag till Notariattaxa. l x- Notarie kan, enligt hvad i denna taxa föreskrifves, för notariatåtgärd erhålla: 1) arfvode, a) efter värdet af det föremål åtgärden gäller, eller 1)) till visst belopp, eller c) efter den tid, som åtgått till åtgärdens företagande; samt 2) dagtraktamente och resekostnadsersättning. 2. För upprättande af notariaturkund, hvars föremål är till värdet angifvet eller kan ur föreliggande uppgifter därom i penningar uppskattas, skall notaries arfvode beräknas enligt följande grunder: 1) Vid aftal eller testamente om fast eller lös egendom skall, såvidt ej i 3 l punkten annorlunda säges, arfvodet utgå för föremål, hvars värde ej of verstiger 500 mark, med tre mark och, där värdet går öfver 500 mark, men ej öfver 1000 mark, med fem mark samt, om värdet är högre än 1000 mark men ej öfverstiger 3000 mark, med sex till tolf mark. Öfverstiger värdet 3000 mark,

28 U. B. Prop. N:o 2. skall nästnämda arfvode af tolf mark ökas med en mark för hvarje of ver 3000 mark gående fullt belopp af tusen mark till och med 100,000 mark. Stiger värdet därutöfver, ökas arfvodet ytterligare med fem mark för hvarje Öfverskjutande fullt belopp af 10,000 mark. 2) Vid försträckning med eller utan borgen, öfverlåtelse af fordran, öfvertagande af skuld, borgen allena till visst belopp samt i allmänhet vid sådan ensidig viljeförklaring af sakegare, som ej här ofvan i l punkten är nämnd, skall arfvodet efter föremålets värde utgöra en fjärdedel af hvad i l punkten säges, dock ej under två mark och ej öfver trehundra mark. Q ft Arfvode till visst belopp tillkommer notarie för: 1) upprättande af notariaturkund vid testamente angående ovisst eller icke uppgifvet belopp samt vid aftal om torplega, hyra och sytning eller vid borgen till ovisst belopp med tre till tjugufem mark; 2) verkställande af protest med fyra mark; 3) bestyrkande af namnunderskrift, intyg om dagen för uppteende af en skriftlig handling eller däröfver att en person lefver eller annan enkel intygan med en mark femtio penni; 4) bestyrkande af afskrifts riktighet, som omfattar ett ark, med en mark femtio penni och för hvarje följande ark med femtio penni; 5) utfärdande af exemplar, nyxemplar, af skrift dier utdrag af notariaturkund, ehvad urkunden vid samma tillfälle eller tidigare uträttats, med två mark för första arket och med en mark för hvarje af de följande; 6) tillåtelse att taga kännedom örn en hos notarie förvarad urkunds innehåll, då tiden för urkundens upprättande angifves, med en mark och, i annat fall, med två, till fyra mark;

29 1907. U. B. Prop. N:o ) uppläsande af sådan notariaturkunds innehåll med en mark för första arket och med femtio penni för hvarje följande ark; 8) emottagande af testamente till förvaring och vård med fyra till tolf mark och mottagande af annan handling med tre till sex mark; samt 9) utlämnande af förvaradt testamente med fyra mark och af annan handling med två mark. 4. För bouppteckning, arfskifte eller boskifte tillkommer notarie i arfvode från tio till hundra mark. Stiger behållningen i boet, då all gäld och ovissa fordringar af dragas, till 40,000 mark eller mera, njute notarie i arfvode V* procent af behållningen och, där uppteckning och delning af bo ske på en gång, för bägge förrättningarna tillsammans 3 /s procent af behållningen. 5 - För uppgörande af stadgar för bolag, föreningar, anstalter eller stiftelser tillkommer notarie arfvode från -tjugu till tvåhundra mark, samt för förande af protokoll vid bolagsstämmor eller andra möten från tio till femtio mark. 6. För notariatåtgärd, hvilken icke omförmäles i 2, 3, 4 eller 5, eller som i andra fall än i 3 l punkten sagts gäller föremål, hvars värde ej finnes angifvet eller kan behörigen uppskattas, tillkommer notarie arfvode efter den tid, som åtgår till åtgärdens företagande, med fyra mark för första timmen och två mark för enhvar af de följande, ehvad timmen helt och hållet eller delvis tagits i anspråk. I ty fall varde å notariaturkund uttryckligen angifvet, att arfvodet beräknats efter tid. Lagutskottets betänkande N;o 4.

