Obesvarade frågor samt yttrande av Swecos avgränsningsrapport per

Transkript

1 Gullviks Villaägarförening Föreningen som ser till dina intressen Till / to: Malmö Miljöförvaltning Från / from: Gullviks Villaägarförening Box Malmö DATUM / DATE VÅR REF / OUR REF ER REF / YOUR REF SIDOR / PAGES Silvervik Avgränsningsrapport 21/3 / öppna frågor 1(10) Obesvarade frågor samt yttrande av Swecos avgränsningsrapport per Transparens och tilltro Att konsulten Swecos och Miljöförvaltningens hantering av giftskandalen på Gullvik följer en vedertagen arbetsmodell och att allt arbete är transparent och kvalitetssäkrat, är för de flesta en självklarhet. Hur detta dock fungerar i verkligheten är en helt annan fråga och detta måste nu upp på agendan. Naturvårdsverket påpekar i sin rapport 5664 från 2007 "Transparens i riskkommunikationen innebär att det skall vara möjligt att följa de olika stegen i processen och förstå vilka överväganden och ställningstaganden som gjordes. Det kan nämligen vara förödande för tilliten om någon intressent får för sig att delar av processen mörkas och att vissa hålls utanför." I rapporten Riskbedömning av förorenade områden - En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning fortsätter Naturvårdsverket 2009 med (a) Genom hela riskbedömningsprocessen, oavsett om det är en förenklad eller fördjupad riskbedömning, bör de olika stegen dokumenteras. metodik, underlagsdata, valda parametrar i beräkningar, bedömningar och antaganden som har gjorts bör motiveras väl och redovisas. Det utgör grunden för att kunna fatta välgrundade beslut om hur man ska hantera ett område med avseende på hälso- och miljörisker och behov av riskreduktion. Genom noggrann och tydlig dokumentation blir riskbedömningen transparent och går att följa även för dem som inte har deltagit i arbetet. Gullviksborna har genom Gullviks Villaägarförening i 7 år påpekat vikten av att Miljöförvaltningen tillser att det hålles en öppen dialog mellan alla parter. Naturvårdsverket skriver i sin rapport 5664 "Effektiv kommunikation bygger på att man tidigt tar med de olika intressenterna i processen. För att upplevas som trovärdig när man informerar om riskerna i projektet krävs det dessutom att man lyssnar och försöker skapa dialog." Trots ovan deklarationer har realiteten visat hur långt ifrån varandra parterna står även i det mest elementära, t.ex. då det gåller frågan om huruvida Naturvårdsverkets riktlinjer följes eller ej. Ett otal gånger har föreningen ställt konkreta frågor till Miljöförvaltningen rörande tillsynen och i de flesta fall antingen fått ett extremt svävande svar eller helt enkelt att man vägrar låta Gullviksborna ta del av det underlag som konsulten har. Det senare alternativet har Miljöförvaltningen motiverat med att den inte har behov av underlaget och att Gullviksborna därmed inte har rätt att begära ut denna information.