30 U. B. Prop. N:o 2. Vid beräkning af arfvodet skall äfven den tid, som åtgått till åtgärdens förberedande, komma i betraktande. 7 - Tager notariatåtgärd, för h vilken arfvode enligt denna taxa borde utgå efter föremålets värde eller till visst belopp, så lång tid i anspråk, att arfvodet blir högre, om detsamma beräknas efter tid, ege notarien fordra arfvode efter sådan grund, där mera än en timme till åtgärden åtgått. 8 - Företages notariatförrättning annorstädes än å notariens tjänsterum, ege han, utöfver tidigare stadgadt arfvode, uppbära godtgörelse för den längre tid förrättningen till följd där af tager i anspråk efter den i 6 omförmälda grund. Skall förrättning ske på ett afstånd af mer än tre kilometer från notariens tjänsterum, njute han ytterligare dagtraktamente och resekostnadsersättning liksom tjänsteman enligt sjunde klassen i gällande resereglemente.» Eger notariatåtgärd på sakegares anhållan rum mellan klockan åtta på aftonen och klockan åtta på morgonen, vare notarien berättigad till dubbelt arfvode. Lag utskottets betänkande N:o 4.

31 1907. TJ. B. Prop. N:o På grund af hvad i det föregående anförts får Utskottet vördsamt föreslå: att Landtdagen ville i sitt underdåniga svar å den nådiga propositionen anmäla, att Landtdagen icke Jcunnat antaga densamma. Helsingfors den 21 oktober I behandlingen af detta ärende hafva deltagit ordföranden Söderholm samt ledamöterna Cederberg, Gripenberg, Huotari, K. Hämäläinen, L. Ingman, Jalava, Kannisto, Koivisto, Käpy, M. S. Laine, O. F. Laine, Luoma, Mikkola, Myllylä och Tikkanen äfvensom suppleanterna Rantanen och E-ipatti.

32 U. B. Prop. N:o 2. Reservationer. l. Då undertecknade icke kunnat tillmäta de motiv afgörande betydelse, på grund af hvilka Utskottets flertal föreslagit förkastande af lagförslaget, utan tvärtom på de uti motiveringen anförda skäl anse, att lagförslaget, om det antages, till och med redan för närvarande komme att tillgodose ett viktigt samhällsintresse, våga vi föreslå, att Landtdagen uti sin underdåniga svarsskrifvelse ville anmäla, att Landtdagen antagit det uti den nådiga propositionen ingående lagförslaget med särskilda däri vidtagna ändringar j till följd hvaraf lagen komme att erhålla följande lydelse: (Utskottets ofvanstående Helsingfors den 21 oktober Axel Cederberg. förslag}. A. Käpy. A. Gripenberg. A. Luoma. Lauri Ingman. K. Myllylä. Undertecknad har icke deltagit i det beslut, hvarigenom Utskottets flertal afböjt föreliggande lagförslag. Antti Mikkola.

33 1907. U, B, Prop. N:o II. De omständigheter, hvilka i Lagutskottets betänkande anförts till förmån för införandet af ett ordnadt notariatväsende, ådagalägga enligt min mening till fullo önskvärdheten af lagförslagets antagande, hvaremot Utskottets majoritet icke lyckats framhålla något enda bindande skäl för förslagets förkastande. Jag nödgas således mot Utskottets af böj ande beslut nedlägga min reservation. Hvad sedan vidkommer de ändringar Utskottet infört i det förslag till lagtext, som framgått såsom resultat af Utskottets detaljbehandling af ämnet, så har lagförslaget icke förbättrats genom den ändrade grund för upprättandet och utfärdandet af notariaturkunder Utskottet infört, enär densamma icke i samma grad som den nådiga propositionen är egnad att trygga den med notariatinstitutionen afsedda rättssäkerheten. Slutligen har jag icke kunnat biträda det beslut Lagutskottet fattat i fråga om 32 i lagförslaget (33 enligt propositionen), hvarest stadgas om det språk, hvarå notarie vore skyldig att upprätta urkunder. Om i ett tvåspråkigt land som vårt notariatinstitutiouen skall förmå fullt förverkliga det med densamma afsedda syftemålet, bör den enskilde vara berättigad att få de urkunder, notarie upprättar, affattade på det språk han använder eller önskar. Att såsom Utskottet i detta afseende referera till gällande lagstiftning angående tjänstemännen, synes mig icke vara lämpligt, såväl med hänsyn till dess administrativa natur, som emedan notarierne icke äro i samma ställning som statens tjänstemän utan endast med offentlig trovärdighet beklädda biträden åt den enskilde. På of v an i korthet framhållna skäl får jag vördsamt hemställa: att Landtdagen ville, med förkastande af Lagutskottets betänkande, ingå i pröfning