2 Sida 2(10) (b) Några konkreta exempel rör Swecos redovisning av gjorda provtagningar i området. Då vi talar om knappt analyser erhåller konsulten alla analyssvar i Exceltabeller, som är lätt överskådliga. Då föreningen bett om att få ta del av detta material har Miljöförvaltningen vägrat med hänvisning till att detta inte behövs. Notera att SGI liksom föreningen påpekat att en sammanställning är nödvändig innan en avgränsning kan göras, vilket framgår av Miljönämndens föreläggande mot Bayer där följande anges "Materialet är idag också även sådan mängd att det blir svåröverskådligt dels utan en bra sammanställning och visualisering av uppmätta halter i höjd- och djupled, dels pga avsaknaden av analysresultat inom vissa delar av undersökt område. SGI skriver dock i sin rapport att man före avgränsning bör strukturera och sammanställa utförda undersökningar på ett överskådligt sätt. Även Gullviks villaägarförening har påtalat att underlaget är svåröverskådligt. Miljönämnden kan enligt 26 kap 21 miljöbalken ålägga verksamhetsutövaren att inkomma med detta material om nämnden finner att behovet finns. Miljönämnden ser det som en självklarhet att en sådan sammanställning görs före en slutgiltig presentation av föroreningssituationen på Gullvik." (c) Vid ett informationsmöte på Miljöförvaltningen begärde en av föreningens kemister under en frågestund att få ta del av Swecos s.k. kromatogram där alla föroreningar framgår, inte bara de som man väljer att redovisa. Konsulten svarade blankt nej och Miljöförvaltningen hade inget behov av detta material heller. Den högt ansedde forskaren påpekade då att detta är en skandal och omöjliggör för både Gullviksborna och Miljöförvaltningen att undersöka om konsultens slutsatser är korrekta utan att få något riktigt svar. (d) Nu senast i mars bad föreningen Miljöförvaltningen tillse att Sweco låter de boende ta del av labbens originalrapporter. Som svar gav Miljöförvaltningen svaret "Ni har enligt mina noteringar fått de senaste handlingarna i ärendet, om de de tabeller och analysrapporter ni söker har kommit in till Miljöförvaltningen finns ska de finnas bland dessa handlingar." För flera år sedan bifogade Sweco en sammanställning i tabellformat, men har efter detta inte längre ansett att vi behöver kunna göra en egen bedömning och inte heller har Miljöförvaltningen efterfrågat detta material. Alternativt skulle konsultens eller Miljöförvaltningens undfallenhet kunna tolkas som att alltför många av konsultens slutsatser skulle kunna ifrågasättas och detta måste undvikas till varje pris. I vilket fall är konsultens miljöutredning respektive Miljöförvaltningens tillsyn stick i stäv med Naturvårdsverkets riktlinjer. Naturvårdsverket anger i en rapport från 2011 (e) "Relationshandlingar som upprättats måste också bevaras för framtiden, åtminstone genom att de redovisas till länsstyrelsen och/eller Naturvårdsverket, även i digitalt format." Därmed bör Miljöförvaltningen tillse att ovan begärt underlag skickas till Länsstyrelsen. Fråga 1: Kommer Miljöförvaltningen att tillse att riskbedömningsprocessen hanteras enligt riktlinjerna under punkt (a) ovan och ta initiativ till en förtroendeskapande dialog med Gullviksborna och dess företrädare? Fråga 2: Kommer Miljöförvaltningen att tillse att föreningen snarast får ta del av analyssvar i Excelformat och kromatogram eller åtminstone tillse att detta material redovisas för Länsstyrelsen? Om inte begär föreningen att Miljöförvaltningen tydligt förklarar hur man kommit fram till sitt ställningstagande om att denna information inte behövs och hur den i övrigt kan kontrollera att Swecos bedömningar är riktiga. Se punkterna (b) och (c) ovan.

3 Sida 3(10) Fråga 3: Av Miljöförvaltningens svar gällande labbens analysrapporter får man lätt intrycket att Miljöförvaltningen inte vet om huruvida den fått ta del av originalrapporterna eller inte, vilka behövs för att en egentlig miljötillsyn skall fungera. Föreningen har ännu inte fått ta del av dessa och begär att de utan ytterligare dröjsmål tillsändes via mail. Se punkt (d) ovan. Kvalitetssäkring Gällande kvalitetssäkring anger Naturvårdsverket i "Vägledning för riskbedömning av förorenade områden" (f) "När kvaliteten på en riskbedömning och rimligheten i platsspecifika riktvärden skall bedömas är det viktigt att studera de inventerings- och fältundersökningsresultat som beräkningarna och riskbedömningen baseras på, som t.ex.: Hur bra är dokumentationen för olika tidsperioder och verksamheter? Hur bra är informationen om kemikalie- och avfallshanteringen? Har rätt ämnen i mark, sediment och vatten analyserats? Har rätt områden provtagits och på relevanta djup? Har tänkbara spridningsvägar utretts tillräckligt? Hur säker är bedömningen av föroreningens utbredning i mark, sediment och vatten? Kan föroreningar förekomma på ställen som inte kunnat undersökas t.ex. under byggnader?" Fråga 4: Hur har Sweco resonerat kring respektive frågeställning under punkt (f)? Överlag då det gäller kvalitetssäkring kan detta begrepp sammanfattas med följande stolpar Kvalitetsplan (g) "En kvalitetsplan bör alltid upprättas inför en miljöteknisk undersökning, där man tydligt definierar datakvalitetsmålen, genomförandet av provtagningsprogrammet, rutiner för provtagning/provhantering, dokumentation m.m." ("Rätt datakvalitet - Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska undersökningar") Fråga 5: Föreningen ber Miljöförvaltningen att den mailar en kopia av använd kvalitetsplan. Om denna inte finns ber föreningen Miljöförvaltningen tydliggöra för hur den resonerat kring behovet av en sådan. Representativitet (h) I "Vägledning för riskbedömning av förorenade områden" framgår det att det är mycket viktigt att kontrollera provernas representativitet. Naturvårdsverket skriver "Det är viktigt att dokumentera hur man beräknar den representativa halten, vilket område den representerar samt grunderna för valet. Detta gäller både långtidsrisker och akuta risker." SGI påpekade 2010 "SGI menar att en brist i själva riskbedömningen är att man inte definierar den representativa halten. Detta begrepp är centralt i Naturvårdsverkets nya vägledningsmaterial (NV rapport 5976a och 5977b)."

4 Sida 4(10) Naturvårdsverket påpekar i "Rätt datakvalitet - Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska undersökningar" "På grund av jordars heterogenitet är ett enskilt jordprov vanligtvis endast representativt för den aktuella provpunkten." Kemakta ifrågasatte 2010 Miljöförvaltningens avgränsningskriteria med "Föroreningsbilden kring en verksamhet av den typ som förekommit på platsen är ofta mycket komplex. Spill av föroreningar har skett i samband med tillverkning, men även att man gjort sig av med olika typer av avfall eller annat förorenat material. Detta innebar att förorening kan påträffas på olika ställen på verksamhetsområdet eller dess omgivning. Efter det att verksamheten lades ned har området bebyggts, vilket innebär att massor flyttats och blandats om. Det går därför inte att säga att föroreningen är avgränsad genom att man påträffat enstaka rena punkter i utkanten." Miljöförvaltningen svarade att Kemaktas yttrande inte tillför något nytt i detta ärende och hänvisade till det befintliga föreläggandet mot förorenaren. Fråga 6: Föreningen ber Miljöförvaltningen tillse att konsulten redogör för den representativa halten för alla ämnen som hanterats på Gullvik samt att Miljöförvaltningen visar vilka åtgärder som vidtagits gällande detta efter SGIs kritik Fråga 7: Hur har Miljöförvaltningen resonerat kring avgränsningskriterierna med tanke på att både Naturvårdsverket och Kemakta (punkt h) påpekar att en förorening inte är avgränsad bara för att det finns 2 provpunkter bortom den förorenade med en halt under det platsspecifika riktvärdet? Föreningen ber Miljöförvaltningen att kommentera Kemaktas yttrande i denna fråga och visa på vetenskapliga fakta mot detta yttrande. Osäkerhet (i) Naturvårdsverket anger i sin rapport från 2011 "Osäkerheter kanske kan vara acceptabla ibland men det krävs i så fall att riskerna kan kvantifieras och vägas mot kostnader för vidare utredningar och fördröjningar. Osäkerheter måste vidare kommuniceras med länsstyrelsen och Naturvårdsverket." Miljöförvaltningen skriver 2009 "Så som Mark Elert påpekar i sin granskning (bilaga 2 och 3) är det lämpligt att förtydliga osäkerheten i framtagna föroreningsmängder och volymer av de massor som är förorenade. Det bör därför göras ett förtydligande i hur volymerna som är förorenade har tagits fram. Miljöförvaltningen kan inte utifrån redovisade data utläsa hur många kubikmeter jord en provtagningspunkt bidrar med i beräkningen av massor. Vidare framgår det inte om bidraget är olika om det är en solitär provtagningspunkt som påvisats vara förorenad eller om det är en provtagningspunkt som t.ex. ligger i ytterkanten av ett förorenat område med avseende på en specifik förorening." Sweco svarade att konsulten inte avser att kvantifiera osäkerheterna förrän an avgränsning av föroreningarna är gjorda. Fråga 8: Föreningen ber Miljöförvaltningen redogöra för hur riskerna för osäkerheter har kvantifierats och hur man resonerat kring respektive osäkerhet.