34 U. B. Prop. N:o 2. af lagförslaget samt i sådant afseende återförvisa ärendet till Lagutskottet med uppdrag att omarbeta kap. 2 och 3 enligt samma grunder, som den nådiga propositionen innehåller; samt att 32 i den Lagutskottets betänkande bifogade lagtexten blefve godkänd i enlighet med motsvarande paragraf enligt propositionen. Helsingfors den 21 oktober Karl Söderholm. Helsingfors Huvudstadsbladets Nya Tryckeri.

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. - Landtd. Sv. - Prop. N:o 13. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition, innehållande förslag till lag angående brandstodsföreningar. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 S:tMichel. Djurskyddsföreningen i S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 ' I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senats för Finland: resolution i anledning af en för Generalmajoren li,. Savander,

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o lt. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till bestridande af landtdagskostnader. Stormäktigste, flllernådigste

Läs mer

FÖRHANDLINGS- ORDNING

FÖRHANDLINGS- ORDNING FÖRHANDLINGS- ORDNING Huvudavtalet, som träffades 1957 mellan SAF och PTK och som sen antagits av Sif och respektive arbetsgivarförbund, upphörde, efter uppsägning, att gälla 1976. Dock är parterna överens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande Utfärdad den 29 november 2018 Publicerad den 4 december 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen (1999:116)

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

STADGAR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA <I^M^ FÖR af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse. LOVISA ~()Btr» 1897

STADGAR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA <I^M^ FÖR af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse. LOVISA ~()Btr» 1897 STADGAR FÖR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA mcd den ändrade lydelse af 2, som enligt resolution af den 2 Januari 1897 af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse.

Läs mer

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de Stadgar för Fruntimmers förening till kristelig vård om de rattige i Uleåborgs stad. * * Föreningens ändamål är att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

STADGAR FINSKA FÄLTRIDTKLUBBEN FÖR ANTAGNA DEN 28 MARS 1920.

STADGAR FINSKA FÄLTRIDTKLUBBEN FÖR ANTAGNA DEN 28 MARS 1920. STADGAR FÖR FINSKA FÄLTRIDTKLUBBEN ANTAGNA DEN 28 MARS 1920. HELSINGFORS. u»aa Åb, öflund & Petteruon, Bok. och. Stentrycken. STADGAR FÖR FINSKA FÄLTRIDTKLUBBEN i. Finska som utgör en sammanslutning av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande Lag (SFS 1999:116 om skiljeförfarande Skiljeavtalet 1 Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om får genom avtal lämnas till avgörande av en eller flera skiljemän. Ett sådant avtal kan avse

Läs mer

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen,

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen, Stadgar för Fruntimmers-förening till kristelig vård om de fattige i Uleåborgs stad. i. Föreningens ändamål är, att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 1 Bolagets firma Bolagets firma är AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag. 2 Styrelsens

Läs mer

UaFS Blad 1 STADGAR FÖR STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM. 1 Stiftelsens benämning och ändamål

UaFS Blad 1 STADGAR FÖR STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM. 1 Stiftelsens benämning och ändamål Blad 1 STADGAR FÖR STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, med ändring den 12 december 1995, 263 samt anmälningsärende den 8 september 2004, 161, med ändring den 15 januari

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2015:1 Nr 1 Överenskommelse med Danmark, Finland, Island och Norge om ändring av konventionen med Finland, Danmark,

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om tillämpning av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor; SFS 2002:543 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010 20.4.2011 Publikationens titel Det nationella genomförandet av en europeisk övervakningsorder Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av en europeisk

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB Antagen 2014-03-27 Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för styrelsen i Svensk Privattandvård Aktiebolag ( Bolaget ), har upprättats som ett komplement

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20); SFS 2002:595 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor;

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor; Stadgarför Djurskyddsföreningen i Åbo. fastställda af Kejs. Senaten d. 31 Maj 1871.. 1. Föreningens syftemål är dels i allmänhet att. verka för en skonsam och mild behandling af djuren, dels ock särskild!