5 Sida 5(10) Fråga 9: Har dessa risker kommunicerats med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket? Föreningen ber i sådant fall att få ta del av detta. Om inte ombedes Miljöförvaltningen tydliggöra varför man avvikit från Naturvårdsverkets riktlinje. Validitet och mätdata (j) Definitionen av validitet är "att man verkligen mäter det man vill mäta". Naturvårdsverket påpekade redan 2006 "Dataunderlaget för praktiskt taget alla grupper organiska ämnen är bristfälligt och stora insatser krävs för att ta fram kompletterande dataunderlag." SGI påpekade 2010 i sin skrivelse till Miljöförvaltningen att miljömyndigheten i Canada begär att konsulterna använder minst 10 datapunkter vid statistisk bearbetaning och påpekar Det dataunderlag som SWECO använder är i underkant, vilket man också påpekar. Naturvårdsverket anger 1996 "Vid utvärdering av mätdata bör en bedömning av deras tillförlitlighet göras innan bearbetning i form av statistiska analyser m.m. påbörjas. Under förutsättning att antalet mätvärden inte är för få kan man med enkla statistiska spridningsmått som medelvärde (alternativt median) och varians kvantifiera variationen i mätdata. Med hjälp av geostatistisk analys, d.v.s. variogramanalys, kriging och betingad simulering, kan förutom variationen även föroreningsgraden mellan provpunkter uppskattas förutsatt att mätdata uppvisar en god korrelationsstruktur." Naturvårdsverket anger dessutom (k) "Rätt datakvalitet är ett överordnat begrepp som anger att mätningar och mätdata skall uppfylla i förväg angivna och till undersökningens syfte väl avpassade krav beträffande ursprung, representativitet, relevans, precision, riktighet, fullständighet, jämförbarhet och dokumentation. Frågan om datakvalitet är viktig för själva beslutsprocessen och för beslutens ekonomiska och miljömässiga konsekvenser." (l) "För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Fråga 10: Vilka åtgärder har Miljöförvaltningen vidtagit för att erhålla ett godtagbart dataunderlag med tanke på att Naturvårdsverket 2006 påpekat att dataunderlaget är bristfälligt för alla organiska ämnen? Fråga 11: Begär Miljöförvaltningen liksom sina kolleger i Canada att konsulten vid statistiska utvärderingar använder minst 10 datapunkter? Om inte ber föreningen Miljöförvaltningen tydliggöra varför detta inte är nödvändigt. Fråga 12: Vilken bedömning har gjorts av tillförlitligheten hos använda mätdata? Fråga 13: Vilka krav gällande rätt datakvalitet har Miljöförvaltningen ställt på konsulten och var anges dessa? Fråga 14: Hur har Miljöförvaltningen tillsett att inventeringen har hög validitet (punkt l)?

6 Sida 6(10) Kompetens Naturvårdsverket påpekar (m) "Kvalitetssäkringen kräver tydlighet i redovisningar - En viktig del i kvalitetssäkringen är att alla beräkningsresultat kan verifieras utifrån redovisade uppgifter. Författarna rekommenderar att riskbedömningar av större marksaneringsprojekt genomgår oberoende expertgranskning. I rapporten "Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord" påpekar Naturvårdsverket "Det bör också nämnas att betydelsen av att använda expertbedömningar och fler bevislinjer (lines of evidence ) än bara halter i jorden är viktigt för en komplett utredning och riskbedömning." Fråga 15: Varför har Miljöförvaltningen inte tillsatt en oberoende expertgranskning med kemikompetens av konsultens riskbedömning? Fråga 16: Hur har Miljöförvaltningen resonerat kring behovet av fler bevislinjer (punkt m)? Inventering och historik (n) Naturvårdsverket påpekar vidare risken för att bristfällig bakgrundsinformation skadar tillförlitligheten i provtagningen genom "En dåligt genomförd bakgrundsundersökning eller en bristfällig bakgrundsinformation kan allvarligt påverka tillförlitligheten i den efterföljande undersökningsfasen genom olämplig placering av provtagningspunkter, olämpliga analysparametrar m.m. Genom att utarbeta checklistor där nödvändig bakgrundsinformation specificeras minskar risken att missa viktig information." Naturvårdsverket påpekar i "Vägledning för riskbedömning av förorenade områden" "För att bedöma hälso- och miljörisker inom förorenade områden samt för att beräkna platsspecifika riktvärden i mark är det mycket viktigt att ha ett bra underlagsmaterial. Generellt gäller att ju