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,

Läs mer

Medlem, som vill utträda ur Karlstads Simsällskap, gör anmälan därom till styrelsen, och är därmed skild från Karlstads Simsällskap.

Medlem, som vill utträda ur Karlstads Simsällskap, gör anmälan därom till styrelsen, och är därmed skild från Karlstads Simsällskap. 1 STADGAR FÖR KARLSTADS SIMSÄLLSKAP Godkända vid årsmöte den 15 mars 2018 Karlstads Simsällskap stiftat den 26 juni 1923 har till ändamål att genom utövning av simidrott verka för höjande av medlemmars

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om företagssanering

Lag. om ändring av lagen om företagssanering Lag om ändring av lagen om företagssanering I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om företagssanering (47/1993) 91 och 100 a, av dem 100 a sådan den lyder i lag 138/2004, ändras 8 1 mom., 21

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Erkännande och verkställighet av beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser; SFS 2011:111 Utkom från trycket den 22 februari 2011 utfärdad den 10 februari 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

BOLAGSORDNING. för. ASSA ABLOY AB (org nr ) Bolagets firma är ASSA ABLOY AB. Bolaget är publikt (publ).

BOLAGSORDNING. för. ASSA ABLOY AB (org nr ) Bolagets firma är ASSA ABLOY AB. Bolaget är publikt (publ). BOLAGSORDNING för ASSA ABLOY AB (org nr 556059-3575) Bolagets firma är ASSA ABLOY AB. Bolaget är publikt (publ). 1 Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholms kommun, Stockholms län. 2 3 Föremålet för bolagets

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012 14.12.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av tolkningsdirektivet Tolkningsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen 74/2012

Läs mer

Stadgar. för. Velocipedklubb. Helsingfors HELSINGFORS HUFVUDSTADSBLADETS NYA TRYCKERI.

Stadgar. för. Velocipedklubb. Helsingfors HELSINGFORS HUFVUDSTADSBLADETS NYA TRYCKERI. Stadgar för Helsingfors Velocipedklubb. HELSINGFORS 1897. HUFVUDSTADSBLADETS NYA TRYCKERI. I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senats för Finland resolution i anledning af en till Kejserliga Senaten

Läs mer

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av

Läs mer

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 I enlighet med Riksdagens beslut stadgas: 1 Beträffande uppfinning, som gjorts av person i annans tjänst, arbetstagare, och som är patenterbar

Läs mer

2 Nämnder och samrådsorgan

2 Nämnder och samrådsorgan HANDBOK - ALLMÄN 1 (5) Dokumentidentifiering Kf 2003-01-30, 6 Gäller från och med 2003-02-01 Godkänd av, datum Socialchef, 2008-09-xx Rutinansvarig Socialchef 2 Nämnder och samrådsorgan 2.1 Nämndsreglemente

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Hyresförhandlingslag (1978:304)

Hyresförhandlingslag (1978:304) Hyresförhandlingslag (1978:304) Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1978:304 Datum: 26 januari 2010 Inledande bestämmelser 1 Förhandling om hyresförhållanden i fråga om bostadslägenheter

Läs mer

Gamlakarleby Velociped Klubb.

Gamlakarleby Velociped Klubb. Stadgar för Gamlakarleby Velociped Klubb. Gamlakarleby, tjanilakarloby Tidnings tryckeri, 189(i. Till medlem af Gamlakarleby Velociped Klubb kallas Gamlakarleby, den. Ä Klubbens vägnar: Ordförande. Sekreterare.