mer information och data man har ju säkrare blir riskbedömningen. Underlagsmaterial som behövs för att göra en riskbedömning är: Inventering av verksamheter och omgivningsförhållanden Fältundersökningar" Naturvårdsverket skriver i samma rapport (o) "Inventeringsdelen i en miljöteknisk markundersökning är av stor vikt för att få en uppfattning om föroreningssituationen (t.ex. typ av föroreningar, kemikaliehantering, avfallshantering) samt tänkbara utsläppsområden och spridningsvägar. Resultaten från inventeringen ligger till grund för provtagnings- och analysstrategier samt utgör ett underlag för riskbedömningen." "Vilka data och den omfattning på fältundersökningar som erfordras för en riskbedömning och för beräkning av platsspecifika riktvärden beror på typ av förorening, föroreningens utbredning och tänkbara spridningsvägar, men även på syftet med riskbedömningen och de krav som ställs på säkerhet i riskbedömningen, se vidare kap 6." I sin rapport från 2011 "Rapport rörande erfarenheter från ett urval av de efterbehandlingsprojekt som har genomförts med statliga medel " påpekar Naturvårdsverket

7 Sida 7(10) "Det är viktigt att ha rätt fokus från början i undersökningarna och att man gör en riskanalys i tidigt skede angående tänkbara problem. En grundlig historisk inventering är viktigt för att komma in rätt i projektet. Man måste avsätta tid och resurser för avgränsning av föroreningsutbredning i samtliga medier med avseende på alla tänkbara föroreningstyper senast i huvudstudieskedet. Betongkonstruktioner under markytan behöver uppmärksammas i ett tidigt skede. Kostnader för utökade undersökningar måste ställas i relation till osäkerheternas konsekvenser i entreprenadskedet." Härvid är det viktigt att ha ett brett analysprogram så att ingen förorening missas. Ibland har man missat t.ex. trikloretylen och dioxiner. En erfarenhet från flera projekt är att det är viktigt att föroreningsutbredningen med avseende på alla tänkbara föroreningar i samtliga medier avgränsas i huvudstudien. Det är olämpligt att låta projekt gå in i åtgärdsramen före det att förorenings-, spridnings- och riskbilden är tillräckligt utredda eftersom det finns exempel på att det kan leda till stora fördyrningar i åtgärdsskedet. Utredningskostnaderna är förhållandevis små jämfört med de stora konsekvenser i form av kostnader och tidsförskjutningar som kan uppstå i åtgärdsskedet vid en bristfällig utredning." Fråga 17: Hur har Miljöförvaltningen säkerställt att bakgrundsinformationen om Gullviks verksamhet är komplett? Fråga 18: Vilka åtgärder har Miljöförvaltningen vidtagit med anledning av att konsulten inte redovisat verksamheter som oljeraffinaderi och impregneringsanstalt och som framkommit av föreningens information 2011? Föreningen ber Miljöförvaltningen att tydliggöra hur man resonerat kring detta? Fråga 19: Har Miljöförvaltningen tagit initiativ till en sammanställning av vilka ämnen som hanterats på Gullvik samt fabrikens avfallshantering enligt punkt (o)? Hur har Miljöförvaltningen resonerat kring detta och dess krav på Bayer? Fråga 20: Hur har Miljöförvaltningen tänkt kvalitetssäkra konsultens riskbedömning med tanke på att den har utelämnat hela produktsortiment och kanske 100-tals kemikalier som använts inom oljeraffinaderiet och impregneringsanstalten? Fråga 21: Naturvårdsverket påpekar att en grundlig historisk inventering är avgörande och att alla tänkbara föroreningstyper skall avgränsas i samtliga medier. Ställer Miljöförvaltningen sig hädanefter bakom denna riktlinje? Miljöförvaltningens mail I ovan påpekar Miljöförvaltningen (p) Så som tidigare påtalats hade Miljöförvaltningen inte erhållit resultaten från den senaste provtagningen, dessa har nu erhållits och bifogas. Några laboratorierapporter har inte inkommit. (q) Miljöförvaltningen har redan besvarat frågan rörande slutrapporten men det kan förtydligas att Miljöförvaltningen hänvisade till gällande beslut där det tydligt framgår vad som ska ingå i slutrapporten. (r) Hur avgränsningen i djup och sidled ska gå till (kriterier) är sedan tidigare fastställt av Miljönämndens beslut. Miljöförvaltningen har med stöd av detta beslut gjort en bedömning vid varje ny provtagning och bedömt om föreslagen provtagningsplan är genomförbar utifrån dessa kriterier.

8 Sida 8(10) I föreläggandet mot Bayer anges Då fortsatt avgränsning sker skall det ske med provtagning i två nya punkter. Nya provpunkter skall ligga inom 5 och max 15 meter från varandra och från provtagningspunkt med påvisad förorening. att senast en månad efter det att såväl föroreningarna beslutats vara avgränsade av Miljönämnden som att den geologiska/hydrogeologiska modellen redovisats för Miljönämnden presentera en kompletterande provtagningsoch analysplan för området för att avgränsa föroreningarna i djupled men vid behov även i sidled under 5 meter. (s) Miljöförvaltningen har även tagit del av er andra skrivelse från den 6 mars. Beträffande frågeställningen har Miljöförvaltningen som angivet ovan inför varje bemötande av en rapport och föreslagen provtagningsplan gjort en bedömning som basseras på redovisade uppgifter i ärendet, gällande beslut samt kunskap om förorenade områden. Föreningen skrev 6/3 (t) Ett annat kriteria är tydlighet. Miljöförvaltningen brister i tydlighet då det gäller t.ex. dess korrespondens med grannföreningen där man skriver "Det som händer just nu är att man genomförde en kompletterande provtagning i november som fortfarande visar på förhöjda halter PAH i översta halvmetern, generellt så sjunker halterna för varje provtagning ut från fabriksområdet men har inte på alla områden nått riktvärdesnivån.". Hur har Miljöförvaltningen kommit fram till slutsatsen att halterna sjunker på djupet då man inte ens provtagit djupare än 1m, vilket framgår av provtagningsplanen? I borrhålen 0815, 0818 och 0825 finns extrema halter av PAH-H, PAH-L och PAH-M med mer än 400 ggr över det platsspecifika riktvärdet på ett djup av mellan 3-4m. Trots detta faktum har Miljöförvaltningen valt att inte provta djupare än 1m gällande ovan avgränsning. Hur har Miljöförvaltningen kommit fram till detta beslut? Fråga 22: Såsom föreningen påpekat flera gånger bör Miljöförvaltningen begära av konsulten att sidor med färgade symboler redovisas i färg och önskad kvalitet. Även denna gång är ett antal sidor av dålig kvalitet där de redovisade föroreningarna inte ens har ett borrhål angivet. Föreningen ber Miljöförvaltningen tillse att en analysrapport utan dessa brister skickas samt att nödvändiga analyssvar redovisas i tabellformat. Fråga 23: Föreningen förstår att Miljöförvaltningen inte fått några laboratorierapporter. Detta är problemet och föreningen ber Miljöförvaltningen tillse att dessa mailas. Fråga 24: Gällande punkt (q) ber föreningen Miljöförvaltningen att kort redovisa för vilka frågeställningar som diskuterats samt eventuella överenskommelser. Detta är viktigt för att nödvändig transparens skall finnas och för att de boende skall kunna känna tillförlit enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Fråga 25: Gällande avgränsning i djupled anser föreningen att några kriteria för detta inte framgår av föreläggandet mot Bayer, såsom Miljöförvaltningen hävdar. I vilket fall ombedes Miljöförvaltningen att visa var detta anges och ifall detta är en brist i ovan föreläggande tillse att föreläggandet kompletteras samt att Miljöförvaltningen tydliggör sitt resonemang kring denna fråga. Fråga 26: Miljöförvaltningen skrev 6/3 Bedömningen av avgränsningen i djup och sidled har kontinuerligt redovisats i Swecos rapporter och Miljöförvaltningens bemötanden.. Vilka kriteria för avgränsning i djupled har använts? Föreningen ber likaså Miljöförvaltningen visa vilka ämnen som är avgränsade i djupled och hur Miljöförvaltningen resonerat kring detta.