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

STADGAR OCH REGLEMENTEN

STADGAR OCH REGLEMENTEN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS STADGAR OCH REGLEMENTEN ANTAGNA DEN 22 MAJ 1906 STOCKHOLM 1906 ISAAC MARCUS' BOKTR.-AKTIEBOLAG Artikel I. Om sällskapets syftemål och sammansättning. 1. Svenska Läkaresällskapet,

Läs mer

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening Stadgar för Ekerö-Väsby Samfällighetsförening Antagna vid ordinarie stämma den 21 oktober 1974, utom 3 vilken har ändrats och antagits vid ordinarie stämma den 25 februari

Läs mer

18 Lag (1978:880) om betalningssäkring. tullar och avgifter. Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79

18 Lag (1978:880) om betalningssäkring. tullar och avgifter. Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79 Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79 18 Lag (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:649 Inledande bestämmelser 1 För att säkerställa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Bilaga 5 till protokoll fördt vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens möte den 23 och 24 febr F Ö R S L A G

Bilaga 5 till protokoll fördt vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens möte den 23 och 24 febr F Ö R S L A G Bilaga 5 till protokoll fördt vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens möte den 23 och 24 febr. 1912 F Ö R S L A G T I L L S T A D G A R F Ö R SVENSKA PAPPERS- och CELLULOSAINGENIÖRSFÖRENINGENS

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOLAGSORDNING FÖR VÄSTERVIK BIOGAS AB Fastställd av kommunfullmäktige 2008-02-28, 13 1 Bolagets firma Bolagets firma är Västervik Biogas AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård FÖRFATTNING 2.12 Fastställda vid ordinarie föreningsstämma 1999-06-22 Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård 1 Föreningens firma är Staffanstorps Företagshälsovård Ekonomisk förening. Föreningens

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

REGLEMENTE. Brandkåren Norra Dalarna

REGLEMENTE. Brandkåren Norra Dalarna REGLEMENTE Brandkåren Norra Dalarna Sida 2(9) Mora 2018-10-30 Reglemente Brandkåren Norra Dalarna Fastställd: Kommunfullmäktige i Leksand 2018-10-16 8 Kommunfullmäktige i Mora 2018-09-17 65 Kommunfullmäktige

Läs mer

Rättegångsbalk (1942:740) [Fakta & Historik] SFS 1942:740 Källa: Rixlex. Utfärdad: 1942-07-18 FÖRSTA AVDELNINGEN. Uppdaterad: t.o.m.

Rättegångsbalk (1942:740) [Fakta & Historik] SFS 1942:740 Källa: Rixlex. Utfärdad: 1942-07-18 FÖRSTA AVDELNINGEN. Uppdaterad: t.o.m. SFS 1942:740 Källa: Rixlex Utfärdad: 1942-07-18 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:401 Rättegångsbalk (1942:740) [Fakta & Historik] FÖRSTA AVDELNINGEN Om domstolsväsendet 1 Kap. Om allmän underrätt 1 Tingsrätt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

(2) Socialnämnden ("Licenstagaren ) Adress: Telefax: Kontaktperson: E-postadress: LICENSAVTAL

(2) Socialnämnden (Licenstagaren ) Adress: Telefax: Kontaktperson: E-postadress: LICENSAVTAL Mellan (1) Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm ("Socialstyrelsen") Telefax: 075-247 31 62 Kontaktperson: Katarina Munier E-postadress:katarina.munier@socialstyrelsen.se (2) Socialnämnden ("Licenstagaren

Läs mer

3 Grunderna för förvaltningen Samfälligheten ska förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

3 Grunderna för förvaltningen Samfälligheten ska förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål. STADGAR för Bärnstenens samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning ska gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar.

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

1908. Motionsbet. N:o 2.

1908. Motionsbet. N:o 2. 1908. Motionsbet. N:o 2. Lagutskottets betänkande N:o 4 i anledning af motion och petitionsförslag om giltigheten af äktenskap, som ingåtts utom landet. I af seende å beredning har Landtdagen till Lagutskottet

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden Std.1 ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995 Sammanträden och behandling av ärenden 1 Reglering av fullmäktiges verksamhet 2 Bildande av fullmäktigegrupper

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om verkställighet av frivårdspåföljder; SFS 1998:642 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Villkorlig