9 Sida 9(10) Fråga 27: Föreningen ber Miljöförvaltningen att visa sitt resonemang kring uttalandet om att föroreningshalten av PAH sjunker på djupet trots att provtagningar inte görs djupare än 1m och extrema halter finns på 3-4m djup. Vilket är Miljöförvaltningens syfte med detta uttalande? Fråga 28: Miljöförvaltningen ombedes visa varför den inte krävt av konsulten att den senaste provtagningsomgången och avgränsning av PAH inte gjorts djupare än 1m trots extrema halter på 3-4m djup. Yttrande gällande Swecos provtagningsplan för Silvervik per samt riskbedömningen i stort (u) Med anledning av att hela miljöutredningen på Gullvik baserats på en bristfällig historisk inventering och att konsulten valt att inte visa att Gullviks fabriker haft ett oljeraffinaderi och impregneringsanstalt i området, sammanställde föreningen ett underlag som visar på stora brister i Swecos riskbedömning av Gullvik. Se bifogad bilaga. Föreningen bad Miljöförvaltningen att svara på ett flertal frågor, som är viktiga vid bedömningen av Silvervik och den pågående avgränsningen i området. Sedvanligt svarade Miljöförvaltningen svävande med följande Miljöförvaltningen har den 28 november 2011 mottagit en skrivelse från Gullviks Villaägarförening. Skrivelsen innehåller ett flertal frågor som föreningen önskar svar på. Miljöförvaltningen kommer att beakta samtliga frågor vid den kommande provan om föroreningsområdet kan anses vara avgränsat. Fråga 28: Miljöförvaltningens undlåtenhet att yttra sig över viktiga uppgifter om Gullviks egentliga verksamhet är häpnadsväckande och står i strid med Naturvårdsverkets riktlinjer om en öppen och förtroendeskapande dialog med de boende. Föreningen ber Miljöförvaltningen att återkomma med ett snabbt svar på frågor i det aktuella yttrandet samt visa på hur den resonerat kring respektive frågeställning. Fråga 29: Med anledning av att Miljöförvaltningen tidigare påpekat att Gullviks verksamhet på Hindby mosse sammanhänger med den på Silvervik, ber föreningen Miljöförvaltningen visa hur den resonerat då den i ovan svar angett att det räcker med att beakta ovan frågor vid den kommande avgränsningen och inte vid den pågående hanteringen av Silvervik. Sammanfattning Med anledning av att ovan riktlinjer lagts på bordet ber Gullviks Villaägarförening Miljöförvaltningen att utan dröjsmål besvara respektive fråga ovan samt vara tydlig med med sina överväganden och ställningstaganden för att Gullviksborna en gång för alla skall kunna känna förtroende för den miljöutredning som sker i området. Nu får det vara slut med svävande svar där Miljöförvaltningen tar mer hänsyn till att inte begära för mycket av förorenaren än att se till de boendes bästa. Flera 100 gifter och ämnen har hanterats och Gullviks verksamhet har varit mångt större än vad som framkommit. Likaså är det viktigt att Miljöförvaltningen tydligt påpekar att det inte är tal om någon avgränsning förrän man ens har bedömt de reella hälsoriskerna och de ämnen som är förknippade med Gullviks egentliga verksamhet. All den typ av spel för galleriet som förekommit fram till nu skulle kunna förklaras med en bristfällig inventering och kunskap om vad som hanterats på fabriken. Att blunda för detta idag kan däremot inte bortförklaras.

10 Sida 10(10) För att inte ytterligare dra detta i långbänk ber föreningen Miljöförvaltningen om ett överklagningsbart beslut. Av arbetstekniska skäl ombedes all korrespondens med föreningen ske via epost till info@gullvik.org. Malmö Gullviks Villaägarförening Erik Christensen / styrelseledamot Bilaga: Kopior: Yttrande gällande Swecos provtagningsplan för Silvervik per samt riskbedömningen i stort Malmö Miljöförvaltning, Torbjörn Håkansson Länsstyrelsen Skåne län Yrkes- och Miljömedicinska Kliniken, Lunds Universitetssjukhus Kemakta Konsult AB, Mark Elert Advokat Lars Berkesköld, Advokatfirman Luterkort Naturvårdsverket IMM