Läs mer

RP 214/1995 rd. Lag. om ändring av adoptionslagen

RP 214/1995 rd. Lag. om ändring av adoptionslagen RSv 6996 rd - RP 24/995 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lag om ändring av adoptionslagen Till 995 års riksdag har överlämnats regeringens proposition nr 24/995 rd med förlag

Läs mer

Stadgar för GRIPEN PK

Stadgar för GRIPEN PK Stadgar för GRIPEN PK 1 - Uppgift GRIPEN PK (pistolklubb), nedan kallad föreningen, som är opolitisk, har till uppgift att till gagn för landets försvar verka för höjande av skjutskickligheten med pistol,

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING

STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING Antagna vid ordinarie föreningsmöte den 16 mars 1970. Ändrade vid ordinarie föreningsmöte den 9 december 1999. Nuvarande lydelse beslutad för andra gången

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 november 2003 Ö 1162-02 KLAGANDE CC Ombud: advokaten CML MOTPART Dödsboet efter BH Dödsbodelägare: AMW Ombud: jur. kand. HW SAKEN Förordnande

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken Lag (1964:163) om införande av brottsbalken 1 [1601] Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken ([1001] o.f.) skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft

Läs mer

Stadgar för Risö samfällighetsförening

Stadgar för Risö samfällighetsförening 1 Stadgar för Risö samfällighetsförening Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla i den mån inte

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 20. Finlands Landtdags underd å n i g a svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående kommunikationsfonden. Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

BOLAGSORDNING. för. ASSA ABLOY AB (org nr ) Bolagets firma är ASSA ABLOY AB. Bolaget är publikt (publ).

BOLAGSORDNING. för. ASSA ABLOY AB (org nr ) Bolagets firma är ASSA ABLOY AB. Bolaget är publikt (publ). BOLAGSORDNING för ASSA ABLOY AB (org nr 556059-3575) Bolagets firma är ASSA ABLOY AB. Bolaget är publikt (publ). 1 Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholms kommun, Stockholms län. 2 3 Föremålet för bolagets

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. Nyckelord Vård oberoende av den åtalades vilja, verkställighet av påföljder, rättspsykiatrisk vård

PRESENTATIONSBLAD. Nyckelord Vård oberoende av den åtalades vilja, verkställighet av påföljder, rättspsykiatrisk vård PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Vårdpåföljdsarbetsgruppen Orförande Katariina Jahkola Sekreterare Sanna

Läs mer

3 Styrelse Föreningens styrelse har sitt säte i Stockholm.

3 Styrelse Föreningens styrelse har sitt säte i Stockholm. 1 STADGAR för PATIENTFÖRSÄKRINGSFÖRENINGEN fastställda av regeringen den 19 december 1996 med ändringar fastställda av regeringen den 30 maj 2002, 8 september 2011, den 25 april 2013. 1 Namn och ändamål

Läs mer

Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening

Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening Stadgar för 101net Käglinge Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2008:153 Utkom från trycket den 22 april 2008 utfärdad den 10 april 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 1999:84 Utkom från trycket den 16 mars 1999 utfärdad den 4 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING. Föreslagna nya stadgar of. Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening. 1 Namn

STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING. Föreslagna nya stadgar of. Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening. 1 Namn STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING Nuvarande 1 Namn Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

Namn och ändamål. Medlemskap. Besittningsrätt

Namn och ändamål. Medlemskap. Besittningsrätt Stadgar för Bostadsföreningen Söderbo utan personlig ansvarighet 1994-04-24 2004-05-16: ändring 5 andra stycket 2005-05-26: Nytt stycke tillagt till 5 angående överlåtelseavgift och pantsättningsavgift

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2016:37 Utkom från trycket den 16 februari 2016 utfärdad den 4 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

BOLAGSORDNING för AFA Livförsäkringsaktiebolag ( ) beslutad vid extra stämma den 3 april 2017

BOLAGSORDNING för AFA Livförsäkringsaktiebolag ( ) beslutad vid extra stämma den 3 april 2017 BOLAGSORDNING för AFA Livförsäkringsaktiebolag (502000-9659) beslutad vid extra stämma den 3 april 2017 1 Bolagets firma är AFA Livförsäkringsaktiebolag. 2 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att

Läs mer